Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling

Transkript

1 Bilaga 1. Dnr Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling Version 1.1 oktober

2 Innehåll Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling... 3 Steg 1. Aktivitetens inriktning... 4 Steg 2. Aktivitetens karaktär... 5 Steg 3. Aktivitetens resultat... 7 Redovisning av utvärderingen... 9 Styrdokument och underlag för kriterierna

3 Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att de ekonomiska, sociala och ekologiska dimensionerna är integrerade de är varandras förutsättning och stöd. På uppdrag av kommunfullmäktige genomför stadens förvaltningar och bolag aktiviteter i samverkan med stockholmarna där de tre dimensionerna förs samman. Detta är Stockholms stads arbete med hållbar utveckling. Stadens aktiviteter kan vara av skilda slag men en gemensam utgångspunkt är att externa aktörer görs delaktiga. Aktiviteterna ska bidra till att öka stockholmarnas möjligheter att i vardagen bidra till en hållbar utveckling. Aktiviteterna ska även bidra till andra mål som Stockholms stad antagit i budget och övriga styrdokument. Kriterier för utvärdering För att strukturerat och systematiskt kunna utvärdera om en genomförd aktivitet i Stockholm effektivt bidrar till hållbar utveckling har dessa kriterier tagits fram. Utvärderingen sker i tre steg och fokuserar på aktivitetens resultat, snarare än dess syfte och mål. Steg 1. Aktivitetens inriktning. Resultatet av utvärderingen i steg 1 visar om aktiviteten bidrar till stadens mål samt om planering och genomförande sker i samverkan med stockholmare och andra externa aktörer. Steg 2. Aktivitetens karaktär. Resultatet av utvärderingen i steg 2 visar vilka dimensioner av hållbar utveckling aktiviteten främst bidrar till. Steg 3. Aktivitetens resultat. Resultatet av utvärderingen i steg 3 ger en poängbaserad bild av aktivitetens spridningseffekter, resursåtgång, överförbarhet, nytänkande, bidrag till hållbar utveckling samt samverkan med externa aktörer. Med en aktivitet menas initiativ, verksamhet, åtgärd, uppdrag eller projekt. Utvärderingen utförs av en oberoende person som inte har varit involverad aktiviteten. Underlag för en utvärdering är verksamhetsberättelser, projektplaner, rapporter, webbredovisningar samt intervjuer med aktivitetens nyckelpersoner. Som stöd till intervjun finns en intervjumall. En handledning för användning av kriterierna är under framtagande. Utveckling och framtagning av kriterierna har skett under 2005 och 2006 i samarbete mellan Miljöförvaltningen, Hägerstens stadsdelsförvaltning, Miljömiljarden/ stadsledningskontoret i Stockholms stad och Naturvårdsverket. Kriterierna i de steg av utvärderingen som visar hur aktiviteten bidrar till stadens arbete med hållbar utveckling utgår från styrdokument beslutade av kommunfullmäktige. När mål i stadens styrdokument ändras kan det finnas behov av att revidera kriterierna. Framtagning av goda exempel Resultatet av utvärderingen redovisas i en presentation av aktiviteten. Presentationen följer samma struktur som utvärderingen och visar vilka dimensioner av hållbar utveckling som utvecklas genom aktiviteten och vilka framgångsfaktorer, styrkor och svagheter aktiviteten har. De aktiviteter som får en hög poängsumma är goda exempel och ska användas till att inspirera och återföra ny kunskap och viktiga erfarenheter till stadens övriga verksamheter. Presentationer görs i tryckt form och via Stockholms miljöbarometer på

4 Steg 1. Aktivitetens inriktning Det första steget innehåller två delar. De ska visa om aktiviteten bidrar till stadens mål och samverkan med externa aktörer. Båda delarna måste besvaras med ja-svar för att aktiviteten ska utvärderas under steg 2 och 3. 1 A. Aktivitetens bidrag till kommunfullmäktiges inriktningsmål Steg 1 A visar om aktiviteten bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål, definierade i Stockholms stads budget. Aktiviteten bidrar till kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål ja nej Markera de två inriktningsmål som aktiviteten främst främjar: Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna Bygga bostäder och utveckla Stockholm Göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad Bryta segregationen och fördjupa demokratin Ta ansvar för ekonomin 1 B. Aktivitetens samverkan med stockholmare och andra externa aktörer Steg 1 B visar om externa aktörer deltar i aktivitetens planering och genomförande, en grundförutsättning för arbetet med hållbar utveckling enligt Agenda 21. Aktiviteten inkluderar deltagande av externa aktörer i Stockholm ja nej i planering och/ eller genomförande Markera de externa aktörer som inkluderas: barn och ungdomar invånare företag organisationer eller föreningar högskolor eller universitet andra externa aktörer i Stockholm - 4 -

5 Steg 2. Aktivitetens karaktär Det andra steget innehåller två delar. De ska visa vilken eller vilka av dimensionerna inom hållbar utveckling som aktiviteten främst främjar. 2 A. Aktivitetens främjande av Ålborg-åtagandena och Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling Steg 2 A visar vilka åtaganden och indikatorer aktiviteten huvudsakligen främjar. Läs om Ålborg-åtagandena och Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling på sidan 11. Aktiviteten främjar Ålborg-åtagandena ja nej Markera de två åtaganden som aktiviteten främst främjar: Styrning och förvaltning Lokal styrning i riktning mot hållbarhet Naturliga gemensamma nyttigheter Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil Planering och stadsbyggnad Bättre framkomlighet, mindre trafik Lokala hälsofrämjande insatser Livskraftig och hållbar lokal ekonomi Jämlikhet och social rättvisa Lokalt till globalt Aktiviteten främjar Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling ja nej Markera de två indikatorer som aktiviteten främst främjar: Hållbar energianvändning Miljöanpassade transporter Frisk luft Mindre hushållsavfall Hållbara varor Sunda vanor Samhällsengagemang Ungdomars inflytande Barns tid med vuxna Trivsel och trygghet Säker trafik Kompetens och utbildning Ekonomisk trygghet - 5 -

6 2 B. Aktivitetens bidrag till stadens arbete med hållbar utveckling Steg 2 B visar vilka mål och styrdokument i staden som aktiviteten främst främjar och därigenom bidrar till en eller flera dimensioner av hållbar utveckling. Styrdokumenten är för den ekologiska dimensionen Stockholms miljöprogram, för den sociala dimensionen Stockholms folkhälsoprogram och Stockholms plan för jämlikhet, integration och mångfald samt för den ekonomiska dimensionen Näringslivspolitiskt program för Stockholm. Läs mer om programmen på sidan 11. Främjas minst ett mål i ett program innebär det att respektive hållbarhetsdimension främjas. Ekologiska dimensionen ja nej Aktiviteten främjar Stockholms miljöprogram Markera de två mål som aktiviteten främst främjar: Miljöeffektiva transporter Giftfria varor och byggnader Hållbar energianvändning Hållbar användning av mark och vatten Miljöeffektiv avfallshantering Sund inomhusmiljö Sociala dimensionen ja nej Aktiviteten främjar Stockholms folkhälsoprogram Markera de två mål som aktiviteten främst främjar: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Aktiviteten främjar Stockholms plan för jämlikhet, integration och mångfald Markera det mål som aktiviteten främst främjar: Hållbar tillväxt och ekonomisk utveckling Minska skillnaderna i staden avseende sysselsättnings- och utbildningsnivåer, hälsa, trygghet och trivsel samt tillgång till service, kultur och fritidsaktiviteter Motverka rasism och diskriminering Ekonomiska dimensionen ja nej Aktiviteten främjar Stockholms näringslivspolitiska program Markera de två mål som aktiviteten främst främjar: Stockholm ska erbjuda företag Europas bästa näringslivsservice Transportsystemet ska kännetecknas av god framkomlighet, god internationell tillgänglighet och god åtkomlighet och arbetsmiljö för nyttotrafiken Stockholm ska vara världsledande på bredbandsuppkoppling och trådlös kommunikation och en intressant testmarknad för avancerad informationsteknik Stockholmsregionen ska vara en av världens ledande kunskaps- och vetenskapsregioner Stockholmsregionen ska ha god tillgång på bostäder och erbjuda en god livsmiljö Stockholm ska erbjuda välutvecklade nätverk för samarbete mellan näringsliv, högskola och stad Stockholm ska vara internationellt känd som en attraktiv etableringsort för företag och besöksort för turister och affärs-, mäss- och kongressbesökare - 6 -

7 Steg 3. Aktivitetens resultat Det tredje steget innehåller tre delar. De beskriver sex kriterier med ett antal påståenden som ska visa aktivitetens genomförande och resultat. Endast de aktiviteter som har gått igenom steg 1 och steg 2 utvärderas i steg 3. 3 A. Aktivitetens effekter I steg 3 A utvärderas aktivitetens resultat vad gäller styrkor, kunskapsspridning och innovationsgrad. Spridningseffekter i samhället Aktiviteten har övergått/ fortsatt i ordinarie eller annan verksamhet ja nej Aktiviteten har lett till konkreta åtgärder som genomförts ja nej Aktiviteten har lett till förändrade rutiner för stadens verksamheter ja nej Aktiviteten har lett till förändrat beteende hos målgruppen ja nej Resursåtgång Aktiviteten har tillvaratagit erfarenheter från tidigare liknande insatser ja nej Aktiviteten har låga eller inga start- och eller investeringskostnader ja nej Aktiviteten kräver ingen eller kort regelhantering, ansökningsprocess eller tillstånd ja nej Aktiviteten kräver ingen kompetensutveckling av deltagare/ berörda före start ja nej Överförbarhet En utvärdering av aktivitetens genomförande finns ja nej Skriftlig dokumentation av aktiviteten finns ja nej Aktiviteten har information på Internet ja nej Särskilda checklistor och metoder har utvecklats ja nej Handbok, handledning eller manual har utvecklats ja nej Andra verksamheter i staden eller andra kommuner kan tillämpa aktiviteten ja nej inom sitt område Nytänkande För staden ny teknik tillämpas ja nej Känd teknik tillämpas i nya sammanhang ja nej Systeminnovationer (olika tekniker/metoder sammanförs till en helhet) ja nej Nytänkande i val av målgrupp ja nej Nytt sätt för kommunikation av budskap används ja nej - 7 -

8 3 B. Aktivitetens bidrag till hållbar utveckling I steg 3 B utvärderas aktivitetens resultat inom de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna i steg 2 B. Bidrag till hållbar utveckling För in aktivitetens resultat från steg 2 B:Aktiviteten har en ekologisk dimension Aktiviteten har en social dimension Aktiviteten har en ekonomisk dimension Besvara för aktiviteten relevanta påståenden nedan. Har till exempel aktiviteten bedömts främja främst ekologiska och ekonomiska dimensionerna besvaras påståendena under den ekologiska dimensionen och den ekonomiska dimensionen nedan. Ekologiska dimensionen Aktiviteten främjar förutsättningar för god luftkvalitet ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för minskad påverkan på mark ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för minskad påverkan på vatten ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för minskad påverkan på biologisk mångfald ja nej De miljömässiga vinsterna har kvantifierats ja nej De miljömässiga resultaten har utvärderats ja nej De miljömässiga resultaten är bestående ja nej Sociala dimensionen Aktiviteten främjar förutsättningar för hälsa ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för integration ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för jämställdhet ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för delaktighet ja nej De sociala vinsterna har kvantifierats ja nej De sociala resultaten har utvärderats ja nej De sociala resultaten är bestående ja nej Ekonomiska dimensionen Aktiviteten stödjer utveckling och nybildning av företag ja nej Aktiviteten bidrar till regional utveckling och ökad sysselsättning ja nej Aktiviteten bidrar till kostnadsbesparingar för medverkande aktörer ja nej Aktiviteten bidrar till intäkter för medverkande aktörer ja nej De ekonomiska vinsterna har kvantifierats ja nej De ekonomiska resultaten har utvärderats ja nej De ekonomiska resultaten är bestående ja nej 3 C. Aktivitetens samverkan med externa aktörer I steg 3 C utvärderas aktivitetens resultat inom samverkan med stockholmare och andra externa aktörer. Samverkan En aktörsanalys har genomförts ja nej En metod för samverkan med/ deltagande för externa aktörer finns ja nej Invånare/ externa aktörer involverades och deltog i planeringsfasen ja nej Invånare/ externa aktörer involverades och deltog i genomförandefasen ja nej Aktiviteten initierades av invånare/ externa aktörer ja nej Invånare/ externa aktörer fick möjligheter till att komma med egna förslag ja nej Förslag gavs inte enbart av andra aktörer ja nej Alla relevanta aktörer, som borde vara med, deltog i aktiviteten ja nej Samverkan skedde med andra myndigheter eller kommuner ja nej Aktiviteten genomfördes i samverkan med andra förvaltningar och bolag i ja nej Stockholms stad En resultatåterkoppling har gjorts gentemot medverkande aktörer ja nej - 8 -

9 Redovisning av utvärderingen Aktivitetens totala poängsumma tas fram på följande sätt: Antal ja-svar från de sex kriterierna i steg 3 markeras under respektive kriterium i nedanstående matris. Den uppnådda poängen för varje kriterium skrivs in i högerkolumnen. Under kriteriet Bidrag till hållbar utveckling ska endast ett av de sju alternativen ges poäng. Poängerna adderas för att få den totala poängsumman längst ned. Kriterier som ger 3 poäng visar aktivitetens styrkor. Kriterier som ger 1 poäng visar aktivitetens svagheter. En aktivitet kan maximalt uppnå 18 poäng i utvärderingen. Antal ja-svar Kriterium 0 ja 1 ja 2 ja 3 ja 4 ja 5 ja 6 ja 7 ja 8 ja 9 ja 10 ja 11 ja 12 ja 13 ja 14 ja 15 ja > 15 ja Poäng Spridningseffekter i samhället Resursåtgång Överförbarhet Nytänkande Bidrag till hållbar utveckling Samverkan = Total poängsumma - 9 -

10 Styrdokument och underlag för kriterierna Stockholms stads budget Beslutas årligen av kommunfullmäktige. Läs på Ålborg-åtagandena Ålborg-åtagandena lanserades vid en konferens i Aalborg, Danmark, Åtagandena handlar om att beskriva en kommuns arbete med hållbar utveckling och att formulera lokala mål för hållbar utveckling genom bred lokal samverkan. Över 340 kommuner och regioner från hela Europa har hittills skrivit under det gemensamma dokumentet. Stockholms stad undertecknade Ålborg-åtagandena i april Läs på Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling visar hur stockholmarna bidrar till utvecklingen i inom miljö, ekonomi, sociala frågor och demokrati. De fokuserar på områden där stockholmaren själv kan påverka utvecklingen. Läs på Stockholms miljöprogram ( ) Beslutat av kommunfullmäktige Läs på Stockholms folkhälsoprogram God hälsa på lika villkor (juli ) Beslutat av kommunfullmäktige Läs på Lika möjligheter allas ansvar. Stockholms plan för jämlikhet, integration och mångfald ( ) Beslutad av kommunfullmäktige Läs på Näringslivspolitiskt program för Stockholm ( ) Beslutat av kommunfullmäktige Läs på