Yttre Miljo. Miljörapport Kiruna

Yttre Miljo 2012 Miljörapport Kiruna

Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (2) 2013-03-21 13-734 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Malin Suup TQ/ Yttre miljö D 0980-715 37 E malin.suup@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Malin Suup LKAB ja Linda Dahlström Lars-Eric Aaro Kiruna Kommun Miljökontoret LSt Miljöskyddsenheten Alrutz' Advokatbyrå Arkivet Malmberget Emma Andersson Anders Björnström, PK Anders Björnström, LKAB Malmtrafik Lars-Eric Aaro Leif Boström Solveig Danskog Linda Dahlström Ursula Eriksson Lars Esberg Lotta Fogde Malin Fors Andreas Fredriksson Anders Furbeck Roger Hahne Katarina Holmgren Anders Kitok Henrik Larsson Anders Lindholm Per-Erik Lindvall Anders Lundkvist Mahad Mohamed Ulf Nilsson Markus Petäjäniemi Monica Quinteiro Susanne Roslin Stefan Savonen Tage Sennland Sylvia Simma Rune Skarpsvärd Grete Solvang Stoltz Mikael Stålnacke Andreas Suup Nils Thuuri Sofia Waaranperä Miljörapport LKAB Kiruna 2012 Bakgrund Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verk- Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) 981 86 Kiruna T 0771 760 000 F 0771 760 002 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com

Bilagor: Datum: Vår beteckning: 2 (2) 2012-03-21 13-734 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Malin Suup TQ/ Yttre miljö D 0980-715 37 E malin.suup@lkab.com samheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning.

MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan(2584-101) år: 2012 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: 556001-5835 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 2584-101 Anlaggningsnamn: LKAB - Kirunagruvan Postnummer: 981 86 Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: besöksadress saknas Fastighetsbeteckningar: Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 (Kiruna 1:1, Ön 1:1) Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40), Annan återvinning (90.360), Mellanlagring av avfall (90.40), Förbehandling, sortering mm (90.80) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ja Koordinater: 7535236 x 718201 Länk till anläggningens hemsida: www.lkab.com Inlämnad:2013-03-25 10:21:24 Version:1 1 / 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan(2584-101) år: 2012 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Malin Efternamn: Suup Telefonnummer: 0980-715 37 Telefaxnummer: E-postadress: malin.suup@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: 981 86 Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: 0771-760 000 Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: 971 28 Postort: Luleå Inlämnad:2013-03-25 10:21:24 Version:1 2 / 2

Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer LKAB Kiruna 2584-101 Rapporteringsår 2012 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Kiruna sker under jord i malmkroppen Kiirunavaara som utgör en apatit-järnoxidmalmfyndighet som är skivformig och stupar 65 grader i östlig riktning. Malmkroppen är ca 4 km lång, minst 1 500 m i djup och 80 m i medeltjocklek. Det motsvarar ca 2 200 miljoner ton malm. Den brytningsmetod som används i Kiruna kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan via malmhissar. Huvudtransportnivån ligger för närvarande på 1045 m avvägning men en ny huvudtransportnivå på 1365 m avvägning är under anläggande. Se schematisk bild över gruvbrytningen nedan.

Figur 1: Översiktsbild över brytningsprocessen i Kiruna underjordsgruva (KUJ). Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. Innan koncentratet överförs till pelletsverken tillsätts olika tillsatsmedel beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn. I Kiruna finns tre pelletsverk; Kiruna kulsinterverk 2 (KK2), Kiruna kulsinterverk 3 (KK3) och Kiruna kulsinterverk 4 (KK4). Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter. Stora mängder vatten förbrukas och efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet ett högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner, låga halter tungmetaller samt relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester. I Kiruna bräddas processvatten över till recipienten Mettä Rakkurijärvi, vidare till Kalix älv. Verksamheten ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter samt mark- och landskapspåverkan.

2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2011-11-24 Högsta domstolen (Ö 48-10) Överklagande av domen Uppskjuten fråga om villkor för utsläpp av kväve från klarningsmagasinet. 2011-01-14 Miljödomstolen (M 2594-10) 2010-06-23 Länsstyrelsen (551-11801-08) 2009-07-30 Miljööverdomstolen Svea Hovrätt (M 6542-08) 2009-05-07 Miljödomstolen (M 501-99) 2008-07-01 Miljödomstolen (M 1700-07) 2007-02-13 Miljööverdomstolen Svea Hovrätt (M 9927-05) 2005-11-30 Miljödomstolen (M 8-05) Ärendet återvisas till Mark- och miljödomstolen för prövning. Därmed ha domen (M 501-99) ej vunnit laga kraft. Tillstånd att anlägga nytt utlopp, ny damm och torrlägga del av Norra Luossajärvi i Kiruna kommun. Domen har vunnit laga kraft 2011-06-30 då Högsta domstolen (Ö 2430-11) fastställde domen. Tillstånd enligt miljöbalken för anläggning för deponering av icke-farligt avfall på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun. Tillståndet avser ny kalkdeponi i Kiruna. Villkorsändring avseende gruvrelaterad verksamhet inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Påverkan på markytan samt mätning av markpåverkan. Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Uppskjuten fråga om villkor för utsläpp av kväve från klarningsmagasinet. LKAB har överklagat ärendet till Högsta Domstolen, se ovan. Villkorsändring avseende gruvrelaterad verksamhet inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Påverkan på markytan samt mätning av markpåverkan. Miljööverdomstolen skjuter upp avgörandet av frågorna om villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken och villkor för energieffektivisering. Prövotidsutredning, med förslag till slutliga villkor, skall till miljödomstolen redovisas senast 2010-12-30 Tillstånd till nytt anriknings- och pelletsverk inom Kiirunavaara industriområde samt att årligen tillverka 14,8 miljoner ton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets.

1998-04-02 Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 44/98) 1992-05-08 Länsstyrelsen (2327-24108-91) 1976-02-18 Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 14/76) Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Tillstånd enligt 18 c naturvårdslagen till tömning av södra Luossajärvi. Fortsatt avvattning av kvarvarande del av Luossajärvi. Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort Redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2012-01-31 Miljökontoret, Kiruna kommun (Dnr 20120070) Anmälan om ny deponeringsplats inom LKABs industriområde för deponering av betongrester. Deponin är belägen på Kiirunvaaras sydvästra sluttning, på område med gamla gråbergsdeponier.

4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2012-12-05 505-2992-12 Upphävning av Miljö- och byggnämndens i Kiruna kommuns beslut med motivering att LKABs huvudsakliga verksamhet på UNIO-området redan är tillståndsgiven. Notering: Miljö- och byggnämnden har överklagat Länsstyrelsens beslut till Mark- och Miljödomstolen. 2012-10-19 Länsstyrelsen (623-9929-2012) 2012-10-08 Länsstyrelsen (563-11232-11, 563-9875- 11, 563-55-12) 2012-03-20 Länsstyrelsen (523-2456-12) 2011-10-04 Länsstyrelsen (555-6521-10, 555-4143-11, 555-6309-11, 25 84 101) 2011-02-07 Länsstyrelsen (555-20179-07) 2010-10-13 Länsstyrelsen (555-6356-10) Historik: Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-11-24 att, med stöd av 26 a och 27 förordningen (1998:899) att förlägga LKAB att söka tillstånd enligt 9 kap. 6 MB (1998:808) för all verksamhet på UNIO. LKAB överklagade beslutet med motivering att tillstånd redan föreligger för verksamheten och om så inte skulle vara fallet för någon del anser LKAB att miljö- och byggnämnden inte är tillsynsmyndighet för den aktuella verksamheten och således inte har den formella möjligheten att utfärda föreläggandet. Tillstånd att avstänga fiskådra i Ala lombolos inlopp och utlopp Syftet är erhålla bättre kunskaper om flödet till och från Ala lombolo inom den prövotid som pågår avseende Luossajoki i och med LKABs åtgärder (dammbyggnation, torrläggning och ny avbördning) i Luossajärvi Tillstånd till utsläpp av koldioxid enl. lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Dispens från terrängkörningsförbudet på barmark vid undersökningsarbeten inom Norrbottens län. Gäller t o m 2014 Anmälan om tillfälligt kolupplag inom UNIOområdet, Kiirunavaara gruvindustriområde. Beslutet medger tillfälligt upplag av som mest 70 000 ton kol t o m 30 september 2013. Efterbehandlingsplan för Kiirunavaara gruvindustriområde redovisad 2007-12-27 Beslut angående rivning av industribyggnader och saneringsåtgärder vid Luossavaara industriområde.

2010-09-01 Länsstyrelsen (535-1799-10) 2010-06-30 Länsstyrelsen (525-5761-10) 2010-06-14 Miljödomstolen (M 262-09) 2010-05-03 Länsstyrelsen (555-1296-10) 2009-11-09 Länsstyrelsen (613-1515-08) 2009-10-29 Länsstyrelsen (555-14319-08) 2008-12-18 Länsstyrelsen (551-14101-08) 2008-12-15 Länsstyrelsen (535-13180-08) 2008-06-09 Miljödomstolen (M 1873-07) 2006-08-04 Länsstyrelsen (555-12148-06) 2006-05-22 Länsstyrelsen (555-5168-06) 2005-01-24 Länsstyrelsen (555-16479-04) 2004-07-01 Länsstyrelsen (555-272-04) Anmälan enligt 19 (1998:1388) om vattenverksamhet gällande anläggande av en rörbro i bäcken Leväjoki på fastigheten Kiruna 1:1. Föreläggande till skydd för naturmiljön med stöd av 12 kap 6 miljöbalken vid mineralprospekteringsarbeten samt dispens från förbudet att framföra motordrivet fordon på barmark inom undersökningsområdena Lappmalmen nr 1 och 2, Kiruna kommun. Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att dels anlägga en första etapp av damm C-B och dels att anlägga ett nytt KS-magasin samt tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att anlägga och nyttja diken och pumpstationer mm. Anmälan om mindre ändring avseende anläggande av industrispår inom Norra Sjöbangården, LKABs gruvindustriområde i Kiruna. Markupplåtelse för ett markområde på statens mark ovan odlingsgränsen kring berget Kiirunavaara och ett markområde norr om Kiruna stad omfattande del av fastigheten Kiruna 1:1 inom Laevas sameby, Kiruna kommun. Anmälan om mindre ändring av befintlig verksamhet inom UNIO, LKABs industriområde. Förlängning av upplagsspår. Anmälan om ny betongstation inom LKABs gruvindustriområde. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om mindre ändring av vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken och anmälan om mindre ändring av den miljöfarliga verksamheten angående åtgärder vid gråbergsupplag och sandmagasin inom Kiirunavaara gruvindustriområde på fastigheterna Kiruna 1:1 och Jukkasjärvi Kronoloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Utbyggnad av sandmagasin för Kiirunvaaragruvan. Anmälan om mindre ändring av lossningsstation för tillsatsmedel inom LKABs gruvindustriområde i Kiruna. Anmälan om mindre ändring av utfrakt och terminal för godshantering i Kiruna. Anmälan om planerad processförändring i sovringsverket i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om planerad framtida deponering av torrt gråberg vid LKABs verksamhet i Kiruna. Länsstyrelsen godtar LKABs plan.

2004-03-05 Länsstyrelsen (551-9614-03) 2002-12-16 Miljödomstolen (M 67-01) 2000-04-14 Länsstyrelsen (241-3822-00) Anmälan om användning av organiskt bindemedel vid pelletsproduktionen i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Utbyggnad av dammsystemet för Kiirunavaaragruvan. Anmälan om uppförande av ny siktanläggning på UNIO-området vid LKAB i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. 5. Tillsynsmyndighet 4 5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen i Norrbottens län

6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 26,9 Mton råmalm i Kiirunavaara 30 Mton i Kiirunavaara. Tillstånd att årligen tillverka 14,8 Mton 13,6 Mton prima pellets malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. Kommentar: Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder. Nedanstående figur visar hur den faktiska produktionen avseende pellets har varierat under de senaste fem åren. 16,0 Produktion Pellets Mton 2008-2012 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 2: Produktion pellets i Kiruna i miljoner ton år 2008-2012

7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Stoft, punktutsläpp KK2 och KK3: Utbytt eller efter 2005-11-30 tillkommande utrustning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). Utrustning installerad innan 2005-11-30: 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, punktutsläpp KK4 samt terminalanläggning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, totalt KK2, KK3 och KK4: 0,05 kg/ton pellets (gränsvärde). Stoft, punktutsläpp gruvan, finkrossverk och sovringsverk: 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, punktutsläpp anrikningsverk: Utbytt eller efter 2005-11-30 tillkommande utrustning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). Utrustning installerad innan 2005-11-30: 20 mg/m 3 ntg (riktvärde) Kommentar 1 st reningsanläggningar i KK2 överskred riktvärdet vid ordinarie mätning enligt följande: 167 mg/m 3 ntg 1 st reningsanläggning i KK3 överskred riktvärdet vid ordinarie mätning enligt följande: 78 mg/m 3 ntg Godkända ommätningar efter åtgärder. Tillsynsmyndigheten är informerad om överskridandena samt de vidtagna åtgärderna. Riktvärdet har vid ordinarie mätning innehållits för övriga anläggningar. 2 st reningsanläggningar i KK4 överskred riktvärdet vid ordinarie mätning enligt följande: 58 mg/m 3 ntg 14 mg/m 3 ntg Godkända ommätningar efter åtgärder. Anläggningarna krävde två respektive tre ommätningar där ytterligare åtgärder vidtogs mellan mätningarna. Tillsynsmyndigheten är informerad om överskridandena samt de vidtagna åtgärderna. Riktvärdet har vid ordinarie mätning innehållits för övriga anläggningar. 0,034 kg/ton pellets. Villkoret innehålls. Mätningar på stoftreningsanläggningarna utförs vart tredje år och åren där emellan sker en okulär besiktning. Under 2012 har reningsanläggningarna i sovringsverket mätts med godkända resultat. Anläggningarna i gruvan har okulärbesiktats och erhöll inga anmärkningar. Villkoret bedöms därmed innehållas för samtliga anläggningar. Mätningar på stoftreningsanläggningarna utförs vart tredje år och åren där emellan sker en okulär besiktning. Under 2012 har stoftreningsanläggningarna i KA2 och KA3 okulärbesiktats. 3 av anläggningarna i KA3 hade anmärkningar vilka har åtgärdats. Resterande anläggningar var utan anmärkningar. Reningsanläggningen i KA1 har mätts med godkänt resultat.

Stoft panncentraler: 1,0 g/kg olja Stoftmätning utförs var tredje år. Under 2012 har inga panncentralerna mätts i enlighet med kontrollprogram. Nästa mätning sker under 2013. Villkoret bedöms innehållas. Svaveldioxid totalt KK2, KK3 och KK4: 14,2 g SO 2 /ton pellets. Villkoret innehålls. 15 g SO 2 /ton pellets (gränsvärde). Fluor totalt KK2, KK3 och KK4: 1,9 g F/ton pellets. Villkoret innehålls. 6 g F/ton pellets (gränsvärde). Klorväte totalt KK2, KK3 och KK4: 4,7 g HCl/ton pellets. Villkoret innehålls. 6 g HCl/ton pellets (gränsvärde). Klorhalt i spillolja som förbränns får ej överstiga Ingen spillolja förbränns, varken i pelletsverken 0,1 viktsprocent. eller i panncentraler. Villkoret innehålls. Halt suspenderade ämnen i bräddvattnet: 10 mg/l (riktvärde). Bolaget ska genomföra regelbundna kontroller av vattenutsläppens påverkan på recipienterna i Rakkurisystemet ner till Kalixfors i Kalixälven. Sanitärt avloppsvatten från toaletter, avloppsvatten från kök och liknande inrättningar, samt spolvatten från garage, verkstäder, lokstallar m m som kan vara oljeförorenat, skall vara anslutet till kommunens reningsverk. Vatten som kan vara oljeförorenat skall dessförinnan behandlas i oljeavskiljare. Medelhalt på årsbasis: 5,4 mg/l. Vid ett mättillfälle under 2012 (22 maj) överskreds gällande riktvärde (13 mg/l). Detta bedömdes bero på höga vattenflöden med partikeltransport kopplat till snösmältning. Inga åtgärder bedömdes nödvändiga. Vid efterföljande mätningar har riktvärdet kunnat innehållas. LKAB genomför vart femte år en utökad utredning i recipientsystemet. Under 2012 har undersökningar utförts omfattande vattenkemi, bottenfauna, påväxtalger, högre vattenväxter, sediment och fisk. Den senaste utredningen innan dess genomfördes 2008. Villkoret bedöms innehållas. BDT-vatten samt vatten från garage och verkstäder och liknande från LKABs områden är hanterat enligt villkoret. Kontrollen av vattenkvaliteten genomförs regelbundet enligt gällande kontrollprogram. Under 2012 har provtagningar av avloppsvatten utförts i enlighet med kontrollprogram. Vatten som avleds till kommunens reningsverk skall regelbundet kontrolleras med avseende på dess innehåll av olja och kväve. Bolaget ska vidta åtgärder för att förhindra att förorenat dagvatten från industriområdet med tillhörande upplag och deponier avrinner till Luossajärvi/Luossajokisystemet. Oljeavskiljare finns installerade. Regelbunden provtagning genomförs. Villkoret innehålls.

Förorenat gruvvatten får ledas till Luossajärvi/ Luossajoki-systemet endast om det till följd av pumphaveri eller annan sådan omständighet är nödvändigt. Sker sådant avledande skall anmälan därom ofördröjligen göras till tillsynsmyndighet och till Miljönämnden i Kiruna. Bolaget ska vidta åtgärder och upprätta rutiner för att begränsa utsläpp och spill av olja. Buller, ekvivalent ljudnivå som riktvärde från verksamheten: 50 db(a) under dagtid (kl 07-18) 45 db(a) under kvällstid (kl 18-22) 40 db(a) under nattetid (kl 22-07) Momentan ljudnivå vid bostäder nattetid: 60 db(a) (riktvärde) Vibrationer: Sprängningar i gruvan ska genomföras på sådan sätt att vibrationerna i mätpunkter utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastighet i mätpunkter får inte överstiga 5,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 2,0 mm/s i mer än 10 % av fallen. Natten mot den 4 januari 2012 påbörjades bräddning av vatten från KS-magasinet via katastrofdike. Diket avslutas i en slamfälla uppströms sjön Leväjärvi och vattnet översilar en myr vid transport från diket mot sjön. Leväjärvi står sedan i sin tur i förbindelse med Luossajärvi/ Luossajokisystemet. Bräddningen orsakades av pumphaveri. Tillsynsmyndighet underrättades samma dag som det inträffade (4 januari) och åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med pumpproblematiken. Villkoret bedöms således innehålls. LKAB har rutiner för bland annat rapportering av miljöhändelser, där bland annat förebyggande åtgärder skall anges. LKAB arbetar aktivt med att förbättra arbetet kring rapportering och uppföljning av incidenter. Villkoret bedöms innehållas. Bullermätningar har utförts vid två tillfällen under 2012 (sommar och höst). Vid båda tillfällena har bullernivåerna nattetid och i vissa fall även kvällstid varit högre än gällande riktvärde. Tillsynsmyndigheten har informerats och åtgärder har vidtagits genom att en bullerkartläggning av hela verksamheten i Kiruna nu genomförs. Detta kommer att följas av nödvändiga åtgärder för att bullernivåerna framöver ska kunna innehållas. Långtidsmätningar avseende vibrationer utförs vid fem olika mätpunkter vid bostadshus i Kiruna. Högsta värde för 2012 har uppmäts till 1,4 mm/s vid Lingonstigen 5. Villkoret bedöms innehållas.

Markpåverkan: Markytan utanför Kiirunavaaras industriområde, definierat enligt gällande detaljplan, får ej påverkas med mer än 2 i vertikal led eller 3 i horisontell led, till följd av LKABs brytning. Mätning ska genomföras minst fyra gånger per år i enlighet med ett redovisat och av tillsynsmyndigheten godkänt program. Efter varje mätning ska resultaten redovisas till tillsynsmyndigheten inom en månad. LKAB ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillkommande mätpunkter i enlighet med redovisat program anses ha stabiliserats. Tillkommande mätpunkter i respektive mätlinje ska utplaceras med målsättningen att avståndet mellan dem ska uppgå till högst 50 meter. Gruvbrytningen får inte medföra att brytningsvinkeln överstiger 1/150 (6,7 ) som begränsningsvärde i sådana byggnader utanför gruvindustriområdet som människor regelbundet vistas och verkar i. Det nya utloppet från Norra Luossajärvi inklusive utskovskanal och ledvallar ska utformas i huvudsak på det sätt som LKAB uppgivit. Den nya dammen över Norra Luossajärvi skall utföras i enlighet med GruvRIDAS. Bolaget skall efter utförandet av dammen till tillsynsmyndigheten ge in detaljerad ritning över den slutliga utformningen. LKAB ska skapa en tilltalande landskapsbild i den torrlagda delen av Norra Luossajärvi. Plan för att ställa i ordning den torrlagda delen ska upprättas i samråd med miljö- och byggnadsnämnden i Kiruna kommun. Planen skall godkännas av tillsynsmyndigheten. Det åligger LKAB att utföra anläggningsarbeten som medför grumling i vattenområden innanför länsar med geotextil på sätt bolaget åtagit sig. LKAB ska sedan det nya utloppet från Norra Luossajärvi har anlagts pumpa vatten söderut från Norra Luossajärvi till Lomobolosjöarna med 50 l/s under perioden augusti t o m november och med 25 l/s under resterande del av året t o m juli. Gränsen för påverkat område faller inom gränsen för Kiirunavaaras industriområde (se bilaga 6, Gräns för markpåverkan december 2012). LKAB har 2010 redovisat ett mätprogram till länsstyrelsen för hur LKAB avser att övervaka markpåverkan samt brytningsvinklar. I enlighet med mätprogrammet pågår nu utvärdering av två olika metoder att mäta brytningsvinklar. Ett uppdaterat mätprogram avses att redovisas för Lst under 2013. Mätresultat för 2012 uppvisar nivåer väl inom gällande begränsningsvärde. Villkoret innehålls. Utformning har huvudsakligen skett på så sätt som LKAB uppgivit. Villkoret innehålls. Dammbygget är ännu ej färdigställt så villkoret kvarstår att uppfylla. Arbete pågår men villkoret kvarstår att uppfylla. Dubbla siltgardiner har anlagts under de mest grumlande arbetsperioderna. Funktionen hos dessa har varit mycket god. Villkoret har innehållits. Pumpning har skett såsom villkoret anger och därmed har villkoret innehållits. Det åligger LKAB att utföra en ny bro vid Pahtajoki Bron är anlagd och villkoret innehålls därmed.

Ett detaljerat förslag till kontrollprogram för utförande av anläggningsarbetena skall för godkännande upprättas och redovisas för tillsynsmyndigheten innan arbetena utförs. Vidare skall ett detaljerat kontrollprogram för avrinningen av vatten från området upprättas och för godkännande redovisas för tillsynsmyndigheten senast en månad innan arbeten som kan påverka nedströms liggande vatten utförs och tas i bruk. LKAB skall kontrollera inverkan på fiskbestånd och fiske på ett av Fiskeriverket godkänt sätt. Undersökningsprogram skall lämnas in innan avledning av vatten påbörjas. Resultat från kontrollprogram skall redovisas till Länsstyrelsen respektive Fiskeriverket på sätt myndigheterna begär. De anläggningsarbeten som omfattas av domen skall vara utförda senast fem år efter lagakraftvunnen dom. Om den gruvverksamhet som föranlett den nu prövade ansökningen upphör skall LKAB vidta åtgärder för att för framtiden säkerställa en godtagbar avrinning från Norra Luossajärvi, såväl från området norr om dammen som från den torrlagda delen. Erforderliga kontrollprogram har upprättats och godkänts av tillsynsmyndighet. Villkoret är uppfyllt. Undersökningsprogram är inlagt i ovanstående generella kontrollprogram. Kontrollen är godkänd av Fiskeriverket. Villkoret innehålls. Inga resultat har begärts in av myndigheter. Villkoret bedöms innehållas. Anläggningsarbeten pågår. Villkoret innehålls. Gruvverksamheten pågår alltjämt. Villkoret innehålls. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell X X X X X

9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Stoft (mätningar enligt SS-EN 138 284-1 och SS28426) Fördelningen av stoftutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden)inom LKAB Kiruna KK2: 181 ton, specifikt 0,048 kg/ton pellets KK3: 91 ton, specifikt 0,019 kg/ton pellets KK4: 187 ton, specifikt 0,038 kg/ton pellets Sovrings- och finkrossverk: 5,6 ton, specifikt 0,0004 kg/ton pellets Anrikningsverk: 0,6 ton, specifikt 0,00005 kg/ton pellets Terminalanläggning: 1 ton, specifikt 0,0001 kg/ton pellets Panncentraler: 0,029 ton Gruva: 9,6 ton Totalt: 476 ton, vilket ger 0,035 kg/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten stoft angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. Sedan 2008 har utsläppshalten stadigt minskat och motsvarar nu 2012 näst intill den låga halt som förelåg 2007 (0,034 kg/ton pellets) innan uppstarten av KK4. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stoft g/ton pellets 2008-2012 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 3: Emitterad halt stoft i gram per ton producerad pellets i Kiruna år2008-2012

Beräkningar av stoft grundar sig på mätningar av reningsanläggningar där resultatet fås i enheten mg/m 3 ntg. Med hjälp av luftflöde och produktionstakt kan detta värde omvandlas till en utsläppssiffra per reningsanläggning och ton producerad pellets vid normal drift. Vid produktionsstörningar kan stoftutsläppen tillfälligt komma att öka något jämfört med normaldrift. För att även inkludera produktionsstörningar i beräkningarna adderas summan av totala antal produktionsstopp under året multiplicerat med en bedömd stoftmängd per stopp beroende på stoppets längd. En summering görs sedan av alla enskilda anläggningars utsläpp, vilket relateras till pelletsproduktionen. Exempel för KK3: Summering av alla punktutsläpp = 0,0124 kg stoft/ton pellets Pelletsproduktion = 4839 kton Mängd stoft (normaldrift) = 0,0124 kg stoft/ton pellets * 4 839 000 ton pellets 60 ton stoft Mängd stoft (produktionsstörningar) = 68 stopp (>30 min <12 timmar) * 0,25 ton stoft/stopp + 7 stopp (>12 timmar) * 2 ton stoft/stopp 31 ton stoft Totalt stoftutsläpp KK3 91 ton stoft

Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar samt snöprov) LKAB kontrollerar regelbundet den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft, via uppsamling i så kallade NILU-burkar, i ett antal spridda mätpunkter. Antalet mätpunkter har under senare år väsentligt utökats för att erhålla en bättre bild (bättre geografisk spridning) av damningen och mäts nu på 16 st platser i Kiruna. Under 2013 planeras en ytterligare utökning av antalet mätpunkter. Mätningar sker i alla punkter en gång per månad året runt och utöver det tas även ett snöprov i respektive mätpunkt under våren (mars). I nedanstående figurer uppvisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter under 2012. I bilaga 1 framgår mätpunkternas placeringar. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Nedfallande stoft 2012, g/100 m 2 och 30 dagar KNE 08 KNE 13 KNE 15 KNE 16 KNE 18 KNE 19 KNE 20 KNE23 Figur 4. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i den nordvästra delen av Kiruna år 2012 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Nedfallande stoft 2012, g/100 m 2 och 30 dagar KNE 07 KNE 09 KNE 11 KNE 14 KNE 17 KNE 21 KNE22 KNE24 Figur 5. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i den sydöstra delen av Kiruna år 2012. I maj noterades ett väldigt högt värde för mätburk KNE22. Omkringliggande mätburkar uppvisar inte samma höga mätresultat under perioden och LKAB bedömer att det avvikande värdet har en koppling till omkringliggande trafik samt vårsmältning och sopning av vägar och inte direkt till LKABs verksamhet.

LKAB har ett målsättningsvärde på 250 g/100m 2 /månad och under 2012 har detta målsättningsvärde ej kunnat uppnås vid 18 mättillfällen. Eftersom både antalet mätburkar samt mätperioden har förändrats under de senaste åren redovisas en procentuell siffra för antalet mätningar som ej uppnått målsättningsvärdet. För 2010 har målsättningsvärdet ej kunnat uppnås vid 10 % av fallen (12 st mättillfällen), för 2011 är siffran 16 % (30 mättillfällen) och för 2012 9 %.(18 mättillfällen). Det flesta av tillfällena då målsättningsvärdet ej kan innehållas inträffar under vårvinter-vårperioden (marsmaj). Den mätburk som under 2012 har haft flest mätresultat som ej uppnått målsättningsvärdet är KNE22 där så skedde vid 33 % av tillfällena (4 av 12 tillfällen). Vad gäller snöprov har målsättningsvärdet ej kunnat uppnås i 5 fall (jämför med 6 st 2011 och 5 st 2010). I nedanstående figur framgår hur medelhalten nedfallande stoft i varje mätpunkt har varierat under de senaste fem åren. Medelvärden nedfallande stoft 2008-2012 g/100 m 2 och 30 dagar 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 6. Medelvärden nedfallande stoft 2008 2012. Medelhalten för 2012 har i de flesta punkter sjunkit i jämförelse med 2011. I de senast tillkomna mätpunkterna KNE22-24 har dock medelhalten varit likvärdig eller högre. Mätpunkterna KNE22-24 placerades ut under sommaren 2011 och således representerar inte medelhalten för 2011 ett helt års mätningar. Detta innebär att burkarna under 2011 inte stod ute under vårvintern då de högsta mätvärdena brukar erhållas och av den anledningen är det svårt att jämföra medelvärdessiffrorna för 2011 och 2012 på ett representativt sätt. Den omfattande upplags- och krossningsverksamhet som pågått inom LKABs industriområde, kopplat till stora anläggningsprojekt (bl a ny järnväg ), har minskat under 2012 då stora delar av projekten är avslutade och en minskning av mängden nedfallande stoft kan sannolikt vara kopplat till detta i vissa mätpunkter. De direkta stoftutsläppen från verken har stadigt minskat sedan 2008, då man hade en topp i och med uppstarten av KK4 men ingen direkt korrelation från detta kan ses i mätresultaten avseende nedfallande stoft under de senaste fem åren.

För att erhålla en bild av hur mängden nedfallande stoft har förändrats sedan ca 15 år tillbaka redovisas i nedanstående två figurer resultat från mätningar i NILU-burkar och från snöprovtagning från slutet av 1990-talet och framåt. Medtaget i redovisningen är endast de mätpunkter som varit med under mer eller mindre hela denna period. När det gäller mätresultaten från NILU-burkarna redovisas endast resultaten från mätningar under barmarksperiod juni-september/oktober i utvalda punkter eftersom det var så LKAB mätte stoftnedfallet fram till 2009/2010. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Nedfallande stoft 1999-2012 (g/100 m 2 och 30 dagar ) i utvalda punkter KNE 07 KNE 08 KNE 09 KNE 11 Figur 7. Nedfallande stoft uppmätt i g/100m 2, 30 dygn i mätpunkterna KNE07, KNE08, KNE09 och KNE11 uppmätt under barmarksperioden 1999-2012. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Snöprovtagning 1998-2012 (g/100 m 2 och 30 dagar) i utvalda punkter KSN07 KSN08 KSN09 KSN11 Figur 8. Stoftmängd i snöprover uppmätt i g/100m 2, 30 dygn i mätpunkterna KSN07, KSN08, KSN09 och KSN11 1998-2012 Utifrån mätresultaten framgår att enstaka höga toppar under årens lopp har detekterats vid enstaka tillfällen, både vad gäller mätningar i NILU-burkar och vid snöprovtagning. Under de senaste åren kan skönjas ett något förhöjt medelvärde för utvalda punkter när det gäller resultaten från barmarksperioden.

LKAB är medvetna om att damning är ett problem förknippat med verksamheten och arbetar därför kontinuerligt med frågan. I kapitel 15 beskrivs utförligare de åtgärder som har vidtagits under 2012 samt de åtgärder som avses att fortsatt vidtas för att motverka och reducera damning. Övervakningen av nedfallande stoft har under sommaren 2011 kompletterats med ett kontinuerligt registrerande mätinstrument som mäter mängden svävande stoft (TSP-Total Suspended Particle) samt fraktionen PM 10 i luften för att på så sätt kunna övervaka variationer över tiden. Mätstationen är placerad på området Luossavaara, vilket är ett av de områden som ligger i den förhärskande vindriktningen i förhållande till den del av LKABs verksamhet som i dagsläget innefattar den största delen av LKABs krossnings- och upplagsverksamhet, UNIO. Mätstationen ligger i anslutning till en av mätpunkterna avseende nedfallande stoft, KNE08 vars placering kan ses i bilaga 1. I nedanstående figur redovisas resultatet från mätningarna av PM 10 som dygnsmedelvärde under 2012. I figuren framgår som en röd linje gränsen för Miljökvalitetsnormen för PM 10 som dygnsmedelvärde, vilket är 50 µg/m 3. För att innehålla miljökvalitetsnormen på årsbasis får dygnsmedelvärdet överskridas 35 av årets 365 dygn. Av figuren framgår att dygnsmedelvärdet ej har överskridits något dygn vid mätstationen under 2012. Det beräknade årsmedelvärdet för 2012 vid mätstationen är 7,6 µg/m 3 vilket kan jämföras med miljökvalitetsnormen för PM 10 avseende årsmedel som är 40 µg/m 3. 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 PM 10 (ug/m 3 ) 2012 2012-01-01 2012-01-17 2012-02-02 2012-02-18 2012-03-05 2012-03-21 2012-04-06 2012-04-22 2012-05-08 2012-05-24 2012-06-09 2012-06-25 2012-07-11 2012-07-27 2012-08-12 2012-08-28 2012-09-13 2012-09-29 2012-10-15 2012-10-31 2012-11-16 2012-12-02 2012-12-18 Figur 9: Resultatet av mätningarna av PM 10 som dygnsmedelvärde under 2012 vid mätstationen placerad på området Luossavaara i Kiruna. Fraktionen PM 10 i luft är endast en av flera olika mätbara parametrarna avseende uppföljning av luftkvalitet. För att erhålla en bättre bild av luftkvaliteten i Kiruna genomför därför LKAB nu en omfattande luftkvalitetsstudie med hjälp av IVL Svenska Miljöinstitutet. Studien omfattar mätning av PM 10, PM 2,5, Kväveoxider (NO x ), Svaveldioxid (SO 2 ), lättflyktiga organiska föreningar (VOC), Fluorider, Klorider och Ozon. Utifrån filtren som mäter PM 10 skall även analys avseende PAH, nickel, arsenik, kadmium, bly samt partikulära fluorider och klorider göras. Mätningarna genomförs vid gamla Centralskolan och skall pågå under minst ett år, fram till slutet av sommaren 2013. När mätningarna är avslutade kommer en utvärdering att resultaten att genomföras.

Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av svaveldioxidutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden)inom LKAB Kiruna. KK2: 46,1 ton, specifikt 12,2 g/ton pellets KK3: 74,5 ton, specifikt 15,4 g/ton pellets KK4: 72,2 ton, specifikt 14,6 g/ton pellets Panncentraler: 1,6 ton Totalt: 194 ton, vilket ger 14,3 g/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten svaveldioxid, angivet i g/ton pellets, har varierat under de senaste fem åren. 30 SO2 g/ton pellet 2008-2012 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 10: Emitterad halt svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Kiruna år 2008-2012. Massbalansberäkningarna utgår från mängden svavel (S) i ingående material (slig) till pelletsprocessen tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (kol och olja). En summering av de ingående svavelkällorna har gjorts enligt följande: total mängd S (mineral) + total mängd S (kol) + total mängd S (olja) = total mängd S (ton) Reningsgraden hos rökgasreningsreaktorerna har beräknats utifrån resultat från den kontinuerliga onlinemätningen. Utifrån ovanstående mängd ingående svavel har sedan beräkningar gjorts av total mängd svavel som har eliminerats i reningsanläggningarna samt hur stor andel som har passerat anläggningen orenat: total mängd ingående S (ton) * (1 - reningsgrad (%)) = total mängd utsläppt S (ton) Via molförhållanden har mängd svavel (S) omvandlats till mängd svaveldioxid (SO 2 ), vilket sedan omräknats till total utsläppt massa SO 2 (ton). Under de tre senaste åren har den emitterade halten svaveldioxid för verksamheten i Kiruna varit relativt stabil kring 15 g/ton pellets.

Fluor (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av fluorutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden)inom LKAB Kiruna. KK2: 8,0 ton, specifikt 2,1 g/ton pellets KK3: 8,0 ton, specifikt 1,6 g/ton pellets KK4: 10,3 ton, specifikt 2,1 g/ton pellets Totalt: 26,3 ton, vilket ger 1,9 g/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten fluor angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. F g/ton pellets 2008-2012 5 4 3 2 1 0 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 11: Emitterad halt fluor i gram per ton producerad pellets i Kiruna år 2008-2012.

Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av klorväteutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden)inom LKAB Kiruna. KK2: 21,3 ton, specifikt 5,6 g/ton pellets KK3: 8,1 ton, specifikt 1,7 g/ton pellets KK4: 34,2 ton, specifikt 6,9 g/ton pellets Totalt: 63,6 ton, vilket ger 4,7 g/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten väteklorid angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. 5 HCl g/ton pellets 2008-2012 4 3 2 1 0 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 12: Emitterad halt väteklorid i gram per ton producerad pellets i Kiruna år 2008-2012 Beräkningarna av mängden utsläppt fluor och klor har gjorts i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid där den enda ingående källan är mineralet. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till två procentenheter högre än densamma för svaveldioxid och fås därigenom direkt utifrån beräkningar av reningsgraden vid svaveldioxidrening. Under 2012 kan noteras en högre vätekloridhalt än under tidigare år. Detta är kopplat till att man har konstaterat att kloridhalterna har varit förhöjda i en av förbränningszonerna (TPH-zonen) i pelletsverk KK4. Vad detta beror på är i dagsläget oklart men kommer att utredas.

Kvävedioxid (Mätningar enligt SS 28425) Fördelningen av kvävedioxidutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden)inom LKAB Kiruna. KK2: 446 ton, specifikt 0,12 kg/ton pellets KK3: 837 ton, specifikt 0,18 kg/ton pellets KK4: 267 ton, specifikt 0,05 kg/ton pellets Gruva: 100 ton (enligt bedömning från mätningar 1999) Totalt: 1651 ton, vilket ger 0,12 kg/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten kväveoxider (NO x ) angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 NOx g/ton pellets 2008-2012 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 13: Emitterad halt kväveoxider i gram per ton producerad pellets i Kiruna år 2008-2012. Koldioxid Koldioxidemissionen under 2012 har beräknats till totalt 443 998 ton. Ammoniak Under 2012 var avsikten att mäta emissioner av ammoniak (NH 3 ) i alla pelletsverk i likhet med vad som gjordes 2011. Tyvärr uteblev dessa mätningar med anledning av ett misstag vid upphandlingen av mätningarna. Således baseras utsläppssiffrorna för 2012 på halterna som mättes upp under 2011. För 2011 års mätning uppgår beräknad emissionshalt av NH 3 till 0,9 g/ton pellets, vilket utgående från 2012 års produktionssiffror motsvarar ca 13 ton på årsbasis. Detta kan jämföras med 2011 där mängden emitterad NH 3 uppgick till ca 13 ton på årsbasis.

Dioxiner Under 2012 har nya mätningar avseende emission av dioxin utförts i alla pelletsverk. Beräknad emission uppgår till ca 0,117 g på årsbasis. Detta kan jämföras med redovisade emissioner 2011, där mängden emitterat dioxin uppgick till 0,275 g. Siffran för i år är mer än hälften så låg men det handlar om små mängder och i dagsläget är det svårt att klarlägga vilken av siffrorna som är mest riktigt. LKAB avser att under några år framöver genomföra årliga mätningar av dioxiner för att erhålla mer data kring dessa emissioner vilket medför en ökad tillförlitlighet i redovisningen framöver. Tungmetaller Under 2006 genomfördes mätningar av både gasformiga och stoftbundna metaller i processkanalerna i KK3 och beräkningar för alla pelletsverk har fram t o m 2010 baserats på resultaten från denna enskilda mätning. Under 2011 och även nu 2012 har nya mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller genomförts i alla pelletsverk. Resultaten från 2012 års mätning används för beräkningar av de totala utsläppen från pelletsverken under 2012. För anrikningsverken, sovringsverket och gruvan baseras beräkningarna av metallutsläpp till luft (d v s stoftbundna metaller) på metallanalyser av färdig produkt samt utsläpp av stoft. De totala emissionerna av tungmetaller till luft framgår av emissionsdeklarationen och ligger för 2012 i paritet med föregående år med vissa variationer i båda riktningar, det vill säga högre såväl som lägre halter. Väldigt stora skillnader förligger dock i avseende på resultaten för koppar och zink där halterna och mängderna för 2012 är betydligt mycket högre än 2011. I dagsläget är det i likhet med resonemanget enligt ovan svårt att tolka siffrorna i avseende på vilka som är mest riktiga eftersom få mätdata finns tillgängliga. LKAB avser emellertid att under några år framöver genomföra fler mätningar av tungmetaller för att erhålla mer data kring dessa emissioner vilket medför en ökad tillförlitlighet i redovisningen framöver. Vibrationer (Kontinuerliga mätningar enligt SS 460 48 66) LKAB har villkor avseende högsta svängningshastighet i punkter utanför industriområdet (se punkt 7 ovan). För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord gör LKAB i samarbete med extern konsult kontinuerliga mätningar av vibrationer i bostadshus. 5 fasta mätinstrument, som kontinuerligt loggar vibrationsdata, har använts under året, lokaliseringen av dessa framgår av bilaga 2. Utöver de fasta mätpunkterna kan vibrationsmätning även göras i flyttbara punkter efter önskemål från fastighetsägare. Under 2012 har emellertid inga sådana mätningar genomförts. Resultaten från vibrationsmätningar avläses månadsvis av konsult och rapporteras till LKAB. För samtliga mätplatser har relativt små vertikala svängningsrörelser uppmätts, värdena har varierat mellan ca 0,2 1,4 mm/s. Det högsta uppmätta värdet under 2012 registrerades vid mätpunkten Lingonstigen 5 och uppgick till 1,43 mm/sek vilket är väl inom gällande villkor.

Buller (Naturvårdsverkets rapport 5417 Metod för immisionsmätning av externt industribuller. ) För att följa upp bullernivåer till följd av LKABs verksamhet genomför LKAB årligen i samarbete med extern konsult bullermätningar i tre mätpunkter vars lokalisering kan ses i bilaga 3. LKAB har riktvärden för buller avseende dagtid, kvällstid och nattetid (se punkt 7 ovan). Mätningarna utförs sedan några år tillbaka två gånger årligen och nattetid eftersom det då är lättast att kontrollera villkorsuppfyllelsen i och med att trafik och annan bulleralstrande verksamhet är minimerad. Under åren 2007-2009 överskreds gällande riktvärden för buller och LKAB genomförde efter det en rad bullerreducerande åtgärder, framför allt inom logistiken och tågtrafikverksamheten. Under 2010-2011 kunde villkoren åter innehållas vid samtliga mättillfällen. Under 2012 har emellertid gällande riktvärde nattetid överskridits i samtliga mätpunkter och i vissa av punkterna har bullernivåerna även varit förhöjda gentemot riktvärdet kvällstid. Riktvärdena gällande de momentana ljudnivåerna har innehållits. Tabell 1: Resultat från bullermätningar vid LKABs mätpunkter i Kiruna under 2012. Datum KBU02 KBU05 KBU06 Villkor (22 juni) (22 juni) (22 juni) Natt 40 db(a) 2012-06-18 43 Max. momentan ljudnivå 60 db(a) 53 Natt 40 db(a) 2012-07-24 42 48 Max. momentan ljudnivå 60 db(a) 53 56 Natt 40 db(a) 2012-09-13 48 49 Max. momentan ljudnivå 60 db(a) 58 59 Natt 40 db(a) 2012-10-15 43 Max. momentan ljudnivå 60 db(a) 52 Sedan LKAB har konstaterat förhöjda bullernivåer har ett arbete påbörjats i syfte att reducera bullret. Steg ett i detta arbete är att genomföra en bullerkartläggning av hela LKABs verksamhet i Kiruna. Kartläggningen kommer att resultera i en rangordning av de ljudkällor som bullrar mest gentemot olika delar av Kiruna stad och de aktuella mätpunkterna. Nästföljande steg efter färdigställandet av bullerkartläggningen är att vidta de bullerreducerande åtgärder som är möjliga och nödvändiga för LKAB återigen skall kunna innehålla gällande riktvärden. Utöver pågående bullerkartläggning gör även LKAB en översyn av LKABs egenkontroll i avseende på buller.

Vattenprovtagning (SNV AR 86) Rakkurisystemet Utsläppskontroll i enlighet med kontrollprogram har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (12 ggr). Utgående vatten leds till sjön Mettä Rakkurijärvi och går sedan via Rakkurisystemet vidare ned till Kalix älv. Recipientkontroller har utförts i Rakkurisystemet samt nedströms och uppströms utsläppspunkten i Kalix älv (10 ggr). Provtagningspunkternas placering framgår av bilaga 4. Årsmedelvärden rörande viktiga parametrar redovisas i nedanstående tabell: Tabell 2: Resultat från vattenkvalitetsmätningar i LKABs utsläppspunkt samt i nedströms liggande punkter i recipienten. KVA01 (utsläppspunkt) KVA02 (Rakkurijoki) KVA04 (Kalixälven) KVA03 (ref Kalixälven) ph 7,8 7,3 7,1 7,0 Alkalinitet (mmol/l) 0,80 0,60 0,20 0,18 Konduktivitet (ms/m) 224 82 9,6 3,6 Tot-N (mg/l) 24 5,5 0,57 0,13 NO 3 -N (mg/l) 18 4,1 <0,46 <0,35 NH 4 -N (mg/l) 0,38 <0,034 <0,015 <0,013 Tot-P (mg/l) 0,032 <0,008 <0,007 <0,006 Suspenderad halt (mg/l) 5,4 <4,0 <4,0 <4,0 Sulfat (mg/l) 810 259 20 5,2 Klorid (mg/l) 179 58 4,5 <1,1 Resultaten från provtagningen påvisar att näringsbelastningen i utgående vatten från LKAB är relativt hög men tack vare stor utspädning i systemet blir påverkan på Kalixälven endast marginell. Processvattnet från LKAB har god alkalinitet och högt ph. Halten ammonium står i kemisk jämvikt med halten ammoniak, vilket är giftigt för vattenlevande organismer. Jämvikten styrs mot ammoniakbildning vid höga temperaturer och högt ph. För att kontrollera ammoniakhalten i utgående processvatten har beräkningar genomförts i avseende på ph, temperatur och ammoniumhalt. De högsta ammoniakhalterna erhålls normalt sett på vårvintern och det högsta beräknade värdet för 2012 inföll i april och motsvarade 0,0044 mg/l. Denna halt är lägre än gällande riktvärde för ammoniak som anges i en förordning framtagen av Naturvårdsverket för skydd av särskilda musseloch fiskevatten (2001:554). Rakkurisystemet omfattas inte av denna förordning men halten används som ett jämförvärde i sammanhanget. Halten och mängden emitterade metaller redovisas i emissionsdeklarationen tillsammans med motsvarande parametrar för näringsämnen och suspenderat material. Vid ett mättillfälle under 2012 (22 maj) överskreds gällande riktvärde (13 mg/l) för suspenderat material. Detta bedöms ha berott på höga vattenflöden med partikeltransport kopplat till snösmältning. Inga åtgärder ansågs nödvändiga och vid efterföljande mätningar har riktvärdet kunnat innehållas. Luossajärvisystemet Under 2011 och 2012 har LKAB anlagt en ny damm över sjön Norra Luossajärvi samt tömt delar av sjön vilket är en nödvändighet för att säkra produktionen i gruvan mot inträngande vatten. Under 2012 har även efterbehandlingen av den torrlagda sjöbotten påbörjats. I den djupaste delen av den tömda sjödelen kommer en vattenspegel att kvarstå och vatten kommer regelbundet att länshållas via pumpning till LKABs sand- och klarningsmagasin.