Yttre Miljö. Miljörapport Kiruna

Transkript

1 Yttre Miljö 2010 Miljörapport Kiruna

2

3 TQ/Susanne Roslin, UTREDNING 1(26) Utredningens titel Miljörapport 2010 LKAB Kiruna Författare Susanne Roslin Får publiceras Ja Uppdragsgivare LKAB Godkänd av Lars-Eric Aaro Utredningen till Kiruna Kommun Miljökontoret LSt Miljöskyddsenheten Alrutz' Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Leif Boström Lotta Fogde Anders Kitok Per-Erik Lindvall Ulf Nilsson Johan Oja Susanne Roslin Rune Skarpsvärd Mikael Stålnacke Katarina Holmgren Monica Quinteiro Stina Eriksson Nils Thuuri Anders Lundkvist Grete Solvang Anders Lindholm Pierre Wikström Tage Sennland Roger Hahne Anders Furbeck Markus Petäjäniemi Bakgrund Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning.

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan( ) år: 2010 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Kirunagruvan Postnummer: Ort: KIRUNA Besöksadress: LKAB:s Industriområde Fastighetsbeteckningar: Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1, Kiruna 1:1, Ön 1:1 Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40), Mellanlagring av avfall (90.40), Förbehandling, sortering mm (90.80) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :13:56 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan( ) år: 2010 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Susanne Efternamn: Roslin Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: susanne.roslin@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Inlämnad: :13:56 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Kiruna Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Kiruna sker under jord i malmkroppen Kiirunavaara som utgör en apatitjärnoxidmalmfyndighet som är skivformig och stupar 65 grader i östlig riktning. Malmkroppen är ca 4 km lång, minst m i djup och 80 m i medeltjocklek. Det motsvarar ca miljoner ton malm. Den brytningsmetod som används i Kiruna kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ort drivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan via malmhissar. Huvudtransportnivån ligger för närvarande på 1045 m avvägning men en ny huvudtransportnivå på 136 m avvägning är dock under anläggande. Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pelletsverk. I Kiruna finns tre pelletsverk; Kiruna kulsinterverk 2 (KK2), Kiruna kulsinterverk 3 (KK3) och Kiruna kulsinterverk 4 (KK4). I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. Innan koncentratet överförs till pelletsverken tillsätts olika tillsatsmedel beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Stora mängder vatten förbrukas och efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner, låga halter tungmetaller samt relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester. I Kiruna bräddas processvatten över till recipienten Mettä Rakkurijärvi, vidare till Kalix älv. Verksamheten ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter.

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Tillstånd enligt miljöbalken för anläggning för deponering av icke-farligt avfall på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun Miljööverdomstolen Svea Hovrätt (M ) Miljödomstolen (M ) Miljödomstolen (M ) Miljööverdomstolen Svea Hovrätt (M ) Miljödomstolen (M 8-05) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 44/98) Länsstyrelsen ( ) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 14/76) Tillståndet avser ny kalkdeponi i Kiruna. Villkorsändring avseende gruvrelaterad verksamhet inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Påverkan på markytan samt mätning av markpåverkan. Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Uppskjuten fråga om villkor för utsläpp av kväve från klarningsmagasinet. LKAB har överklagat ärendet till Högsta Domstolen och domen har ännu inte vunnit laga kraft. Villkorsändring avseende gruvrelaterad verksamhet inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Påverkan på markytan samt mätning av markpåverkan. Miljööverdomstolen skjuter upp avgörandet av frågorna om villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken och villkor för energieffektivisering. Prövotidsutredning, med förslag till slutliga villkor, skall till miljödomstolen redovisas senast Tillstånd till nytt anriknings- och pelletsverk inom Kiirunavaara industriområde samt att årligen tillverka 14,8 miljoner ton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Tillstånd enligt 18 c naturvårdslagen till tömning av södra Luossajärvi. Fortsatt avvattning av kvarvarande del av Luossajärvi. Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara.

8 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort Redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Anmälan enligt 19 (1998:1388) om vattenverksamhet gällande anläggande av en rörbro i bäcken Leväjoki på fastigheten Kiruna Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan avseende överskridande av bullervillkor i Kiruna. Beslut angående rivning av industribyggnader och saneringsåtgärder vid Luossavaara industriområde. Beslut om enskild avloppsanläggning vid kontorsbyggnad i anslutning till pågående järnvägsbygge. Anmälan om mindre ändring avseende anläggande av industrispår inom Norra Sjöbangården, LKABs gruvindustriområde i Kiruna. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende tillkommande tillfälliga upplag inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende installation av oljecistern för pelletsverket KK4. 1:1. Föreläggande till skydd för naturmiljön med stöd av 12 kap 6 miljöbalken vid mineralprospekteringsarbeten samt dispens från förbudet att framföra motordrivet fordon på barmark inom undersökningsområdena Lappmalmen nr 1 och 2, Kiruna kommun. Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att dels anlägga en första etapp av damm C-B och dels att anlägga ett nytt KS-magasin samt tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att anlägga och nyttja diken och pumpstationer mm. Tillfälligt undantag från kraven i förordning (2001:512) om deponering av avfall vid kalkdeponin inom Kiirunavaara gruvindustriområde.

9 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Miljödomstolen (M 67-01) Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Markupplåtelse för ett markområde på statens mark ovan odlingsgränsen kring berget Kiirunavaara och ett markområde norr om Kiruna stad omfattande del av fastigheten Kiruna 1:1 inom Laevas sameby, Kiruna kommun. Anmälan om mindre ändring av befintlig verksamhet inom UNIO, LKABs industriområde. Förlängning av upplagsspår. Anmälan om installation av ny dammutsugningsanläggning i sovringsverket inom LKABs industriområde, Kiruna. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende tillfälliga upplag inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken angående installation av vattenmätare i Luossajokisystemet vid Ala Lombolo på fastigheterna Bolaget 11:4 och Lombolo 12:1 i Kiruna kommun. Utbyggnad av sandmagasin för Kiirunvaaragruvan. Utbyggnad av dammsystemet för Kiirunavaaragruvan. Anmälan om ny betongstation inom LKABs gruvindustriområde. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om mindre ändring av vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken och anmälan om mindre ändring av den miljöfarliga verksamheten angående åtgärder vid gråbergsupplag och sandmagasin inom Kiirunavaara gruvindustriområde på fastigheterna Kiruna 1:1 och Jukkasjärvi Kronoloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Anmälan om planerad processförändring i sovringsverket i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om planerad framtida deponering av torrt gråberg vid LKABs verksamhet i Kiruna. Länsstyrelsen godtar LKABs plan. Anmälan om användning av organiskt bindemedel vid pelletsproduktionen i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om uppförande av ny siktanläggning på UNIO-området vid LKAB i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd.

10 5. Tillsynsmyndighet 4 5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara. Tillstånd att årligen tillverka 14,8 Mton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. Faktisk produktion/annan uppföljning 26,5 Mton råmalm i Kiirunavaara 12,2 Mton prima pellets Kommentar Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder. 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Stoft, punktutsläpp KK2 och KK3: Utbytt eller efter tillkommande utrustning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). Utrustning installerad innan : 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, punktutsläpp KK4 samt terminalanläggning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, totalt KK4: För perioden jan-maj gäller 0,05 kg/ton pellets (riktvärde). Kommentar 2 st reningsanläggningar i KK2 överskred riktvärdet vid ordinarie mätning enligt följande: 20,7 mg/m 3 ntg 929,6 mg/m 3 ntg 1 st reningsanläggning i KK3 överskred riktvärdet vid ordinarie mätning enligt följande: 28,2 mg/m 3 ntg Godkända ommätningar efter åtgärder. Länsstyrelsen är via samråd om reningsanläggningarna kontinuerligt informerad om överskridandena samt de vidtagna åtgärderna. Villkoret innehålls för övriga anläggningar. 3 st reningsanläggningar överskred riktvärdet vid ordinarie mätning enligt följande: 14,0 mg/m 3 ntg 82,9 mg/m 3 ntg 1312 mg/m 3 ntg (terminalanläggning) Godkända ommätningar efter åtgärder. Länsstyrelsen är via samråd om reningsanläggningarna kontinuerligt informerad om överskridandena samt de vidtagna åtgärderna. Villkoret innehålls för övriga anläggningar. 0,035 kg/ton pellets. Villkoret innehålls.

11 Stoft, totalt KK2 och KK3: För perioden jan-maj 2010 gäller 0,1 kg/ton pellets (gränsvärde). Stoft, totalt KK2, KK3 och KK4: För perioden juni-dec 2010 gäller 0,05 kg/ton pellets (gränsvärde). Stoft, punktutsläpp gruvan, finkrossverk och sovringsverk: 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, punktutsläpp anrikningsverk: Utbytt eller efter tillkommande utrustning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). Utrustning installerad innan : 20 mg/m 3 ntg (riktvärde) Stoft panncentraler: 1,0 g/kg olja Svaveldioxid totalt KK4: För perioden jan-maj 2010 gäller 15 g SO 2 /ton pellets (riktvärde). Svaveldioxid totalt KK2, KK3 och KK4: För perioden jan-dec 2010 (KK2 och KK3) och för perioden juni-dec 2010 (KK4) gäller 15 g SO 2 /ton pellets (gränsvärde). Fluor totalt KK4: För perioden jan-maj 2010 gäller 6 g F/ton pellets (riktvärde). Fluor totalt KK2, KK3 och KK4: För perioden jan-dec 2010 (KK2 och KK3) och för perioden juni-dec 2010 (KK4) gäller 6 g F/ton pellets (gränsvärde). 0,035 kg/ton pellets. Villkoret innehålls. 0,035 kg/ton pellets. Villkoret innehålls. Mätningar utförs på stoftreningsanläggningarna i gruva, sovringsverk och finkrossverk var tredje år. Anläggningarna okulärbesiktas varje år. Under 2010 har anläggningarna okulärbesiktats utan större anmärkningar. Villkoret bedöms innehållas för samtliga anläggningar. Mätningar utförs på stoftreningsanläggningarna i anrikningsverken var tredje år. Anläggningarna okulärtbesiktas varje år. Under 2010 har stoftreningsanläggningarna i KA1 och KA2 okulärbesiktats utan anmärkningar. Under 2010 har två av fyra stoftreningsanläggningar i KA3 okulärbesiktats. Vid besiktningen noterades hål på filtren. Samtliga kassettfilter byttes ut varefter anläggningarna bedöms fungera normalt. Vid resterande två stoftreningsanläggningar i KA3 har mätningar utförts under Överskridande av riktvärdet för stoft noterades vid båda anläggningarna. Efter vidtagna åtgärder har ommätningar utförts med godkända resultat. Länsstyrelsen är via samråd om reningsanläggningarna kontinuerligt informerad om överskridandena samt de vidtagna åtgärderna. Villkoret innehålls för övriga anläggningar. Stoftmätning utförs var tredje år. Senaste mätning genomfördes 2008 (0,01 samt 0,02 g/kg olja). Villkoret bedöms innehållas. 26,1 g SO 2 /ton pellets. Beräknade halter är högre än gällande riktvärde. Länsstyrelsen är via samråd om reningsanläggningarna informerad om överskridandet. Se ytterligare information under avsnitt ,9 g SO 2 /ton pellets. Villkoret innehålls. 3,6 g F/ton pellets. Villkoret innehålls. 2,5 g F/ton pellets. Villkoret innehålls.

12 Klorväte totalt KK4: För perioden jan-maj 2010 gäller 6 g HCl/ton pellets (riktvärde). Klorväte totalt KK2, KK3 och KK4: För perioden jan-dec 2010 (KK2 och KK3) och för perioden juni-dec 2010 (KK4) gäller 6 g HCl/ton pellets (gränsvärde). Klorhalt i spillolja som förbränns får ej överstiga 0,1 viktsprocent. Halt suspenderade ämnen i bräddvattnet: 10 mg/l (riktvärde). Bolaget ska genomföra regelbundna kontroller av vattenutsläppens påverkan på recipienterna i Rakkurisystemet ner till Kalixfors i Kalixälven. Sanitärt avloppsvatten från toaletter, avloppsvatten från kök och liknande inrättningar, samt spolvatten från garage, verkstäder, lokstallar mm som kan vara oljeförorenat, skall vara anslutet till kommunens reningsverk. Vatten som kan vara oljeförorenat skall dessförinnan behandlas i oljeavskiljare. Vatten som avleds till kommunens reningsverk skall regelbundet kontrolleras med avseende på dess innehåll av olja och kväve. Bolaget ska vidta åtgärder för att förhindra att förorenat dagvatten från industriområdet med tillhörande upplag och deponier avrinner till Luossajärvi/Luossajokisystemet. Förorenat gruvvatten får ledas till Luossajärvi/Luossajoki-systemet endast om det till följd av pumphaveri eller annan sådan omständighet är nödvändigt. Sker sådant avledande skall anmälan därom ofördröjligen göras till tillsynsmyndighet och till Miljönämnden i Kiruna. Bolaget ska vidta åtgärder och upprätta rutiner för att begränsa utsläpp och spill av olja. 4,0 g HCl/ton pellets. Villkoret innehålls. 2,7 g HCl/ton pellets. Villkoret innehålls. Ingen spillolja förbränns, varken i pelletsverk eller i panncentraler. Villkoret innehålls. Medelhalt på årsbasis: 6,1 mg/l. Vid två enstaka mättillfällen under 2010 har den uppmätta halten suspenderade ämnen i bräddvattnet överstigit gällande riktvärde (10,5 mg/l respektive 11 mg/l). Länsstyrelsen är muntligt informerad om händelserna. LKAB genomför vart femte år en utökad utredning i recipientsystemet. Den senaste utredningen genomfördes 2008 och innefattade undersökning av vattenkemi, bottenfauna, påväxtalger och fisk. Villkoret innehålls. BDT-vatten samt vatten från garage och verkstäder och liknande från LKABs områden är hanterat enligt villkoret. Kontrollen av vattenkvaliteten genomförs normalt sett regelbundet enligt gällande kontrollprogram. Under 2010 har provtagning av avloppsvatten genomförts regelbundet. Villkoret innehålls. Oljeavskiljare finns installerade. Regelbunden provtagning genomförs. Villkoret innehålls. Pga ett läckage från en temporär processvattenränna, som användes dels under anläggandet av ny damm C-B samt dels under anläggandet av en ny ordinarie processvattenränna för vatten och anrikningssand från Kiruna sovringsverk, har ca m 3 vatten pumpats mot Luossajärvi den 20 oktober Pumpningen var nödvändig för att skydda den dammkropp C-B som anläggs i området. Den inträffade händelsen är anmäld till länsstyrelsen samt Miljönämnden i Kiruna. Villkoret innehålls. LKAB har rutiner för bland annat rapportering av miljöhändelser, där bland annat förebyggande åtgärder skall anges, samt en avvikelsedatabas där inköpsavdelningen hanterar miljöolyckor orsakade av entreprenörer. Villkoret innehålls.

13 Buller, ekvivalent ljudnivå som riktvärde från verksamheten: 50 db(a) under dagtid (kl 07-18) 45 db(a) under kvällstid (kl 18-22) 40 db(a) under nattetid (kl 22-07) Momentan ljudnivå vid bostäder nattetid: 60 db(a) (riktvärde) Vibrationer: Sprängningar i gruvan ska genomföras på sådan sätt att vibrationerna i mätpunkter utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastighet i mätpunkter får inte överstiga 5,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 2,0 mm/s i mer än 10 % av fallen. Markpåverkan: Markytan utanför Kiirunavaaras industriområde, definierat enligt gällande detaljplan, får ej påverkas med mer än 2 i vertikal led eller 3 i horisontell led, till följd av LKABs brytning. Mätning ska genomföras minst fyra gånger per år i enlighet med ett redovisat och av tillsynsmyndigheten godkänt program. Efter varje mätning ska resultaten redovisas till tillsynsmyndigheten inom en månad. LKAB ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillkommande mätpunkter i enlighet med redovisat program anses ha stabiliserats. Tillkommande mätpunkter i respektive mätlinje ska utplaceras med målsättningen att avståndet mellan dem ska uppgå till högst 50 meter. Bullermätningar har utförts vid två tillfällen under 2010 (vår och höst). Villkoret innehålls. Långtidsmätningar avseende vibrationer utförs vid fem olika mätpunkter vid bostadshus i Kiruna. Högsta värde för 2010 har uppmäts till 1,8 mm/s vid Konduktörsgatan 11B. Villkoret innehålls. Gränsen för påverkat område faller väl inom gränsen för Kiirunavaaras industriområde (se bilaga 1, Gräns för markpåverkan december 2010). LKAB har, enligt villkoret, redovisat ett mätprogram till länsstyrelsen för hur LKAB avser att övervaka markpåverkan samt brytningsvinklar. Villkoret innehålls därmed. Gruvbrytningen får inte medföra att brytningsvinkeln överstiger 1/150 (6,7 ) som begränsningsvärde i sådana byggnader utanför gruvindustriområdet som människor regelbundet vistas och verkar i.

14 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Aktuell Ej aktuell X X X X X

15 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Stoft (mätningar enligt SS-EN och SS28426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Kiruna KK2: 137 ton, specifikt 0,044 kg/ton pellets KK3: 128 ton, specifikt 0,029 kg/ton pellets KK4: 164 ton, specifikt 0,035 kg/ton pellets Sovrings- och finkrossverk: 202 ton, specifikt 0,017 kg/ton pellets Anrikningsverk: 0,4 ton Terminalanläggning: 49 ton, specifikt 0,006 kg/ton pellets Panncentraler: 0,05 ton (utifrån mätningar 2008) Gruva: 2,2 ton (utifrån mätningar 2008) Totalt: 683 ton, vilket ger 0,056 kg/ton pellets Beräkningar av stoft grundar sig på mätningar av reningsanläggningar där resultatet fås i enheten mg/m 3 ntg. Med hjälp av luftflöde och produktionstakt kan detta värde omvandlas till en utsläppssiffra per reningsanläggning och ton producerad pellets vid normal drift. Vid produktionsstörningar kan stoftutsläppen tillfälligt komma att öka något jämfört med normaldrift. För att även inkludera produktionsstörningar i beräkningarna adderas summan av totala antal produktionsstopp under året multiplicerat med en bedömd stoftmängd per stopp beroende på stoppets längd. En summering görs sedan av alla enskilda anläggningars utsläpp, vilket relateras till pelletsproduktionen. Exempel för KK3: Summering av alla punktutsläpp = 0,0219 kg stoft/ton pellets Pelletsproduktion = kton Mängd stoft (normaldrift) = 0,0232 kg stoft/ton pellets * ton pellets 102,6 ton stoft Mängd stoft (produktionsstörningar) = 45 stopp (>30 min <12 timmar) * 0,25 ton stoft/stopp + 7 stopp (>12 timmar) * 2 ton stoft/stopp 25,3 ton stoft Totalt stoftutsläpp KK3 128 ton stoft

16 Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar samt snöprov) Nedfallande stoft mäts mha NILU-burkar på 13 st platser i Kiruna. Mätningar sker i alla 13 punkter under barmarksperioden (maj-september) och i 6 av provpunkterna sker provtagning ca i gång per månad året runt. Mätningarna kompletteras med ett snöprov i respektive punkt som tas under våren (mars). Övervakningen av nedfallande stoft kommer under 2011 att kompletteras med en kontinuerlig stoftmätare (TSP-Total Suspended Particle) för att på så sätt kunna övervaka hur mängden nedfallande stoft varierar över tiden. LKAB har ett målsättningsvärde på 250 g/100m 2 /månad. Under 2010 har 12 st överskridanden av målsättningsvärdet noterats. Vid snöprovtagningen detekterades 5 st överskridanden. En trolig orsak till överskridandena kan vara den ökade upplags- och krossningsverksamhet som pågått inom LKABs industriområde pga anläggandet av ny järnväg i Kiruna samt nya dammar. Under 2009 startade LKAB ett projekt där konkreta åtgärder för bekämpning av diffus damning från verksamheten togs fram. Under 2010 har ett antal damningsbekämpande åtgärder testats på försök. Bl a har en vattendimmer installerats vid krossnings- och upplagsområdet. Dessutom har olika typer av damningsbekämpningsmedel testats för att minska damning från vägar inom industriområdet. En arbetsgrupp inom LKAB kommer under 2011 att utvärdera de testade damningsbekämpande åtgärderna samt arbeta med att ta fram nya åtgärder för att på så sätt minska den diffusa damningen från verksamheten. Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Kiruna KK2: 42,7 ton, specifikt 13,7 g/ton pellets KK3: 61,0 ton, specifikt 13,8 g/ton pellets KK4: 89,1 ton, specifikt 19,0 g/ton pellets Panncentraler: 3,1 ton (utifrån mätningar 2008) Totalt: 196 ton, vilket ger 16,0 g/ton pellets Massbalansberäkningarna utgår från mängden svavel (S) i ingående material (slig) till pelletsprocessen tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (kol och olja). En summering av de ingående svavelkällorna har gjorts enligt följande: total mängd S mineral + total mängd S kol + total mängd S olja = total mängd S (ton) Reningsgraden hos rökgasreningsreaktorerna har för KK3 och KK4 beräknats utifrån resultat från den kontinuerliga onlinemätningen. Utifrån ovanstående faktorer har beräkningar gjorts av total mängd S som har eliminerats i reningsanläggningarna och utifrån hur stor andel som har passerat anläggningen orenat: total mängd ingående S (ton) * (1 - reningsgrad (%)) = total mängd utsläppt S (ton) Via molförhållanden har slutligen total mängd utsläppt svaveldioxid (SO2) (ton) beräknats. Fluor (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av fluorutsläpp inom LKAB Kiruna KK2: 9,4 ton, specifikt 3,0 g/ton pellets KK3: 11,1 ton, specifikt 2,5 g/ton pellets KK4: 12,2 ton, specifikt 2,6 g/ton pellets Totalt: 32,6 ton, vilket ger 2,7 g/ton pellets

17 Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKAB Kiruna KK2: 8,7 ton, specifikt 2,8 g/ton pellets KK3: 14,2 ton, specifikt 3,2 g/ton pellets KK4: 13,1 ton, specifikt 2,8 g/ton pellets Totalt: 36,0 ton, vilket ger 2,9 g/ton pellets Beräkningarna av mängden utsläppt fluor och klor har gjorts i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid där den enda ingående källan är mineralet. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till två procentenheter högre än densamma för svaveldioxid och fås därigenom direkt utifrån beräkningar av reningsgraden vid svaveldioxidrening. Kvävedioxid (Mätningar enligt SS 28425) Fördelningen av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Kiruna KK2: 434 ton, specifikt 0,139 kg/ton pellets KK3: 1159 ton, specifikt 0,262 kg/ton pellets KK4: 267 ton, specifikt 0,075 kg/ton pellets Gruva: 100 ton (enligt bedömning från mätningar 1999) Totalt: 1960 ton, vilket ger 0,160 kg/ton pellets Koldioxid Koldioxidemissionen under 2010 har beräknats till totalt ton. Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar i processkanalerna i KK3, utförda 2006, kompletterat med utförda mätningar i PH-kanalen i KK Beräknad emission av ammoniak (NH3) uppgår till 1,1 g/ton pellets, motsvarande ca 13,0 ton på årsbasis. Nya mätningar är planerade till Dioxiner Bedömningen av mängden utgående dioxin baseras på mätningar utförda 2006 i KK3. Mängden dioxin bedöms ha uppgått till 0,07 g under Nya mätningar är planerade till Tungmetaller Under 2006 genomfördes mätningar av både gasformiga och stoftbundna metaller i processkanalerna i KK3. Beräkningarna för 2010 års utsläpp till luft från pelletsverken baseras på dessa mätningar. För anrikningsverken, sovrings- samt finkrossverk och gruva baseras beräkningarna av metallutsläpp till luft (dvs stoftbundna metaller) på metallanalyser på färdig produkt samt utsläpp av stoft. De totala metallutsläppen till luft framgår av emissionsdeklarationen och ligger i paritet med föregående år.

18 Vibrationer (Kontinuerliga mätningar enligt SS ) För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord gör LKAB i samarbete med extern konsult kontinuerliga mätningar av vibrationer i bostadshus. 5 fasta mätinstrument, som kontinuerligt loggar vibrationsdata, har använts under året. Utöver de fasta mätpunkterna sker vibrationsmätning även i flyttbara punkter efter önskemål från fastighetsägare. Resultaten från vibrationsmätningar avläses månadsvis av konsult och rapporteras till LKAB. För samtliga mätplatser har relativt små vertikala svängningsrörelser uppmätts, värdena varierar normalt mellan ca 0,2 2,0 mm/s. Det högsta uppmätta värdet under 2010 registrerades vid mätpunkten Konduktörsgatan 11B och uppgick till 1,8 mm/sek. Buller (Naturvårdsverkets rapport 5417 Metod för immisionsmätning av externt industribuller. ) För att följa upp bullernivåer till följd av LKABs verksamhet genomför LKAB årligen i samarbete med extern konsult en bullermätning i 3 mätpunkter. LKAB har riktvärden för buller avseende dagtid, kvällstid och nattetid (se punkt 7 ovan). Mätningarna utförs sedan några år tillbaka nattetid eftersom det då är lättast att kontrollera villkorsuppfyllelsen i och med att trafik och annan bulleralstrande verksamhet är minimerad. Under 2010 har bullermätningar genomförts vid två olika tillfällen, dels juni och dels 13 oktober. Villkoren innehölls vid båda mättillfällena. Vattenprovtagning (SNV AR 86) Utsläppskontroll har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (13 ggr) och recipient kontroller har utförts nedströms och uppströms utsläppspunkten i Kalix älv (9 ggr). Vidare har provtagning skett i utgående vatten från Luossajärvi (4 ggr). Provtagning sker även vid utlopp Ala Lombolo och i Luossajoki nedströms avloppsreningsverket samt i Luossajoki nedströms bron innan Oinakkajärvi. Utöver det har provtagning ägt rum för att övervaka dagvatten från industriområdet (2 ggr) samt lakningseffekter från deponiområden (4 ggr). Utsläppen till vatten för näringsämnen, suspenderat material och metaller framgår ur emissionsdeklarationen. Markpåverkan Mätsystemet för markpåverkan bygger sedan 2003 på mätningar med GPS-teknik. GPS-tekniken möjliggör registrering av såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. Resultatet från mätningarna följs kontinuerligt upp och prognoser upprättas för deformationsutbredningen. Resultaten redovisas dessutom regelbundet till länsstyrelsen.

19 Elförbrukning Elförbrukningen inom LKAB Kiruna har under 2010 uppgått till GWh. Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och pelletsverken under 2010: Anrikningsverket Olivin 200,0 kton Anrikningsverket Dolomit 155,2 kton Anrikningsverket Kvartsit 34,7 kton Anrikningsverket Kalksten 28,0 kton Pelletsverken Bentonit 71,7 kton Avfall Följande mängder avfallsfraktioner har uppkommit under 2010: Verksamhetsavfall ton Skrot ton Miljöfarligt avfall 892 ton Det miljöfarliga avfallet har borttransporterats för destruktion och material-/energiutvinning. Restprodukter Gråberg från gruvan går huvudsakligen ut via produktionskedjan och slås ut i sovringsverket varifrån det leds till uppsamlingssilos. Därifrån transporteras gråberget med truckar till gråbergsupplag eller annan användning. Under 2010 har ca kton gråberg producerats. Under 2010 har kton anrikningssand avskilts från anrikningsverken KA1, KA2 och KA3. Svavelreningsanläggningarna i KK2, KK3 och KK4 har under 2010 genererat 28,9 kton kalkavfall som, enligt länsstyrelsens beslut om undantag från kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall, deponerats vid den befintliga kalkdeponin i Kiruna fram till den 1 november From den 2 november 2010 har kalkavfall deponerats vid den nya kalkdeponin i Kiruna.

20 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Förbättrad kontroll avseende dammutsugningsanläggningar Arbetet med att förbättra funktionen hos befintliga dammutsugningsanläggningar i samtliga malmförädlingsanläggningar har fortsatt under Ett av dammutsugen i KK4 har utrustats med ett onlineinstrument, en sk stoftvakt, för uppföljning av funktionen. På så sätt kan snabbt konstateras om det har blivit hål på någon filterstrumpa och åtgärder kan genomföras. Utvärderingen av stoftvakten har varit positiv och det har därför beslutats att ytterligare tre dammutsug i KK4 skall förses med stoftvakter under Även i sovringsverket utreds möjligheten att installera stoftvakter på dammutsugningsanläggningarna. I KK2 och KK3 har en portabel stoftmätare införskaffats för att förbättra kontrollen av funktionen hos dammutsugningsanläggningarna. Förbättrad kontroll avseende reningsanläggningar och gasutsläpp En tekniklösning för kontinuerlig mätning av SO2, HF, HCl, NOx och NH3 i KK2 har köpts in under 2010 och kommer att tas i drift under Efter att teknikkonceptet har utvärderats kommer man att avgöra om det även finns möjligheter för implementering i KK3. En kontinuerlig stoftmätare har köpts in och installerats i UDD kanalen i KK4. Även om en kontinuerlig stoftmätare inte kommer att visa exakta utsläppshalter på grund av dess höga mätosäkerhet, så ger den en indikation på eventuella förändringar i stoftutsläppet.

21 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplade till uppkomna störningarna för verksamheten i Kiruna Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Beroende på avvikelsens omfattning görs en anmälan till tillsynsmyndighet. I KK2 har riktvärdet för punktvisa stoftutsläpp överskridits i TPH-zonen och i en dammutsugningsanläggning (våtskrubber). Överskridandet i TPH zonen berodde på problem med elfiltret och överskridandet i dammutsugningsanläggningen, som var tillfälligt, berodde på för låg vattennivå i skrubbern. I KK3 överskreds riktvärdet i PH-zonen på grund av kortslutning i sista sektionen i elfiltret. I KK4 överskreds riktvärdet i två dammutsugningsanläggningar. Vid den ena anläggningen berodde de förhöjda värdena på att vatten sögs in i anläggningen när graten tvättades, vilket gjorde att filtrena gick sönder. Detta har åtgärdats genom att man har bytt filter och ändrat styrningen av anläggningen så att anläggningen stoppas när graten tvättas. Även för den andra anläggningen berodde problemen på fuktiga gaser. Trasiga filter har bytts ut och alla filter i anläggningen kommer att bytas ut till en fukttålig filterkvalité. I KA3 har fyra dammutsugningsanläggningar visat på bristande funktion och i två av anläggningarna har riktvärdet överskridits. I samtliga fall har problemen främst berott på trasiga filterstrumpor, vilka har bytts ut. I KA3 och KK4 kommer en utökad anläggningskontroll att utföras under 2011 till följd av de problem som man har haft med anläggningarna. I ett flertal anläggningar kommer filterkvalitén att bytas ut eftersom det har visat sig att de filter som levererades med anläggningarna inte klarar av den miljö som de utsätts för. Tätare pulvertester kommer att utföras för att identifiera vilka anläggningar eller delar av anläggningar som är i behov av fortsatt utökad kontroll. Sammanfattningsvis så har alla anläggningar som inte har klarat gällande krav genomgåtts och åtgärdats och villkoret för punktutsläpp av stoft kan därmed anses vara uppfyllt. Under perioden januari-maj överskreds riktvärdet för svaveldioxidutsläpp från KK4. Överskridandet berodde på fortsatta intrimningsproblem av KK4 som inneburit ett flertal start och stopp av verket, vilket i sin tur påverkat reningsprocessen. Under våren 2010 har ändringar i styrningen av rökgasreningsanläggningen utförts, vilket medfört att reningsanläggningen inte längre är lika känslig för förändringar i rökgasflödet, t ex vid störningar i produktionen.

22 inträffade ett glykolläckage på LKABs industriområde i Kiruna. Läckaget orsakades av att en traktor körde på en värmeledning till gruvventilationen strax bakom anrikningsverket KA1. Ledningen är belägen på ett rågodsupplag vid inlastningen till anrikningsverken KA2 och KA3. Vid olyckstillfället lastade av LKAB anlitad entreprenör rågods på upplaget. Ca 30 m 3 30 % glykolblandning bedöms ha läckt ut vid olyckstillfället, vilket motsvarar ca 9 m 3 koncentrerad glykol. Sugbil anlitades för att suga upp den glykol som ansamlats. LKAB bedömer att ca 1 m 3 glykolblandning kunde tas om hand. Majoriteten av glykolblandningen har dels pga att glykolen är lättflytande och dels pga markens beskaffenhet i området runnit ner genom de övre marklagren och kan därmed antas ha nått grundvattnet. Till viss del bedöms glykolblandningen ha nått sandmagasinet. Kontrollprover som togs efter läckaget har dock inte påvisat någon glykolförorening i utsläppsvattnet. Efter läckaget utfördes en riskanalys och en handlingsplan upprättades för att förhindra att liknande miljöhändelser återupprepas. Bl a har man sett över skyltningen av glykolledningar inom området.

23 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Totalt användes under 2010 ca 4,8 TWh i form av elenergi, fossila bränslen och återvunnen spillvärme. Ungefär hälften av energianvändningen utgörs av el (2,1 TWh) vilket står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Under 2010 utgjordes ca 0,37 TWh av återvunnen spillvärme totalt sett för LKAB. Utöver detta såldes ca 19 GWh till Kiruna kommuns fjärrvärmenät. LKAB arbetar aktivt med att söka minimera energiförbrukningen från verksamheten och vidtar kontinuerligt åtgärder för att i övrigt förbättra miljöprestandan. Bland annat beslutades redan för ett tiotal år sedan att enbart köpa energieffektiva s.k. HP-motorer (High Performance). Besparingen i och med detta har under 2010 uppgått till MWh för hela LKAB, vilket motsvarar ett årligt uppvärmningsbehov på ca 125 villor. Under 2010 löpte tiden för ett 5-årigt utredningsvillkor gällande energieffektivisering ut för Kiruna och Malmberget. LKAB har i de prövotidsutredningar som vid årsskiftet 2010/2011 lämnades in till miljödomstolen redovisat både utförda samt planerade energieffektiviseringsåtgärder inom LKABs verksamhet. Som exempel på planerade åtgärder kan nämnas att LKAB under 2010 påbörjat arbetet med att införa ett nytt styrsystem för gruvfläktar i Kiruna (besparningspotential ca 2,7 GWh/år). Under 2011 planeras en vattenutbildning för optimal vattenhantering inom malmförädlingen (besparningspotential ca 5,8 GWh). Under 2010 har arbetet med att införa miljö- och energiledningssystem i LKAB-koncernens dotterbolag fortgått. Minelcos holländska verksamhet, Minelco BV, har under 2010 erhållit miljöcertifikat och införandet i den engelska verksamheten, Minelco Ltd, har påbörjats. LKAB-koncernens underjordsgruvor samt all förädlingsverksamhet deltar i Statens energimyndighets program för energieffektivisering (PFE). Under 2010 har en förnyad ansökan gällande ytterligare en 5- årsperiod för gruvornas deltagande i programmet lämnats in till energimyndigheten (motsvarande ansökan för förädlingsverksamheten lämnades in under 2009).

24 Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB kommer att ha fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. För att förbättra malmbanas kapacitet har stora satsningar gjorts på nya lok samt nya vagnar under De nya loken i kombination med en energieffektiv linjetågkörning förväntas innebär en energieffektivisering på ca 30 % jämfört med tidigare och de nya vagnarna förväntas ytterligare bidra med ca 3-4 % energieffektivisering. I Kiruna pågår för närvarande elektrifiering av delar av den befintliga sjöbangården. Lastning av produkter från KK2 och KK4 som görs via Terminal Kiruna kan därmed ske mha linjens ellok istället för diesellok. Elloken kan därmed dra in tågen hela vägen på sjöbangården vilket sammantaget bedöms innebära ca 5-10 % lägre energiförbrukning för den totala tåghanteringen. För den lastning och tömning som även fortsättningsvis sker med diesellok (lastning i stoll från KK3 och från upplag samt tömning av tillsatsmedel) sker successivt en ombyggnad av de befintliga dieselloken. Dessa byggs med nya dieselmotorer vilket bedöms innebära ca 20 % minskad dieselförbrukning jämfört med de gamla motorerna.

25 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, brandskydd, källsortering samt kemikalieföreskrifter. Enligt lag skall den som i ett företag hanterar eller inför nya produkter vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller motverka skada på människor och miljö. För att uppfylla dessa krav gäller inom LKAB att alla produkter som skall köpas in och användas först skall bedömas och godkännas av LKABs kemiska nämnd där kompetens både vad gäller hälso-/arbetsmiljöaspekter samt yttre miljöaspekter är representerade. Ett svenskspråkigt säkerhetsdatablad skall alltid medfölja produkten och även förvaras lättåtkomligt där produkten används. Arbetet med att ytterligare förbättra ansökningsförfarandet och handläggandet hos LKABs kemiska nämnd har fortgått under 2010, t.ex. har en förbättringsgrupp bildats. Målsättningen är en förbättrad kontroll över produkter som godkänns respektive ej godkänns under året. Syftet är också att förbättra arbetet kring identifiering och substitution av farliga produkter. LKABs kemikalieansvarige har också utökat informationen angående kemikaliehanteringen på intranätet för att få en bättre förståelse och insikt kring LKABs arbete med kemikalier ute i verksamheten. Inom LKAB-koncernen används ett kemikalie register, ECOArchive. Registret underlättar hanteringen kring kemikalier och säkerhetsarbetet vid användning och inköp till LKAB. Alla anställda inom LKABkoncernen har läsrättigheter till registret. I databasen kan man se vilka kemikalier, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Under 2009 har arbetet pågått med att förbättra hanteringen av kemikalier inom hela LKAB-koncernen.

26 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar Under året har dokumenteringen av avfallshantering inom LKABs industriområden i Kiruna baserats på källsortering i nedanstående fraktioner: Brännbart avfall Metallskrot Gummi Deponi Hushållsavfall Papper Trä Farligt avfall Numera får ingen deponering av industriavfall äga rum inom LKABs industriområden. S.k. mellanlagring av avfall kräver särskilt tillstånd enligt Avfallsförordningen (2001:1063). Under 2010 ligger andelen sorterat verksamhetsavfall inom LKAB på en fortsatt hög nivå jämfört med tidigare år. Nedan sammanfattas några av de åtgärder som vidtagits under året gällande avfallshanteringen inom LKAB: Antalet miljöstationer har utökats till totalt ca 300 inom LKAB i Malmfälten. Befintliga miljöstationer har kompletterats med fler avfallsfraktioner. Under 2011 kommer arbetet med att förbättra möjligheterna till sortering av avfall inom LKAB att fortsätta. Miljöstationerna kommer att gås igenom gällande bl a placering, skyltning och antal fraktioner.

27 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Förbättrad övervakning av seismisk aktivitet Det nät av geofoner som övervakar den seismiska aktiviteten invid gruvbrytningen har under 2008/2009 utökats till att omfatta totalt sett ca 133 st geofoner varav 11 st geofoner är belägna ovan jord. Det utökade systemet kommer att öka förståelsen för hur bland annat produktionen i gruvan påverkar uppkomsten av seismiska händelser. Planering för att ytterligare utöka antalet geofoner kommer att ske under Förbättrad uppföljning av markpåverkan Hösten 2009 byttes installationssätt för mätplintar från nedgrävning av metallrör till borrning av foderrör (stålrör). Syftet med detta är att på ett bättre sätt etablera mätplintarna i fast berg vilket förenklar etablering i områden med mycket infrastruktur samt ger stabilare mätresultat. I takt med fortsatt och fördjupad gruvbrytning expanderas mätnätet och under 2010 har 57 st nya mätplintar installerats. Mätsystemet omfattar idag totalt sett 334 mätplintar. Utökat mätprogram Nedfallande stoft Under 2010 har LKAB tagit beslut om att komplettera mätprogrammet avseende nedfallande stoft, som idag mäts mha NILU-burkar, med en kontinuerlig mätare. NILU-burkar mäter den totala mängden nedfallande stoft under en mätperiod men ger däremot ingen information gällande hur mängden nedfallande stoft varierar över mätperioden. Under 2011 kommer därför en kontinuerlig stoftmätare (TSP-Total Suspended Particle) att installeras för att på så sätt kunna övervaka hur mängden nedfallande stoft varierar över tiden. Projekt: Reduktion av damning från UNIO och deformationszon LKAB driver sedan slutet av 2009 ett projekt som handlar om att ta fram konkreta åtgärder för att minska uppkomsten och spridningen av damm från det nedre industriområdet (UNIO) där en stor del av krossnings- och upplagsverksamheten äger rum tillsammans med lastning och lossning av tåg. Projektet omfattar även åtgärder för att förebygga uppkomst och spridning av damm från den växande deformationszonen. Under 2010 har ett antal damningsbekämpande åtgärder testats på försök. Bl a har en vattendimmer installerats vid krossnings- och upplagsområdet. Dessutom har olika typer av damningsbekämpningsmedel testats för att minska damning från vägar inom industriområdet. En arbetsgrupp inom LKAB kommer under 2011 att utvärdera de testade damningsbekämpande åtgärderna samt arbeta med att ta fram nya åtgärder för att på så sätt minska den diffusa damningen från verksamheten.

28 Utökad analysering av bräddat processvatten Under 2009 utökades analysprogrammet för uppföljningen av det processvatten som LKAB bräddar till recipienten till att omfatta även ammonium. Syftet med detta är framför allt att följa upp och kontrollera att inga toxiska ammoniakhalter riskerar att uppstå. Tidigare har endast kvävefraktionerna nitrat och totalkväve analyserats regelbundet och ammonium har endast analyserats vid utvalda tillfällen. Under 2010 har regelbundna analyser av ammonium i processvatten fortsatt. Åtgärder för att minska stoftutsläpp från UDD zonen KK4 Stoftutsläppet från UDD-zonen står för en stor del av det totala stoftutsläppet från KK4. För att minska stoftutsläppet har LKAB installerat ett dammutsugningssystem med tolv sugpunkter längs gratens båda sidor i UDD-zonen. Med dammutsugningssystemet kan man suga bort stoftspillet som går över sidoplattorna på graten. Detta har tidigare sugits in ovan pellets bädd och gått ut i UDD-zonen. Dammutsuget har kopplas till sugsidan i TPH kanalerna och gasen renas genom elektrofilter innan den leds ut i atmosfären.

29 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB deltager i ett internationellt forskningsprojekt (ULCOS) med målsättningen att CO 2 utsläppen vid stålproduktion ska sänkas med 50 %. Försöksverksamheten som bedrivs i LKABs försöksmasugn i Luleå har under 2009 bevisat att en koldioxidreduktion med % är möjlig. År 2011 ska enligt plan den första fullstora masugnen konverteras och tekniken implementeras. Inom ramen för det pågående arbetet med REACH-lagstiftningen har LKAB påbörjat arbetet med att se över de kemiska produkter som används inom bolaget samt de produkter som LKAB-koncernen själva tillverkar. LKAB deltar också i olika grupperingar där kemikaliefrågorna lyfts upp. Inom ramen för dessa grupperingar kommer LKAB att få tillgång till studier som rör produkterna och dess inverkan på människors hälsa och miljön.

30 Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Gräns för markpåverkan (lila linje) december 2010 enligt LKABs gällande villkor. Gul linje anger Kiirunavaaras industriområde, definierat enligt detaljplan.