Yttre Miljö. Miljörapport Kiruna

Transkript

1 Yttre Miljö 2014 Miljörapport Kiruna

2

3 UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: (1) Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund Hållbar utveckling/yttre miljö D E linnea.sjolund@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Linnea Sjölund LKAB Ja Linda Bjurholt Anders Furbeck Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Alrutz' Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Monica Bellgran Linda Bjurholt Anders Björnström, PK Anders Björnström, LKAB Malmtrafik Malin Brännvall Jan Carlsten Hans Engberg Andreas Fredriksson Oli Hallson Frank Hojem Katarina Holmgren Stefan Hämäläinen Göran Olovsson Anders Kitok Lotta Lauritz Anders Lindberg Per-Erik Lindvall Markus Petäjäniemi Denys Rublenko Peter Scmid Tage Sennland Jonny Snell Grete Solvang Stoltz Nils Stenberg Andreas Suup Nils Thuuri Miljörapport LKAB Kiruna Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKAB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Box Luleå Varvsgatan 45 T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro: W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2015\ Kiruna - Miljörapport 2014.docx

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan( ) år: 2014 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Kirunagruvan Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: besöksadress saknas Fastighetsbeteckningar: Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 (Kiruna 1:1, Ön 1:1) Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: (Malm och mineral) (Malm och mineral) (Annan återv el. bortskaffande) (Mellanlagring av avfall) (Förbehandling, sortering mm) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: SevK05 (Explosiva ämnen, 50 t) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :06:23 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan( ) år: 2014 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Linnea Efternamn: Sjölund Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: linnea.sjolund@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Anders Efternamn: Furbeck Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: anders.furbeck@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :06:23 Version:1 2 / 2

6 Textdel 2014 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Kiruna sker under jord i malmkroppen Kiirunavaara som utgör en apatitjärnoxidmalmfyndighet som är skivformig och stupar 65 grader i östlig riktning. Malmkroppen är ca 4 km lång, minst m i djup och 80 m i medeltjocklek vilket motsvarar ca miljoner ton malm. Den brytningsmetod som används i Kiruna kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan via malmhissar. Malmförädlingsverken i Kiruna består av ett sovringsverk, tre anrikningsverk och tre pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. Innan koncentratet överförs till pelletsverken tillsätts olika tillsatsmedel beroende på vilken pelletsprodukt som ska tillverkas. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn. Figur 1. Översiktsbild över huvudprocesserna vid LKAB Kiruna.

7 Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorid, klorid, kväveoxid och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter. Stora mängder vatten förbrukas och efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet ett högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner, låga halter tungmetaller samt relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester. I Kiruna bräddas processvatten över till recipienten Mettä Rakkurijärvi och vidare till Kalix älv. Verksamheten ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter samt mark- och landskapspåverkan. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 14/76) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 44/98) Miljödomstolen (M 8-05) Miljööverdomstolen (M ) Miljödomstolen (M ) Miljödomstolen (M ) Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara. Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Tillstånd till nytt anriknings- och pelletsverk inom Kiirunavaara industriområde samt att årligen tillverka 14,8 miljoner ton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. Miljööverdomstolen skjuter upp avgörandet av frågorna om villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken och villkor för energieffektivisering. Prövotidsutredning, med förslag till slutliga villkor, skall till miljödomstolen redovisas senast Prövotidsutredningen är uppskjuten och pågår för närvarande. Villkorsändring avseende gruvrelaterad verksamhet inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Påverkan på markytan samt mätning av markpåverkan. Domen överklagades till Miljööverdomstolen som endast ändrade Miljödomstolens dom med avseende på en villkorsformulering (M ). Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Uppskjuten fråga om villkor för utsläpp av kväve från klarningsmagasinet. Historik: - LKAB överklagar ärendet till Miljööverdomstolen. - Miljööverdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. - LKAB överklagar ärendet till Högsta domstolen - Högsta domstolen återförvisar målet till Mark- och miljööverdomstolen. - Mark- och miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens dom med ett tillägg. - LKAB överklagar ärendet till Högsta domstolen - Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd, Miljödomstolens dom står därmed fast.

8 Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Mark- och Miljödomstolen (M 56-13) Länsstyrelsen ( ) Tillstånd enligt miljöbalken för anläggning för deponering av icke-farligt avfall på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun. Tillståndet avser ny kalkdeponi i Kiruna. Tillstånd att anlägga nytt utlopp, ny damm och torrlägga del av Norra Luossajärvi i Kiruna kommun. Domen omfattar en prövotidsutredning om fyra år avseende vattenförhållanden i Ala Lombolo och flödesförhållanden i Luossajoki. Domen vann laga kraft då Högsta domstolen (Ö ) fastställde domen. Miljö- och byggnämndens beslut att förelägga LKAB att söka tillstånd enligt 9:6 MB för all verksamhet på det s.k. UNIOområdet, Kiruna kommun avslås. Historik: förelades LKAB av Miljö- och byggnämnden i Kiruna att söka tillstånd enligt 9:6 MB för all verksamhet på det s.k. UNIO-området. - LKAB överklagade beslutet till Länsstyrelsen. - Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut. - Miljö- och byggnämnden överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen. - Mark-och miljödomstolen avslår överklagan. Tillstånd till ändring avseende deponering av icke-farligt avfall på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun Tillståndet avser en utökad deponering av ton avfallskalk per år till och med den 31 december Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan om ändring av verksamheten gällande utvinning av magnetit, Kiirunavaara Östra samt flytt av mätplint, Kiirunavaara gruvindustriområde, Kiruna kommun. Anmälan föranleder ingen ytterligare åtgärd. Information om vattengenombrott mellan KS-diket och Leväjärvi samt påverkan på Leväjoki inom Kiirunavaara gruvindustriområde, Kiruna kommun. Ärendet föranleder ingen ytterligare åtgärd. Åtgärder i processvattensystemet inom Kiirunavaara gruvindustriområde, Kiruna kommun. Ärendet föranleder ingen ytterligare åtgärd. Information om pumpning av vatten mot Norra Luossajärvi, Kiirunavaara gruvindustriområde, Kiruna kommun. Ärendet föranleder ingen ytterligare åtgärd. Tillfällig lagring av KPRS inom Kiirunavaara gruvindustriområde, Kiruna kommun. Ärendet föranleder ingen ytterligare åtgärd.

9 Länsstyrelsen ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( akt 2) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( , , ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan avseende omlokalisering av krossanläggning Konsuln inom Kiirunavaara gruvindustriområde, Kiruna kommun. Ärendet föranleder ingen ytterligare åtgärd. Anmälan om ny anläggning för blästring och lackering. Anmälan angående planerad deponering i och återställning av dagbrottet i Kiruna. Ärendet föranleder ingen ytterligare åtgärd. Anmälan om återvinning av sidoberg inom gruvindustriområdet i Svappavaara samt ändrade rågodsflöden mellan orterna Svappavaara, Kiruna och Malmberget. Anmälningar om överskriden dämningsgräns i sandmagasinet, Kiirunavaara gruvindustriområde, Kiruna kommun. Ärendena föranleder ingen ytterligare åtgärd. Tillstånd för markavvattning inom fastighet Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Beslutet avser nydikning samt rensning eller fördjupning av befintligt dike för avledande av smältvatten från dammkropp O-O2. Anmälan om ändring avseende befintlig loktvätt i LKAB Malmtrafiks lokverkstad, Kiruna 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Marksanering TGA betongstation Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( akt 4) Länsstyrelsen ( ) Marksanering nytt stadshus, komplettering angående markområdet. Anmälan enligt 28 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, efterbehandling av Linbanan 1. Beslut om att godkänna sanering på fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen. Anmälan om ändrad hantering av spillvatten från lastnings- och lossningsstationen inom Kiirunavaara gruvindustriområde Länsstyrelsen Plan för gråbergshantering inom Kiirunavaara

10 Länsstyrelsen ( ) ( ) gruvindustriområde Länsstyrelsen ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( akt 2) Länsstyrelsen ( ) Mark- och Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan avseende omlokalisering av PF-anläggningen från UNIO- till SAK-området, Kiirunavaara gruvindustriområde Godkännande av plan för gestaltning av den torrlagda delen av Norra Luossajärvi. Beslut om att godkänna anmälan om sanering på tre platser inom fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen Anmälan om mindre ändring av verksamhet avseende återupptagande av apatitutvinning i Kiruna. Tillstånd till kapacitetshöjande åtgärder i Kiirunavaaragruvans sandmagasin. Tillstånd att avstänga fiskådra i Ala Lombolos in- och utlopp. Syftet är erhålla bättre kunskaper om flödet till och från Ala Lombolo inom den prövotid som pågår avseende Luossajoki. Dispens från terrängkörningsförbudet på barmark vid undersökningsarbeten inom Norrbottens län. Gäller t.o.m Anmälan om ny deponeringsplats inom LKAB:s industriområde för deponering av betongrester. Deponin är belägen på Kiirunavaaras sydvästra sluttning, på område med gamla gråbergsdeponier. Efterbehandlingsplan för Kiirunavaara gruvindustriområde redovisad Beslut angående rivning av industribyggnader och saneringsåtgärder vid Luossavaara industriområde. Anmälan enligt 19 (1998:1388) om vattenverksamhet gällande anläggande av en rörbro i bäcken Leväjoki på fastigheten Kiruna 1:1. Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att dels anlägga en första etapp av damm C-B och dels att anlägga ett nytt KS-magasin samt tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att anlägga och nyttja diken och pumpstationer m.m. Anmälan om mindre ändring avseende anläggande av industrispår inom Norra Sjöbangården, LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna. Markupplåtelse för ett markområde på statens mark ovan odlingsgränsen kring berget Kiirunavaara och ett markområde norr om Kiruna stad omfattande del av fastigheten Kiruna 1:1 inom Laevas sameby, Kiruna kommun. Anmälan om mindre ändring av befintlig verksamhet inom UNIO, LKAB:s industriområde. Förlängning av upplagsspår. Anmälan om ny betongstation inom LKAB:s gruvindustriområde. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om mindre ändring av vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken och anmälan om mindre

11 Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M 67-01) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) ändring av den miljöfarliga verksamheten angående åtgärder vid gråbergsupplag och sandmagasin inom Kiirunavaara gruvindustriområde på fastigheterna Kiruna 1:1 och Jukkasjärvi Kronoloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Utbyggnad av sandmagasin för Kiirunavaaragruvan. Anmälan om mindre ändring av lossningsstation för tillsatsmedel inom LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna. Anmälan om mindre ändring av utfrakt och terminal för godshantering i Kiruna. Anmälan om planerad processförändring i sovringsverket i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om planerad framtida deponering av torrt gråberg vid LKAB:s verksamhet i Kiruna. Länsstyrelsen godtar LKAB:s plan. Anmälan om användning av organiskt bindemedel vid pelletsproduktionen i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Utbyggnad av dammsystemet för Kiirunavaaragruvan. Anmälan om uppförande av ny siktanläggning på UNIO-området vid LKAB i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Tillstånd enligt 18 c naturvårdslagen till tömning av södra Luossajärvi. 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län

12 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Kommentar: Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktiskt produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till föreskrifterna och redovisa dem i emissionsdelen av SMP. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara. Tillstånd att årligen tillverka 14,8 Mton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. 28,2 Mton råmalm 13,2 Mton prima pellets Faktisk produktion ligger inom tillståndsgivna mängder. Nedanstående figur visar hur den faktiska produktionen avseende pellets har varierat under de senaste fem åren. Produktion Mton ,0 14,0 12,0 12,2 12,8 13,6 12,7 13,2 10,0 8,0 6,0 4,0 Totalt KK2 KK3 KK4 2,0 0, Figur 2. Produktion av pellets i Kiruna i miljoner ton år Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Ej aktuellt. 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt.

13 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor (samtliga villkor återges ej i sin helhet) Kommentar Luft Stoft, punktutsläpp gruva och sovringsverk: - 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, punktutsläpp anrikningsverk, KK2 och KK3: - Utbytt eller efter tillkommande utrustning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). - Utrustning installerad innan : 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, punktutsläpp KK4 samt terminalanläggning: - 10 mg/m 3 ntg (riktvärde) Stoft, totalt KK2, KK3 och KK4: - 0,05 kg/ton pellets (gränsvärde). Stoft, panncentraler: - 1,0 g/kg olja (riktvärde) Svaveldioxid totalt KK2, KK3 och KK4: - 15 g SO 2 /ton pellets (gränsvärde) Fluor totalt KK2, KK3 och KK4: - 6 g F/ton pellets (gränsvärde) Klorväte totalt KK2, KK3 och KK4: - 6 g HCl/ton pellets (gränsvärde) Klorhalt i spillolja som förbränns får ej överstiga 0,1 viktsprocent. Vatten Halten ammoniak (icke joniserat ammonium, NH 3 ) får inte överstiga 0,005 mg/l vid utloppet från klarningsmagasinet. Begränsningsvärdet ska kontrolleras genom att halten fri ammoniak beräknas, med utgångspunkt i halten ammoniumkväve, ph-värde och temperatur. Vattenprover ska tas minst en gång per månad. Halt suspenderade ämnen i bräddvattnet: - 10 mg/l (riktvärde). Mätningar på stoftreningsanläggningarna utförs vart tredje år och åren där emellan sker en okulär besiktning. Under 2014 har reningsanläggningarna i gruvan mätts. Alla anläggningar innehöll riktvärdesgränsen. Anläggningarna i sovringsverket har under 2014 okulärbesiktats utan anmärkningar. För 3 st reningsanläggningar i KA3 och 1 st reningsanläggning i KK2 uppmättes ett förhöjt punktutsläpp gentemot riktvärdet. Med hänsyn till vidtagna åtgärder bedöms villkoret vara uppfyllt. Se kap 17 för vidare information. Anläggningen i KA1 har under 2014 okulärbesiktats utan anmärkning. För 2 st reningsanläggningar i KK4 och 1 st anläggning i terminalen uppmättes ett förhöjt punktutsläpp gentemot riktvärdet. Med hänsyn till vidtagna åtgärder bedöms villkoret vara uppfyllt. Se kap 17 för vidare information. 0,035 kg/ton pellets. Villkoret innehålls. Stoftmätning utförs var tredje år. Under 2014 har en panncentral mätts i enlighet med kontrollprogram. Villkoret innehålls. 12,9 g SO 2 /ton pellets. Villkoret innehålls. 1,4 g F/ton pellets. Villkoret innehålls. 5,3 g HCl/ton pellets. Villkoret innehålls. Ingen spillolja förbränns, varken i pelletsverken eller i panncentraler. Villkoret innehålls. Villkoret träder i kraft i april Halten suspenderat material har varit förhöjd gentemot riktvärdesgränsen vid två mättillfällen under året. Med hänsyn till vidtagna åtgärder bedöms villkoret innehållas. Se kap 17 för vidare information.

14 Bolaget ska genomföra regelbundna kontroller av vattenutsläppens påverkan på recipienterna i Rakkurisystemet ner till Kalixfors i Kalixälven. Sanitärt avloppsvatten från toaletter, avloppsvatten från kök och liknande inrättningar, samt spolvatten från garage, verkstäder, lokstallar m.m. som kan vara oljeförorenat, skall vara anslutet till kommunens reningsverk. Vatten som kan vara oljeförorenat skall dessförinnan behandlas i oljeavskiljare. Vatten som avleds till kommunens reningsverk skall regelbundet kontrolleras med avseende på dess innehåll av olja och kväve. Bolaget ska vidta åtgärder för att förhindra att förorenat dagvatten från industriområdet med tillhörande upplag och deponier avrinner till Luossajärvi/Luossajokisystemet. Förorenat gruvvatten får ledas till Luossajärvi/ Luossajokisystemet endast om det till följd av pumphaveri eller annan sådan omständighet är nödvändigt. Sker sådant avledande skall anmälan därom ofördröjligen göras till tillsynsmyndighet och Miljönämnden i Kiruna. Det vertikala avståndet från B-R-O dammens krön till vattenytan (fribordet) i sandmagasinet ska vid normal drift vara minst 2,0 m. Den högsta vattennivån vid normal drift utan höga flöden (driftsnivån) får dock vara högst +528 fram till och med etapp 2 samt högst +530 från och med etapp 3. Det nya utloppet från Norra Luossajärvi inklusive utskovskanal och ledvallar ska utformas i huvudsak på det sätt som LKAB uppgivit. Den nya dammen över Norra Luossajärvi skall utföras i enlighet med GruvRIDAS. Bolaget skall efter utförandet av dammen till tillsynsmyndigheten ge in detaljerad ritning över den slutliga utformningen. De vattennivåer som bestämts för Luossajärvi genom vattendom den 30 juni 1967 ska tillämpas på Norra Luossajärvi norr om den nya dammen. I domen anges att vattenståndet icke ska överstiga +499,45 m och icke understiga +499,25 m. LKAB genomför vart fjärde år en utökad utredning i recipientsystemet. Den senaste utredningen genomfördes 2012 och omfattade vattenkemi, bottenfauna, påväxtalger, högre vattenväxter, sediment och fisk. Villkoret bedöms innehållas. BDT-vatten samt vatten från garage och verkstäder och liknande från LKAB:s områden hanterats enligt villkoret. Kontrollen av vattenkvaliteten genomförs regelbundet enligt gällande kontrollprogram. Under 2014 har en översyn av analysdata genomförts med anledning av förhöjda oljehalter. Se kap 21 för mer information om genomförda åtgärder. Villkoret bedöms innehållas. Oljeavskiljare finns installerade och regelbunden provtagning genomförs. Dock har provtagningen tidvis påvisat små oljerester. Se kap 21 för mer information om genomförda åtgärder. Villkoret bedöms innehållas. Villkoret bedöms innehållas. Villkoret bedöms innehållas. Utformning har huvudsakligen skett på så sätt som LKAB uppgivit. Villkoret innehålls. Dammbygget är färdigställt, en detaljerad ritning ska skickas in till tillsynsmyndigheten, villkoret kvarstår att uppfyllas. Villkoret bedöms innehållas.

15 LKAB ska skapa en tilltalande landskapsbild i den torrlagda delen av Norra Luossajärvi. Plan för att ställa i ordning den torrlagda delen ska upprättas i samråd med miljö- och byggnadsnämnden i Kiruna kommun. Planen skall godkännas av tillsynsmyndigheten. Det åligger LKAB att utföra anläggningsarbeten som medför grumling i vattenområden innanför länsar med geotextil på sätt bolaget åtagit sig. LKAB ska sedan det nya utloppet från Norra Luossajärvi har anlagts pumpa vatten söderut från Norra Luossajärvi till Lomobolosjöarna med 50 l/s under perioden augusti t o m november och med 25 l/s under resterande del av året t o m juli. Det åligger LKAB att utföra en ny bro vid Pahtajoki Ett detaljerat förslag till kontrollprogram för utförande av anläggningsarbetena ska för godkännande upprättas och redovisas för tillsynsmyndigheten innan arbetena utförs. Vidare skall ett detaljerat kontrollprogram för avrinningen av vatten från området upprättas och för godkännande redovisas för tillsynsmyndigheten senast en månad innan arbeten som kan påverka nedströms liggande vatten utförs och tas i bruk. LKAB skall kontrollera inverkan på fiskbestånd och fiske på ett av Fiskeriverket godkänt sätt. Undersökningsprogram skall lämnas in innan avledning av vatten påbörjas. Resultat från kontrollprogram skall redovisas till Länsstyrelsen respektive Fiskeriverket på det sätt myndigheterna begär. De anläggningsarbeten som omfattas av domen skall vara utförda senast fem år efter lagakraftvunnen dom. Om den gruvverksamhet som föranlett den nu prövade ansökningen upphör skall LKAB vidta åtgärder för att för framtiden säkerställa en godtagbar avrinning från Norra Luossajärvi, såväl från området norr om dammen som från den torrlagda delen. Övrigt Bolaget ska vidta åtgärder och upprätta rutiner för att begränsa utsläpp och spill av olja. Gestaltningen färdigställdes under Villkoret bedöms innehållas. Dubbla siltgardiner anlades under de mest grumlande arbetsperioderna med god funktion. Villkoret har innehållits. Pumpning har skett såsom villkoret anger och därmed har villkoret innehållits. Bron är anlagd. Villkoret innehålls. Erforderliga kontrollprogram har upprättats och godkänts av tillsynsmyndighet. Villkoret är uppfyllt. Undersökningsprogram är inlagt i ovanstående generella kontrollprogram. Kontrollen är godkänd av Fiskeriverket. Villkoret innehålls. Inga resultat har begärts in av myndigheter. Villkoret bedöms innehållas. Villkoret har innehållits. Gruvverksamheten pågår alltjämt. Villkoret innehålls. LKAB har rutiner för bland annat rapportering av miljöhändelser, där bland annat förebyggande åtgärder skall anges. LKAB arbetar aktivt med att förbättra arbetet kring rapportering och uppföljning av incidenter. Villkoret bedöms innehållas.

16 Buller, ekvivalent ljudnivå som riktvärde från verksamheten: - 50 db(a) under dagtid (kl 07-18) - 45 db(a) under kvällstid (kl 18-22) - 40 db(a) under nattetid (kl 22-07) Momentan ljudnivå vid bostäder nattetid: - 60 db(a) (riktvärde) Vibrationer: Sprängningar i gruvan ska genomföras på sådan sätt att vibrationerna i mätpunkter utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastighet i mätpunkter får inte överstiga 5,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 2,0 mm/s i mer än 10 % av fallen. Markpåverkan: Markytan utanför Kiirunavaaras industriområde, definierat enligt gällande detaljplan, får ej påverkas med mer än 2 i vertikalled eller 3 i horisontalled till följd av LKAB:s brytning. Mätning ska genomföras minst fyra gånger per år i enlighet med ett redovisat och av tillsynsmyndigheten godkänt program. Efter varje mätning ska resultaten redovisas till tillsynsmyndigheten inom en månad. LKAB ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillkommande mätpunkter i enlighet med redovisat program anses ha stabiliserats. Tillkommande mätpunkter i respektive mätlinje ska utplaceras med målsättningen att avståndet mellan dem ska uppgå till högst 50 meter. Gruvbrytningen får inte medföra att brytningsvinkeln överstiger 1/150 (6,7 ) som begränsningsvärde i sådana byggnader utanför gruvindustriområdet som människor regelbundet vistas och verkar i. Hittills genomförda dämpåtgärder på dominanta bullerkällor har vid årets mätning visat på en sänkning av 2-4 db(a) vid kontrollpunkterna i samhället. Dock är uppmätta värden fortfarande förhöjda gentemot riktvärdet. Tillsynsmyndigheten har informerats löpande om tidplan för kvarvarande dämpåtgärder. Se kap 21 för vidare information. Uppmätta värden har under 2014 varierat mellan ca 0,16 2,1 mm/s. Vid ett tillfälle under året har uppmätt värde överstigit 2,0 mm/s (Konduktörsgatan 11b - 2,1 mm/s). Villkoret bedöms innehållas. Gränsen för påverkat område faller inom gränsen för Kiirunavaaras industriområde, se bilaga 6. LKAB har 2010 redovisat ett mätprogram till länsstyrelsen för hur LKAB avser att övervaka markpåverkan samt brytningsvinklar. I enlighet med mätprogrammet pågår nu utvärdering av två olika metoder att mäta brytningsvinklar. Ett uppdaterat mätprogram avses att redovisas för länsstyrelsen under Mätresultat för 2014 uppvisar nivåer väl inom gällande begränsningsvärde. Villkoret bedöms innehållas.

17 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Stoft (mätningar enligt SS-EN och SS28426) Under året har enskilda stoftreningsanläggningar kontrollmätts i enlighet med kontrollprogram. Sju av totalt 45 stoftreningsanläggningar klarade ej riktvärdet för punktutsläpp vid ordinarie mätning under 2014 (tre anläggningar i KA3, en anläggning i KK2, två anläggningar i KK4 samt en anläggning i terminalen). För samtliga anläggningar har åtgärder vidtagits och alla utom en anläggning i KA3 har klarat ommätning. I KA1 och sovringsverket har stoftreningsanläggningarna okulärbesiktats utan anmärkning. Beräkningar av stoft från pelletsverken grundar sig på mätningar i samtliga emissionspunkter där resultatet fås i enheten mg/m 3 ntg. Med hjälp av luftflöde och produktionstakt kan detta värde omvandlas till en utsläppssiffra per reningsanläggning och ton producerad pellets. Utsläppet från pelletsverken samt fördelningen av stoftutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna under 2014 redovisas i tabellen nedan. Tabell 1. Totala stoftutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) pellets) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton Villkor (kg/ton) KK2 102,1 0,029 - KK3 79,6 0,018 - KK4 275,5 0,053 - Totalt pelletsverk 457 0,035 0,05 Gruva 4,0 - - Sovrings- finkrossverk 5,6 - - Anrikningsverk 6,1 - - Terminalanläggning 124,8 - - Panncentraler 0, Totalt alla anläggningar 598 0,045 - I nedanstående figur redovisas den totala halten stoft angivet i kg/ton pellets för samtliga anläggningar och den totala halten stoft angivet i kg/ton pellets för enbart pelletsverken samt hur detta har varierat under de senaste fem åren.

18 0,060 Stoft kg/ton pellets ,050 0,040 0,030 0,020 0,010 0, Stoft kg/ton totalt Stoft kg/ton pelletsverk Figur 3. Emitterad halt stoft i kg per ton producerad pellets i Kiruna år Vid produktionsstörningar kan stoftutsläppen tillfälligt komma att öka något jämfört med normal drift. För att även inkludera produktionsstörningar i beräkningarna adderas summan av totala antal produktionsstopp under året multiplicerat med en bedömd stoftmängd per stopp beroende på stoppets längd. En summering görs sedan av alla enskilda anläggningars utsläpp, vilket relateras till pelletsproduktionen. Exempel för KK2: Summering av alla punktutsläpp = 0,0197 kg stoft/ton pellets Pelletsproduktion = ton Mängd stoft (normaldrift) = 0,0197 kg stoft/ton pellets * ton pellets/ ton stoft Mängd stoft (produktionsstörningar) = 45 stopp (>30 min <12 timmar) * 0,25 ton stoft/stopp +11 stopp (>12 timmar) * 2 ton stoft/stopp 33 ton stoft Totalt stoftutsläpp KK2 102 ton Svaveldioxid (beräkningar genom massbalanser samt onlineinstrument) Massbalansberäkningarna utgår från mängden svavel (S) i ingående material (slig) till pelletsprocessen tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (kol och olja). En summering av de ingående svavelkällorna görs enligt följande: total mängd S (mineral) + total mängd S (kol) + total mängd S (olja) = total mängd S (ton) Reningsgraden hos rökgasreningsreaktorerna beräknas utifrån resultat från den kontinuerliga onlinemätningen. Utifrån ovanstående mängd ingående svavel görs sedan beräkningar av total mängd svavel som har eliminerats i reningsanläggningarna samt hur stor andel som har passerat anläggningen orenat: total mängd ingående S (ton) * (1 - reningsgrad (%)) = total mängd utsläppt S (ton) Via molförhållanden omvandlas mängd svavel (S) till mängd svaveldioxid (SO 2 ), vilket sedan omräknas till total utsläppt massa SO 2 (ton).

19 Fördelningen av svavelutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna under 2014 redovisas i tabellen nedan. Tabell 2. Fördelning av svaveldioxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (g/ton pellets) KK2 64,9 18,5 KK3 52,4 11,6 KK4 53,6 10,3 Totalt pelletsverk ,9 Panncentraler 1,7 - Totalt alla anläggningar 172,7 13,0 Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten svaveldioxid (pelletsverk och panncentraler) angivet i g/ton pellets, har varierat under de senaste fem åren. 18 SO 2 g/ton pellets Figur 4. Emitterad halt svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Kiruna år Under de fem senaste åren har den emitterade halten svaveldioxid för verksamheten i Kiruna varit relativt stabil, i genomsnitt kring 15 g/ton pellets. Fluor (beräkningar genom massbalanser samt onlineinstrument) Beräkningarna av mängden utsläppt fluor görs i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid där den enda ingående källan är mineralet. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till två procentenheter högre än densamma för svaveldioxid och fås därigenom direkt utifrån beräkningar av reningsgraden vid svaveldioxidrening. Fördelningen av fluorutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna redovisas i tabellen nedan.

20 Tabell 3. Fördelning av fluorutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (g/ton pellets) KK2 9,1 2,6 KK3 3,6 0,8 KK4 5,2 1,0 Totalt 17,9 1,4 Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten fluor angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. F g/ton pellets Figur 5. Emitterad halt fluor i gram per ton producerad pellets i Kiruna år Klorväte (beräkningar genom massbalanser samt onlineinstrument) Beräkningarna av mängden utsläppt klor görs i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid där den enda ingående källan är mineralet. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till två procentenheter högre än densamma för svaveldioxid och fås därigenom direkt utifrån beräkningar av reningsgraden vid svaveldioxidrening. Fördelningen av klorutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna redovisas i tabellen nedan. Tabell 4. Fördelning av klorutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (g/ton pellets) KK2 27,7 7,9 KK3 5,9 1,3 KK4 35,9 6,9 Totalt 69,5 5,3

21 Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten väteklorid angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. 8 HCl g/ton pellets Figur 6. Emitterad halt väteklorid i gram per ton producerad pellets i Kiruna år Kväveoxid (mätningar enligt SS-EN14792) Fördelningen av kväveoxidutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna redovisas i tabellen nedan. Tabell 5. Fördelning av kväveoxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) KK ,12 KK ,24 KK ,04 Gruva (enligt bedömning från mätningar 1999) Totalt ,14 Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten kväveoxider (NO x ) angivet i kg/ton pellets har varierat under de senaste fem åren.

22 0,18 NOx kg/ton pellets ,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0, Figur 7. Emitterad halt kväveoxider i kg per ton producerad pellets i Kiruna år Koldioxid Koldioxidemissionen under 2014 har beräknats till totalt ton. Ammoniak (Värmeforsk metod 5.14) Bedömningen av mängden utgående ammoniak från pelletsverken för de fem senaste åren redovisas i tabellen nedan. Mängden ammoniak baseras på utförda mätningar. Det totala utsläppet beräknas från de uppmätta halterna per ton pellets. Tabell 6. Utgående mängd ammoniak under År Utsläpp NH 3 g/ton Utsläpp NH 3 totalt ,1 12, ,9 12, ,9 12, ,8 48, ,5 19,2 Dioxiner och PAH (Värmeforsk metod 5.17, SS-EN 1948:1-3) Bedömningen av mängden utgående dioxin och PAH från pelletsverken för de fem senaste åren redovisas i tabellen nedan. Mängderna baseras på utförda mätningar. Det totala utsläppet beräknas från de uppmätta halterna per ton pellets. Tabell 7. Utgående mängd dioxin och PAH under År Utsläpp dioxin g Utsläpp PAH kg ,07 11, ,27 17, ,12 32, ,20 32, ,21 28,7

23 Metaller (Värmeforsk metod 5.11, SS-EN 14358:2004) Resultaten från 2014 års mätning används för beräkningar av de totala utsläppen från pelletsverken. För anrikningsverken, sovringsverket och gruvan baseras beräkningarna av metallutsläpp till luft (d v s stoftbundna metaller) på metallanalyser av färdig produkt samt utsläppt stoftmängd. De totala emissionerna av metaller till luft framgår av emissionsdeklarationen. Nedfallande stoft (NILU-metod samt snöprov, provtagare enligt SS ) LKAB kontrollerar regelbundet den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft, via uppsamling i så kallade NILU-burkar, i ett antal spridda mätpunkter. Antalet mätpunkter har under senare år väsentligt utökats för att erhålla en bättre bild (bättre geografisk spridning) av damningen. Under 2014 har mätning skett på 14 platser i Kiruna samt i två referenspunkter. För enstaka mätpunkter saknas dock mätvärden för delar av året. Mätning sker i alla punkter en gång per månad året runt och utöver det har även ett snöprov tagits vid respektive mätpunkt under våren (mars). I bilaga 1 framgår mätpunkternas placeringar. I figur 8 och 9 redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter under Mätpunkterna har delats upp i två figurer, en som representerar den nordvästra delen av Kiruna och en som representerar den sydöstra delen. Normalt sett är vårvintern (mars-maj) den period då nedfallande stoft är som högst. 700 Nedfallande stoft 2014, g/100 m² och 30 dagar KNE 08 KNE 13 KNE 18 KNE 19 KNE 20 KNE23 KNE25 Figur 8. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i den nordvästra delen av Kiruna år För KNE23 saknas data för oktober månad på grund av en trasig mätburk.

24 Nedfallande stoft 2014, g/100 m² och 30 dagar KNE 07 KNE 11 KNE 14 KNE 17 KNE 21 KNE22 KNE24 Figur 9. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i den sydöstra delen av Kiruna år Data från KNE22 saknas för januari-maj p.g.a. skadegörelse. För KNE21 saknas data för oktober månad på grund av en trasig mätburk. LKAB har två mätpunkter för nedfallande stoft som utgör referenser, en för opåverkad miljö och en för tätort. Resultatet från mätningarna i referenspunkterna redovisas i figur Nedfallande stoft 2014 i referenspunkter, g/100 m² och 30 dagar KNE 09, referens opåverkad miljö MNE45, referens tätort Figur 10. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i referenspunkter under 2014.

25 KNE 07 KNE 08 KNE 11 KNE 13 KNE 14 KNE 17 KNE 18 KNE 19 KNE 20 KNE 21 KNE22 KNE23 KNE24 KNE25 KNE 09 ref MNE45 ref I nedanstående figur framgår hur årsmedelvärden av nedfallande stoft i varje mätpunkt har varierat under de senaste fem åren. 700 Årsmedelvärden nedfallande stoft g/100 m 2 och 30 dagar Figur 11. Årsmedelvärden av nedfallande stoft för de fem senaste åren. KNE22-KNE24 togs i bruk under sommaren 2011, således representerar dessa mätpunkter inte hela det årets mätningar. Årsmedelvärdena för 2014 är i de flesta punkter i paritet med föregående års resultat. Från mätpunkten KNE22 saknas data från januari-maj p.g.a. skadegörelse, således representerar inte denna en medelhalt från ett helt års mätningar. För att erhålla en bild av hur mängden nedfallande stoft har förändrats över en längre tid redovisas i nedanstående två figurer resultat från mätningar i NILU-burkar och från snöprovtagning från 1999 och framåt. Medtaget i redovisningen är endast de mätpunkter som varit med under mer eller mindre hela denna period. När det gäller mätresultaten från NILU-burkarna redovisas endast medelvärden från mätningar under barmarksperioden juni-september/oktober i utvalda punkter eftersom det var så LKAB mätte stoftnedfallet fram till 2009/2010.

26 900 Nedfallande stoft i utvalda punkter, g/100 m 2 och 30 dagar KNE 07 KNE 08 KNE 09 KNE Figur 12. Medelvärden av nedfallande stoft uppmätt i g/100m 2, 30 dygn i mätpunkterna KNE07, KNE08, KNE09 och KNE11 uppmätt under barmarksperioden Snöprovtagning i utvalda punkter, g/100 m 2 och 30 dagar KSN07 KSN08 KSN09 KSN Figur 13. Stoftmängd i snöprover uppmätt i g/100m 2, 30 dygn i mätpunkterna KSN07, KSN08, KSN09 och KSN11 under åren KSN09 utgör referens för opåverkad miljö. Utifrån mätresultaten framgår att enstaka höga toppar under årens lopp har detekterats vid enstaka tillfällen, både vad gäller mätningar i NILU-burkar och vid snöprovtagning. Under de senaste åren kan skönjas ett något förhöjt medelvärde för utvalda punkter när det gäller resultaten från barmarksperioden.

27 LKAB är medveten om att damning är ett problem förknippat med verksamheten och arbetar därför kontinuerligt med frågan. I kapitel 21 redovisas en utförligare beskrivning av de åtgärder som har vidtagits under 2014 för att motverka och reducera damning. Luftkvalitetsmätning Sedan sommaren 2011 sker kontinuerlig mätning av mängden svävande stoft (TSP-Total Suspended Particle) samt fraktionen PM 10 i luften för att på så sätt kunna övervaka variationer över tiden. Mätstationen är placerad på området Luossavaara, vilket är ett av de områden som ligger i den förhärskande vindriktningen i förhållande till den del av LKAB:s verksamhet som i dagsläget innefattar den största delen av LKAB:s krossnings- och upplagsverksamhet, UNIO. Mätstationen ligger i anslutning till en av mätpunkterna avseende nedfallande stoft, KNE08 vars placering kan ses i bilaga 1. I nedanstående figur redovisas resultatet från mätningarna av PM 10 som dygnsmedelvärde under Dygnsmedelvärden av PM 10 vid Luossavaaraskolan, µg/m MKN, dygnsmedelvärde Figur 14. Resultatet från mätningarna av PM 10 som dygnsmedelvärde under vid mätstationen placerad på området Luossavaara i Kiruna. Mätningen startade under sommaren Den röda linjen i figuren representerar miljökvalitetsnormen (MKN) för PM 10 som dygnsmedelvärde, vilket är 50 µg/m 3. För att innehålla miljökvalitetsnormen på årsbasis får dygnsmedelvärdet överskridas 35 av årets 365 dygn. Av figuren framgår att dygnsmedelvärdet ej har överskridits något dygn vid mätstationen under Dygnsmedelvärden i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering redovisas närmare i tabellen nedan, samtliga innehålls med god marginal.

28 Tabell 8. Dygnsmedelvärden PM 10 i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering. PM 10 Period MKN, antal dygn >50 µg/m3* ÖUT, antal dygn >35 µg/m3* NUT, antal dygn >25 µg/m3* Miljökvalitetsmålens precisering antal dygn >30 µg/m3* *får överskridas 35 gånger på ett kalenderår Årsmedelvärden vid mätstationen för i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering redovisas i figuren nedan, samtliga innehålls med god marginal Årsmedelhalt PM , µg/m MKN årsmedelhalt ÖUT årsmedelhalt NUT årsmedelhalt Miljökvalitetsmålens precisering årsmedelhalt Årsmedelvärde Luossavaaraskolan Figur 15. Årsmedelvärden vid mätstationen för i förhållande till MKN, övre och nedre utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering. Fraktionen PM 10 i luft är endast en av flera olika mätbara parametrarna avseende uppföljning av luftkvalitet. För att erhålla en bättre bild av luftkvaliteten i Kiruna har LKAB genomfört en omfattande luftkvalitetsstudie med hjälp av IVL. Studien har omfattat mätning av PM 10, PM 2,5, NO x, SO 2, bensen och ozon under perioden september 2012-augusti 2014 samt PAH, fluorider, klorider och metaller för perioden september 2012-december Mätningarna genomfördes vid gamla Centralskolan. Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet av mätningarna visade att: Medelvärdet av NO 2 vid Centralskolan i Kiruna för perioden september 2012 augusti 2014 var 10 μg/m 3, vilket även var årsmedelvärdet för kalenderåret MKN, den övrerespektive nedre utvärderingströskeln (ÖUT och NUT) och miljökvalitetsmålens preciseringar för tim-och årsmedelvärde avseende NO 2 -halt klarades för kalenderåret 2013, medan NUT avseende dygnsmedelhalt överträddes med två dygn (för kalenderåret 2013 överskreds dygnsmedelvärdet 36 µg/m 3 under 9 dygn jämfört mot tillåtna 7 dygn per år). De uppmätta halterna av SO 2, PM 10 och PM 2,5 överskred varken MKN, ÖUT, NUT eller miljökvalitetsmålens preciseringar avseende årsmedelvärde, och inte heller avseende dygnsmedelvärde för PM 10.

29 Såväl MKN och utvärderingströsklar, som miljökvalitetsmålens preciseringar klarades även för årsmedelvärdena av VOC, metaller och PAH under Under kalenderåret 2013 var medelvärdet av ozon 69 μg/m 3. För sommarhalvåren 2013 och 2014 var medehalten för ozon 67 μg/m 3 respektive 70 μg/m 3. De uppmätta halterna av HF och HCl var mycket låga. Vattenprovtagning (SNV AR 86) Rakkurisystemet Processvatten som inte återanvänds leds till sjön Mettä Rakkurijärvi och går sedan via Rakkurisystemet vidare ned till Kalix älv. Bräddade mängder vatten under 2014 uppgick till ca 4,2 Mm 3. I figuren nedan redovisas bräddade mängder kvartalsvis för åren Bräddade mängder vatten , Mm³ kvartal 4 kvartal 3 kvartal 2 kvartal Figur 16. Bräddade mänger vatten för de fem senaste åren. Utsläppskontroll i enlighet med kontrollprogram har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (15 ggr). Recipientkontroll har utförts i Rakkurisystemet samt nedströms och uppströms utsläppspunkten i Kalix älv (9 ggr). Provtagningspunkternas placering framgår av bilaga 2. Totala utsläpp av metaller och näringsämnen för 2014 redovisas i tabellen nedan. Tabell 9. Total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Parameter Totalt utsläpp under året (kg) Cr 0,16 Cd 0,22 Cu 4,9 Ni 8,2 Pb 0,09 Zn 13,4 As 2,1 Tot-N Tot-P 154