Yttre Miljö. Miljörapport Kiruna

Transkript

1 Yttre Miljö 2015 Miljörapport Kiruna

2

3 UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: (1) Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund Hållbar utveckling/yttre miljö D E linnea.sjolund@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Linnea Sjölund LKAB Ja Niddi Ögren Linda Bjurholt Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Alrutz' Advokatbyrå Arkivet Malmberget Anders Björnström, PK Anders Björnström, LKAB Malmtrafik Per Brännman Malin Brännvall Jan Carlsten Hans Engberg Andreas Fredriksson Oli Hallson Göran Heikkilä Roger Klemo Lotta Lauritz Anders Lindberg Jan Moström Kjell Olovsson Carlos Quinteiro Stefan Romedahl Tage Sennland Jonny Snell Grete Solvang Stoltz Nils Stenberg Lennart Stålnacke Andreas Suup Sofia Waaranperä Miljörapport LKAB Kiruna Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt ska varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKAB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Box Luleå Varvsgatan 45 T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro: W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2016\ Kiruna - Miljörapport 2015 LKAB Kiruna.docx

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan( ) år: 2015 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Kirunagruvan Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: Kirunavaaravägen 1 Fastighetsbeteckningar: Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 (Kiruna 1:1, Ön 1:1) Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: (Malm och mineral) (Malm och mineral) (Annan återv el. bortskaffande) (Mellanlagring av avfall) (Förbehandling, sortering mm) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: SevK05 (Explosiva ämnen, 50 t) Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Produktionsenheter: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :43:15 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan( ) år: 2015 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Linnea Efternamn: Sjölund Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: linnea.sjolund@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kiruna Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Linda Efternamn: Bjurholt Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: linda.bjurholt@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kiruna Postnummer: Postort: Kiruna Inlämnad: :43:15 Version:1 2 / 2

6 Textdel 2015 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Kiruna sker under jord i malmkroppen Kiirunavaara som utgör en apatitjärnoxidmalmfyndighet som är skivformig och stupar 65 grader i östlig riktning. Malmkroppen är ca 4 km lång, minst m djup och 80 m i medeltjocklek vilket motsvarar ca miljoner ton malm. Den brytningsmetod som används i Kiruna kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan via malmhissar. Malmförädlingsverken i Kiruna består av ett sovringsverk, tre anrikningsverk och tre pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. Innan koncentratet överförs till pelletsverken tillsätts olika tillsatsmedel beroende på vilken pelletsprodukt som ska tillverkas. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn. Figur 1. Översiktsbild över huvudprocesserna vid LKAB Kiruna.

7 Produktionen leder till utsläpp till luft av främst koldioxid, kväveoxid, svaveldioxid, fluorid, klorid, och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter. Stora mängder vatten förbrukas och efter förädlingsprocessen har vattnet ett högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner, låga halter tungmetaller samt relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester. I Kiruna bräddas processvatten över till recipienten Mettä Rakkurijärvi och vidare till Kalix älv. Verksamheten ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter samt mark- och landskapspåverkan. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 14/76) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 44/98) Miljödomstolen (M 67-01) Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara. Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Utbyggnad av dammsystemet för Kiirunavaaragruvan Miljödomstolen (M 8-05) Tillstånd till nytt anriknings- och pelletsverk inom Kiirunavaara industriområde samt att årligen tillverka 14,8 miljoner ton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets , Miljööverdomstolen (M ): Miljööverdomstolen skjuter upp avgörandet av frågorna om villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken och villkor för energieffektivisering. Prövotidsutredning, med förslag till slutliga villkor, skall till miljödomstolen redovisas senast Prövotidsutredningen sköts upp , Miljödomstolen (M ): Villkorsändring avseende gruvrelaterad verksamhet inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Påverkan på markytan samt mätning av markpåverkan. Domen överklagades till Miljööverdomstolen som endast ändrade Miljödomstolens dom med avseende på en villkorsformulering (M ) , Miljödomstolen (M ): Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Uppskjuten fråga om villkor för utsläpp av kväve från klarningsmagasinet , Mark- och Miljödomstolen (M 8-05): Villkor för energieffektivisering och förlängning av prövotiden för frågan om villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken.

8 Miljödomstolen (M ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Mark- och Miljödomstolen (M ) Mark- och Miljödomstolen (M 56-13) Utbyggnad av sandmagasin för Kiirunavaaragruvan. Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att dels anlägga en första etapp av damm C-B och dels att anlägga ett nytt KS-magasin samt tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att anlägga och nyttja diken och pumpstationer m.m. Tillstånd enligt miljöbalken för anläggning för deponering av icke-farligt avfall på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun. Tillståndet avser ny kalkdeponi i Kiruna Länsstyrelsen ( ): Tillstånd till ändring avseende deponering av icke-farligt avfall på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun Tillståndet avser en utökad deponering av ton avfallskalk per år till och med den 31 december Tillstånd att anlägga nytt utlopp, ny damm och torrlägga del av Norra Luossajärvi i Kiruna kommun. Domen omfattar en prövotidsutredning om fyra år avseende vattenförhållanden i Ala Lombolo och flödesförhållanden i Luossajoki. Domen vann laga kraft då Högsta domstolen (Ö ) fastställde domen , Mark- och Miljödomstolen (M ): Deldom ang. ansökan om nytt utlopp, ny damm och torrläggning av del av Norra Luossajärvi, förlängd prövotid till Tillstånd till kapacitetshöjande åtgärder i Kiirunavaaragruvans sandmagasin. Miljö- och byggnämndens beslut att förelägga LKAB att söka tillstånd enligt 9:6 MB för all verksamhet på det s.k. UNIOområdet, Kiruna kommun avslås. Historik: förelades LKAB av Miljö- och byggnämnden i Kiruna att söka tillstånd enligt 9:6 MB för all verksamhet på det s.k. UNIO-området. - LKAB överklagade beslutet till Länsstyrelsen. - Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut. - Miljö- och byggnämnden överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen. - Mark-och miljödomstolen avslår överklagan. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan om efterbehandling av förorenat område enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, Ön 1:1. Tillstånd till ingrepp i fornlämningar på fastigheten Jukkasjärvi Kronoöverloppsmark

9 Länsstyrelsen ( ) Tillstånd till avstängning av fiskådra i Ala Lombolos inlopp och utlopp t.o.m. 31 december Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Anmälan om ändring avseende befintlig loktvätt i ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( akt 2) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( akt 4) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) LKAB Malmtrafiks lokverkstad, Kiruna Tillstånd för markavvattning inom fastighet Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Beslutet avser nydikning samt rensning eller fördjupning av befintligt dike för avledande av smältvatten från dammkropp O-O2. Marksanering TGA betongstation Marksanering nytt stadshus, komplettering angående markområdet. Anmälan enligt 28 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, efterbehandling av Linbanan 1. Anmälan angående planerad deponering i och återställning av dagbrottet i Kiruna. Anmälan om ny anläggning för blästring och lackering. Åtgärder i processvattensystemet inom Kiirunavaara gruvindustriområde, Kiruna kommun. Anmälan om ändring av verksamheten gällande utvinning av magnetit, Kiirunavaara Östra samt flytt av mätplint, Kiirunavaara gruvindustriområde, Kiruna kommun. Beslut om att godkänna sanering på fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen. Anmälan om ändrad hantering av spillvatten från lastnings- och lossningsstationen inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Plan för gråbergshantering inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Anmälan avseende omlokalisering av PF-anläggningen från UNIO- till SAK-området, Kiirunavaara gruvindustriområde

10 Länsstyrelsen ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( akt 2) Länsstyrelsen ( ) Miljökontoret, Kiruna kommun ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Godkännande av plan för gestaltning av den torrlagda delen av Norra Luossajärvi. Beslut om att godkänna anmälan om sanering på tre platser inom fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen Anmälan om mindre ändring av verksamhet avseende återupptagande av apatitutvinning i Kiruna. Anmälan om ny deponeringsplats inom LKAB:s industriområde för deponering av betongrester. Deponin är belägen på Kiirunavaaras sydvästra sluttning, på område med gamla gråbergsdeponier. Efterbehandlingsplan för Kiirunavaara gruvindustriområde redovisad Beslut angående rivning av industribyggnader och saneringsåtgärder vid Luossavaara industriområde. Anmälan enligt 19 (1998:1388) om vattenverksamhet gällande anläggande av en rörbro i bäcken Leväjoki på fastigheten Kiruna 1:1. Anmälan om mindre ändring avseende anläggande av industrispår inom Norra Sjöbangården, LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna. Markupplåtelse för ett markområde på statens mark ovan odlingsgränsen kring berget Kiirunavaara och ett markområde norr om Kiruna stad omfattande del av fastigheten Kiruna 1:1 inom Laevas sameby, Kiruna kommun. Anmälan om mindre ändring av befintlig verksamhet inom UNIO, LKAB:s industriområde. Förlängning av upplagsspår. Anmälan om ny betongstation inom LKAB:s gruvindustriområde. Anmälan om mindre ändring av vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken och anmälan om mindre ändring av den miljöfarliga verksamheten angående åtgärder vid gråbergsupplag och sandmagasin inom Kiirunavaara gruvindustriområde på fastigheterna Kiruna 1:1 och Jukkasjärvi Kronoloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Anmälan om mindre ändring av lossningsstation för tillsatsmedel inom LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna. Anmälan om mindre ändring av utfrakt och terminal för godshantering i Kiruna. Anmälan om planerad processförändring i sovringsverket i Kiruna. Anmälan om planerad framtida deponering av torrt gråberg vid LKAB:s verksamhet i Kiruna. Länsstyrelsen godtar LKAB:s plan. Anmälan om användning av organiskt bindemedel vid pelletsproduktionen i Kiruna.

11 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan om uppförande av ny siktanläggning på UNIO-området vid LKAB i Kiruna. Tillstånd enligt 18 c naturvårdslagen till tömning av södra Luossajärvi. 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län

12 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Kommentar: Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktiskt produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till föreskrifterna och redovisa dem i emissionsdelen av SMP. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara. Tillstånd att årligen tillverka 14,8 Mton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. 27,3 Mton råmalm 12,2 Mton prima pellets Faktisk produktion ligger inom tillståndsgivna mängder. Nedanstående figur visar hur den faktiska produktionen avseende pellets har varierat under de senaste fem åren. 16,00 Pelletsproduktion , Mton 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,78 4,77 4,95 4,84 4,84 5,21 4,26 4,55 4,52 4,27 KK4 KK3 KK2 4,00 2,00 0,00 3,23 3,78 3,34 3,51 3, Figur 2. Produktion av pellets i Kiruna i miljoner ton under åren Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Ej aktuellt. 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt.

13 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor (samtliga villkor återges ej i sin helhet) Luft Stoft, punktutsläpp gruva och sovringsverk: - 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, punktutsläpp anrikningsverk, KK2 och KK3: - Utbytt eller efter tillkommande utrustning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). - Utrustning installerad innan : 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Kommentar Mätningar på stoftreningsanläggningarna utförs vart tredje år och åren där emellan sker en okulär besiktning. Under 2015 har reningsanläggningarna i sovringen mätts. För en anläggning uppmättes ett förhöjt utsläpp i förhållande till riktvärdet. Med hänsyn till vidtagna åtgärder bedöms villkoret innehållas. Se kap 17 för vidare information. Anläggningarna i gruvan har okulärbesiktats under 2015, tre anläggningar hade mindre anmärkningar vilka har åtgärdats. För 1 st reningsanläggning i KA3, 2 st reningsanläggningar i KK2 och 2 st reningsanläggningar i KK3 uppmättes ett förhöjt utsläpp gentemot riktvärdet. Med hänsyn till vidtagna åtgärder bedöms villkoret innehållas. Se kap 17 för vidare information. Stoft, punktutsläpp KK4 samt terminalanläggning: - 10 mg/m 3 ntg (riktvärde) Stoft, totalt KK2, KK3 och KK4: - 0,05 kg/ton pellets (gränsvärde). Stoft, panncentraler: - 1,0 g/kg olja (riktvärde) Svaveldioxid totalt KK2, KK3 och KK4: - 15 g SO 2/ton pellets (gränsvärde) Fluor totalt KK2, KK3 och KK4: - 6 g F/ton pellets (gränsvärde) Klorväte totalt KK2, KK3 och KK4: - 6 g HCl/ton pellets (gränsvärde) Klorhalt i spillolja som förbränns får ej överstiga 0,1 viktsprocent. Vatten Halten ammoniak (icke joniserat ammonium, NH 3) får inte överstiga 0,005 mg/l vid utloppet från klarningsmagasinet. Begränsningsvärdet ska kontrolleras genom att halten fri ammoniak beräknas, med utgångspunkt i halten ammoniumkväve, ph-värde och temperatur. Vattenprover ska tas minst en gång per månad. Villkoret innehålls. 0,026 kg/ton pellets. Villkoret innehålls. Stoftmätning utförs var tredje år. Under 2015 har ingen panncentral mätts. Villkoret bedöms innehållas. 14,1 g SO 2/ton pellets. Villkoret innehålls. 1,5 g F/ton pellets. Villkoret innehålls. 5,1 g HCl/ton pellets. Villkoret innehålls. Ingen spillolja förbränns, varken i pelletsverken eller i panncentraler. Villkoret är uppfyllt. Villkoret trädde i kraft i april Begränsningsvärdet innehålls beräkningsmässigt utifrån uppmätta halter ammoniumkväve, ph-värden och temperatur.

14 Halt suspenderade ämnen i bräddvattnet: - 10 mg/l (riktvärde). Bolaget ska genomföra regelbundna kontroller av vattenutsläppens påverkan på recipienterna i Rakkurisystemet ner till Kalixfors i Kalixälven. Sanitärt avloppsvatten från toaletter, avloppsvatten från kök och liknande inrättningar, samt spolvatten från garage, verkstäder, lokstallar m.m. som kan vara oljeförorenat, skall vara anslutet till kommunens reningsverk. Vatten som kan vara oljeförorenat skall dessförinnan behandlas i oljeavskiljare. Vatten som avleds till kommunens reningsverk skall regelbundet kontrolleras med avseende på dess innehåll av olja och kväve. Bolaget ska vidta åtgärder för att förhindra att förorenat dagvatten från industriområdet med tillhörande upplag och deponier avrinner till Luossajärvi/Luossajokisystemet. Förorenat gruvvatten får ledas till Luossajärvi/ Luossajokisystemet endast om det till följd av pumphaveri eller annan sådan omständighet är nödvändigt. Sker sådant avledande skall anmälan därom ofördröjligen göras till tillsynsmyndighet och Miljönämnden i Kiruna. Det vertikala avståndet från B-R-O dammens krön till vattenytan (fribordet) i sandmagasinet ska vid normal drift vara minst 2,0 m. Den högsta vattennivån vid normal drift utan höga flöden (driftsnivån) får dock vara högst +528 fram till och med etapp 2 samt högst +530 från och med etapp 3. Det nya utloppet från Norra Luossajärvi inklusive utskovskanal och ledvallar ska utformas i huvudsak på det sätt som LKAB uppgivit. Den nya dammen över Norra Luossajärvi skall utföras i enlighet med GruvRIDAS. Bolaget skall efter utförandet av dammen till tillsynsmyndigheten ge in detaljerad ritning över den slutliga utformningen. Halten suspenderat material har varit förhöjd gentemot riktvärdesgränsen vid ett mättillfälle under året på grund av ett tillfälligt arbete uppströms provtagningspunkten. Se kap 17 för vidare information. Villkoret innehålls. LKAB genomför vart fjärde år en utökad utredning i recipientsystemet. Den senaste utredningen genomfördes 2012 och omfattade vattenkemi, bottenfauna, påväxtalger, högre vattenväxter, sediment och fisk. Villkoret uppfylls. BDT-vatten samt vatten från garage och verkstäder och liknande från LKAB:s områden hanterats enligt villkoret. Kontrollen av vattenkvaliteten genomförs regelbundet enligt gällande kontrollprogram. Under 2015 har förbättrande åtgärder avseende oljeavskiljningen genomförts, se kap 21 för mer information. Villkoret uppfylls. Oljeavskiljare finns installerade och regelbunden provtagning genomförs. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Villkoret bedöms innehållas. Utformning har huvudsakligen skett på så sätt som LKAB uppgivit. Villkoret bedöms vara uppfyllt. Dammbygget är färdigställt, en detaljerad ritning kommer att skickas in till tillsynsmyndigheten, villkoret kvarstår att uppfyllas.

15 De vattennivåer som bestämts för Luossajärvi genom vattendom den 30 juni 1967 ska tillämpas på Norra Luossajärvi norr om den nya dammen. I domen anges att vattenståndet icke ska överstiga +499,45 m och icke understiga +499,25 m. LKAB ska skapa en tilltalande landskapsbild i den torrlagda delen av Norra Luossajärvi. Plan för att ställa i ordning den torrlagda delen ska upprättas i samråd med miljö- och byggnadsnämnden i Kiruna kommun. Planen skall godkännas av tillsynsmyndigheten. Det åligger LKAB att utföra anläggningsarbeten som medför grumling i vattenområden innanför länsar med geotextil på sätt bolaget åtagit sig. LKAB ska sedan det nya utloppet från Norra Luossajärvi har anlagts pumpa vatten söderut från Norra Luossajärvi till Lomobolosjöarna med 50 l/s under perioden augusti t o m november och med 25 l/s under resterande del av året t o m juli. Det åligger LKAB att utföra en ny bro vid Pahtajoki. Ett detaljerat förslag till kontrollprogram för utförande av anläggningsarbetena ska för godkännande upprättas och redovisas för tillsynsmyndigheten innan arbetena utförs. Vidare skall ett detaljerat kontrollprogram för avrinningen av vatten från området upprättas och för godkännande redovisas för tillsynsmyndigheten senast en månad innan arbeten som kan påverka nedströms liggande vatten utförs och tas i bruk. LKAB skall kontrollera inverkan på fiskbestånd och fiske på ett av Fiskeriverket godkänt sätt. Undersökningsprogram skall lämnas in innan avledning av vatten påbörjas. Resultat från kontrollprogram skall redovisas till Länsstyrelsen respektive Fiskeriverket på det sätt myndigheterna begär. De anläggningsarbeten som omfattas av domen skall vara utförda senast fem år efter lagakraftvunnen dom. Om den gruvverksamhet som föranlett den nu prövade ansökningen upphör skall LKAB vidta åtgärder för att för framtiden säkerställa en godtagbar avrinning från Norra Luossajärvi, såväl från området norr om dammen som från den torrlagda delen. Villkoret bedöms innehållas. Gestaltningen färdigställdes under Villkoret bedöms vara uppfyllt. Dubbla siltgardiner anlades under de mest grumlande arbetsperioderna med god funktion. Villkoret bedöms vara uppfyllt. Pumpning sker enligt villkoret som därmed bedöms uppfyllas. Bron är anlagd. Villkoret bedöms vara uppfyllt. Erforderliga kontrollprogram har upprättats och godkänts av tillsynsmyndighet. Villkoret bedöms vara uppfyllt. Undersökningsprogram är inlagt i ovanstående generella kontrollprogram. Kontrollen är godkänd av Fiskeriverket. Villkoret uppfylls. Inga resultat har begärts in av myndigheter. Dock har redovisning skett löpande till tillsynsmyndigheten inom pågående prövotid. Villkoret bedöms uppfyllas. Villkoret är uppfyllt. Gruvverksamheten pågår alltjämt. Villkoret uppfylls.

16 Övrigt Bolaget ska vidta åtgärder och upprätta rutiner för att begränsa utsläpp och spill av olja. Buller, ekvivalent ljudnivå som riktvärde från verksamheten: - 50 db(a) under dagtid (kl ) - 45 db(a) under kvällstid (kl ) - 40 db(a) under nattetid (kl ) Momentan ljudnivå vid bostäder nattetid: - 60 db(a) (riktvärde) Vibrationer: Sprängningar i gruvan ska genomföras på sådan sätt att vibrationerna i mätpunkter utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastighet i mätpunkter får inte överstiga 5,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 2,0 mm/s i mer än 10 % av fallen. Markpåverkan: Markytan utanför Kiirunavaaras industriområde, definierat enligt gällande detaljplan, får ej påverkas med mer än 2 i vertikalled eller 3 i horisontalled till följd av LKAB:s brytning. Mätning ska genomföras minst fyra gånger per år i enlighet med ett redovisat och av tillsynsmyndigheten godkänt program. Efter varje mätning ska resultaten redovisas till tillsynsmyndigheten inom en månad. LKAB ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillkommande mätpunkter i enlighet med redovisat program anses ha stabiliserats. Tillkommande mätpunkter i respektive mätlinje ska utplaceras med målsättningen att avståndet mellan dem ska uppgå till högst 50 meter. Gruvbrytningen får inte medföra att brytningsvinkeln överstiger 1/150 (6,7 ) som begränsningsvärde i sådana byggnader utanför gruvindustriområdet som människor regelbundet vistas och verkar i. LKAB har rutiner för rapportering av miljöhändelser, där bland annat förebyggande åtgärder ska anges. LKAB arbetar aktivt med att förbättra arbetet kring rapportering och uppföljning av incidenter. Villkor bedöms uppfyllas. I slutet av 2015 har LKAB färdigställt kvarvarande dämpåtgärder på dominanta bullerkällor utifrån genomförd bullerkartläggning. Villkoret bedöms nu innehållas utifrån närfältsmätningar och beräkningar. Tillsynsmyndigheten har informerats löpande om tidplan för kvarvarande dämpåtgärder. Se kap 21 för vidare information. Högsta uppmätta sprängningsrelaterade vibration har under 2015 uppgått till 1,66 mm/s. Villkor innehålls. Gränsen för påverkat område faller inom gränsen för gällande markanvisning, dock utanför detaljplanerat gruvindustriområde vid en punkt, se bilaga 6. Tillsynsmyndigheten är underrättad och en planprocess gällande gruvindustri för aktuellt område pågår. LKAB har 2010 redovisat ett mätprogram till länsstyrelsen för hur LKAB avser att övervaka markpåverkan samt brytningsvinklar. I enlighet med mätprogrammet har en utvärdering av två olika metoder att mäta brytningsvinklar pågått. Internt beslut om vilket mätsätt som fortsatt skall användas är taget och skall kommuniceras till tillsynsmyndigheten. Villkoret bedöms innehållas.

17 LKAB ska fortlöpande och systematiskt arbeta med energieffektivisering av verksamheten. Som grund för arbetet ska bolaget senast den 31 december 2015 till tillsynsmyndigheten redovisa en handlingsplan för det fortsatta arbetet med energieffektivisering inklusive ökat nyttjande av spillvärme. Av planen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra och kostnaderna och energibesparingen för dessa i form av kostnads-nyttoanalyser samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta. Motivering ska lämnas till varför övriga redovisade åtgärder enligt 2 kap. 7 miljöbalken bedöms orimliga att vidta. Även de åtgärder för energieffektivisering av förädlingsverksamheten som redan är planerade eller beslutade ska redovisas. Beslutade åtgärder ska så långt som möjligt vara tidsatta. Planen ska uppdateras minst vart tredje år och då på nytt inges till tillsynsmyndigheten. I den årliga miljörapporten ska arbetet med energieffektivisering, t.ex. genomförda och planerade åtgärder, redovisas jämte uppgifter om energianvändningen per ton färdig produkt. Energianvändningen ska anges uppdelad per energislag dels för bolagets samlade verksamhet i Kiruna, dels separat för malmförädlingsverksamheten. En handlingsplan för energieffektivisering har lämnats in till tillsynsmyndigheten i enlighet med villkoret. Arbetet med energieffektivisering redovisas i kapitel 18. Energianvändningen per ton färdig produkt redovisas i kapitel 10. Villkor uppfylls.

18 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Stoft (mätningar enligt SS-EN och SS28426) Under året har enskilda stoftreningsanläggningar kontrollmätts i enlighet med kontrollprogram. Beräkningar av stoft från pelletsverken grundar sig på mätningar i samtliga utsläppspunkter där resultatet fås i enheten mg/m 3 ntg. Med hjälp av luftflöde och produktionstakt kan detta värde omvandlas till en utsläppssiffra per reningsanläggning och ton producerad pellets alternativt en utsläppssiffra per reningsanläggning beräknat på drifttimmar. Utsläppet från pelletsverken samt fördelningen av stoftutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna under 2015 redovisas i tabellen nedan. Tabell 1. Totala stoftutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) pellets) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton Villkor (kg/ton) KK ,035 - KK3 90 0,021 - KK4 98 0,023 - Totalt pelletsverk 322 0,026 0,05 Gruva 6,1 - - Sovrings- finkrossverk 39,1 - - Anrikningsverk 3,1 - - Terminalanläggning 2,5 - - Panncentraler 0, Totalt alla anläggningar 369 0,030 - I nedanstående figur redovisas den totala halten stoft angivet i kg/ton pellets för samtliga anläggningar och den totala halten stoft angivet i kg/ton pellets för enbart pelletsverken samt hur detta har varierat under de senaste fem åren.

19 0,050 0,045 0,040 0,035 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000 Stoft kg/ton pellets Stoft kg/ton totalt Stoft kg/ton pelletsverk Figur 3. Emitterad halt stoft i kg per ton producerad pellets i Kiruna år Vid produktionsstörningar kan stoftutsläppen tillfälligt komma att öka något jämfört med normal drift. För att även inkludera produktionsstörningar i beräkningarna adderas summan av totala antal produktionsstopp under året multiplicerat med en bedömd stoftmängd per stopp beroende på stoppets längd. En summering görs sedan av alla enskilda anläggningars utsläpp, vilket relateras till pelletsproduktionen. Exempel för KK3: Summering av alla punktutsläpp = 0,0133 kg stoft/ton pellets Pelletsproduktion = ton Mängd stoft (normaldrift) = 0,0133 kg stoft/ton pellets * ton pellets/ ,7 ton stoft Mängd stoft (produktionsstörningar) = 34 stopp (>30 min <12 timmar) * 0,25 ton stoft/stopp + 13 stopp (>12 timmar) * 2 ton stoft/stopp 34 ton stoft Totalt stoftutsläpp KK3 90 ton Svaveldioxid (beräkningar genom massbalanser samt online-instrument) Massbalansberäkningarna utgår från mängden svavel (S) i ingående material (slig) till pelletsprocessen tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (kol och olja). En summering av de ingående svavelkällorna görs enligt följande: total mängd S (mineral) + total mängd S (kol) + total mängd S (olja) = total mängd S (ton) Reningsgraden hos rökgasreningsreaktorerna beräknas utifrån resultat från den kontinuerliga onlinemätningen. Utifrån ovanstående mängd ingående svavel görs sedan beräkningar av total mängd svavel som har eliminerats i reningsanläggningarna samt hur stor andel som har passerat anläggningen orenat: total mängd ingående S (ton) * (1 - reningsgrad (%)) = total mängd utsläppt S (ton) Via molförhållanden omvandlas mängd svavel (S) till mängd svaveldioxid (SO 2), vilket sedan omräknas till total utsläppt massa SO 2 (ton).

20 Fördelningen av svavelutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna under 2015 redovisas i tabellen nedan. Tabell 2. Fördelning av svaveldioxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp Specifikt utsläpp som Villkor (g/ton) under året (ton) årsmedelvärde (g/ton pellets) KK2 69,5 18,7 - KK3 47,3 11,1 - KK4 56,7 13,3 - Totalt pelletsverk 173,6 14,1 15 Panncentraler 1,7 - - Totalt alla anläggningar 175,3 14,3 - Nedanstående figur visar hur den specifika halten svaveldioxid från pelletsverken och panncentralerna, angivet i g/ton pellets, har varierat under de senaste fem åren. 18 SO 2 g/ton pellets Figur 4. Emitterad halt svaveldioxid från pelletsverk och panncentraler i Kiruna i gram per ton producerad pellets under åren Under de fem senaste åren har den emitterade halten svaveldioxid för verksamheten i Kiruna varit relativt stabil. Fluor (beräkningar genom massbalanser samt online-instrument) Beräkningarna av mängden utsläppt fluor görs i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid där den enda ingående källan är mineralet. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till två procentenheter högre än densamma för svaveldioxid och fås därigenom direkt utifrån beräkningar av reningsgraden vid svaveldioxidrening. Fördelningen av fluorutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna redovisas i tabellen nedan.

21 Tabell 3. Fördelning av fluorutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp Specifikt utsläpp som Villkor (g/ton) under året (ton) årsmedelvärde (g/ton pellets) KK2 9,3 2,5 - KK3 3,8 0,9 - KK4 5,5 1,3 - Totalt 18,7 1,5 6 Nedanstående figur visar hur den specifika halten fluor från pelletsverken, angivet i g/ton pellets, har varierat under de senaste fem åren F g/ton pellets Figur 5. Emitterad halt fluor från pelletsverken i Kiruna i gram per ton producerad pellets under åren Klorväte (beräkningar genom massbalanser samt online-instrument) Beräkningarna av mängden utsläppt klor görs i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid där den enda ingående källan är mineralet. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till två procentenheter högre än densamma för svaveldioxid och fås därigenom direkt utifrån beräkningar av reningsgraden vid svaveldioxidrening. Fördelningen av klorutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna redovisas i tabellen nedan. Tabell 4. Fördelning av klorutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (g/ton pellets) Villkor (g/ton) KK2 30,5 8,2 - KK3 4,3 1,0 - KK4 26,9 6,3 - Totalt 61,6 5,1 6

22 Nedanstående figur visar hur den specifika halten väteklorid från pelletsverken, angivet i g/ton pellets, har varierat under de senaste fem åren. 8 HCl g/ton pellets Figur 6. Emitterad halt väteklorid från pelletsverken i Kiruna i gram per ton producerad pellets under åren Kväveoxid (mätningar enligt SS-EN14792) Fördelningen av kväveoxidutsläpp totalt sett inom LKAB Kiruna redovisas i tabellen nedan. Tabell 5. Fördelning av kväveoxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Villkor KK2 413,4 0,11 - KK3 1001,8 0,23 - KK4 289,6 0,07 - Gruva (enligt bedömning från mätningar 1999) Totalt ,15 - Nedanstående figur visar hur den specifika halten kväveoxider (NO x) angivet i kg/ton pellets har varierat under de senaste fem åren.

23 0,16 NO x kg/ton pellets ,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Figur 7. Emitterad halt kväveoxider från pelletsverken i kg per ton producerad pellets under åren Koldioxid Koldioxidemissionen under 2015 har beräknats till totalt ton. Ammoniak (Värmeforsk metod 5.14) Bedömningen av mängden utgående ammoniak från pelletsverken för de fem senaste åren redovisas i tabellen nedan. Mängden ammoniak baseras på utförda mätningar. Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Tabell 6. Utgående mängd ammoniak under År Utsläpp NH 3 g/ton Utsläpp NH 3 totalt ,9 12, ,9 12, ,8 48, ,5 19, ,5 17,9 Dioxiner och PAH (Värmeforsk metod 5.17, SS-EN 1948:1-3) Bedömningen av mängden utgående dioxin och PAH från pelletsverken för de fem senaste åren redovisas i tabellen nedan. Mängderna baseras på utförda mätningar. Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Tabell 7. Utgående mängd dioxin och PAH under År Utsläpp dioxin g Utsläpp PAH kg ,27 17, ,12 32, ,20 32, ,21 28, ,17 17,2

24 Metaller (Värmeforsk metod 5.11, SS-EN 14358:2004) Resultaten från 2015 års emissionsmätning används för beräkningar av de totala utsläppen från pelletsverken. För anrikningsverken, sovringsverket och gruvan baseras beräkningarna av metallutsläpp till luft (d.v.s. stoftbundna metaller) på metallanalyser av färdig produkt samt utsläppt stoftmängd. De totala emissionerna av metaller till luft framgår av emissionsdeklarationen. Nedfallande stoft (NILU-metod samt snöprov, provtagare enligt SS ) LKAB kontrollerar regelbundet den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft. Mätningarna sker genom uppsamling i så kallade NILU-burkar i ett antal spridda mätpunkter i samhället. Mätburkarna samlas in månadsvis och utöver det har även ett snöprov tagits under våren (mars) vid ett antal av mätpunkterna. Antalet mätpunkter har under senare år väsentligt utökats för att erhålla en bättre bild (bättre geografisk spridning) av damningen. Under 2015 har mätning skett på 14 platser i Kiruna samt i två referenspunkter. I bilaga 1 framgår mätpunkternas placeringar. I Sverige finns inga nationella normer, vedertagna bedömningsgrunder eller motsvarande gällande nedfallande stoft. De jämförelsevärden som finns att tillgå kommer från Norsk institutt for luftforskning som har föreslagit värden för bedömning av stoftnedfall vilka redovisas i tabellen nedan. Tabell 8. Jämförelsevärden för nedfallande stoft. Bedömning (utifrån NILU-rapport 43/91) Stoftnedfall (g/100m 2, 30 dygn) Lågt 300 Moderat Högt Mycket högt 1300 I figur 8 och 9 redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter under Mätpunkterna har delats upp i två figurer, en som representerar den nordvästra delen av Kiruna och en som representerar den sydöstra delen. Normalt sett är vårvintern (mars-maj) den period då det nedfallande stoftet är som högst, under 2015 är dock den trenden inte lika tydlig.

25 600 Nedfallande stoft 2015, g/100 m² och 30 dagar Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Figur 8. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i den nordvästra delen av Kiruna år För maj saknas data på grund av felaktig analys. Även data från KNE25 i mars saknas på grund av felaktig analys. 600 KNE 08 KNE 13 KNE 18 KNE 19 KNE 20 KNE23 KNE25 Nedfallande stoft 2015, g/100 m² och 30 dagar Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec KNE 07 KNE 11 KNE 14 KNE 17 KNE 21 KNE22 KNE24 Figur 9. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i den sydöstra delen av Kiruna år För maj saknas data i samtliga punkter utom KNE11 och KNE22 på grund av felaktig analys. Även data från KNE24 i mars saknas på grund av felaktig analys. För KNE14 i juli saknas data på grund av ett utspillt prov. LKAB har två mätpunkter för nedfallande stoft som utgör referenser, en för opåverkad miljö och en för tätort. Resultatet från mätningarna i referenspunkterna redovisas i figur 10.

26 KNE 07 KNE 08 KNE 11 KNE 13 KNE 14 KNE 17 KNE 18 KNE 19 KNE 20 KNE 21 KNE22 KNE23 KNE24 KNE25 KNE 09 ref MNE45 ref 600 Nedfallande stoft 2015 i referenspunkter, g/100 m² och 30 dagar KNE 09, referens opåverkad miljö MNE45, referens tätort Figur 10. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i referenspunkter under I nedanstående figur framgår hur medelvärden av nedfallande stoft i varje mätpunkt har varierat under de senaste fem åren. För merparten av mätpunkterna ligger medelvärdet lägre 2015 än föregående år Medelvärden av nedfallande stoft per mätpunkt under åren , g/100 m 2 och 30 dagar Figur 11. Medelvärden per mätpunkt av nedfallande stoft för de fem senaste åren. KNE22-KNE24 togs i bruk under sommaren 2011, således representerar dessa mätpunkter inte hela det årets mätningar. I nedanstående figur framgår hur medelvärden av nedfallande stoft per månad har varierat under de senaste fem åren. Förutom januari-februari samt juli och september ligger medelvärdena för 2015 lägre än föregående år.

27 Medelvärden av nedfallande stoft per månad under åren , g/100 m 2 och 30 dagar Figur 12. Medelvärden per månad av nedfallande stoft för de fem senaste åren. Nedanstående två figurer redovisar hur mängden nedfallande stoft har förändrats över en längre tid utifrån resultat från mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning från 1999 och framåt. Medtaget i redovisningen är endast de mätpunkter som varit med under mer eller mindre hela denna period. När det gäller mätresultaten från NILU-burkarna redovisas endast resultat från mätningar under barmarksperioden juni-september/oktober i utvalda punkter eftersom det var så LKAB mätte stoftnedfallet fram till 2009/ Nedfallande stoft under barmarksperioden i utvalda punkter, g/100 m 2 och 30 dagar KNE 07 KNE 08 KNE 09 KNE 11 Figur 13. Nedfallande stoft uppmätt i g/100m 2, 30 dygn i mätpunkterna KNE07, KNE08, KNE09 och KNE11 uppmätt under barmarksperioden

28 800 Snöprovtagning (g/100 m 2 och 30 dagar) i utvalda punkter KSN07 KSN08 KSN09 KSN Figur 14. Stoftmängd i snöprover uppmätt i g/100m 2, 30 dygn i mätpunkterna KSN07, KSN08, KSN09 och KSN11 under åren KSN09 utgör referens för opåverkad miljö. Utifrån mätresultaten framgår att enstaka höga toppar under årens lopp har detekterats vid enstaka tillfällen, både vad gäller mätningar i NILU-burkar och vid snöprovtagning. Under de senaste åren kan skönjas något förhöjda värden för utvalda punkter när det gäller resultaten från barmarksperioden. Det nedfallande stoft som uppmäts i mätpunkterna kommer dock inte enbart från LKAB:s verksamhet utan även från t.ex. vägtrafik, anläggningsarbeten och eldning. LKAB är medveten om att damning är ett problem förknippat med verksamheten och arbetar därför kontinuerligt med frågan. I kapitel 21 redovisas de åtgärder som bolaget har vidtagit under 2015 för att motverka och reducera damning. Luftkvalitetsmätning Som ett komplement till mätningen av nedfallande stoft har LKAB sedan sommaren 2011 kontinuerlig mätning av mängden svävande stoft (TSP-Total Suspended Particle) samt fraktionen PM 10 i luften. Mätstationen är placerad på området Luossavaara, vilket är ett av de områden som ligger i den förhärskande vindriktningen i förhållande till den del av LKAB:s verksamhet som i dagsläget innefattar den största delen av LKAB:s krossnings- och upplagsverksamhet, UNIO. Mätstationen ligger i anslutning till en av mätpunkterna avseende nedfallande stoft, KNE08 vars placering kan ses i bilaga 1. I nedanstående figur redovisas resultatet från mätningarna av PM 10 som dygnsmedelvärde under

29 Mätningar av PM 10 vid Luossavaaraskolan MKN, dygnsmedelvärde Figur 15. Resultatet från mätningarna av PM 10 som dygnsmedelvärde under vid mätstationen placerad på området Luossavaara i Kiruna. Mätningen startade under sommaren För december 2015 saknas data p.g.a. driftsstörningar i anläggningen. Den röda heldragna linjen i figuren representerar miljökvalitetsnormen (MKN) för PM 10 som dygnsmedelvärde, vilket är 50 µg/m 3. För att innehålla miljökvalitetsnormen på årsbasis får dygnsmedelvärdet överskridas 35 av årets 365 dygn. Av figuren framgår att dygnsmedelvärdet inte har överskridits något dygn vid mätstationen under Dygnsmedelvärden i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering redovisas närmare i tabellen nedan, samtliga innehålls med god marginal. Tabell 9. Dygnsmedelvärden av PM10 vid Luossavaaraskolan i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering. PM 10 Period MKN, antal dygn >50 µg/m3* ÖUT, antal dygn >35 µg/m3* NUT, antal dygn >25 µg/m3* Miljökvalitetsmålens precisering antal dygn >30 µg/m3* *får överskridas 35 gånger på ett kalenderår Årsmedelvärden vid mätstationen för i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering redovisas i figuren nedan, samtliga innehålls med god marginal. För årsmedelvärdet vid Luossavaaraskolan syns en nedåtgående trend.

30 Årsmedelhalt PM , µg/m MKN årsmedelhalt (µg/m3) ÖUT årsmedelhalt (µg/m3) NUT årsmedelhalt (µg/m3) Miljökvalitetsmålens precisering årsmedelhalt (µg/m3) Årsmedelvärde Luossavaaraskolan (µg/m3) Figur 16. Årsmedelvärden vid mätstationen för i förhållande till MKN, övre och nedre utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering. Vattenprovtagning (SNV AR 86) Rakkurisystemet Processvatten som inte återanvänds i verksamheten leds till sjön Mettä Rakkurijärvi och går sedan via Rakkurisystemet vidare ned till Kalix älv. Bräddade mängder vatten under 2015 uppgick till ca 5,7 Mm 3. I figuren nedan redovisas bräddade mängder kvartalsvis för åren Bräddade mängder vatten , Mm³ kvartal 4 kvartal 3 kvartal 2 kvartal Figur 17. Bräddade mängder vatten för de fem senaste åren.

31 Utgående vatten från klarningsmagasinet provtas månadsvis förutom under högflödesperioden då provtagning sker två gånger per månad. Recipientkontroll utförs vid nio tillfällen i Rakkurisystemet samt nedströms och uppströms Rakkurijokis inflöde i Kalix älv. Provtagningspunkternas placering framgår av bilaga 2. Totala utsläpp av spårmetaller och näringsämnen för året redovisas i tabellen nedan. Utsläppen är beräknade utifrån uppmätta halter vid provtagning och bräddade mängder vatten. Tabell 10. Total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Parameter Totalt utsläpp under året (kg) Cr 0,24 Cd 0,23 Cu 8,4 Ni 9,9 Pb 0,03 Zn 15,7 As 1,8 Tot-N Tot-P 229 Totala utsläpp avseende spårmetaller och näringsämnen för fem år bakåt redovisas i nedanstående figurer. 18,0 16,0 Spårmetaller , kg 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 As Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn 0, Figur 18. Totala utsläpp av spårmetaller för de fem senaste åren.

32 Totalkväve , kg N-tot kg Figur 19. Totala utsläpp av totalkväve för de fem senaste åren. 250 Totalfosfor , kg P-tot kg Figur 20. Halter av totalfosfor i utgående vatten för de fem senaste åren.

33 Årsmedelvärden samt min-och maxvärden rörande viktiga parametrar redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat rapporterade som mindre än-värden har halva värdet använts i beräkningarna. Tabell 11. Resultat i form av årsmedelvärden från vattenkvalitetsmätningar i LKAB:s utsläppspunkt samt i nedströms liggande punkter i recipienten och en referenspunkt. Inom parentes redovisas uppmätta min- och maxvärden. Parameter (enhet) KVA01a (utsläppspunkt) KVA02 (Rakkurijoki) KVA04 (Kalixälven) KVA03 (ref Kalixälven) ph 7,8 (7,3-8.4) 7,3 (7,0-7,8) 7,0 (6,7-7,3) 6,9 (6,5-7,3) Alkalinitet (mmol/l) 0,82 (0,59-1,16) 0,65 (0,36-1,10) 0,20 (0,12-0,33) 0,19 (0,11-0,38) Konduktivitet (ms/m) 299 ( ) 89,7 (66,1-121) 8,4 (3,9-18,3) 3,6 (2,3-4,8) Totalkväve (mg/l) 37,8 (21,3-49,9) 7,2 (3,9-13,2) 0,4 (0,1-1,4) 0,1 (0,1-0,3) Nitratkväve (mg/l) 27,8 (3,6-44) 4,4 (3,4-6,1) 0,1 (0,03-0,4) 0,3 (0,03-0,5) Ammoniumkväve (mg/l) 0,38 (0,02-0,95) 0,04 (0,01-0,07) 0,01 (0,01-0,04) 0,01 (0,01-0,02) Totalfosfor (mg/l) 0,04 (0,02-0,07) 0,007 (0,003-0,016) 0,006 (0,003-0,015) 0,009 (0,003-0,044) Suspenderad halt (mg/l) 6,8 (2-36) 2,3 (2,0-4,9) 2 (2-2) 5,1 (2-30) Sulfat (mg/l) ,6 3,6 (130*-1500) ( ) Klorid (mg/l) (29-340) (37-81) *Outlier enligt beräkning med 95 % konfidensgrad. (5,4-38,3) 2,8 (1,2-6,7) (2,5-5,6) 0,8 (0,5-1,1) Resultaten från provtagningen påvisar att näringsbelastningen i utgående vatten från LKAB är relativt hög men tack vare stor utspädning i systemet blir påverkan på Kalixälven endast marginell.. Näringstillståndet i Rakkurisystemet är tydligt påverkat av LKAB med avseende på kväve, men inte med avseende på fosfor. Kväve i utgående vatten härstammar från sprängämnen som används i gruvan. Processvattnet uppvisar även förhöjda halter av samtliga huvudelement med undantag för kisel. Processvattnet från LKAB har god alkalinitet och högt ph Halten ammonium står i kemisk jämvikt med halten ammoniak, vilket är giftigt för vattenlevande organismer. Jämvikten styrs mot ammoniakbildning vid höga temperaturer och högt ph. Sedan april 2015 har LKAB ett villkor för ammoniak som innebär att halten inte får överstiga 0,005 mg/l i utgående vatten från klarningsmagasinet. För att uppfylla detta anlades det under 2014 en phjusterande anläggning vilken genom syratillsats sänker ph på utgående vatten från klarningsmagasinet i syfte att minska halten fri ammoniak i utgående vatten till recipient. Villkoret kontrolleras genom att halten fri ammoniak beräknas, med utgångspunkt i halten ammoniumkväve, ph-värde och temperatur. Beräknade halter för året redovisas i tabellen nedan.

34 Tabell 12. Beräknade halter av ammoniak under året. Månad Beräknad NH 3 (mg/l) Maj 0,0015 Maj 0,0011 Juni 0,0019 Juni 0,0003 Juli 0,0004 Augusti 0,0004 September 0,0023 Oktober 0,0007 November 0,0006 December 0,00003 Villkor (gränsvärde) 0,005 Luossajärvisystemet I samband med arbetena med en ny damm över Norra Luossajärvi togs en ny avbördning norrut mot Pahtajoki och Rautasälven i drift. LKAB fortsätter dock att regelbundet pumpa en viss mängd vatten söderut via Luossajoki och Lombolosjöarna. I och med att Luossajoki även utgör recipient för värmeverket och avloppsreningsverket har LKAB tillsammans med Tekniska verken AB och Kiruna kommunpartner AB ett gemensamt kontrollprogram för övervakning av vattenkvalitet i Luossajoki. LKAB:s provpunkter för Luossajoki, Pahtajoki och Rautasälven redovisas i bilaga 3. Vattenkvaliteten i Norra Luossajärvi och därmed Luossajoki är påverkad av vittringsprodukter från gruvverksamheten vilket gör att vattnet är jonstarkt, dvs. innehållet av lösta salter är högt. Alkaliniteten och ph är också förhöjda i Luossajoki på samma sätt som i Norra Luossajärvi. Även kvävehalten i Luossajoki är förhöjd. I den övre delen av bäcken beror detta främst på att sprängämnesrester läcker från gråbergsdeponierna. Längre ner i systemet är det avloppsreningsverket som utgör den största kvävekällan. Effekter av kvävet kan ses i den frodiga kvävegynnade vegetationen, t.ex. brännässlor, längs med bäcken. Fosforhalten, som är avgörande för den biologiska produktionen i bäcken, är måttligt förhöjd. Metallhalterna är generellt något förhöjda i förhållande till andra opåverkade vatten i området. Halterna av de enskilda metallerna är dock inte så höga att de överskrider miljökvalitetsnormer och bedöms därför inte påverka ekosystemet negativt. De huvudsakliga förändringar av vattenkvaliteten i Luossajoki sedan juli 2011 då pumpningen inleddes är följande: Minskade halter av huvudelement utom kisel Minskad halt av totalkväve och nitrat vid utloppet av Ala Lombolo Ökade halter av kisel Ökade halter av kadmium och järn vid utloppet av Ala Lombolo Ökat ph efter avloppsreningsverket Ökade halter av totalkväve, ammoniumkväve och ammoniak efter avloppsreningsverket Ökad turbiditet vid utloppet av Ala Lombolo och vid utloppet i Oinakkajärvi De minskade halterna av huvudelement (utom kisel), totalkväve och nitrat beror på att det vatten som bl.a. avvattnar LKAB:s gråbergsupplag, och därigenom får förhöjda halter av dessa ämnen, numera till stor del avrinner norrut via Pahtajoki/Rautasälven. Endast ca 15 % av det totala flödet

35 från Norra Luossajärvi avrinner numera via pumpning till Luossajoki, vars vatten därmed får en annan karaktär. Kisel har däremot en lägre koncentration i det pumpade vattnet från Luossajärvi än i dagvattnet. Att kiselhalten i Luossajoki har ökat skulle därför kunna förklaras med att det relativa tillskottet av dagvatten har ökat. Ökningen av kadmiumhalten märks ungefär ett år efter stängningen av utloppet, vilket tyder på att det inte är stängningen som direkt har orsakat förändringen. Såväl järnhalten som färgtalet har ökat i vid utloppet Ala lombolo. Samvariationen mellan dessa kan tyda på att ett humusrikt, järnhaltigt vatten, troligen från omgivande myrar, tidvis påverkar Luossajokis vattenkvalitet. Det finns inga tecken på ökad kvicksilvertransport ut från Ala Lombolo, vilket tyder på att ingen urspolning av sediment från sjön har skett. Turbiditeten i utloppet från Ala Lombolo har visserligen ökat, men det kan bero på andra störande faktorer, t.ex. röjningen av granater i Ala Lombolo eller andra markarbeten som grumlat bäcken. Ammoniakhalten nedströms reningsverket har ökat kraftigt, vilket åtminstone delvis kan bero på minskad spädning på grund av ett minskat vattenflöde. Tidvis höga halter i utsläpp från värmeverket kan eventuellt också ha bidragit till den ökade halten. Ökningen av ammoniak i nedströms avloppsreningsverket ser ut att vara ett resultat av såväl ökat ph-värde som ökad halt av ammoniumkväve. Prövotidsutredningen för vattenförhållandena i Ala Lombolo och Luossajoki har förlängts fyra år och kommer därmed att redovisas till Mark- och miljödomstolen i april Förlängningen beror främst på att flödesförhållandena kräver fortsatt utredningstid. Övrigt Utöver ovan beskrivna kontroller har provtagning ägt rum för att övervaka dagvatten från industriområdet, lakningseffekter från deponiområden samt vatten som LKAB tillför det kommunala avloppssystemet. Resultat från LKAB:s övervakning av vatten (bräddning av processvatten till Rakkurisystemet, recipientkontroll, flödena från Norra Luossajärvi samt lakvatten, dagvatten och avloppsvatten) redovisas kvartalsvis till tillsynsmyndigheten samt Kiruna kommun. Utökade biologiska och vattenkemiska undersökningar Rakkuri LKAB genomför regelbundet utökade biologiska och vattenkemiska undersökningar i recipientsystemet Rakkuri. Under den senaste tioårsperioden har undersökningar genomförts 2004, 2008 och Nästa undersökning kommer att genomföras Luossajärvi Under 2015 har LKAB undersökt bottenfauna och fiskfauna i Luossajärvi. Resultaten från undersökningarna visar på goda förhållanden för bottenfauna. Bedömningar av ekologisk status visar också på god ekologisk status för bottenfaunan i sjöns djupområden samt på hög ekologisk status för bottenfaunan i sjöns strandzon. Fiskfaunan i Luossajärvi domineras av abborre och sik. Abborrbeståndet uppvisar en tydlig reproduktionspuls och storleksstrukturen domineras av ettårig fisk. Fångsterna av sik är större under 2013 och 2015 jämfört med 2007 och även jämfört med genomsnittet för Kiruna kommun. Konditionsfaktorn för sik har gått ned över tid och nedgången beror sannolikt på ökad födokonkurrens inom arten och från den relativt talrika årskullen med ettårig abborre. Fångsterna av sik är ovanligt stora och detta drar också upp totalfångsterna i provfisket. De stora fiskfångsterna tillsammans med en något större medelstorlek av fångad fisk medför att den ekologiska status för

36 fiskfaunan blir måttlig. Att Luossajärvi avviker med större fångster än förväntat kan indikera en förhöjd fiskproduktion till följd av näringsbelastning. Metallhalterna i lever hos sik och abborre har ökat generellt sett från 2007 till 2013 och Det finns dock en tendens till minskning mellan 2013 och 2015 för samtliga metaller förutom för As som har en tendens till att öka från 2013 till 2015.Halterna av kvicksilver i muskel är däremot låga och bedöms vara i nivå med bakgrundsvärden för området. Harr och öring har tidigare funnits naturligt i sjön men fångas nu mycket sparsamt. Under 2015 fångades ingen harr under provfisket. Fiskfaunan i Luossajärvi är påverkad sedan tidigare och inplanteringar av harr och öring har också genomförts i försök att stärka bestånden i sjön. Siken är inplanterad i sjön och har tidigare förekommit i höga tätheter och decimeringsfisken har då använts för att tunna ut bestånden för att undvika svält. Resultaten från de senaste årens fisken visar också att konditionsfaktorn för sik har minskat vilket indikerar svält. Den nu anlagda dammen påverkar fiskfaunan i sjön negativt genom att sjöytan minskat. Att ett naturligt sjöutlopp och att kopplingen till Luossajoki saknas har även stora konsekvenser för arter som är beroende av rinnande vatten. Påverkan från anläggningen av dammen är att betrakta som påtaglig med sannolikt stora konsekvenser för faunan i sjön. Uppföljande undersökningar kommer att genomförs i enlighet med gällande kontrollprogram. LKAB kommer även att se över den årliga utsättning av öring i Luossajärvi som bolaget är ålagda att utföra. Luossajoki med biflöden Biologiska undersökningar har genomförts inom den pågående prövotidsutredningen för Luossajoki som uppföljning av genomförda åtgärder i Norra Luossajärvi med förändrade flödesförhållanden som följd. Studierna har bland annat innefattat undersökningar av metallhalter i vattnet, kiselalger, bottenfauna och fisk. Generellt sett konstateras att inga tydliga sammanhängande förändringar i data från provtagningslokaler i vare sig Luossajoki, eller jämförda referenser, kan skönjas. Metallanalyser med passiva provtagare för åren 2013 och 2014 visar på varierande halter både inom vattendragen och mellan år. Vidare statistiska analyser för jämförelse av kemiska data mot bottenfaunadata för åren tyder på att det finns signifikanta samband för testade parametrar. Sammantaget tyder dock analyserna på att förändringar av vattenkemin till följd av stängningen av utloppet inte har påverkat den biologiska statusen i Luossajoki. Vid bedömning av den ekologiska statusen, baserat på sammansättningen av kiselalgerna, hamnar hela Luossajokisystemet för perioden på mellan hög och god ekologisk status. Samtidigt noteras att kiselalgssamhällena i de tre vattendragen Luossajoki, Pahtajoki och Tuollujoki skiljer sig mera åt mellan vattendrag än mellan år vilket visar att varje vattendrag har sitt typiska samhälle. Även inom Luossajoki skiljer sig de flesta lokaler mer åt mellan stationer än mellan år, men den temporala variationen skiljer sig mellan stationerna. Det finns dock ingen trend i mellanårsvariation, vilket indikerar att kiselalgssamhället inte utvecklas i någon tydlig riktning. Undersökningen av bottenfauna visar på några förändringar under tidsperioden. Värdet på indexen för ASPT- och DJ-index har sjunkit nedströms Ala Lombolo och värmeverket. Detta indikerar att förhållandena för de bottenlevande djuren ändrats vilket medfört att statusklassningen sänkts från hög ekologisk status till måttlig ekologisk status på denna lokal. Statusklassningen har även sänkts nedströms värmeverket, från hög ekologisk status till god ekologisk status. Sänkningen av statusklasser för dessa lokaler kan eventuellt vara relaterat till förändringar i vattenkemin och inte beroende på ändrad vattenmängd. På övriga lokaler noteras inga förändringar som gett upphov till reviderade statusklasser.

37 Merparten av elfiskelokalerna har uppvisat låga tätheter av fisk och inga eller endast otydliga mönster i förändringar över studieperioden. Vissa tendenser tyder dock på att den ekologiska statusen baserat på skattningar av fiskfaunan kan ha blivit försämrad vid de översta lokalerna i Luossajoki från 2010 till Dessa eventuella förändringar kan bero på ett antal faktorer och vara svåra att relatera till några specifika variabler. Fortsatta biologiska undersökningar kommer att genomföras inom den pågående prövotiden. Vibrationer (kontinuerliga mätningar enligt SS ) LKAB har villkor avseende högsta svängningshastighet i punkter utanför industriområdet. För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord gör LKAB i samarbete med extern konsult kontinuerliga mätningar av vibrationer i sex fastigheter spridda i Kiruna samhälle. De mätinstrument som används loggar kontinuerligt vibrationsdata och överför till onlinesystem, lokaliseringen av dessa mätpunkter framgår av bilaga 4. Utöver de fasta mätpunkterna kan vibrationsmätning även göras i flyttbara punkter efter önskemål från fastighetsägare. Resultaten från mätningarna utvärderas månadsvis av konsult och rapporteras till LKAB, resultaten kan även erhållas via konsultens onlinesystem. För samtliga mätplatser har relativt små vertikala svängningsrörelser uppmätts under 2015, den maximala vibrationen härrörande från sprängning uppgick till 1,66 mm/s. Figuren nedan visar högsta veckovärde för vibrationer från sprängning under Ve,mm/s Markvibrationer i Kiruna ,5 2 1,5 1 0,5 0 Lingonst. 5 Brandstation Annexet Ljungpl. 2G Kond.g 11B Värmeverk Riktvärde Figur 21. Resultat från vibrationsmätning i Kiruna under Buller (Naturvårdsverkets rapport 5417 Metod för immissionsmätning av externt industribuller ) För att följa upp bullernivåer till följd av LKAB:s verksamhet genomför LKAB i samarbete med extern konsult bullermätningar i tre mätpunkter vars lokalisering kan ses i bilaga 5. LKAB har

38 riktvärden för buller avseende dagtid, kvällstid och nattetid. Mätningarna utförs årligen och under nattetid då annan bulleralstrande verksamhet är minimerad. Under 2015 färdigställdes kvarvarande dämpåtgärder för att innehålla riktvärdet nattetid. I tabellen nedan redovisas det totala bullerbidraget före samt efter genomförda och besiktigade åtgärder. I kapitel 21 redovisas mer detaljerad information om vidtagna och pågående åtgärder. Tabell 13. Beräkningsresultat Ekvivalent ljudnivå före och efter dämpåtgärder. Beräknad ekvivalent ljudnivå i db(a) till kontrollpunkt KBU02 KBU05 KBU06 Alla anläggningsdelar i drift, inkl. interna transporter och tågtransporter före dämpåtgärder. Alla anläggningsdelar i drift, inkl. interna transporter och tågtransporter efter dämpåtgärder Markpåverkan Mätsystemet för markpåverkan bygger sedan 2003 på mätningar med GPS-teknik. GPS-tekniken möjliggör registrering av såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. Resultatet från mätningarna följs upp fyra gånger per år och prognoser upprättas för hur markpåverkan med tiden omfattar större områden kring gruvan. Villkoret för markpåverkan innebär att LKAB inte får påverka markytan utanför gruvindustriområdet med mer än maximalt 3 horisontellt och 2 vertikalt mellan två mätpunkter. Gräns för miljövillkoret för markdeformationer avser den gräns när markpåverkan tydligt kan anses förorsakad av gruvbrytningen och utanför den gränsen uppstår inga skadliga konsekvenser av markdeformationer kopplade till gruvbrytningen. Resultaten redovisas regelbundet till tillsynsmyndigheten. Mätpunkter samt resultaten från mätningar i december 2015 redovisas i bilaga 6. Brytningsvinklar LKAB har sedan 2010 följt upp brytningsvinklar i Kiruna på bolagshotellets annex samt hus A1 på Ullspiran, under 2014 tillkom även August Malmsgatan 4. Under de fem år som gått har två olika mätmetoder använts parallellt. En manuell mätmetod där ett antal mätdubbar placerade på sockeln runt byggnaden mäts in vid några tillfällen per år och en automatisk metod där lutningsgivare, som är placerade invändigt i källarplan, regelbundet via GSM-nät skickar information om lutningsförändringar till ett onlinesystem. Varje byggnad har instrumenteras med minst fyra lutningsgivare, se figur nedan, och brytningsvinkeln beräknas fram i en punkt mitt emellan mätpunkterna. När det gäller mätdubbar monteras relativt många för att ha redundans ifall någon faller ifrån på grund av yttre påverkan.

39 Figur 22. Exempel på instrumentering av byggnad (A1 Ullspiran) för mätning av brytningsvinklar. Bokstäver representerar lutningsgivare och siffror representerar mätdubbar. LKAB avser föreslå för Länsstyrelsen att fortsättningsvis mäta enbart med mätdubbar, men att mätning med båda metoderna fortsätter i redan instrumenterade hus. Det föreligger vissa skillnader i mätresultaten som LKAB ännu ej har kunnat finna orsaken till. Skillnaden ligger i att lutningsgivarna påvisar högre värden på brytningsvinklarna än mätning med mätdubbar. Vid ett försök till omkalibrering av lutningsgivarna under 2013 slutade ett antal givare att fungera, varför det inför 2014 endast fanns fyra givare som var användbara, en i A1 och tre i Annexet. Mot bakgrund av detta avslutades under hösten 2014 brytningsvinkelmätning med lutningsgivare i dessa två hus, då kvarvarande mätare inte var tillräckligt för att erhålla en heltäckande bild av husets brytningsvinklar, mätning med mätdubbar kommer dock fortsätta så länge som möjligt i dessa hus. Ovanstående problematik är en av anledningarna till att LKAB valt att gå vidare med mätning med mätdubbar. Under 2015 har Hus A1 på Ullspiran rivits som en del i den pågående samhällsomvandlingen och för att miljövillkoret för markpåverkan mätt enligt GPS-mätplintar närmade sig området, de sista mätningarna på mätdubbarna i A1 visade på mycket små brytningsvinklar. Brytningsvinklarna är väldigt små enligt dubbsystemet och resultaten från de byggnaderna ligger väl inom gällande villkorsgräns på 6,7 (1/150). Brytningsvinkeln på August Malmsgatan enligt lutningsgivarsystemet var vid utgången av 2015 ca -4,5. I bilaga 7 redovisas 2015 års resultat från mätningarna av brytningsvinklar genom lutningsgivare i August Malmsgatan 4. LKAB har vid sidan av själva mätningarna utrett hur nya byggnader fortlöpande ska instrumenteras i takt med att rörelser i marken propagerar. Utöver de tre byggnader som mätts var planen att ytterligare en byggnad skulle ha instrumenterats under Det tilltänkta huset visade sig dock vid närmare inspektion inte uppfylla grundläggningsförhållandena som var nödvändiga för att erhålla bra mätdata. Det har med tiden visat sig att långt ifrån alla byggnader är lämpliga att mäta på, särskilt viktigt är en stabil grund som sträcker sig genom hela huset. Många av de stadsdelar som berörs först av markrörelserna består av äldre områden där också äldre grundläggningar som stenmurar och stenblock använts, vilka inte är lämpliga att mäta brytningsvinklar i. Nyinstallation i framtida hus kan därför komma att styras mer av vilka hus som är lämpliga att mäta i än att de är jämt fördelade i samhället.

40 Energianvändning Under 2015 konsumerade LKAB totalt ca 4,1 TWh i form av elenergi och fossila bränslen. För verksamheten i Kiruna fördelades den totala energianvändningen under 2015 enligt nedanstående. Tabell 14. Energianvändning LKAB Kiruna Totalt för LKAB Kiruna, GWh Kol Dieselolja 24 Bränsleolja Elektricitet Fjärrvärme 5 Spillvärme, såld -36 Totalt Energianvändning per ton pellets (KWh) Separat för malmförädlingen, GWh Råvaruförbrukning I nedanstående tabell redovisas förbrukade mängder tillsatsmedel i anrikningsverken och pelletsverken under Tabell 15. Förbrukade mängder tillsatsmedel inom LKAB Kiruna under året. Tillsatsmedel Mängd (kton) Olivin 157 Dolomit 164 Kvartsit 48 Kalksten 36 Bentonit 75 Organiskt bindemedel 0,35 Avfall Följande mängder avfall har omhändertagits för återvinning/destruktion under 2015: Tabell 16. Mängd avfall som omhändertagits under året. Avfallstyp Mängd (ton) Verksamhetsavfall 3730 Järn- och metallskrot Miljöfarligt avfall 1200 Totalt Tabell 17. Avfallsmängder för farligt avfall, fördelat på mottagare. Avfallsslag Mängd, kg Mottagare Absorbenter, trasor & filterdukar 124 SR Kiruna Ackumulatorblyskrot SR Kiruna Aerosoler 163 SR Kiruna Aerosoler 817 SR Luleå FA-lager Aerosoler 2720 Ragn-Sells Luleå Alkali, oorganiskt, flyt, emb 143 Ragn-Sells Högbytorp Alkali, organiskt, fast, emb 251 Ragn-Sells Högbytorp Batterier, blandat 2003 Elkretsen

41 Blybatterier 4530 Boliden Bergsö Landskrona Brandsläckare 70 SR Kiruna Ammoniaklösning 989 SR Luleå FA-lager Färg-lack-limavfall fast, Lösningsmedelsbaserat 491 SR Kiruna Färg-lack-limavfall fast, Lösningsmedelsbaserat 1990 SR Luleå FA-lager Färg, LM, flyt, emb 5632 Ragn-Sells Högbytorp Förpackningar, tömda ej rengjorda, FG 4797 Ragn-Sells Halmstad Emulsioner 213 SR Kiruna Emulsioner SR Luleå FA-lager Skärvätska, begagnad 135 Sr Kiruna Filterdukar SR Kiruna Glykol 769 SR Kiruna Glykol 600 SR Luleå FA-lager Glykolrester 1304 Ragn-Sells Högbytorp Glykolrester, emballerat 277 Ragn-Sells Högbytorp Hydraulolja, emballerad 50 Ragn-Sells Luleå Hydraulslang med olja Umeå Energi Hydraulslang 2099 SR Kiruna Hydraulslang SR Luleå FA-lager Isocyanater 7 Ragn-Sells Luleå Kondensator 255 SR Kiruna Kvicksilverhaltigt avfall 5 SR Kiruna Lim, LM, fast 157 Ragn-Sells Luleå Ljuskällor 253 Elkretsen Lysrör 1364 Elkretsen Lågenergilampor 212 Elkretsen Lösningsmedel, pumpbart > 20 MJ 408 SR Luleå FA-Lager Lösningsmedel, vattenhaltiga 3706 SR Luleå FA-Lager Lösningsmedel, flyt, emb 124 Ragn-Sells Luleå Maskinrumsolja Ragn-Sells Högbytorp Metallsalter, fast, oorganiskt 187 Ragn-Sells Luleå Oljeavfall, fast 2174 SR Kiruna Oljeavfall, fast SR Luleå FA-Lager Oljeavfall, fast, osorterat, emb Umeå Energi Oljeemulsion, emballerat 2781 Ragn-Sells Luleå Oljefilter 880 SR Kiruna Oljefilter 4392 SR Luleå FA-Lager Olje- och bränslefilter, emb Ragn-Sells Halmstad Oljehaltigt slam Ragn-Sells Halmstad Plast, bromerad Piteå Renhållning Småkemikalier, klassificerade 40 Ragn-Sells Högbytorp Småkemikalier, sorterade 83 SR Kiruna Smörjfett 500 SR Luleå FA-Lager Smörjfett Sakab AB Smörjfett 15 SR Kiruna Smörjfettsrester, industri Ragn-Sells Högbytorp Spillolja 2497 SR Kiruna Spillolja SR Luleå FA-Lager Spillolja SR Umeå FA Spillolja Ragn-Sells Luleå

42 Syra, organisk 6969 SR Luleå FA-Lager Syra, oorganisk Ragn-Sells Högbytorp Tallbecksolja Ekokem Kumla Tjockolja, oklassat 281 Ragn-Sells Högbytorp Transformatorer 3-fas, Cu-lindning SR Kiruna Tryckimpregnerat trä, tungmetaller 5840 Tekniska verken i Kiruna WEEE Osorterad elektronik 5740 Kuusakoski Sverige AB Skelleftehamn Restprodukter Gråberg från gruvan går huvudsakligen ut via produktionskedjan och slås ut i sovringsverket varifrån det leds till uppsamlingssilos. Därifrån transporteras gråberget med truckar till gråbergsupplag eller annan användning. Under 2015 har ca 9,3 miljoner ton gråberg deponerats och ca 2,3 miljoner ton anrikningssand avskilts från anrikningsverken KA1, KA2 och KA3. Svavelreningsanläggningarna i KK2, KK3 och KK4 har under 2015 genererat 35,2 kton kalkavfall som har deponerats i Kiruna. Kalkdeponin har även mottagit kalkavfall från Malmberget (12,9 kton) och Svappavaara (4,3 kton). 11. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Föreskrifterna är inte aktuella. Ej aktuell x x 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Aktuell Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Föreskrifterna är inte aktuella. Ej aktuell x x x x x

43 13. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 14. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas tills vidare i en separat textmall som finns i SMP. Ej aktuellt. 15. Förordningen 2013:252 Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Resultat från årlig kontroll: Ej aktuellt. 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Förbättrad kontroll avseende system 2014 installerade LKAB rapporterings- redovisningssystemet Synergi för hantering av miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Under 2015 har systemets funktioner utökats så att även leverantörer kan nyttja systemet samt att systemet framöver kommer att hantera all riskhantering inom LKAB. Förbättrad kontroll avseende gasreningsanläggningar och gasemissioner Under året har det pågått arbete med att förbättra gasemissionsmätningen i KK2 (TPH), KK3 (TPH och PH) samt KK4 (TPH2) genom installation av kontinuerliga mätinstrument. Mätinstrumenten kommer att vara i drift under kvartal Förbättringar avseende drift av sand- och klarningsmagasinet Övergång till spigottering för samtliga anrikningsverk har skett. På grund av tidigare nämnda problem med sandtransport till klarningsmagasinet samt en minskad vattenvolym i sandmagasinets södra del tidigarelades höjningen av sträckan B-R-O som nu har genomförts år 2015 i etapp 1 istället för år 2022 i etapp 3. Genomförda åtgärder innebär att dammkropp B-R-O har höjts med två meter. Därigenom finns nu möjlighet att höja vattennivån till +530 m, vilket medför ökad vattenvolym och förbättrad sedimentation. Även anläggandet av nytt ytutskov intill punkt B i B-R-O-dammen har

44 färdigställts under året i samband med ovan nämnda dammhöjning. Utformningen av utskovet har kommunicerats med Länsstyrelsen. Under året har arbete pågått med att lösa funktionsproblem med delar av damminstrumenteringen på sträckan C2-B. Arbetet med felsökning och funktionstester samt förbättrad överföring och hantering av mätdata fortskrider under Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar Inga betydande åtgärder har utförts vid LKAB:s verksamhet i Kiruna med anledning av driftstörningar, avbrott eller olyckor. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser under Utsläpp till luft Fem av totalt 53 stoftreningsanläggningar hade ett förhöjt punktutsläpp gentemot riktvärdet vid ordinarie mätning under 2015 (en anläggning i sovringen, två anläggningar i KK2 samt två anläggningar i KK3). Åtgärder har vidtagits, främst i form av filterbyten. Godkända ommätningar har därefter genomförts för samtliga anläggningar. Med hänsyn till genomförda åtgärder och ommätningar bedöms villkoren gällande punktutsläpp ha innehållits. Tillsynsmyndigheten är informerad om de förhöjda utsläppen gentemot riktvärdena samt de åtgärder som har vidtagits. Utsläpp till vatten Under 2015 har halten suspenderat material i bräddvattnet från klarningsmagasinet varit förhöjt mot gällande riktvärde vid ett mättillfälle på grund av ett tillfälligt arbete uppströms provtagningspunkten. Mot bakgrund av att arbetet bedrevs högst tillfälligt och inom ett mycket litet område bedöms miljöpåverkan som mycket begränsad eller obefintlig. Uppföljande provtagningar visar på att riktvärdesgränsen åter innehålls. Övriga miljöhändelser Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en avvikelserapport upprättas. Beroende på avvikelsens omfattning anmäls det inträffade till tillsynsmyndigheten. Under 2015 inträffade en rad mindre händelser med drivmedelsläckage/-spill där sanering i huvudsak har kunnat utföras med gott resultat och miljöpåverkan bedöms därmed som mycket begränsad eller obefintlig. Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö (villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till miljöbrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Ingen åtalsanmälan har lämnats in under Däremot har polismyndigheten under 2015 beslutat om att lägga ned samtliga förundersökningar gällande inlämnade åtalsanmälningar mot LKAB:s verksamhet i Kiruna (totalt 7 st).

45 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter och arbetar aktivt med energifrågor. LKAB har ett energiledningssystem som är certifierat enligt den internationella standarden ISO som följer PDCA-hjulet, Plan-Do-Check-Act. LKAB:s förädlingsprocess har stor påverkan på LKAB:s energiprestanda där också huvuddelen av effektiviseringsarbetet finns. Energiledningssystemet revideras årligen av en extern ackrediterad revisor. LKAB har under 2015 lämnat in en handlingsplan till Länsstyrelsen gällande energieffektivisering i enlighet med det villkor som Mark- och miljödomstolen meddelade genom deldom den 13 mars 2015 avseende förädlingsverksamheten i Kiruna. Under 2015 har nedanstående energieffektiviseringar med uppskattad energibesparing per år genomförts för förädlingsverksamheten: Byte av blåsmaskiner i KA1 424 MWh Ombyggnation av pressluftfilter i KK3 (3 av 4) 2800 MWh Systemanalys KK2 och KK3 Ombyggnation av rullkrets 2 och 4 i KK MWh Optimering av ventilationen i KA3 och KK MWh Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. 19. Ersättning av kemiska produkter m.m De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbete med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s kemiska nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Under 2015 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av någon mindre farlig.

46 Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECO Archive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. I riskbedömningsmodulen till kemikalieregistret ingår det att man ska bedöma om kan ersätta farliga produkter med sådana som är mindre farliga. 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå. LKAB har under året uppdaterat och tecknat nytt avfallsavtal gällande alla verksamhetsorter i Sverige. Detta har lett till ett utökat arbete gällande återanvändning och alternativa återvinningsmetoder. För farligt avfall utreds hur LKAB ska kunna särskilja fler avfallsfraktioner på fallplatsen ute i verksamheten för att skapa en bättre återvinning av avfallet. Samma process pågår i rivningsprojekt och inom järn- och metallavfallet. Utbildningsinsatser har löpande genomförts under året ute på arbetsplatserna i syfte att informera arbetsplatsen om just deras avfall. Återvinning, återanvändning, effektivisering och avfallets farlighet har diskuterats. På samtliga verksamhetsorter har också skåp med spillskydd installerats på alla fallplatser av farligt avfall. Detta för att underlätta för verksamheten att sortera men också för att minimera risken för läckage vid defekta behållare eller påkörning. 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Förbättringsarbete stoftreningsanläggningar KK4 LKAB har kartlagt brister för de stoftreningsanläggningar som har haft återkommande problem med att innehålla riktvärdesgränsen vid ordinarie mätning genom åren. Det är främst två anläggningar detta berör och en grundorsak till detta är att dessa två anläggningar ligger i en mer utsatt miljö med högt slitage i jämförelse med övriga anläggningar. Synen på övervakning av anläggningarnas funktion har ändrats och anläggningarna har fått ett mer uttalat fokus vid morgonmötet där nya nyckeltal vid dagligstyrning har börjat att nyttjas. Vidare har en handlingsplan för anläggningarna arbetats fram vilken syftar till att få till en bra funktion för anläggningarna. Arbete utifrån handlingsplanen pågår. Förbättringsarbete rökgasrening KK2 Under 2015 har ett fokuserat och framgångsrikt arbete bedrivits med rökgasreningen i KK2, fokus har varit att minska utsläppen vid bland annat uppstarter vilket har gett resultat. Reduktion av damning från LKAB:s verksamhet LKAB arbetar kontinuerligt med att minska damningen från industriområdet och en arbetsgrupp arbetar löpande med att se över och utvärdera genomförda damningsbekämpande åtgärder samt ta fram förslag på nya åtgärder och mer långsiktiga planer. De åtgärdsförslag som tas fram lyfts till en

47 styrgrupp för damningsfrågor. I grupperingarna finns de delar av verksamheten inom gruvindustriområdet som orsakar damning representerade. I det löpande arbetet med dammbekämpning har LKAB under barmarkssäsongen en bil i kontinuerlig drift för bevattning (och saltning på vägar med tung trafik) av majoriteten av industriområdets vägar både för- och eftermiddag. Vid större behov finns ytterligare två bilar att tillgå samtidigt som bilarna även tas ut nattetid. De fordon som används för bevattning har förbättrats i avseende på effektivitet under senare år. En sop- och sugbil, som samlar upp grus i bilen, patrullerar dessutom området åtta timmar dagligen. För att minska damning från upplag beställs bevattning av upplag från entreprenörer vid behov. I möjligaste mån tas även hänsyn till vindförhållanden på så sätt att tippning över ramp undviks för att minska fallhöjden. Utöver det löpande damningsförebyggande arbetet under barmarkssäsongen har det under 2015 genomförts ett antal åtgärder för att minska damningen från industriområdet, dessa innefattar bland annat: Extra vattenbilar har använts vid den dagliga ronderingen. Inbyggnationen av mellanlager för sovrat rågods har färdigställts. Asfaltering av vägsträcka bakom förädlingsverken. Fortsatt industrisådd av ytor på UNIO. Flytt av ett 50-tal träd till UNIO. Anläggande av en skyddsvall av gråberg intill kalkdeponin. Bevattning av lastade tåg med pelletsfines samt upplag av sekunda pellets med spoltruck vid ogynnsam väderlek ur damningssynpunkt under barmarksperioden. Bevattning av färdigstensband (utläggare) på sidobergskrossen genom sprinklersystem under barmarksperioden. Bevattning av den mobila sidobergskrossen på UNIO med en vattenkanon under barmarksperioden. Inkapsling och dammtätning av den mobila sidobergskrossen på UNIO. Den mobila krossen för sidoberg på UNIO har försetts med en extra stoftreningsanläggning, krossen har därmed totalt tre stoftreningsanläggningar. Omlokalisering av upplag på UNIO vilket innebär minskad hantering. Byggnation av ett tält på 70 x 70 meter för blandning och lagring av tillsatsmedel. Bandtätning på KMR-krossen. Dämpning av buller från LKAB:s verksamhet Under 2015 har arbete med bullerreducerande åtgärder pågått utifrån den bullerkartläggning som färdigställdes Kartläggningen resulterade i en rangordning av de ljudkällor som bullrar mest gentemot olika delar av Kiruna och aktuella mätpunkter. I tabellen nedan redovisas kartläggningens föreslagna dämpbehov på dominerande bullerkällor, genomförda åtgärder samt erhållen dämpning.

48 Tabell 18. Föreslagna dämpbehov på dominerande bullerkällor, genomförda åtgärder samt erhållen dämpning. Dämpbehov Erhållen dämpning, Anläggningsdel Planerad/genomförd åtgärd db(a) db(a) Hastighetsbegränsning på Transporter tåg 6 7 bangård genomförd Ljuddämpning på maskinhusutlopp genomförd Verken, utlopp maskinhus KK Gruvventilation, FF10 28 Ljuddämpning genomförd 28 Gruvventilation, FF12 19 Ljuddämpning genomförd 23 Gruvventilation, FF15 20 Ljuddämpning genomförd 28 Gruvventilation, FF20 20 Ljuddämpning genomförd 29 Gruvventilation, Installation av värmeväxlare 6* FF22 genomförd 6 Verkstäder/kontor, Utbyte av takfläktar 10 Fläkt 2 genomfört 13 Verkstäder/kontor, Utbyte av takfläktar 10 Fläkt Ea40 genomfört 16 *För FF22 har föreslaget dämpbehov i kartläggningen reviderats efter att nominella driftsförhållanden för gruvventilationen har fastslagits. Tidigare dämpbehov på 12 db(a) ändrades till 6 db(a) och i och med monterad värmeväxlare är dämpbehovet uppfyllt. På gruvfläktarna FF10 och FF12 monterades ljuddämpare under våren 2014 och för FF22 installerades en värmeväxlare under hösten samma år. Dessa åtgärder gav resultat i form av reducerade ljudnivåer, däremot klarades ej ställt ljudkrav för FF10 och FF12 på grund av en feldimensionering av ljuddämparna. Efter diskussioner med leverantören om ansvarsfrågan installerades ytterligare en ljuddämpare i april Under senare delen av 2015 har ljuddämpare monterats på gruvfläktarna FF15 och FF20. Kontrollmätning efter montage visade på att ställt ljudkrav och föreslaget dämpbehov innehålls med marginal. Tack vare erhållen marginal i den totala dämpningen har hastighetsbegränsningen på bangården kunnat upphöra att gälla efter det att åtgärderna på gruvventilationen färdigställdes. Översyn av spill- och dagvatten Under 2014 gjorde LKAB en översyn av det spillvatten som skickas till kommunens avloppsledningsnät som tidvis har uppvisat förhöjda halter gentemot Svenskt vattens varningsvärden för olja och Zn. Problematiken lokaliserades främst till en enskild oljeavskiljare vilken under 2015 har bytts ut till en ny oljeavskiljare av klass 1. Efterföljande provtagning tyder på att åtgärder har haft avsedd effekt. Åtgärdsutredningen gällande dagvattenhanteringen inom industriområdet pågår fortfarande. Vassklippning Rakkurisystemet LKAB bräddar kontinuerligt processvatten från klarningsmagasinet till recipienten Mettä Rakkurijärvi och Rakkurisystemet. Delar av Rakkurisystemet har sedan flera år tillbaka haft problem med kraftig tillväxt av fräken och annan vattenväxtlighet vilket har inneburit delvis igenvuxna partier som är svåra att passera med båt. För att komma tillrätta med denna problematik har LKAB under 2011

49 påbörjat ett kontinuerligt arbete med vassklippning i systemet som kommer att genomföras årligen under en tid framöver. Under 2015 har således vassklippning återigen genomförts. Arbetet har genomförts i två omgångar, en gång kring midsommar och en gång på sensommaren. Vassklippningen har koncentrerats till områden där igenväxning t.ex. kan leda till problem vid passage med båt och har framför allt omfattat följande områden: Rakkurijoki som förbinder Rakkurilombolo och Rakkurijärvi En vik i Rakkurijärvi En del av Rakkurijoki (i höjd med passagen under väg E10) mellan Rakkurijärvi och Kalixälven. Uppföljning av markpåverkan Utökad gruvbrytning på ett större djup leder alltjämt till ett större influensområde och mätnätet för markpåvekan på Kiirunavaaras hängvägg expanderas därför successivt. Även om mätnätet utvidgas kan antalet GPS-mätplintar tidvis minska i takt med att mätplintarna närmast rasområdet blir farliga att mäta ur ett arbetsmiljöperspektiv och därför utgår. Mätsystemet omfattar idag totalt sett 367 mätplintar, vilket är två färre än året innan. Forskning avseende passiva kvävereningstekniker inom gruvindustrin LKAB anser att det är viktigt att skapa en helhetssyn avseende emissioner till vatten. Ett sätt att nå låga utsläppshalter via hållbara lösningar är att kombinera olika former av dellösningar där passiva reningssteg utgör en viktig pusselbit. Passiv vattenrening innebär i motsats till aktiv rening exempelvis inga tillsatser av främmande kemikalier eller nyttjade av tillförd energi. LKAB undersöker för närvarande möjligheterna att införa passiv eller semipassiv kväverening som nyttjar befintliga vattensystem och naturligt förekommande bakterier. Arbetet genomförs inom ett omfattande forskningsprojekt som delvis finansieras av Vinnova inom programmet för Strategiska innovationsområden och beräknas pågå fram till maj Konsortiet innefattar utöver gruvindustrin akademin i form av Luleå Tekniska Universitet, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. LKAB står vid sidan av Vinnova för merparten av det finansiella stödet i projektet och all praktisk pilotverksamhet är förlagd till LKAB:s verksamhetsområden. Projektet är uppdelat i tre delar där kväveavskiljningskapaciteten och tillämpbarheten ska fastställas vid nyttjande av biologiska barriärer, optimering av befintliga vattenmagasin samt nyttjande av flytande våtmarker. 22. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 22 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 % av energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB Green Pellets.

50 4 a Industriutsläppsverksamheter 4 a För verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 4, att textdelen ska innehålla följande (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen): OBS! På länsstyrelsens informationswebb om SMP finns en mall som kan användas som komplement för ifyllande av b) BAT-slutsatser ( Om alternativvärd eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas. Beslutets innehåll: LKAB har ansökt om dispens hos Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län från det begränsningsvärde avseende utsläpp av HCl till luft som enligt BAT-slutsatser ska innehållas senast den 8 mars Dispensansökan gäller utsläpp från KK2 och KK4. Om statusrapport har getts in ska dessutom anges tidpunkt för inlämnandet och till vilken myndighet detta har gjorts. Tidpunkt för inlämnade: Under 2014 har två statusrapporter lämnats in (ändringstillstånd för kalkdeponin och ändringstillstånd för produktionsökning). Myndighet: Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen i Norrbottens län och Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt. Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas. a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur verksamheten uppfyller den. Kommentar: Med verksamhetsår avses kalenderåret före det år rapporteringen sker År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten: 2012 Allmänna BAT-slutsatser Tillämplig slutsats: Bedömning: 1. Miljöledningssystem LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierad enligt ISO och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet. 2. Energiledning LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierad enligt ISO och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela verksamheten. 3. Optimering av energiflöden Ej relevant, gäller integrerade stålverk 4. Användning av masugns- och Ej relevant, gäller integrerade stålverk LD-gas 5. Minska elektriska energiförbrukningen LKAB uppfyller kraven. Energiaspekten beaktas i befintliga och planerade verksamheter, bl.a. finns rutiner för upphandling av ny elektrisk utrustning med syfte att minska den elektriska energiförbrukningen. 6. Materialhantering Slutsatsen gäller i första hand integrerade stålverk men är delvis tillämplig på pelletsverk. LKAB uppfyller kraven genom de åtgärder som är implementerade för att optimera materialhantering vid de viktigaste punkterna. 7. Råvarors kvalité Ej relevant, gäller integrerade stålverk 8. Hantering restprodukter Ej relevant, gäller integrerade stålverk 9. Extern användning eller återvinning fasta restprodukter LKAB uppfyller kraven. Nyttjande av fasta restprodukter sker i så stor utsträckning som möjligt, bland annat genom återvinning av tidigare deponerat material.

51 10. Drift och underhållsrutiner, restprodukter LKAB uppfyller kraven. LKAB har genom ledningssystem rutiner för hur förberedande underhåll och hantering av restprodukter ska bedrivas i alla delar av processen. 11. Diffusa stoftutsläpp LKAB uppfyller kraven. LKAB arbetar kontinuerligt och strukturerat med att minimera den diffusa damningen genom att identifiera och prioritera damningskällor. Utifrån problemkartläggningar utför LKAB damningsbegränsande åtgärder, genom att använda såväl beprövade som nya tekniker. Metoderna utvärderas och erfarenhetsutbyte sker mellan de olika verksamhetsorterna. LKAB mäter nedfallande stoft och PM 10 i Kiruna. 12. Hantering av vatten- och avloppsvatten 13. Övervakning, moderna datorsystem LKAB uppfyller kraven. Det vatten som används i processen är antingen uppumpat gruvvatten eller nederbörd. Mängden vatten som tillkommer det yttre systemet varierar beroende på att både mängd vatten från gruvan och nederbörden varierar över tid. En viss mängd vatten avleds till sandmagasinet för transport av avfallsand. Därefter leds vattnet vidare till klarningsdammen varifrån vattnet recirkuleras till processen i så hög grad som möjligt. Endast överskottsvatten bräddas till recipient. LKAB uppfyller kraven. LKAB har moderna datoriserade styrsystem. De ur drift- och miljösynpunkt relevanta parametrar loggas och följs upp. 14. Kontinuerlig övervakning av LKAB uppfyller kraven. skorstensemissioner 15. Övrig utsläppskontroll LKAB uppfyller kraven. Mätning av relevanta utsläppskällor sker enligt gällande egenkontrollprogram. 16. Diffusa källor LKAB uppfyller kraven. Den diffusa damningen kontrolleras genom mätning av nedfallande stoft i samhället. Det sker även kontinuerlig mätning av svävande stoft, PM Avveckling LKAB uppfyller kraven. Rutiner för avveckling finns med i tekniska anvisningar för LKAB:s projektprocess. 18. Buller LKAB uppfyller kraven. Bullerdämpande åtgärder utförs. Specifika slutsatser pelletiseringsanläggningar med AEL-nivå Tillämplig AEL-nivå Typ av prov Aktuellt mätvärde Bedömning slutsats 33. Luftutsläpp/ rening stoft < mg/nm 3 Årlig manuell kontrollmätning samt i förekommande fall extra mätningar. Resultat från genomförda mätningar (mg/nm 3 ) 2015, viktat för hela verket: KK2: 10,7 KK3: 9,0 KK4: 11,7 LKAB uppfyller kraven. Stoftrening sker genom elektrofilter, skrubbrar eller dammutsug. 34. Luftutsläpp/ rening SOx, HF, HCl Svaveloxider (SOx) <30-50 mg Nm 3. Årlig manuell kontrollmätning samt i förekommande Resultat från genomförda mätningar (mg/nm 3 ) 2015, viktat för hela verket: Rökgaserna från pelletsverken renas med avseende på SOx, HF, HCl. De samlade utsläppsnivåerna för respektive ämne från KK3 klarar AEL-nivån medan den i

52 39. Rening vattenflöden Fluorväte (HF) <1-3 mg/nm 3. Klorväte (HCl) <1-3 mg/nm 3. Susp. ämnen < 50 mg/l, Kemisk syreförbrukning (COD (1))) < 169 mg/l, Kjeldahl-kväve < 45 mg/l Tungmetaller < 0,55 mg/l fall extra mätningar. Årsmedelvärde av manuell mätning (15 st) i utsläppspunkt till recipient KK2: SO x 5,0 HF 0,3 HCl 3,0 KK3: SO x 4,3 HF 0,1 HCl 0,4 KK4: SO x 6,7 HF 0,3 HCl 3,1 Susp. ämnen: 6,8 mg/l COD (DOC): 2,9 mg/l Tot-N: 38 mg/l Tungmetaller: 0,0069 mg/l KK2 och KK4 ligger i nivå med eller strax över AEL-nivån för HCl. LKAB uppfyller kraven både vad gäller rening och utsläppsnivåer. Viss rening sker både i det inre och det yttre vattensystemet. Genomförda beräkningar visar att halterna ligger under de nivåer som finns i BATslutsatsen. Eftersom utsläppet av kväve i huvudsak utgörs av nitratkväve understiger halten Kjeldahlkväve totalkvävehalten med god marginal.

53 Specifika slutsatser pelletiseringsanläggningar utan AEL-nivå Tillämplig slutsats: Bedömning: 35. NOx-reducering, processintegrerade tekniker 36. NOx-reducering, befintliga anläggningar LKAB uppfyller kraven. Processintegrerade åtgärder har utretts och införts där det varit tekniskt möjligt. LKAB uppfyller kraven. SCR-anläggning finns i KK4, som är det senast byggda pelletsverket. Det är svårt att installera NOx-rening på befintliga anläggningar, då det är svårt att få rätt driftsförutsättningar och även få plats för reningsutrustningen. Frågan om utsläpp av NOx från befintliga pelletsverk KK2 och KK3 är satt på prövotid. 37. NOx-reducering, Ej relevant då detta är befintliga anläggningar (SCR finns på KK4 som nya anläggningar byggdes innan BAT-Slutsatserna beslutades). 38. Reducera LKAB uppfyller kraven. Processvatten recirkuleras i stor omfattning vilket vattenförbrukningen leder till reducerad vattenförbrukning och minskade utsläpp. 40. Restprodukter LKAB uppfyller kraven. Allt Fe-innehållande material återtas i produktionen om det är teknisk och ekonomiskt möjligt. Pellets som har fel storlek efter rullkretsarna återtas i produktionen. Detta minimerar uppkomst av restprodukter och ger ett effektivt återtagande till processen. 41. Energi LKAB uppfyller kraven. Pelletsverken är utformade så att värme ska cirkuleras. b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a) ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av om åtgärderna antas medföra krav på tillståndsprövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden ska redovisas. Slutsats: Planerade åtgärder: Bedömning: Planerade ansökningar om alternativvärden: 34. Luftutsläpp/ rening SOx, HF, HCl Parallellt med pågående dispensansökan pågår utredningar av förutsättningar för att minska utsläpp av HCl i KK2 och KK4. De samlade utsläppsnivåerna för HCl i KK2 och KK4 ligger i nivå med eller strax över AELnivån varför LKAB har sökt om dispens. Ej aktuellt. Planerade ansökningar om dispenser: En dispensansökan har lämnats in den 4 september 2015 till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. c) I de två därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna har fortskridit.

54 d) Från och med det fjärde verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I fråga om mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska tillämpas vad som anges i 5 femte och sjätte styckena. I slutsatserna om bästa tillgängliga teknik kan finnas bestämmelser som har betydelse för hur kontrollen ska utföras. I den mån alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Slutsats Kommentar Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Mätpunkter nedfallande stoft Bilaga 2: Mätpunkter Rakkuri vattensystem Bilaga 3: Mätpunkter Luossajärvi vattensystem Bilaga 4: Mätpunkter vibrationer Bilaga 5: Mätpunkter buller Bilaga 6: Markpåverkan och mätpunkter Kiruna hängvägg Bilaga 7: Mätresultat brytningsvinklar

55 Bilaga 1 - Mätpunkter nedfallande stoft Karta över placering av provtagningspunkter avseende nedfallande stoft i Kiruna under 2015.

56 Bilaga 2 - Mätpunkter Rakkuri vattensystem Karta över placering av provtagningspunkter avseende utgående processvatten från LKAB:s verksamhet.

57 Bilaga 3 - Mätpunkter Luossajärvi vattensystem Karta över placering av provtagningspunkter avseende utgående vatten från Norra Luossajärvi för sjöns gamla avbördning till Luossajoki samt den nya avbördningen norrut till Pahtajoki och Rautasälven. Observera att Luossajärvis nuvarande utformning ej är korrekt i denna kartbild.

58 Bilaga 4 - Mätpunkter vibrationer Karta över placering av mätpunkter i Kiruna avseende vibrationsmätningar.

59 Bilaga 5 - Mätpunkter buller Karta över placering av mätpunkter i Kiruna avseende bullermätningar.

60 Bilaga 6 - Markpåverkan och mätpunkter på Kiirunavaara hängvägg Turkos linje anger gräns för LKAB:s miljövillkor angående markdeformationer december Gul linje anger Kiirunavaaras industriområde, definierat enligt detaljplan. Svart linje anger industristaket. Vita markeringar representerar mätbara GPS-mätpunkter. Röd ring markerar den punkt där påverkat området går över detaljplanerat gruvindustriområde. Grön heldragen linje inom ringen motsvarar GPS-mätningen i mars 2014 och svart heldragen linje inom ringen motsvarar GPS-mätningen i december Planprocess för gruvindustri för aktuellt område pågår.

61 Bilaga 7 Mätresultat brytningsvinklar Resultat från mätningar av brytningsvinklar för August Malmsgatan 4 från och med Varje mätlinje representerar en brytningsvinkel beräknad mellan två mätpunkter.