Yttre Miljö. Miljörapport Malmberget

Transkript

1 Yttre Miljö 2010 Miljörapport Malmberget

2

3 TQ/Andreas Björkman, UTREDNING 1(16) Utredningens titel Miljörapport 2010 LKAB Malmberget Författare Andreas Björkman Får publiceras Ja Uppdragsgivare LKAB Godkänd av Lars-Eric Aaro Utredningen till Gällivare Kommun Miljö- och byggkontoret LSt Miljöskyddsenheten Alrutz' Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Kristina Andersson Leif Boström Daniel Brännström Solveig Danskog Håkan Emlén Lotta Fogde Anders Furbeck Jan-Christer Gärde Kjell Harnesk Anders Henriksson Per-Erik Hjerpe Katarina Holmgren Jan Jirestig Inge Karlsson Anders Kitok Per-Erik Lindvall Anders Lundgren Anders Lundkvist Maritha Mossberg Markus Petäjäniemi Monica Quinteiro Tage Sennland Grete Solvang Åsa Sundqvist Erika Tinnerholm Karl Wikström Bakgrund Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning.

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2010 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Malmbergsgruvan Postnummer: Ort: Malmberget Besöksadress: LKAB, Vitåfors industriområde Fastighetsbeteckningar: Gällivare 13:42, Gällivare 13:44, Gällivare 13:46, Malmberget 8:129, Malmberget 8:17 Kommun: Gällivare Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :10:50 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2010 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Andreas Efternamn: Björkman Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: andreas.bjorkman@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Malmberget JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :10:50 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel 2(16) Anläggningsnamn LKAB Malmberget Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Malmberget sker under jord i ett tiotal malmkroppar som bildar en båge mellan Malmbergets samhälle i väster och Koskullskulle i öster. Malmkropparna delas in i Östra fältet och Västra fältet. Malmerna i Östra fältet utgörs av magnetitmalmer (FeO 4 ) medan det i Västra fältet förekommer både magnetit- och hematitmalmer (FeO 3 ). Den brytningsmetod som används i Malmberget kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan. Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. Innan koncentratet överförs till pelletsverken tillsätts olika tillsatsmedel beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn för utskeppning till kund. LKAB är en av Sveriges största elkonsumenter och står för ca 1,5 procent av landets totala förbrukning. Malmförädlingen, i huvudsak pelletstillverkningen, leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat ett sand- och ett klarningsmagasin medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Verksamheten i Malmberget ger också upphov till störningar i form av buller, vibrationer vid sprängning och damning från upplag och transporter.

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen (M ) Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att i Malmberget bryta intill 20 Mt järnmalm per år samt att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Vitåfors årligen tillverka högst 14 Mt slutprodukter, varav högst 9 Mt prima pellets. Miljödomstolen lämnar även LKAB tillstånd till erforderliga kapacitetshöjande åtgärder. 3(16) Miljööverdomstolen (M59-08) Miljödomstolen (M ) Tillståndet omfattar deponering av inert avfall i form av gråberg (avfallskod ) intill en mängd av 6,3 Mt per år, deponering av icke-farligt avfall i form av anrikningssand (avfallskod ) intill en mängd av 2,2 Mt per år, samt mottagning, behandling, lagring och deponering av icke-farligt avfall från svavelreningsprocessen (avfallskod ) intill en mängd av maximalt ton per år. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom (M ) i avseendet att villkor 10 vibrationer från sprängning upphävs och ersätts med en provisorisk föreskrift samt ett prövotidsförfarande. Miljödomstolen ändrar vad som föreskrivits i villkoren 2, 3 och 4 i deldom (M ) avseende utsläpp till luft från malmförädling i form av pelletstillverkning. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Nyttjande av Tingvallskulle dagbrott för deponering av gråberg. Uttag av rågods vid Tingvallskulle, Johannes, Baron och Välkomma. Tillvaratagande av magnetit från buffertmagasin. Uttag av rågods vid Tingvallskulle Östra.

8 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Tillstånd enligt miljöbalken att påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E 1 -F, samt anlägga nytt ytutskov och tillhörande avbördningsanordningar. Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende förändrad användning av byggnad MMF10BY503 vid Bomselet. Ekonomisk säkerhet för deponeringsverksamheten i Malmberget/Vitåfors. Anmälan om åtgärder i klarningsmagasinet. 4(16) 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Brytning av 20 Mton järnmalm Tillverkning av 14 Mton slutprodukter Tillverkning av 9 Mton prima pellets Deponering av 6,3 Mton gråberg Deponering av 2,2 Mton anrikningssand Faktisk produktion/annan uppföljning 15,2 Mton 8,8 Mton 6,5 Mton 3,8 Mton 1,3 Mton Kommentar Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder.

9 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 5(16) Villkor Stoft, punktutsläpp Bandugnsverket. 20 mg/m 3 ntg för utrustning installerad före mg/m 3 ntg för utbytt/tillkommande utrustning efter Stoft, totalt Bandugnsverket 0,25 kg/ton pellets Stoft, punktutsläpp MK3 10 mg/m 3 ntg Stoft, Totalt MK3 0,05 kg/ton pellets Stoft, punktutsläpp gruva - sovringsverk 40 mg/m 3 ntg Fluor, Bandugnsverket 180 ton/år Fluor MK3 0,01 kg/ton pellets Klor MK3 0,006 kg/ton pellets Svaveldioxid MK3 0,08 kg/ton pellets Svaveldioxid Bandugnsverket 0,25 kg/ton pellets Utsläpp till vatten. Halt suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet 10 mg/liter Bindemedel. Endast bentonit eller annat likvärdigt material får användas. Damning. Kontinuerlig mätning av partiklar i utomhusluft. Efterbehandling. Allt gråberg utom det som används i anläggningsarbeten ska deponeras i Kaptensgropen. I undantagsfall vid damning, säkerhetsrisk för entreprenör och produktionshinder i sovringsverket får deponering ske i reservdeponi. Efterbehandlingsplan skall upprättas. Ekonomisk säkerhet ska ställas. Kommentar Villkoret innehålls. 0,107 kg/ton pellets, villkoret innehålls. En reningsanläggning överskred riktvärdet vid ordinarie mätning (227 mg/m 3 ntg). Anläggningen godkänd vid ommätning. Villkoret innehålls. 0,017 kg/ton pellets, villkoret innehålls. Reningsanläggningarna kontrollmäts var tredje år. Under 2010 har anläggningarna okulärbesiktats utan anmärkning. Villkoret bedöms därmed ha innehållits. 134 ton, villkoret innehålls. Riktvärde överskrids. Se avsnitt 11 för vidare information. Riktvärde överskrids. Se avsnitt 11 för vidare information. Riktvärde överskrids. Se avsnitt 11 för vidare information. Villkoret innehålls. Medelhalt på årsbasis i utgående vatten från klarningsmagasinet: 9,5 mg/l. Vid två enskilda mättillfällen under 2010 har den uppmätta halten suspenderade ämnen i bräddvattnet överstigit gällande riktvärde (18 mg/l respektive 12 mg/l). Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Deponering till Kaptensgropen avbruten 2009 av säkerhetsskäl. Tingvallskulle dagbrott nyttjas för deponering av gråberg enligt länsstyrelsens beslut Ansökan om villkorsändrig under utarbetande. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls.

10 Föreskrift under prövotid Kväveoxider MK3. Utsläppet får inte överstiga 700 ton/år. Vibrationer. 9,0 mm/s, gränsvärde 5,0 mm/s, riktvärde 5,0 mm/s som inte för överskridas mer än 10 % av fallen. Buller. Ekvivalent ljudnivå får inte överstiga; 55 db(a) dagtid 50 db(a) kvällstid 45 db(a) nattetid 55 db(a) momentan ljudnivå Bullerbegränsande åtgärder ska vidtas vid nyinstallation eller ombyggnad (efter ) av bullrande anläggningar, vilka ej bidra till buller överstigande; 50 db(a) dagtid 45 db(a) kvällstid 40 db(a) nattetid Kommentar 835 ton, riktvärdet överskrids. Se avsnitt 11 för vidare information. Föreskrift innehålls. Föreskrift innehålls. 6(16) 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Aktuell Ej aktuell X X X X X

11 7(16) 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Stoft (Mätningar enligt SS-EN och SS28426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Malmberget: Bandugnsverket: 343,5 ton, specifikt 0,107 kg/ton pellets MK3: 55,7 ton, specifikt 0,017 kg/ton pellets Anriknings- och sovringsverk: 21,7 ton Panncentraler: 0,75 ton Minelco specialproduktverk: 0,1 ton Totalt: 421,7 ton, vilket ger 0,065 kg/ton pellets Beräkningar av stoft grundar sig på mätningar av emissionspunkter där resultat fås i enheten mg/m 3 ntg. Med hjälp av luftflöde och produktionstakt kan detta värde omvandlas till en utsläppssiffra per reningsanläggning och ton producerad pellets. En summering görs sedan av alla enskilda anläggningars utsläpp, vilket relateras till pelletsproduktionen. Exempel (MK3): Summering av alla punktutsläpp = 0,017 kg stoft/ton pellets Pelletsproduktion = ton Mängd stoft = 0,017 x = kg stoft 55,7 ton stoft Nedfallande stoft (NILU-metod) Nedfallande stoft, stora partiklar, mäts på 28 st platser i Malmberget, Koskullskulle och Gällivare. LKAB har ett målsättningsvärde på 250 g/100m 2 /månad. Under 2010 har det uppmätts 23 st överskridanden av målsättningsvärdet, främst under vårmånaderna mars, april och maj. Vägarbete har pågått längs den nya sträckningen av Bergmansgatan i Malmberget, vilket har medfört ett högt stoftnedfall i närliggande mätpunkter under april - juni. Den nya vägsträckan asfalterades i slutet av juni varpå stoftnedfallet minskade och målsättningsvärdet innehölls. Sprinklersystemet vid Kaptensgropens har nu frostsäkrat varför dammbekämpning kan påbörjas tidigare. Partiklar i utomhusluft (Kontinuerliga mätinstrument) Partiklar i utomhusluft (TSP samt PM 10 ) mäts i 2 st mätstationer i samhällena invid gruvverksamheten. MKN avseende PM 10 överskrids inte i samhällena Malmberget och Koskullskulle. Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Malmberget: Bandugnsverket: 676,2 ton, specifikt 0,210 kg/ton MK3: 282,8 ton, specifikt 0,086 kg/ton Panncentraler: 16,0 ton Totalt: 975 ton, vilket ger 0,150 kg/ton pellets

12 Massbalansberäkningarna utgår från mängden svavel (S) i ingående material (slig) till pelletsprocessen tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (olja). En summering av de ingående svavelkällorna har gjorts enligt följande: total mängd S mineral + total mängd S olja = total mängd S (ton). 8(16) Reningsgraden hos rökgasreningsreaktorerna för MK3 bygger på ett antal mätningar genomförda av extern aktör. Bandugnsverket har för närvarande ingen rökgasrening. Utifrån ovanstående faktorer har beräkningar gjorts av total mängd S som har eliminerats i reningsanläggningen och utifrån det hur stor andel som har passerat anläggningen orenat: total mängd ingående S (ton) * (1 - reningsgrad (%)) = total mängd utsläppt S (ton) Via molförhållanden har slutligen total mängd utsläppt svaveldioxid (SO2) (ton) beräknats. Fluor (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av fluorutsläpp inom LKAB Malmberget: Bandugnsverket: 134,0 ton, specifikt 0,042 kg/ton MK3: 34,6 ton, specifikt 0,010 kg/ton Totalt: 168,6 ton, vilket ger 0,026 kg/ton pellets Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKAB Malmberget: Bandugnsverket: 145,9 ton, specifikt 0,045 kg/ton MK3: 41,6 ton, specifikt 0,013 kg/ton Totalt: 187,5 ton, vilket ger 0,029 kg/ton pellets Beräkningarna av mängden utsläppt fluor och klor har gjorts i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till tre procentenheter högre än densamma för svaveldioxid. Kvävedioxid (Mätningar enligt SS 28425) Fördelningen av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Malmberget: Bandugnsverket: 896,4 ton, specifikt 0,279 kg/ton MK3: 835,4 ton, specifikt 0,255 kg/ton Gruva: 75 ton Totalt: 1 806,8 ton, vilket ger 0,278 kg/ton pellets Koldioxid Koldioxidemissionen under 2010 har beräknats till totalt ton. Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket samt KK3 i Kiruna under Det totala utsläppet av ammoniak bedöms ha uppgått till ca 4,8 ton under Dioxiner Bedömningen av mängden utgående dioxin baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket samt KK3 i Kiruna under Det totala utsläppet beräknas utifrån de då uppmätta dioxinhalterna per ton pellets. Det totala utsläppet av dioxiner bedöms ha uppgått till ca 0,7 g under 2010.

13 9(16) Tungmetaller Bedömningen av mängden utgående tungmetaller baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket samt KK3 under Utsläpp till luft avseende metaller ligger i paritet med föregående år och framgår ur emissionsdeklarationen. Vibrationer (Kontinuerliga mätningar enligt SS ) För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord gör LKAB i samarbete med extern konsult kontinuerliga mätningar av vibrationer i bostadshus. I syfte att registrera vibrationsvärden, vertikal svängningshastighet, har 8 fasta mätinstrument använts som kontinuerligt loggat vibrationsdata i bostadshus i gruvans närområde. Utöver de fasta mätpunkterna sker vibrationsmätning även i flyttbara punkter efter önskemål från fastighetsägare. Resultaten från dessa mätningar avläses månadsvis av konsult och rapporteras till LKAB. Vissa av mätarna har även online-rapportering, innebärande att ansvariga omedelbart efter en salva kan se resulterande vibrationsnivåer. De vertikala svängningsrörelserna i samband med sprängning ligger normalt under 2 mm/s. Den högsta registrerade vibrationsnivån i samband med sprängning utanför gruvindustriområde registrerades vid mätpunkt Lövberga och uppgick till 4,6 mm/sek. LKAB har under ett flertal år arbetat med att reducera markvibrationerna i Malmberget orsakade av sprängningar i gruvan. De senaste 10 åren har vibrationerna från sprängning generellt uppvisat en avtagande trend. Vattenprovtagning (SNV AR 86) Utsläppskontroll har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (12 ggr per år), samt att recipient kontroller utförts nedströms och uppströms utsläppspunkten i Lina älv (8 ggr per år). Medelhalt av suspenderade ämnen i utgående vatten från klarningsmagasinet var under ,5 mg/l. Vid två enskilda mättillfällen under 2010 har den uppmätta halten suspenderade ämnen i bräddvattnet överstigit gällande riktvärde (18 mg/l respektive 12 mg/l). Utsläpp till vatten för näringsämnen och metaller framgår ur emissionsdeklarationen. Vidare har provtagning skett i närliggande sjöar (2 ggr per år) från LKABs gruvverksamhet i Vitåfors. Provtagning sker även vid en markinfiltrationsanläggning (4 ggr/år) för sanitärt avloppsvatten (200 pe) inom industriområdet, samt provtagning för att övervaka lakningseffekter från deponiområden (3 ggr/år). Elförbrukning Elförbrukningen har under 2010 uppgått till 733 GWh. Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och pelletsverken; Anrikningsverket Olivin 145,4 kton Anrikningsverket Kvartsit 16,4 kton Anrikningsverket Kalksten 40,3 kton Pelletsverken Bentonit 36,8 kton

14 Avfall Följande mängder avfall har omhändertagits för återvinning och/eller destruktion: 10(16) Verksamhetsavfall Skrot Farligt avfall 706 ton 26 ton 269 ton Restprodukter Gråberg från gruvan går via produktionskedjan och avlägsnas i sovringsprocessen varifrån det transporteras med truck till gråbergsdeponi eller annan användning. I gruvan genereras även tillredningsgråberg som transporteras till gråbergsdeponi. Under 2010 har ca kton genererats, varav kton deponerats. En stor andel gråberg har använts i anläggningsarbeten under året. Under 2010 har kton anrikningssand avskilts från anrikningsprocessen. Svavelreningsanläggningen i MK3 har under 2010 genererat 3436 ton kalkavfall som transporterats till kalkdeponi i Kiruna. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. En tekniklösning för kontinuerlig mätning av SO 2, HF, HCl, NOx och NH 3 i pelletsverket MK3 har köpts in under 2008 och tagits i drift under Under 2010 har konceptet utvärderas med gott resultat, varför enbart onlinemätning sker från och med Vid eventuella störningar i mätningen finns fortsatt möjlighet att genomföra beräkningar genom massbalanser. Denna tekniklösning kommer även att implementeras i BUV i samband med att verket förses med rökgasrening.

15 11(16) 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Utsläpp till luft Tillgänglighetsproblemen på rökgasreningsutrustningen i pelletsverket MK3 fortsatte under inledningen av Rökgasreningens tillgänglighet har en avgörande roll för emissionerna och i syfte att öka tillgängligheten genomfördes det under början av oktober förändringar på det operativa fönstret, d.v.s. på tillåtna temperaturer och gasflöden till reaktorn. Detta för att minimera antalet stopp på rökgasreningen som beror på en snabb och kort förändring av driftsparametrarna. De genomförda förändringarna indikerar en effekt men mer driftstid behövs för att bekräfta detta. En handlingsplan för att ytterligare förbättra tillgängligheten tagits fram under Försök med att sänka emissionerna från rökgasreningen genomförs under Som en följd av den högre produktionstakten i pelletsverket MK3 har det totala utsläppet av kväveoxider (NOx) ökat under 2010 och överskrider gällande riktvärde om 700 ton/år. Forskningsprojektet med fokus att utveckla den första s k låg-nox-brännartekniken i världen för straight-grate verk fortgår. Under andra halvan av 2010 inleddes fullskalletester med låg- NOx-brännare i pelletsverket MK3. Med den utformning som testats i ett brännarpar har en kväveoxidreducering om % uppnåtts för det aktuella brännarparet. Under 2011 planeras fortsätt drift och utvärdering av tekniken med installerad testutrustning för att säkerställa alla konsekvenser, åtgärda kända problem och via ett utökat försöksprogram utreda förbättringsmöjligheter. Vid positiva resultat avser LKAB att fortsätta utbyggnaden av anläggningen med ytterligare 1-2 brännarpar. Utsläpp till vatten Åtgärder för att minska halten suspenderat material i bräddvattnet från klarningsmagasinet har fortgått. Under 2010 har muddringsarbeten genomförts (i likhet med 2008 och 2009) i syfte att förbättra klarningsmagasinets förmåga att sedimentera partiklar från processvattnet, och därmed sänka halten suspenderat material i bräddvattnet. Ett fortlöpande arbete bedrivs med målsättningen att minska de sligmängder som idag belastar klarningsmagasinet och därigenom höja kvaliteten på cirkulerande processvatten och bräddvattnet till recipienten. Ett projekt avseende optimering av förädlingsprocessens inre returvattensystem i syfte att minska behovet av klarvatten från det yttre processvattensystemet pågår, liksom ett projekt avseende effektivare återanvändning av den magnetit som går ut i dammsystemet.

16 Miljöhändelser Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport och, beroende på avvikelsens omfattning, anmäls till tillsynsmyndigheten. Nedanstående utgör en sammanfattning av de viktigaste delarna beträffande störningar för verksamheten i Malmberget under (16) 1. Läckage av dieselolja från mobil farmartank ( ) Ett läckage från en mobil farmartank placerad strax söder om sandmagasinet på Vitåfors industriområde uppdagades. Orsaken till läckaget var att en slang till den mobila farmartanken hade släppt från pumpen, omkring 200 liter olja bedömdes ha runnit ut på marken. Miljöhändelsen belyser ett behov av att även uppmärksamma entreprenörer om tillsyn av anläggningarna. Ett arbete med att införa kontroll- och underhållsplaner i MOVEX underhållssystem har påbörjats. 2. Läckage av eldningsolja från cistern ( ) Ett oljespill uppdagades intill eldningsoljecisternen vid Dennewitz panncentral efter att denna fyllts på från tankbil. Kall olja bedöms ha fyllts till en för hög nivå, vilket medfört att oljan i samband med uppvärmning expanderat och tryckts ur cisternen. Oljan har då hamnat i omslutande isolering för att sedan rinna ut på marken intill cisternens sockel. Vid sanering uppskattades att ca 200 liter eldningsolja läckt ut på marken. Nivåvaktens funktion ses över, liksom rutiner för hur tankbilsförare skall agera vid osäkerhet rörande nivå i cisterner. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Totalt användes under 2010 ca 4,8 TWh i form av elenergi, fossila bränslen och återvunnen spillvärme. Ungefär hälften av energianvändningen utgörs av el (2,1 TWh) vilket står för drygt en procent av landets totala förbrukning. Under 2010 utgjordes ca 0,37 TWh av återvunnen spillvärme totalt sett för LKAB. LKAB arbetar aktivt med att söka minimera energiförbrukningen från verksamheten och vidtar kontinuerligt åtgärder för att i övrigt förbättra miljöprestandan. Bland annat beslutades redan för ett tiotal år sedan att enbart köpa energieffektiva s.k. HP-motorer (High Performance). Besparingen i och med detta har under 2010 uppgått till MWh för hela LKAB, vilket motsvarar ett årligt uppvärmningsbehov på ca 125 villor.

17 13(16) LKAB har i den prövotidsutredning som vid årsskiftet 2010/2011 lämnades in till miljödomstolen redovisat både utförda samt planerade energieffektiviseringsåtgärder inom LKABs verksamhet i Malmberget. Exempel på planerade åtgärder är utbyggnad av behovsstyrt friskluftsintag till gruvan (besparningspotential ca 10 GWh/år) och varvtalsstyrda returvattenpumpar i anrikningsverket (besparningspotential ca 1,1 GWh/år). Under 2010 har arbetet med att införa miljö- och energiledningssystem i LKAB-koncernens dotterbolag fortgått. Minelcos holländska verksamhet, Minelco BV, har under 2010 erhållit miljöcertifikat och införandet i den engelska verksamheten, Minelco Ltd, har påbörjats. LKAB-koncernens underjordsgruvor samt all förädlingsverksamhet deltar i Statens energimyndighets program för energieffektivisering (PFE). Under 2010 har en förnyad ansökan gällande ytterligare en 5-årsperiod för gruvornas deltagande i programmet lämnats in till energimyndigheten (motsvarande ansökan för förädlingsverksamheten lämnades in under 2009). Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB kommer att ha fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljöoch energiperspektiv. För att förbättra malmbanas kapacitet har stora satsningar gjorts på nya lok samt nya vagnar under De nya loken i kombination med en energieffektiv linjetågkörning förväntas innebär en energieffektivisering på ca 30 % jämfört med tidigare och de nya vagnarna förväntas ytterligare bidra med ca 3-4 % energieffektivisering. 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, brandskydd, källsortering samt kemikalieföreskrifter. Enligt lag skall den som i ett företag hanterar eller inför nya produkter vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller motverka skada på människor och miljö. För att uppfylla dessa krav gäller inom LKAB att alla produkter som skall köpas in och användas först skall bedömas och godkännas av LKABs kemiska nämnd där kompetens både vad gäller hälso- /arbetsmiljöaspekter samt yttre miljöaspekter är representerade. Ett svenskspråkigt säkerhetsdatablad skall alltid medfölja produkten och även förvaras lättåtkomligt där produkten används.

18 14(16) Ett fortlöpande arbete pågår i syfte att ytterligare förbättra ansökningsförfarandet och handläggandet hos LKABs kemiska nämnd. Målsättningen är en förbättrad kontroll över produkter som godkänns respektive ej godkänns under året. Syftet är också att förbättra arbetet kring identifiering och substitution av farliga produkter. LKABs kemikalieansvarige har också utökat informationen angående kemikaliehanteringen på intranätet för att få en bättre förståelse och insikt kring LKABs arbete med kemikalier ute i verksamheten. Inom LKAB-koncernen används ett kemikalie register, ECOArchive. Registret underlättar hanteringen kring kemikalier och säkerhetsarbetet vid användning och inköp till LKAB. Alla anställda inom LKAB-koncernen har tillgång till registret. I databasen kan man se vilka kemikalier, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Arbetet med att förbättra hanteringen av kemikalier inom hela LKAB-koncernen har fortlöpt under Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Under året har dokumenteringen av avfallshantering inom LKABs industriområden i Malmberget baserats på källsortering i nedanstående fraktioner: Brännbart avfall Metallskrot Gummi Deponi Hushållsavfall Papper Trä Farligt avfall Numera får ingen deponering av industriavfall äga rum inom LKABs industriområden. S.k. mellanlagring av avfall kräver särskilt tillstånd enligt Avfallsförordningen (2002:1 063). Under 2010 ligger andelen sorterat verksamhetsavfall inom LKAB på en fortsatt hög nivå jämfört med tidigare år. Nedan sammanfattas några av de åtgärder som vidtagits under året gällande avfallshanteringen inom LKAB: Antalet miljöstationer har utökats till totalt ca 300 inom LKAB i Malmfälten. Befintliga miljöstationer har kompletterats med fler avfallsfraktioner. Under 2011 kommer arbetet med att förbättra möjligheterna till sortering av avfall inom LKAB att fortsätta. Miljöstationerna kommer att gås igenom gällande bl a placering, skyltning och antal fraktioner.

19 15(16) 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Vibrationer I Sverige saknas en gällande standard eller praxis för vad som är acceptabla nivåer avseende mänsklig exponering av sprängningsinducerade vibrationer inomhus. LKAB tog under 2009 initiativ till ett nationellt konsortium med företag och organisationer inom bergbranschen i syfte utarbeta riktlinjer för sprängningsinducerade vibrationer kontra mänsklig upplevelse. Projektet har fortlöpt under 2010 och avslutades vid årsskiftet. De riktlinjer som tagits fram bygger på internationella standarder och normer, forskningsrön samt omfattande egna mätningar och uppföljningar runt om i Sverige. Förhoppningen är att riktlinjerna ska vara vägledande vid framtida tillståndsprövningar där mänsklig exponering inomhus av vibrationer och luftstötvåg från sprängningar ska beaktas. Markpåverkan Under 2009 utformades och installerades ett nytt system för övervakning av markdeformationer. Systemet bygger på mätning med GPS-teknik på fasta mätplintar, med de erfarenheter som LKAB tillskansat sig via mätningar i Kiruna under de senaste åren. Med GPS-teknik registreras såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. Nollmätning och positionsbestämning genomfördes i slutet av 2009, vilket under 2010 har följts upp med 3 mätningar. Mätsystemet har idag totalt 216 mätplintar och kommer att utökas successivt under 2011 och framåt. Damning Efterbehandling av områden där verksamheten upphört sker fortlöpande och är en långsiktig åtgärd för att minska damning från Vitåfors industriområde. Under år 2010 har efterbehandling av gamla sandmagasinet, intill samhället Koskullskulle, fortgått. Plantering av gran och tall kommer att genomföras i området under Genom etablering av markvegetation binds damningsbenäget material upp och på sikt kommer även spridning av damm från industriområdet i övrigt motverkas av åtgärden.

20 16(16) 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB deltar i ett internationellt forskningsprojekt (ULCOS) med målsättningen att CO 2 utsläppen vid stålproduktion ska sänkas med 50 %. Försöksverksamheten som bedrivs i LKABs försöksmasugn i Luleå har under 2009 bevisat att en koldioxidreduktion med % är möjlig. År 2011 ska enligt plan den första fullstora masugnen konverteras och tekniken implementeras. Inom ramen för det pågående arbetet med REACH-lagstiftningen har LKAB påbörjat arbetet med att se över de kemiska produkter som används inom bolaget samt de produkter som LKAB-koncernen själva tillverkar. LKAB deltar också i olika grupperingar där kemikaliefrågorna lyfts upp. Inom ramen för dessa grupperingar kommer LKAB att få tillgång till studier som rör produkterna och dess inverkan på människors hälsa och miljön. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.

21 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2010 version: 1 R ef Mottagare Parameter Ev.a n m. Värde Enhet Metod Mätpunkt Metodkod Metodbes krivning 0 Luft As 34.4 kg/år C ED OTH 1 Luft Cd 0.45 kg/år C ED OTH 2 Luft Cl2,oorg-H Cl kg/år C ED MAB 3 Luft CO kg/år C ED OTH 4 Luft CO2 0 kg/år C ED OTH Värmefors k rapport 937 (F4-329) efter SS-EN Värmefors k rapport 937 (F4-329) efter SS-EN Massbalan sberäkning ar Beräkning ar enligt NFS 2007:5 Beräkning ar enligt NFS 2007:5 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut Högre produktion än Totalt Ut Biogent Del Ut Version: 1 1 / 7

22 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2010 version: 1 R ef Mottagare Parameter Ev.a n m. Värde Enhet Metod Mätpunkt Metodkod Metodbes krivning 5 Luft CO kg/år C ED OTH Beräkning ar enligt NFS 2007:5 6 Luft Cr 45.3 kg/år C ED OTH Värmefors k rapport 937 (F4-329) efter SS-EN Luft Cu 19.4 kg/år C ED OTH Värmefors k rapport 937 (F4-329) efter SS-EN Luft DX-ITEQ kg/år C ED OTH Metod utvecklad av Umeå univ. Ref LKAB E Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar Fossilt Del Ut - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut Högre produktion än Version: 1 2 / 7

23 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2010 version: 1 R ef Mottagare Parameter 9 Luft F2,oorg-H F Ev.a n m. Värde Enhet Metod Mätpunkt Metodkod Metodbes krivning kg/år C ED MAB 10 Luft Hg 4.2 kg/år C ED OTH 11 Luft NH kg/år C ED OTH Massbalan sberäkning ar Värmefors k rapport 937 (F4-329) efter ASTM Värmefors k rapport 937 (F4-329) Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar - Totalt Ut Högre produktion än Totalt Ut - Totalt Ut Högre produktion än Luft Ni kg/år C ED OTH - Totalt Ut Värmefors k rapport 937 (F4-329) efter SS-EN Luft NOx kg/år M ED ALT SS Totalt Ut Högre produktion än Version: 1 3 / 7

24 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2010 version: 1 R ef Mottagare Parameter Ev.a n m. Värde Enhet Metod Mätpunkt Metodkod Metodbes krivning 14 Luft Pb kg/år C ED OTH Värmefors k rapport 937 (F4-329) efter SS-EN Luft PM kg/år M ED ALT SS-EN SS Luft SOx kg/år C ED MAB Massbalan sberäkning ar 17 Luft Stoft kg/år M ED ALT SS-EN SS Luft Zn 67.7 kg/år M ED OTH Värmefors k rapport 937 (F4-329) efter SS-EN Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut Högre produktion än Totalt Ut Högre produktion än Totalt Ut Version: 1 4 / 7

25 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2010 version: 1 R ef Mottagare Parameter Ev.a n m. Värde Enhet Metod Mätpunkt Metodkod Metodbes krivning 19 Vatten As 3.62 kg/år C ED OTH Provtagnin g SNV AR 86:3Analys Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar x Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Vatten Cd 0.03 kg/år C ED OTH Provtagnin g SNV AR 86:3Analys x Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Vatten Cl-tot kg/år C ED OTH 22 Vatten Cr 0.64 kg/år C ED OTH ICP-SFMS Provtagnin g SNV AR 86:3Analys SS-EN ISO Provtagnin g SNV AR 86:3Analys x x Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Vatten Cu 3.97 kg/år C ED OTH ICP-SFMS Provtagnin g SNV AR 86:3Analys x Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med ICP-SFMS Version: 1 5 / 7

26 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2010 version: 1 R ef Mottagare Parameter Ev.a n m. Värde Enhet Metod Mätpunkt Metodkod Metodbes krivning 24 Vatten F-tot 4039 kg/år C ED OTH 25 Vatten Hg kg/år C ED OTH 26 Vatten NH4-N 3432 kg/år C ED OTH 27 Vatten Ni kg/år C ED OTH Provtagnin g SNV AR 86:3Analys SS-EN ISO Provtagnin g SNV AR 86:3Analys AFS Provtagnin g SNV AR 86:3Analys SIS /1 Provtagnin g SNV AR 86:3Analys Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar x x x x Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Vatten N-tot kg/år C ED OTH ICP-SFMS Provtagnin g SNV AR 86:3Analys FIA AN 5202-SE x Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Version: 1 6 / 7

27 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2010 version: 1 R ef Mottagare Parameter Ev.a n m. Värde Enhet Metod Mätpunkt Metodkod Metodbes krivning 29 Vatten Pb 0.04 kg/år C ED OTH Provtagnin g SNV AR 86:3Analys Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar x Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Vatten P-tot kg/år C ED OTH 31 Vatten Zn kg/år C ED OTH ICP-SFMS Provtagnin g SNV AR 86:3Analys SS-EN ISO 6878:200 Provtagnin g SNV AR 86:3Analys x x Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Totalt Ut Mindre volym vatten bräddat 2010 jämfört med Bortskaffa nde-extern 33 Bortskaffa nde-extern ICP-SFMS Avfall, ej 732 t/år M ED WEIGH - Totalt Ut Verksamhetsavf FA all inklusive skrot FA 269 t/år M ED WEIGH - Totalt Ut FA inklusive spillolja Version: 1 7 / 7