Miljörapport LKAB Malmberget

Transkript

1 Division Sodra KMA Vår beteckning: Miljörapport LKAB Malmberget Foto: Fredric Alm

2

3 Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: (1) Handläggare Avd/Sektion Sanna Nilsson Ylitalo LKAB Miljö D E sanna.nilssonylitalo@afconsult.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sanna Nilsson Ylitalo LKAB Ja Solveig Danskog Solveig Danskog Länsstyrelsen i Norrbottens län Gällivare kommun Alrutz Advokatbyrå David Alldén Arkivet Malmberget Magnus Arnkvist Joakim Bengtsson Kristina Benson Linda Bjurholt Malin Brännvall Elias Engman Ronnie Hansson Anders Henriksson Per-Erik Hjerpe Stefan Hämäläinen Inge Karlsson Bo Krogvig Lotta Lauritz Anders Lindberg Maritha Mossberg Jan Moström Jan Pettersson Monika Sammelin Tage Sennland Grete Solvang Stoltz Åsa Sundkvist Miljörapport 2018 LKAB Malmberget Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för till-ståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en samman-ställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKAB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Kiruna T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro:

4 Miljörapport Grunddel för LKAB Malmbergsgruvan 2018 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer: Anläggningsnamn: LKAB Malmberget Postnummer: Ort: Malmberget Besöksadress Vitåfors Fastighetsbeteckningar: Malmberget 8:17 (Gällivare 13:42, Gällivare 13:44, Gällivare 13:46, Malmberget 8:129) Kommun: Gällivare Huvudverksamhet och verksamhetskod: Sidoverksamheter och verksamhetskoder: (Malm och mineral) i (Malm och mineral) (Malm och mineral) i (Deponering) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoutsläppsverksamhet och övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: i (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU i (Deponering) BAT-slutsats enligt IED saknas 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm) Nej 1 / 2

5 Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253: Nej Tillsynsmyndighet: Miljöledningssystem: Länsstyrelsen i Norrbotten Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Kontaktperson för anläggningen Namn: Sofie Wennström Telefonnummer: E-postadress: sofie.wennstrom@lkab.com Adress: LKAB Svappavaara Kontoret Postnummer: Postort: Kiruna Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Namn: Solveig Danskog Telefonnummer: E-postadress: solveig.danskog@lkab.com Adress: LKAB Malmberget MH Postadress: Postort: Malmberget 2 / 2

6 Textdel års miljörapport Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Stoft Svaveldioxid Fluor och klorväte Kvävedioxid Koldioxid Ammoniak Organiska föreningar - dioxiner och PAH Metaller Nedfallande stoft Luftkvalitet - PM 10 i samhället Vatten Bräddvatten Metaller i vatten Utsläpp till vatten av kväve Utökade biologiska undersökningar Vibrationer Markpåverkan Buller Förbrukning av tillsatsmedel Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Förbättringar avseende drift av sand- och klarningsmagasinet Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m Utsläpp till vatten

7 10.2 Övriga miljöhändelser Åtalsanmälningar Externa klagomål Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energi Fullskaleförsök med naturgas Transporter Ersättning av kemiska produkter m.m Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Avfall/restprodukter Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa LKAB:s hållbarhetsmål Åtgärder mot diffus damning Utsläpp till vatten Åtgärder mot buller Hybrit Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar Industriutsläppsverksamheter Bilaga 1. Emissionsdeklaration Bilaga 2. Uppfyllelse av BAT-slutsatser 2

8 1 Verksamhetsbeskrivning NFS 2016:8 5 1: Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, men ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Malmberget sker under jord i ett tiotal malmkroppar som bildar en båge mellan Malmbergets samhälle i väster och Koskullskulle i öster. Malmkropparna delas in i Östra fältet och Västra fältet. Malmerna i Östra fältet utgörs av magnetitmalmer (Fe 3O4) medan det i Västra fältet förekommer både magnetit- och hematitmalmer (Fe 2O 3). Den brytningsmetod som används i Malmberget kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan. Figur 1. Huvudprocess för malmförädling vid LKAB Malmberget. Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pellets verk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av sidoberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. I anrikningsprocessen produceras fines som är en slutprodukt i form av järnmalmskoncentrat, men huvuddelen av det koncentrat som produceras överförs till pelletsverken. Beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas tillsätts till koncentratet olika tillsatsmedel. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till s.k. råkulor. 3

9 Dessa siktas, torkas, förvärms, oxideras, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn för utskeppning till kund. I malmförädlingsprocessen produceras, förutom slutprodukterna fines och pellets, även stora mängder torrt och vått sidoberg. Det torra sidoberget transporteras till anläggnings- och efterbehandlingsobjekt eller läggs på deponi, medan det våta sidoberget, den s.k. anrikningssanden, pumpas till ett dammsystem där deponering sker. Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Malmförädlingen, i huvudsak pelletstillverkningen, leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är även en av Sveriges största elkonsumenter och står för omkring 1,5 procent av landets totala förbrukning. LKAB:s verksamhet i Malmberget medför även buller, vibrationer vid sprängning och seismisk aktivitet, samt diffus damning från exempelvis upplag och transporter, vilket kan upplevas som störande av boende i närliggande samhällen. 2 Tillstånd NFS 2016:8 5 2: Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Tabell 1. Tillstånd. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen (M ) Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att i Malmberget bryta intill 20 Mton järnmalm per år samt att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Vitåfors årligen tillverka högst 14 Mton slutprodukter, varav högst 9 Mton prima pellets. Miljödomstolen lämnar även LKAB tillstånd till erforderliga kapacitetshöjande åtgärder. Tillståndet omfattar deponering av inert avfall i form av sidoberg (avfallskod ) intill en mängd av 6,3 Mton per år, deponering av icke-farligt avfall i 4

10 Miljööverdomstolen (M59-08) Miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M116-15) Mark- och miljödomstolen (M ) Högsta domstolen (Ö ) form av anrikningssand (avfallskod ) intill en mängd av 2,2 Mton per år, samt mottagning, behandling, lagring och deponering av icke-farligt avfall från svavelreningsprocessen (avfallskod ) intill en mängd av maximalt ton per år. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom (M ) i avseendet att villkor 10 vibrationer från sprängning upphävs och ersätts med en provisorisk föreskrift samt att ett prövotidsförfarande avseende vibrationer från sprängning läggs till. Miljödomstolen ändrar vad som föreskrivits i villkoren 2, 3 och 4 i deldom (M ) avseende utsläpp till luft från malmförädling i form av pelletstillverkning. Villkorsändring avseende villkoren 2 och 3 i dom M gällande utsläpp till luft från pelletstillverkningen. Ändringstillstånd och villkorsändring (avseende villkor 12 och 14) gällande sidobergsdeponering i deldom M Gäller tillstånd att även nyttja Tingvallskulle före detta dagbrott för sidobergsdeponering, 8 Mton under 2013 samt 9 Mton under , därefter 6,3 Mton per år. Mark- och miljödomstolen avslutar prövotidsförfarande samt fastställer tillkommande villkor. Villkor rörande utsläpp till vatten av kväve, deformationer och sättningar samt vibrationer har överklagats under Deldom avseende vibrationsmätningar i Malmberget. Deldom för tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun nu fråga om slutligt villkor för energihushållning vunnen lagakraft Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd för överklagande av villkor 17 (utsläpp till vatten av kväve), villkor 25 (deformationer och sättningar) samt villkor 28 (vibrationer). Mark- och miljööverdomstolens avgörande står därmed fast. 5

11 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen förelägger LKAB att söka tillstånd hos Mark och miljödomstolen för utförda dammsäkerhetshöjande åtgärder på B-A damm i Vitåfors 3 Anmälningsärenden beslutade under året NFS 2016:8 5 3: Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser Tabell 2. Anmälningsärenden beslutade under året. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) LKAB har lämnat in en ändringsanmälan gällande magnetseparatorer i verksamhet med krossning och sovring vid Alliansen. Ärendet föranleder inte någon åtgärd från länsstyrelsens sida Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Mark- och miljööverdomstolen (M ) LKAB har lämnat in en anmälan om ändring gällande tillvaratagande av torv för matjordstillverkning. Länsstyrelsen vill att LKAB återkopplar till myndigheten fortlöpande med information om hur anmäld verksamhet fortskrider. Ärendet föranleder inte någon ytterligare åtgärd från länsstyrelsens sida. LKAB har lämnat in en kompletterande efterbehandlingsplan för den delen av gamla sandmagasinet kallad "monteringsytan". Den redovisade kompletterade efterbehandlingsplanen ska nu anses omfattas av länsstyrelsens beslut av den 16 juni Slutligt beslut i mål nr M , avvisning av ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd avseende verksamhet i Malmberget. (Bolaget har yrkat att återförvisa målet till Mark- och miljödomstolen, samt att med återförvisningen klargör att en Natura 2000-prövning inte är nödvändig för ansökt verksamhet utan kan prövas som tidsbegränsat ändringstillstånd i förhållande till nuvarande 6

12 Gällivare kommun (Miljö ) Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( ) Miljö-, bygg- och räddningsförvaltning en (Miljö ) Miljö-, bygg- och räddningsförvaltning en (Miljö , Miljö ) grundtillstånd.) LKAB har överklagat och begärt prövningstillstånd hos Högsta domstolen. LKAB har lämnat in en anmälan om återvinning av avfall för anläggningsändamål. Gällivare kommun förelägger LKAB med 6 försiktighetsmått Länsstyrelsen beviljar LKAB, samt av bolaget anlitade entreprenörer, dispens från förbudet att framföra terrängfordon på barmark - i samband med installation av grundvattenrör. Gäller ej för körning på våtmark eller i vattendrag. Dispensen gäller för körning en gång till vardera borrplats, körning ska ske så att skador på mark och vegetation minimeras, kortast lämpliga färdväg från borrplats ska användas, vid körning på mark där det finns risk för att körskador uppkommer ska skyddsåtgärder vidtas, om markskador uppkommer ska dessa återställas. Beslutet gäller till och med 31 december Länsstyrelsen beslutar att LKAB, utöver vad bolaget åtagit sig i sin provtagningsplan ska renspumpa rör med en metod som inte tillför vatten eller tryckluft ner i grundvattenröret, bifoga en detaljerad borrhålslogg med information om grundvattenrören beskrivs. LKAB har lämnat in en årsrapport avseende dammsäkerhet för år 2017 gällande dammar inom gruvindustriområdet Vitåfors. Ärendet föranleder inte någon åtgärd från länsstyrelsens sida. Beslut angående mätning av deformationer och sättningar i enlighet med villkor för LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anmälan om samråd enligt miljöbalken för hydrogeologisk undersökning av Bergbäcken vid Malmberget. Ärendet föranleder inte någon åtgärd. Beslut om tillsynsavgift med anledning av genomförda markundersökningar och saneringsåtgärder inför flytt av kulturbyggnader etapp 2. Beslut om tillsynsavgift med anledning av anmälan om avhjälpandeåtgärder på fastigheterna Kommunalhemmet 5 och 6 i Gällivare kommun. 7

13 4 Andra gällande beslut NFS 2016:8 5 4: Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Tabell 3. Andra gällande beslut. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Gällivare kommun (Miljö ) Föreläggande att följa försiktighetsmått vid kompostering av avloppsslam på fastigheten Malmberget 8: Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Gällivare kommun (Miljö ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Gällivare kommun (Miljö ) Länsstyrelsen ( ) Föreläggande om att inkomma med inventering av potentiellt förorenade områden vid LKAB:s industriområden Kiruna och Malmberget Beslut om att LKAB ska skicka in en slutrapport om efterbehandlingsåtgärder på fastigheten 8:17 Föreläggande gällande att vidta försiktighetsmått vid uppställning av asfaltverk vid Nalo. Länsstyrelsen har mottagit information om rivning av befintlig bandgång och anläggandet av en ny vid Stålbandverket i Vitåfors, Malmberget. LKAB har påträffat en förmodad markförorening och anmält detta till länsstyrelsen. Detta ärende föranleder nu ingen åtgärd. Länsstyrelsen önskar dock att besiktiga området tillsammans med LKAB gällande produkthantering inom Vitåfors bangård, lastning och lossning. Länsstyrelsen godkänner den ekologiska efterbehandlingsplanen för det gamla sandmagasinet, Vitåfors Vidta försiktighetsmått vid avhjälpande-åtgärder av förorenat område på fastigheten Malmberget 8:17 LKAB har informerat länsstyrelsen om att två sprinkleranläggningar som finns vid Kaptensgropen inte kommer att vara i bruk under Länsstyrelsen emotser en redovisning av den uppföljning/utvärdering gällande vattenbegjutning som LKAB avser att göra

14 Gällivare kommun (Miljö ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Mark- och miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Beslut om att vidta försiktighetsmått vid avhjälpandeåtgärder av förorenat område på fastigheten Kommunalhemmet 6. Beslut angående föroreningar vid tillsatsmedelscentralen på Nalodeponin (16-B064). Beslut avseende försök med externt rågods i Malmberget, delrapport 1. Beslut avseende mätning av vibrationer i Malmberget, Gällivare kommun. Beslut i fråga om betydande miljöpåverkan avseende ökad mängd avfallssand samt nyttjande av externt rågods inom LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget. Beslut i fråga om betydande miljöpåverkan avseende ny deponi för sidoberg inom LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget. Föreläggande gällande åtgärder för minimering av suspenderade ämnen i bräddat vatten från klarningsmagasinet inom Vitåfors industriområde. Ändrade rågodsflöden mellan Svappavaara, Kiruna och Malmberget tom Efterbehandling av KCK-området. Nyttjande av energigas i Pelletsverket MK3. Tillstånd att i två etapper påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E1-F, samt påbygga hästskodamm och höja tröskelnivån för ytutskovet. Komplettering av rökgasrening i Pelletsverket MK3. Undantag från villkor 7 gällande kontinuerlig mätning vid FL014. Nyttjande av Parta som reservdeponi. Uppläggning av torv inom Vitåfors gruvindustriområde. Uttag av rågods vid infart till Vitåfors gruvindustriområde. Nyttjande av Tingvallskulle dagbrott för deponering av sidoberg. 9

15 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Uttag av rågods vid Tingvallskulle, Johannes, Baron och Välkomma. Tillvaratagande av magnetit från buffertmagasin. Tillstånd enligt miljöbalken att påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E1-F, samt anlägga nytt ytutskov och tillhörande avbördningsanordningar. Uttag av rågods vid Tingvallskulle Östra. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende förändrad användning av byggnad MMF10BY503 i området Bomselet inom Vitåfors industriområde. Säkerhet för deponeringsverksamheten i Malmberget/Vitåfors Gällivare kommun. Anmälan om åtgärder i klarningsmagasinet inom LKAB:s dammsystem inom Vitåfors industriområde. 5 Tillsynsmyndighet NFS 2016:8 5 5: Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län. 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion NFS 2016:8 5 6: Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tabell 4. Tillståndsgiven mängd. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Brytning av 20 Mton järnmalm 13 Mton Tillverkning av 14 Mton slutprodukter 9 Mton Tillverkning av 9 Mton prima pellets 7 Mton Deponering av 6,3 Mton sidoberg 5,5 Mton Deponering av 2,2 Mton anrikningssand 2,1 Mton Kommentar Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder. 10

16 Miljoner ton Miljoner ton Produktion Järnmalm Slutprodukter Pellets Figur 2. Produktion järnmalm, total produktion slutprodukter samt produktion pellets i Malmberget under en femårsperiod. Pelletsproduktion BUV MK3 Figur 3. Produktion pellets i Bandugnsverket (BUV) respektive MK3 under en femårsperiod. 7 Gällande villkor i tillstånd NFS 2016:8 5 7: Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 11

17 Tabell 5. Villkor. Villkor* * Vissa villkor återges inte i sin helhet. Svaveldioxid MK3 och BUV; 0,03kg/ton pellets (gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde), 270 ton/år (gemensamt gränsvärde). Fluor MK3 och BUV; 0,006 kg/ton pellets (gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde). Klorväte MK3 och BUV; 0,006 kg/ton pellets (gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde). Stoft MK3 och BUV; 0,05 kg/ton pellets (gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde). Utsläpp av stoft från samtliga utsläppspunkter i MK3 och BUV får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 ntg. Stoft från samtliga punktkällor i gruvan och sovringsverk får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 ntg. Utsläpp av stoft, svavel och kväveoxider ska kontrolleras med kontinuerligt registrerande mätinstrument. Undantag av detta kan medges av tillsynsmyndigheten. Halten suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet får som riktvärde inte överstiga 10 mg/liter. Som bindemedel får endast bentonit eller annat likvärdigt material användas. Genomföra kontinuerlig mätning av partiklar i utomhusluft i omgivningarna till verksamheten, försedd med larmfunktion och övervakning dygnet runt. Allt sidoberg, utom det som används i anläggningsarbeten, skall deponeras i Kaptensgropen/Tingvallskulle. I undantagsfall vid damning, säkerhetsrisk för sidobergsentreprenör och produktionshinder i Kommentar Gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde har innehållits under året förutom i mars. Gemensamt gränsvärde om 270 ton/år innehålls under året. Se avsnitt 8 för vidare information. Riktvärde i villkor har innehållits under året. Se avsnitt 8 för vidare information. Gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde har överskridits vid ett tillfälle (mars). Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 8 för vidare information Riktvärde i villkor har överskridits vid tre utsläppspunkter (fyra mätningar) under året. Se avsnitt 8 för vidare information. Riktvärdet överskrids på en punkt (två mätningar). Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor uppfylls. Se avsnitt 8 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits vid två tillfällen under året. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor uppfylls. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor uppfylls. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor uppfylls. 12

18 sovringsverket får deponering ske i reservdeponier. Rapportering angående sidobergsdeponering ska ske månadsvis till länsstyrelsen. Efterbehandlingsplan skall upprättas. Ekonomisk säkerhet ska ställas. Bolaget ska vidta skäliga åtgärder för att undvika störningar för omgivningen till följd av diffus damning. Bolaget ska redovisa en sammanställning av arbetet med åtgärder för att undvika störning till följd av diffus damning till tillsynsmyndigheten. Halten ammoniakkväve (NH 3-N) får som årsmedelvärde inte överstiga 2,2 µg/liter i vatten som bräddas från klarningsmagasinet till Lina älv. Den maximalt tillåtna halten får vid varje enskilt provtagningstillfälle inte överskrida 15 µg/liter. Koordinaterna för provpunkterna ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Ett reviderat kontrollprogram ska lämnas in till tillsynsmyndigheten för synpunkter inom tre månader från det att deldomen vunnit laga kraft. Bolaget ska ta fram förslag på hur inblandningsförhållandena vid bräddning av vatten från klarningsmagasinet till Lina älv kan förbättras. Utredningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast den 5 maj Produktions- och tunnelsprängning får inte äga rum i gruvan mellan kl och kl Bolaget ska i god tid innan produktions- och tunnelsprängning informera allmänheten om var och när dessa kommer äga rum. Bolaget ska verka för att bostäder som utsätts för upprepade vibrationer, till följd av seismisk aktivitet, som överskrider 6 mm/s dagtid (kl ) och 3 mm/s nattetid (kl ) avvecklas. Villkor uppfylls. Villkor uppfylls. Villkor bedöms uppfyllas. Villkor innehålls. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor uppfylls. Villkor uppfylls. Villkor uppfylls. Villkor uppfylls. Villkor uppfylls. 13

19 Bolaget ska löpande informera tillsynsmyndigheten, Gällivare kommun och allmänheten om inträffade seismiska händelser samt om mätresultat från vibrationsmätningar vid inträffade seismiska händelser. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten ta fram och utarbeta en definition av vad som ska rapporteras som en seismisk händelse samt riktlinjer för när och hur mätresultaten från vibrationsmätningarna ska rapporteras. Bolaget ska inom tre månader från att deldom vunnit laga kraft till tillsynsmyndigheten redovisa program för kontroll av eventuella skador och annan påverkan på bostäder och därtill hörande ledningar samt av mätning av markpåverkan för tillsynsmyndighetens godkännande. Programmet har skickats till tillsynsmyndigheten, som aviserat att de har synpunkter på detta men har inte återkommit i frågan. Den ekvivalenta ljudnivån från bolagets verksamhet får fr.o.m. den 1 januari 2017 utomhus vid bostäder inte överstiga: Villkor uppfylls. Villkor uppfylls. Villkor bedöms uppfyllas. Villkor överskrids under året. Se avsnitt 8 för vidare information db(a) dagtid (kl.07-18) - 45 db(a) kvällstid (kl.18-22) - 40 db(a) nattetid (kl.22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får utomhus vid bostäder inte överstiga 55 db(a) nattetid. Sprängningar i gruvan ska genomföras på ett sådant sätt att vibrationerna i enskilda bostäder i Malmberget och Koskullskulle minimeras. Högsta svängningshastighet, mätt som komponentmax (PCPV), i sockeln på enskilda bostäder i Malmberget och Villkor uppfylls. 14

20 Koskullskulle får inte överstiga angivna värden de dygn då sprängning genomförs. Bolaget ska ta fram ett underlag som beskriver vilket område som respektive vibrationsmätare motsvarar rent ytmässigt. Därefter ska kontrollprogrammet revideras i samråd med tillsynsmyndigheten, vilket har gjorts. Bolaget ska redovisa en plan över vilka bostäder och bostadsområden i Malmberget som bolaget inom överskådlig tid kommer att påverka på ett betydande sätt och därför måste avvecklas eller påtagligt förändras. Planen ska utarbetas med grund i uppgifter om samtliga effekter på människors hälsa och miljön som bolagets verksamhet ger upphov till, både direkt och indirekt. Framtagandet av planen ska samrådas med Gällivare kommun, andra berörda nämnder samt med Länsstyrelsen i Norrbottens län i frågor som rör riksintresse. Planen ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 1 juli 2017, vilket har gjorts, och ska därefter revideras vart femte år. Bolaget ska hålla minst ett informationsmöte per år, där aktuell miljöinformation rörande bolagets verksamhet lämnas till allmänheten. Bolaget ska fortlöpande och systematiskt arbeta med energieffektiviseringar av verksamheten. Bolaget ska redovisa sitt arbete till tillsynsmyndigheten vart tredje år, med början senast den 31: a december 2018, genom att upprätta och därefter revidera en handlingsplan för energieffektivisering. Föreskrift (under prövotid) Kväveoxider MK3: 700 ton/år som riktvärde och uttryckt som kvävedioxid. Kontrollprogrammet har sammanställs och har skickats in, men avvaktar länsstyrelsens synpunkter. Villkor bedöms därför ej ännu uppfyllas. Tillsynsmyndigheten har aviserat att de har synpunkter på programmet, men har ej återkommit med detta under Villkoret bedöms därför uppfyllas. Villkor uppfylls. Villkor uppfylls. Föreskrift innehålls. Se avsnitt 8 för vidare information. 8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 15

21 NFS 2016:8 5 8: En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Detta kapitel redovisar resultatet från bolagets egenkontroll. Parametrar som överskrider tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen i SMP samt i bilaga till miljörapporten. I pelletsverken MK3 och BUV sker kontinuerlig mätning i avgaskanalerna av stoft, SO 2, HF, HCl och NO x (NO 2) och emissionerna beräknas utifrån denna mätning. Manuella kontrollmätningar avseende stoft- och gasparametrar genomförs årligen i avgaskanalerna. 8.1 Stoft Under året har enskilda reningsanläggningar (DU-anläggningar) kontrollmätts med avseende på stoftemissioner (punktutsläpp) i enlighet med kontrollprogram. I pelletsverken registreras stoftemissionerna kontinuerligt i avgaskanalerna med mätinstrument (DURAG D-R ) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. En summering görs sedan av alla enskilda emissionspunkter och relateras till pelletsproduktionen. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Mätning sker enligt SS-EN , SS 28426, samt online mätinstrument. Tabell 6. Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året Specifikt utsläpp som (ton) årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 47,9 0,013 Pelletsverk MK3 88,1 0,024 BUV+MK ,019 Sovrings- & anrikningsverk 1,66 - Specialproduktverk 1,68 - Panncentraler 2,1 - Totalt 141,4 0,02 16

22 kg/ton pellets kg/ton pellets Stoftemissioner, årsmedel ,05 0,04 0,03 0,02 0, BUV MK3 Medelvärde Figur 4. Stoftemissioner som specifikt årsmedelvärde, totalt som i tabell ovan, samt för pelletsverket BUV respektive MK3 under en femårsperiod. 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0,00 Stoftemissioner BUV och MK3, månadsmedel 2018 BUV totalt MK3 totalt BUV/MK3 medel Figur 5. Stoftemissioner räknat som gemensamt månadsmedelvärde för pelletsverken samt uppdelat för BUV och MK3 år Gällande riktvärden avseende stoftemissioner, gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde MK3 och BUV, 0,05 kg/ton har ej innehållits i mars 2018 (0,056kg/ton). För DU-anläggningar har villkorsvärdet 10 mg/ m 3 ntg innehållits under 2018 med undantag för tre DU-anläggningar (fem mätningar); en reningsanläggning i BUV (MST04 Sikthus) och två reningsanläggningar i MK3: MST65 och MST68. MST65 blev mätt under pågående filterbyte och fick därmed ett icke tillförlitligt mätvärde. 17

23 kg/ton pellets En anläggning i specialproduktverket (MST 58) klarade inte ställda krav i villkor vid ordinarie mätning. 8.2 Svaveldioxid I pelletsverken registreras svaveldioxidemissionerna kontinuerligt i avgaskanalerna med onlinemätinstrument (FTIR) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. Utsläppen från panncentraler beräknas utifrån förbrukad mängd olja. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 7. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under Specifikt utsläpp som året (ton) årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 73 0,02 Pelletsverk MK3 71 0,02 BUV+MK ,14 Panncentraler 17 - Totalt 161 0,022 Svaveldioxidemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,04 0,04 0,03 0,03 0,02 0,02 0,01 0,01 0,00 BUV MK3 BUV, MK3 medel Figur 6. Svaveldioxidemissioner räknat som gemensamma och enskilda månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde avseende svaveldioxidemissioner (MK3, BUV 0,03 kg/ton pellets) har ej innehållits i mars 2018 (0,033kg/ton). Utsläppen av svaveldioxid från pelletsverken får inte överstiga 270 ton per år som gränsvärde, vilket innehålls. 18

24 kg/ton pellets 8.3 Fluor och klorväte Mätning av mängden utsläppt fluor och klorväte sker löpande på motsvarande sätt som för svaveldioxid enligt beskrivning ovan. I tabeller och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 8. Fördelningen av fluorutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under Specifikt utsläpp som året (ton) årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 4,1 0,001 Pelletsverk MK3 10,4 0,003 Totalt 14,5 0,002 Tabell 9. Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under Specifikt utsläpp som året (ton) årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 10,3 0,003 Pelletsverk MK3 10,8 0,003 Totalt 21,1 0,003 0,006 0,005 Fluoremissioner BUV och MK3, månadsmedel ,004 0,003 0,002 0,001 0,000 BUV MK3 BUV, MK3 medel Figur 7. Fluoremissioner räknat som gemensamma och enskilda månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år

25 kg/ton pellets 0,009 0,008 0,007 0,006 0,005 0,004 0,003 0,002 0,001 0,000 Klorväteemissioner BUV och MK3, månadsmedel 2018 BUV MK3 BUV, MK3 medel Figur 8. Klorväteemissioner räknat som gemensamma och enskilda månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gemensamma riktvärden och månadsmedelvärden avseende fluor- och klorväteemissioner (MK3+ BUV: F 0,006 kg/ton pellets och HCl 0,006 kg/ton pellets) har innehållits under 2018, med undantag för ett överskridande i mars vad gäller klorväte. De förhöjda emissionerna berodde på ett dricksvattenstopp som varade i tre och ett halvt dygn. Utan dricksvatten finns inte något tätningsvatten till pumparna och inte heller några fungerande nödduschar. Omständigheterna gjorde att rökgasreningarna ej kunde användas. En lösning med ett redundant dricksvattenförsörjningssystem utreds, där förstudie är planerat klar Q Kvävedioxid Kvävedioxidemissionerna i avgaskanalerna registreras kontinuerligt med online mätinstrument. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 10. Fördelningen av kvävedioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under Specifikt utsläpp som året (ton) årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 971,3 0,27 Pelletsverk MK3 640,3 0,18 Gruva 75 - Totalt 1 686,6 0,23 20

26 Ton Kvävedioxidemissioner BUV MK3 Totalt Figur 9. Kvävedioxidemissioner totalt för samtliga anläggningar samt för pelletsverken BUV respektive MK3 under en femårsperiod. Gällande riktvärde avseende kvävedioxidemissioner (700 ton NO 2/år) för pelletsverket MK3 har innehållits under Koldioxid Koldioxidemissionen för 2018 har beräknats till totalt ton och specifikt 14,9 kg CO 2 per ton pellets. LKAB deltar i EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). 8.6 Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar, enligt Värmeforsk metod 5.14, utförda i Bandugnsverket och MK3 under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Det totala utsläppet av ammoniak bedöms ha uppgått till 1,3 ton under Organiska föreningar - dioxiner och PAH Bedömningen av mängden utgående dioxin baseras på mätningar, enligt Värmeforsk metod 5.17, SS-EN 1948:1 3, utförda i Bandugnsverket och MK3 under Mängden PAH baseras på mätningar utförda under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Då utsläppet av PAH i Malmberget inte varit i närheten av tröskelvärdet de tre senaste åren används erfarenhetsvärden från de tre senaste åren. Dioxiner mäts varje år i MK3 och vart tredje år i BUV. Det totala utsläppet av dioxiner bedöms ha uppgått till 0,44 g under

27 Det totala utsläppet av PAH bedöms utifrån mätningar mellan ha uppgått till 20 kg under Metaller Bedömningen av mängden utgående metaller baseras på mätningar, enligt Värmeforsk metod 5.11, SS-EN 14358:2004, utförda i Bandugnsverket och MK3 mellan Med anledning av de måttliga utsläppsnivåerna och den konstaterade fördelningen utförs mätning vart tredje år i samtliga skorstenar. Utsläpp till luft avseende metaller framgår ur emissionsdeklarationen. 8.9 Nedfallande stoft LKAB kontrollerar regelbundet den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft, via uppsamling i så kallade NILU-burkar, i ett antal geografiskt spridda mätpunkter. Mätningar sker i alla punkter en gång per månad året runt och utöver det tas även snöprov i ett antal mätpunkter under våren (vanligen i mars). Under 2018 har nedfallande stoft kontrollerats i elva mätpunkter i Malmberget och i sex mätpunkter i Koskullskulle. Nedfallande stoft mäts även i två referenspunkter, en för tätortsmiljö (i Gällivare) samt en för opåverkad miljö (i Kiruna). Figur 10. Mätpunkter för nedfallande stoft i Malmberget och Koskullskulle. Tabell 11. Mätpunkter nedfallande stoft. Mätpunkt Provplats MNE24 Seletbacken 5 MNE29 Spelmansgatan 1 Västra Malmberget 22

28 g / 100 m 2 och 30 dygn MNE32 Österlånggatan 4 MNE36 Gunillaskolan MNE40 Malmbergets kyrka MNE42 Bolagsvägen 68 MNE19 Kaptensvägen 19 MNE22 Engelskavägen 19 MNE28 Götgatan 12 Östra Malmberget MNE37 Furuvägen 14 MNE39 Bergmansvägen 103 MNE01 Sidobergsvägen MNE02 Myrgatan 2 MNE34 Hedgatan 40 MNE46 Jägaregatan 22 Koskullskulle MNE47 Backgatan 7 MNE48 Opalvägen 18 MNE45 Roslingsvägen 4 Gällivare I nedanstående figurer redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna under Stoftnedfall månadsvis, östra Malmberget MNE19, Kaptensv MNE22, Engelskav MNE28, Götg MNE37, Furuv MNE39, Bergmansv 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 11. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i östra Malmberget

29 g / 100 m 2 och 30 dygn Stoftnedfall månadsvis, västra Malmberget MNE24, Seletbacken MNE29, Spelmansg MNE32, Österlångg MNE36, Gunillaskolan MNE40, Mbgt kyrka MNE42, Bolagsv 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 12. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i västra Malmberget

30 g/ 100m 2 och 30 dygn g/ 100m 2 och 30 dygn Stoftnedfall månadsvis, Koskullskulle MNE01, Gråbergsv MNE02, Myrg MNE34, Hedg MNE46, Jägareg MNE47, Backg MNE48, Opalv 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 13. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Koskullskulle Stoftnedfall månadsvis referenspunkter MNE45 KNE Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 14. Nedfallande stoft månadsvis för referenspunkterna i Gällivare (MNE45) och Kiruna (KNE09)

31 g / 100 m 2 och 30 dygn I de nedanstående diagrammen presenteras mätresultat avseende nedfallande stoft som årsmedelvärde för de senaste fem åren i respektive mätpunkt i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna. 400 Årsmedelvärde stoftnedfall Malmberget MNE19 MNE22 MNE28 MNE37 MNE39 MNE24 MNE29 MNE32 MNE36 MNE40 MNE42 Östra Malmberget Västra Malmberget Figur 15. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Malmberget under en femårsperiod. 26

32 g / 100 m 2 och 30 dygn g / 100m 2 och 30 dygn 400 Årsmedelvärde stoftnedfall Koskullskulle Årsmedelvärde stoftnedfall Referenspunkter MNE01 MNE34 MNE47 0 MNE45 KNE09 Figur 16. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Koskullskulle samt för referenspunkterna i Gällivare (MNE45) och Kiruna (KNE09) under en femårsperiod. Utifrån mätningarna har damningen varit mest påtaglig under vårmånaderna april till juni vilket är vanligt förekommande för årstiden. Damning uppstår främst på våren då vägar och körytor torkar upp och damningsbenäget material som ansamlats under vintern exponeras. Under denna tidsperiod på året är det även svårt att lägga in åtgärder som exempelvis bevattning då detta fryser. Försommaren och sommaren 2018 har präglats av torr väderlek och vind, vilket har förvärrat situationen. Flera av mätpunkterna i Malmberget ligger i nivå med referenspunkten i Gällivare medan det nedfallande stoftet i några punkter är högre. I Koskullskulle är MNE01, MNE02 och MNE48 mätpunkt där det högsta stoftnedfallet uppmätts. Mätpunkt MNE01 är lokaliserad intill den förhållandevis hårt trafikerade infarten till Vitåfors industriområde i Koskullskulle. Mätpunkt MNE48 är lokaliserad nära det nya bostadsområdet som byggts upp, och därtill hörande mark- och anläggningsarbeten. I övriga mätpunkter ligger årsmedelvärdet i paritet med referenspunkten i Gällivare. I april 2018 utfördes snöprovtagning med avseende på nedfallande stoft på fyra platser i Malmberget och Koskullskulle. Stofthalten för MSN10 uppgick till 317 g/100m 2 och 30 dygn. LKAB är medvetet om att damning är ett problem förknippat med verksamheten och arbetar därför kontinuerligt med frågan. I kapitel 21 beskrivs utförligare de åtgärder som har vidtagits under 2018 samt de åtgärder som avses att fortsatt vidtas för att motverka och reducera damning. 27

33 Mätningar sker enligt NILU-metod, provtagare enligt SS Luftkvalitet - PM10 i samhället LKAB:s verksamhet bidrar till partikelhalterna i utomhusluften i närområdet. Partiklar i form av PM 10, dvs. partiklar mindre än 10 mikrometer, mäts med ett kontinuerligt registrerande mätinstrument i en mätstation placerad i Malmberget (Gunillaskolan) samt i en mätstation i Koskullskulle (Myranskolan). I mätstationen i Malmberget mäts även mängden svävande stoft (TSP-Total Suspended Particle). Miljökvalitetsnormer (enligt SFS 2010:477) avseende PM 10-partiklar har satts till 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) respektive 40 µg/m 3 som årsmedelvärde. Normerna innehålls i Malmberget och Koskullskulle under I tabellen nedan redovisas hur årsmedelvärdet har varierat de senaste 5 åren samt hur många dygn/år som miljökvalitetsnormen har överstigits. Tabell 12. Årsmedelvärden avseende PM 10 samt antal dygn/år över miljökvalitetsnormen under en femårsperiod Malmberget; årsmedelvärde (µg/m 3 ) Malmberget; antal dygn över MKN Koskullskulle; årsmedelvärde (µg/m 3 ) Koskullskulle; antal dygn över MKN I diagrammet nedan visas hur halten PM 10 i utomhusluften som dygnsmedelvärde varierat under året. 28

34 µg/m3 µg/m Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Malmberget 2018 Figur 17. Partikelhalt avseende PM 10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstationen i Malmberget, Miljökvalitetsnormen för PM 10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Koskullskulle 2018 Figur 18. Partikelhalt avseende PM 10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstationen i Koskullskulle, Miljökvalitetsnormen för PM 10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje Vatten Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill 29

35 innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Under år 2018 har ca 5 miljoner m 3 vatten bräddats till recipient. Utsläppskontroll har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (provpunkt MVA03), samt kontroll av recipientvatten nedströms LKAB:s utsläppspunkt (MVA01) och uppströms i referenspunkten i Lina älv (MVA02). Provpunkternas lokalisering framgår av figuren nedan. Figur 19. Lokalisering av punkter för vattenprovtagning avseende bräddvatten från industrin (MVA03), referenspunkt i recipienten uppströms utsläppspunkt (MVA02), samt nedströms industrins utsläppspunkt (MVA01). Mätningar sker enligt SNV AR Bräddvatten Årsmedelvärden samt min- och maxvärden rörande ett antal signifikativa parametrar för det vatten som bräddas till recipient, samt motsvarande halter nedströms respektive uppströms utsläppspunkten i recipienten redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat rapporterade under detektionsgränsen har halva värdet använts i beräkningarna. 30

36 Tabell 13. Årsmedelvärden avseende ett antal signifikativa parametrar för bräddvattnet från verksamheten, samt motsvarande parametrar i recipienten. Asterisk betecknar signifikant outlier (95 % konfidensgrad). MVA01, nedströms MVA02, uppströms MVA03, utsläppspunkt Medel Min Max Medel Min Max Medel Min Max ph 7,2 6,7 7,7 7,3 5,5 8,4 7,9 7,0 9,0 * Alkalinitet (mg/l) 21 4,2 240 * 27,7 0,0 360 * 49 8,9 * 63 Konduktivitet (ms/m) 15,6 2,6 206 * 10,3 2,1 156 * 172 2,3 * 204 Totalfosfor (mg/l) 0,014 0,003 0,025 0,013 0,003 0,025 0,027 0,003 0,068 Totalkväve (mg/l) 2,3 0,4 45 * 1,6 0,1 36 * 40,4 0,2 * 57 Ammoniumkväve (mg/l) 0,01 0,01 0,03 0,01 0,01 0,03 0,41 0,01 1,40 Nitratkväve (mg/l) 1,9 0,2 39,1 * 1,3 0,0 32,1 * 35 0,0 * 51 Susp. ämnen (mg/l) 2,2 2,0 8,3 2,3 2,0 8,7 7,3 2,0 18,9 * Sulfat (mg/l) 40,3 2,5 710 * 25,7 2,5 516 * 550 2,5 * 742 Klorid (mg/l) 7,4 0,8 134 * 4,7 0,4 96 * 112 0,405 * 151 * Outlier enligt beräkning med 95% konfidensgrad Riktvärdet avseende halten suspenderade ämnen (10 mg/l) i bräddvatten från klarningsmagasinet har under året överskridits vid två mättillfällen av 14. Halterna i april och juli uppgick till 15 respektive 19 mg/l Metaller i vatten Halten och mängden emitterade metaller i utgående vatten redovisas i nedanstående tabell tillsammans med motsvarande parametrar för näringsämnen. Tabell 14. Total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten, under en femårsperiod. Parameter Cr 2,7 2,6 2,0 0,9 0,8 Cd 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 Cu 14,5 22,7 16,1 11,1 9,6 Ni ,3 Pb 0,09 0,07 0,12 0,03 0,02 Zn 66,1 109,2 84,8 25,3 42,7 As 6,9 6,0 10,4 8,3 7,6 Tot-N 287,7 293,7 283,0 251,7 193 Tot-P 381,7 333,4 350, * * Då endast löst halt fosfor, ej totalhalt, rapporterats från laboratoriet under 2018 används 2017 års värden på totalhalten fosfor tillsammans med bräddvärden för 2018 för att uppskatta utsläppet. Se avsnitt 10 för mer information. Provtagning sker även före och efter en markinfiltrationsanläggning för sanitärt avloppsvatten inom industriområdet, främst i syfte att kontrollera avskiljningsgraden avseende bakterier. Det behandlade vattnet avleds därefter till klarningsmagasinet och därmed till processvattensystemet. Vidare sker under barmarksperioden provtagning av dikesvatten vid gamla damm-området, längs kanten av klarningsmagasinet, samt vid sidobergsupplag i syfte att kontrollera eventuell lakning. 31

37 8.14 Utsläpp till vatten av kväve Halten ammoniakkväve (NH 3-N) får som årsmedelvärde inte överstiga 2,2 µg/liter i vatten som bräddas från klarningsmagasinet till Lina älv. Under 2018 uppgick årsmedelvärdet till 0,61 µg/liter. Den maximalt tillåtna halten får vid varje enskilt provtagningstillfälle inte överskrida 15 µg/liter, maxhalten för 2018 var 1,73 µg/liter och uppmättes För 2018 innehålls villkoret gällande årsmedelvärde samt maximalt tillåten halt vid varje enskilt provtillfälle Utökade biologiska undersökningar LKAB utför regelbundet biologiska undersökningar i recipienten Lina älv. Under sommaren/hösten anlitades Pelagia Nature & Environment AB av LKAB för att undersöka fem lokaler i Lina älv samt en lokal i Naalojärvibäcken. Provtagningarna omfattade parametrarna bottenfauna, mundelsskador hos fjädermyggor (Chironomidae), kiselalger (inklusive skaldeformation), elfiske, metallhalter i fiskkött och fisklever. Resultaten från undersökningarna har utvärderats enligt Havs- och vattenmyndigheternas bedömningsgrunder (HVMFS 2013:19). Figur 20. Undersökta lokaler år De biologiska parametrarna kiselalger, bottenfauna och elfiske bedömdes till Hög eller God ekologisk status, med undantag för elfiskets VIX-index där lokalerna Påv 1, Påv 2, Påv 4 och Naalojärvibäcken bedömdes till Måttlig status. Vid klassificering av ekologisk status ska de biologiska kvalitetsfaktorerna vägas samman för ytvattenförekomsten med grundprincipen att 32

38 sämst styr. Det innebär att elfiskets status styr den sammanvägda bedömningen som därmed visade God respektive Måttlig status. Tabell 15. Statusbedömning utifrån de biologiska parametrarna kiselalger, bottenfauna och elfiske samt den sammanvägda bedömningen för respektive lokal år Lokal Kiselalger Bottenfauna Elfiske Sammanvägd Ekologisk status Ref 2, Lina älv Hög Hög God God Påv 1, Lina älv God Hög Måttlig Måttlig Påv 2, Lina älv Hög Hög Måttlig Måttlig Påv 4, Lina älv Hög Hög Måttlig Måttlig Ovan bräddpunkt, Lina älv Hög Hög God God Naalojärvibäcken Hög Hög Måttlig Måttlig Under 2018 undersöktes även biologiska parametrar i sjöarna Naalojärvi och Välkommatjärn samt i tre inloppsbäckar till Naalojärvi. Denna provtagning är en del av en längre undersökningsperiod där utvärdering och bedömning av resultatet kommer att utföras som en sammanvägning av flera års undersökningar Vibrationer För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord och vid seismiska händelser genomför extern expertis på uppdrag av LKAB kontinuerlig online-mätning av vibrationer i ett flertal fastigheter i Malmberget samhälle. En jämn geografisk spridning av mätpunkterna, med utgångspunkt från malmkroppar det sker brytning i och byggnader som bedöms särskilt känsliga har eftersträvats, vilket ger en god uppfattning om hur vibrationerna överförs i olika områden. Samtliga kontinuerliga mätare mäter triaxiellt sedan sommaren Vibrationsmätarnas lokalisering framgår ur figur 21 nedan. Kaptensvägen 4 B är markerad i figur 21, men mätning där sker enligt föreläggande, inte som en del i egenkontrollprogrammet, även om mätresultaten givetvis kan användas för egenkontroll. Poitakvägen 6 och Eriksgatan 14 har tillkommit sedan tidigare, dessa mätställen kommer att ersätta Hermelinsbacken 7 och Murgatan 1 som mycket snart kommer att tas ner på grund av den pågående samhällsomvandlingen. Utöver de fasta mätpunkterna sker vibrationsmätning även under kortare perioder på andra platser i gruvans närområde, efter önskemål från fastighetsägare eller av annan anledning. Gällande villkor för vibrationer från sprängning under nattetid är 3 mm/s komponentmax, som tillåts överskridas högst 5 % av de dygn sprängning utförs, 6 mm/s får aldrig överskridas under nattetid. 33

39 Figur 21. Lokalisering av punkter för mätning avseende vibrationer i gruvans närområde. Mätningar sker kontinuerligt i 18 stycken mätpunkter enligt SS , dessa kommer troligtvis att gå tillbaka till 15 stycken kontinuerliga mätpunkter under 2019, när mätning i Hermelinsbacken 7, Murgatan 1 och Kaptensvägen 4 B avslutats Markpåverkan Under 2009 installerades ett GPS-baserat mätsystem i Malmberget. GPS-tekniken möjliggör registrering av såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. I Malmberget installerades totalt 228 mätplintar från början, vid uppblockningen av malmkroppen Fabians takskiva i mars 2012 reducerades detta till 205 mätplintar. Därefter har mätpunkter tillkommit i samband med nyinstallation och fallit ifrån på grund av arbetsmiljöskäl, totalt har mer än 280 mätplintar installerats. I takt med förväntad deformationsutveckling kommer antalet mätplintar successivt att utökas och förtätas så att de täcker ett större område. Samtidigt som mängden mätplintar succesivt utökas kommer också i framtiden mätplintar att utgå då de är för långt in i deformationszonen och därmed inte längre säkra att mäta. Mätplintarnas lokalisering framgår ur figur nedan. 34

40 Figur 22. Mätplintarnas placering i Malmberget (röda punkter). Gul linje visar industristängslets dragning Buller Mätning av externt industribuller har genomförts under hösten 2018 i närliggande bostadsbebyggelse. Resultaten från respektive mätpunkt redovisas som ekvivalent ljudnivå (dba) i tabell nedan. Tabell 16. Mätresultat externt industribuller i bostadsbebyggelse. Beräknad ekvivalent ljudnivå db(a) MBU08 MBU12 MBU16 MBU18 MBU19 MBU20 Normal drift Dag Normal drift + tåglastning Dag Normal drift Natt Normal drift + tåglossning Natt Bullervillkor gällande fram till och med den 1 januari 2017 utomhus vid bostäder inte överstiga 50 db(a) dagtid (kl.07-18), 45 db(a) kvällstid (kl.18-22), 40 db(a) nattetid (kl.22-07). Den momentana ljudnivån nattetid får utomhus vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Villkoret har överskridits i en mätpunkt (MBU20) under året. Ljuddämpande åtgärder är identifierade och utförs under