Yttre Miljo. Miljörapport Svappavaara

Transkript

1 Yttre Miljo 2013 Miljörapport Svappavaara

2

3 UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: (1) Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren Hållbar utveckling/ Yttre Miljö D E niddi.ogren@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sammanfattning till: Niddi Ögren LKAB Ja Linda Dahlström Anders Furbeck Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Arkivet Malmberget Alrutz advokatbyrå Lars-Eric Aaro Leif Boström Frank Hojem Katarina Holmgren Anders Kitok Anders Furbeck Per-Eric Lindvall Stefan Hämäläinen Grete Solvang-Stoltz Markus Petäjäniemi Peter Schmid Monica Quinteiro Anders Lindholm Thomas Määttä Samuel Jonsson Jan-Erik Nilsson Göran Lantto Mats Lehto Peter Söderman Peter Popper Tobias Eliasson Rune Skarpsvärd Sandra Lindgren Petra Berggrund Stig Sörlin Johan Törner Miljörapport 2013 LKAB Svappavaara Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Kiruna T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro: W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2014\ Svappavaara - Miljörapport 2013.docx

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2013 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: LKAB:s Industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 14:3, Svappavaara 17:1, Svappavaara 27:1, Svappavaara 29:1, Svappavaara 5:3) Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :24:44 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2013 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Svappavaara Kontoret Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Anders Efternamn: Furbeck Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: anders.furbeck@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :24:44 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Svappavaara Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Den största järnmalmsfyndigheten i området är Leveäniemi som, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, hör till de stora fyndigheterna i norra Sverige. Näst därefter i storleksordning kommer Mertainen och Gruvberget. I Svappavaara förädlas malm från Gruvberget och från Kiirunavaaragruvan. Malmen från Kiruna krossas och sovras i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Rågodset från Gruvberget transporteras med truckar ner till krossning och sovring innan det går vidare till anrikningsverket där godset mals och magnetsepareras under tillsats av vatten. För att avlägsna fosfor från malmen används flotation. Därefter leds koncentratet via slurrytankar till kulsinterverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, kalk och kvartsit. I kulsinterverket rullas sedan koncentratet till råkulor. Som bindemedel för att förbättra kulans hållfasthet används lermineralet bentonit. Råkulorna siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets. Pelletsen tippas sedan ner i avlastningsfickor och vidare ut till järnvägsvagnar för transport. År 2013 uppgick den totala produktionen i Svappavaara kulsinterverk till 3 349,7 kton pellets. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Vid anläggningarna i Svappavaara används också stora mängder vatten. Efter påverkan av förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Vattnet innehåller också relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester, som lösts upp i processvattnet. I Svappavaara bräddas processvatten över till recipienten Liukattijoki vid ett fåtal tillfällen. Verksamheten i Svappavaara ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter. Ny tillåtlighet har lämnats för LKAB:s verksamhet i Svappavaara genom deldom M Då domen fastslogs den 2 januari 2014 behandlas inte den i denna miljörapport. Tömning av Leveäniemi dagbrott är bilagd denna miljörapport.

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 111/92) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 10/89) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 137/88) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 102/87) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 97/76) Prövning av uppskjutna frågor angående tillstånd dels att ändra och utöka verksamheten vid malmbehandlingsverket i Svappavaara, dels att installera och driva anordningar för kolpulverförbränning m m vid samma verk. Koncessionsnämnden föreskriver, med upphävande av uppskovsförordnandena och de provisoriska villkoren enligt beslut 102/87 och 10/89 ytterligare villkor för verksamheten vid kulsinterverket. Tillstånd enligt miljöskyddslagen att vid kulsinterverket i Svappavaara dels byta ut befintlig oljebrännare mot en kombinationsbrännare för kolpulver och olja samt uppföra angivna anläggningar för mottagning, transport, lagring, krossning, siktning och malning av kol, dels driva anläggningar med den kolmängd som erfordras för kulsinterverkets drift. Tillstånd att använda kolpulver som externbränsle (igångsättningsmedgivande avseende schaktnings- och byggnadsarbeten). Tillstånd enligt miljöskyddslagen att driva kulsinterverket med rågods från Kiruna eller Svappavaara intill en årlig produktion av 4,0 Mt prima pellets. Tillståndet gäller alternativt till det genom beslut (nr 97/76) meddelade tillståndet till verksamheten med Svappavaaramalm som rågods. Tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva verksamheten vid bolagets dagbrott och industrianläggningar inom Svappavaaraområdet intill de i ansökningen angivna årliga produktionsvolymerna (8,5 Mt råmalm) samt att utföra de nya anläggningar och vidta de förändringar i befintliga anläggningar som erfordras för den ökade produktionen. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: 21 motsvaras av 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) som trädde i kraft 18 juni Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan om förlängd tid för transport av rågods mellan Svappavaara och Malmberget. Anmälan om återvinning av malm inom gråberg inom gruvindustriområde Svappavaara. Anmälan om avslutningsplan för kalkdeponi inom Svappavaara gruvindustriområde.

8 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan om ändring avseende flotation vid LKAB:s anrikningsverk i Svappavaara. Anmälan om mindre ändring avseende rågodshantering i Svappavaara/Malmberget. Anmälan gällande uppförande av ny truckverkstad inom gruvindustriområde Svappavaara. Anmälan om ändring av lastterminalen inom gruvindustriområde i Svappavaara 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Miljödomstolen (M ) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 81/80) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Anmälan om kapacitetsökning vid lossningsstationen i Svappavaara. Anmälan angående förändrad rågodsförsörjning i Svappavaara. Ändringen består i att LKAB under en period avser att helt eller delvis använda rågods från den planerade gruvan vid Gruvberget i Svappavaara istället för rågods från Kiruna för tillverkning av pellets i Svappavaara malmförädlingsanläggning. Alternativt skall rågodset från Gruvberget användas för tillverkning av specialprodukt (KMR). Anmälan angående införande av flotation i Svappavaara anrikningsverk. Anmälan angående deponering av anrikningssand med högre fastgodsandel från malmförädlingsverksamheten i Svappavaara anrikningsverk. Miljödomstolen lagligförklarar och godkänner vidtagna åtgärder och lämnar tillstånd att komplettera befintligt dammsystem inom Svappavaara industriområde. Miljödomstolen lagligförklarar och godkänner vidtagna åtgärder på dammsystemet och lämnar tillstånd till höjning av sandmagasinet med två meter. Koncessionsnämnden förordnar, med upphävande av uppskovsförordnandena och utredningsföreläggandena i besluten (nr 97/76), (nr 45/77), (nr 52/78) och (nr 104/78), att ytterligare villkor skall gälla för det i beslut (nr 97/76) lämnade tillståndet att bedriva verksamhet vid bolagets dagbrott och industrianläggningar inom Svappavaaraområdet. Tillstånd att från Metträsket till industrianläggningarna vid Leveäniemi bortleda vatten intill en mängd av 11 Mm3 per år samt tillstånd för utsläppande av gruvvatten och anläggande av avskärande dammar.

9 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Tillstånd att bortleda vatten från Kalix älv intill en sammanlagd mängd av högst m3 per dygn och högst 1 Mm3 per år. Tillstånd att överleda vatten från Liukattijoki till sjön Metträsket samt att från Metträsket bortleda högst 4 Mm3 vatten per år samt anlägga och bibehålla: - vattenintag i Kalix älv, pumpstation vid stranden av Kalix älv och ledning därifrån till Mörtträsket, mindre grävning i Mörtträsket, damm över Liukattijoki, kanal från nämnda bäck till Metträsket, rensningar i Metträsket, vattenintag i Metträsket, pumpstation vid Metträsket, returpumpstation med returvattenledning till Metträsket, avsänka Metträskets vattenstånd till lägst 352,5 m. 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Kommentar: Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktiskt produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till föreskrifterna och redovisa dem i emissionsdelen av SMP. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillverkning av 4,0 Mton pellets med rågods från Kiruna eller Svappavaara 3,3 Mton pellets med rågods från Svappavaara Gruvberget och Kiruna Produktionsvillkoret innehålls ,3 Produktion SK Mton ,4 3,6 3,3 3, Figur 1 Produktion pellets i Svappavaara i miljoner ton år Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor (observera att inte alla villkor återges i sin Kommentar helhet) Stoft, punktutsläpp Villkoret innehålls inte. 150 mg/m 3 normal torr gas som Högst uppmätta månadsmedelvärdet uppgick till månadsmedelvärde 1381,2 mg/m 3 normal torr gas, TPH februari. Länsstyrelsen är underrättad.

10 Stoft, totalt kulsinterverket 0,25 kg/ton producerad prima pellets Stoft PH-zonen 50 mg/m 3 normal torr gas Stoft panncentraler 1,5 g/kg olja Stoft, luft från kolkross, kolsilo och kolkvarn samt transportanordningar mellan dessa 50 mg/m 3 normal torr gas Fluor, kulsinterverket totalt 15 g F/ton pellets Svavel, kulsinterverket, kolbränsle 0,17 g/mj tillfört kolbränsle, årsmedelvärde Kvicksilver, kulsinterverket, kolbränsle 0,1 ppm, årsmedelvärde Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostadsbebyggelse öster om riksväg 98 i vad denna nivå påverkas av bolagets verksamhet får ej överstiga 50 db(a) under dagtid (kl 07-18), 45 db(a) under kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) under nattetid (kl 22-06). Härvid skall dock bortses från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning. Vid bostadsbebyggelse väster om väg 98 får nyssnämnda ekvivalenta ljudnivåer överskridas med högst 10 db(a). Villkoret innehålls inte. Utsläpp av stoft uppgick till 0,34 kg/ton pellets. Länsstyrelsen är underrättad. Villkoret innehålls. 2,2 mg/m 3 ntg baserat på två mättillfällen. Villkoret innehålls. 0,12 g/kg olja räknat som månadsmedelvärde. Villkoret innehålls 1,4 mg/m3 ntg baserat på ett mättillfälle. Villkoret innehålls. 4,5g F/ton pellets baserat på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material (slig) respektive färdig produkt. Vid mätning 4,3g F/ton. Villkoret innehålls. 0,11 g S/MJ tillfört kolbränsle, årsmedelvärde, enligt analys (ASTM D 4239) av kolprov. Villkoret innehålls. 0,09 ppm Hg i kolbränslet enligt analys (EPA 7473) av kolprov. Villkoret innehålls beräkningsmässigt. Underrättelse har lämnats in till Länsstyrelsen, som beslutat att ärendet inte föranleder någon ytterligare åtgärd. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell X X X X X

11 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. 9. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem 4 9. För förbränningsanläggning med en sammanlagd installerad tillförd effekt på 100 MW och däröver, ska redovisas resultaten från årlig kontroll av automatiska mätsystem. Kommentar: Detta rapporteringskrav gäller de stora förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser. Vid bedömning av vad som utgör en stor förbränningsanläggning tillämpas vad som anges i nämnda förordning, bland annat "skorstensregeln" i 36. På en plats kan det ibland finnas mer än en stor förbränningsanläggning. För var och en (av dessa stora förbränningsanläggningar) ska redovisning enligt denna punkt ske om den sammanlagda installerade tillförda effekten är 100 MW och däröver. Ej aktuellt. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Stoft (mätningar enligt SS-EN och SS028426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 1139 ton, specifikt 0,34 kg/ton pellets Anrikningsverk: 0,3 ton Panncentral: 0,008 ton, I kulsinterverket finns fyra processgaskanaler (UDD, DDD, TPH och PH). Kontinuerlig mätning av stoft har skett i TPH- och PH-kanalen. Beräkningen av stoftutsläppen för kulsinterverket bygger på medelvärden utifrån ett antal utförda stoftmätningar på respektive mätpunkt, alternativt på enstaka mätvärden i de fall endast en kontrollmätning utförts vid anläggningen. I månadsskiftet oktobernovember drifttogs första etappen av ny rökgasreningsanläggning för kulsinterverket. Den första etappen omfattar UDD-, DDD- och TPH-zonerna och består av elektrofilter för stoftrening. Vid den första mätning som utfördes i mitten av november påvisades god funktion i den nya anläggningen och mycket låga värden av stoft i samtliga tre kanaler. Anläggningen är försedd med kontinuerlig mätning. Den andra etappen av rökgasrening innefattar även PH-zon samt rening av sura gaser och beräknas driftas under hösten Det kontinuerliga driftinstrumentet för PH-kanalen har i medeltal uppmätt en stoftemission om 0,0019 kg/ton pellets. Det kontinuerligt registrerande stoftinstrumentet i PH-zon visade ett något förhöjt värde jämfört med den manuella mätningen. Det kontinuerliga driftinstrumentet i TPHkanalen har i medeltal uppmätt en stoftemission om 0,043 kg/ton pellets. Det kontinuerligt registrerande stoftinstrumentet i TPH-zon visade ett lägre värde än de manuella mätningarna. Stoftemissionsmätningar vid anrikningsverket har genomförts vid tre tillfällen i två anläggningar under I panncentralen finns två pannor. Stoftemission från panncentralerna har beräknats utifrån uppmätt stoftemission (g stoft/kg olja) från totalt 4 mättillfällen vid två separata mätpunkter (totalt 8 resultat) samt utifrån förbrukad mängd olja i panncentralerna.

12 Villkor gällande totalt utsläpp av stoft från kulsinterverk (0,25kg/tron producerad prima pellets) innehölls inte under 2013 vilket främst orsakades av bristande funktion i multicyklonanläggningen. Länsstyrelsen är underrättad om överskridandet som pågick under januari och februari. Total utgick 0,34kg stoft/ton producerad pellets. 0,4 Stoft kg/ton pellets Svp 0,3 0,2 0, Figur 2 Stoft i kg per ton producerad pellets i Svappavaara år Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning) (SS ) För att få en uppfattning om mängden nedfallande stoft i Svappavaara samhälle utförs uppföljning på 8 platser i Svappavaara varav en mätplats utgör referenspunkt (se bilaga 1). Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle. Snöprovtagning utförs för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. LKAB har ett internt målsättningsvärde avseende nedfallande stoft på 250g/100m 2 /månad. Under 2013 uppnåddes målsättningsvärdet vid 72 % av alla mättillfällen. Det högsta uppmätta värdet 1402g/100m 2, 30 dygn inträffade vid provpunkt SNE12 i januari Nedfallande stoft Svp 2013 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec SNE03 SNE06r ef SNE12 SNE21 SNE29 SNE30 SNE31 Figur 3 Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i Svappavaara år 2013.

13 Medelvärden nedfallande stoft Svp Figur 4 Nedfallande stoft g/100m 2, 30 dygn. Årsmedelvärde per provpunkt, Svappavaara år Snöprovtagning utfördes i mars. Målsättningsvärdet innehölls vid 50 % av mätpunkterna. Vid provpunkt SSN12 uppmättes det högsta värdet, 712 g/m 2, 30dygn. Vid referenspunkten SSN06 uppmättes 10 g/m 2, 30dygn. Luftkvalitetsmätning Luftkvalitetsmätningarna pågick under perioden till Resultat från mätningar visar att ingen av de uppmätta parametrarna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 överskred aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider i gasfas (HF resp. HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökade halterna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 under vintermånaderna, vilket kan förklaras med kallare väder i området vilket ger sämre omblandning av luften (inversion) och en ökad andel vedeldning i samhället. LKAB avser att starta en ny luftkvalitetsmätkampanj under Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Svavelemissionen härrör från förbränning av fossila bränslen och förekommer till viss del också i järnmalmsslig och tillsatsmedel. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 1340,6 ton Panncentral: 0,932 ton Totalt: 1341,5 ton, 400,5g/ton pellets. Beräkningen av svaveldioxidemissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i svavelinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt svavel som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som svaveldioxid. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Därutöver tas hänsyn till förbrukad mängd externbränsle (kol och olja) i kulsinterverket samt till svavelinnehållet i dessa. Ca 10 % av svavlet avgår i flourreningsanläggningen. Svaveldioxidemissionen från panncentraler är beräknad utifrån förbrukad mängd olja i panncentral samt svavelinnehållet i oljan. Den totala bedömningen tar alltså hänsyn till svavel från mineral (massbalanser) samt svavel från bränslen (kol och olja i kulsinterverk samt olja i panncentral). Den något större mängden SO2 jämfört med tidigare år tros härstamma från det ingående materialet.

14 SO2 g/ton pellets Svp , , , Figur 5 Emitterad svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Fluor (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs fluor som finns bundet i järnmalmssligen. Fluorreningsanläggningen reducerar fluoravgången från processen genom att insprutad kalk reagerar med fluor i PH-zonens avgaskanal. Sammanfattning av fluorutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 15 ton räknat som HF motsvarande 14,2 ton räknat som F, specifikt 4,5 g HF/ton pellets motsvarande 4,2 g F/ton pellets. Beräkningen av fluoremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt fluor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som fluorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Avskiljningsgraden i fluorreningsanläggningen antas vara över 90 %. För att reglera kalkdoseringen finns ett kontinuerligt registrerande instrument i PH-kanalen. Årligen genomförs jämförande referensmätningar av instrumentet. Det kontinuerligt registrerande fluorinstrumentet i PH-kanalen har under 2013 visat månadsmedelvärden varierande mellan 0,6 g F/ton pellets och 2 g F/ton pellets. Vid den manuella mätningen i PH-kanalen uppgick halten fluor till 1 g/ton pellets, vilket innebär en god överensstämmelse ,6 F g/ton pellets Svp ,1 4,5 4,1 4, Figur 6 Emitterad fluor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs klor som finns bundet i järnmalmssligen. Sammanfattning av klorväteutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 326 ton räknat som HCl, specifikt 97 g HCl/ton pellets.

15 Beräkningen av kloremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i klorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt klor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som klorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Cirka 60 % av kloravgången sker via PH-kanalen, som har en reningseffekt av klor på ca 30 %. Resterande 40 % av kloravgången sker via TPH-kanalen där reningssteg saknas. HCl g/ton pellets Svp Figur 7 Emitterad väteklor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Kvävedioxid (Mätningar enligt SS ) Vid förbränning av fossila bränslen avgår kväveoxider. Sammanfattning av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 536 ton, specifikt 160g/ton pellets Manuell mätning av kvävedioxidemissioner från rökgaskanalerna TPH och PH har utförts vid ett mättillfälle under Totalt indikerade mätningarna att emissionen av kvävedioxid uppgick till 160g/ton pellets, vilket motsvarar ca 536 ton NO x NO X g/ton pellets Svp Figur 8 Emitterad kvävedioxid gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Koldioxid LKAB:s utsläpp av koldioxid ingår från och med 2005 i handelssystemet för utsläppsrätter. Nedan redovisas de insatsmaterial som ger upphov till koldioxidutsläppen i Svappavaara samt procentuell fördelning av CO 2 -utsläppet. Den totala koldioxidemissionen från verksamheten i Svappavaara under 2013 har beräknats till ton CO 2. Utsläppet av koldioxid per ton pellets som producerats beräknas därmed till 34 kg CO 2 /ton.

16 Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på en mätning i processgaskanalerna i kulsinterverket. Beräknad emission av ammoniak (NH 3 ) under 2013 uppgick till 0,65 g/ton pellets, motsvarande ca 2,2 ton på årsbasis. Dioxiner Dioxiner uppkommer i den del av pelletsprocessen när förbränning sker, dvs i TPH- och PH-zonerna. Mängden dioxin bedöms ha uppgått till ca 0,28 g under 2013, baserat på ett mättillfälle. Tungmetaller Under 2012 har mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller utförts. Dessa resultat används för beräkningar av de totala utsläppen under året, vilka framgår av emissionsdeklarationen. Buller LKAB har under 2013 bedrivit ett intensivt arbete med att kartlägga samtliga bullerkällor och bedöma dess spridning för att finna verksamma och kostnadseffektiva lösningar. Åtgärderna gav resultat och LKAB kunde vid årets slut genom beräkningar och simuleringar visa att bullervillkoret innehölls. Länsstyrelsen har informerats löpande. Vatten (för provpunkternas lokalisering se bilaga 1) Slamhaltigt processvatten avleds genom pumpning till sandmagasinet och vidare till klarningsmagasinet och slutligen recipientmagasinet. Där pumpas det över till Metträsk för att gå i retur till malmförädlingsverken. Liukattijokisystemet fungerar egentligen inte som recipient eftersom inget utsläpp av industrivatten från processvattensystemet normalt sker. En viss påverkan sker trots detta via läckage genom dammvallar, vilket gör att en viss mängd processvatten årligen transporteras via Liukattijoki och vidare till Torne älv. Mängden läckagevatten kontrolleras normalt årligen. Under 2013 avslutades ett arbete med syfte att kvalitetssäkra mätning av läckagevatten och bräddat vatten. Den nya mätningen drifttogs i maj varför 2013 års redovisade mängder är delvis uppskattade. Uppskattad mängd läckagevatten för 2013 uppgick till nästan m 3. Läckage av kväve och fosfor samt metaller understiger tröskelvärden för utsläpp i NFS 2006:9. Under 2013 har cirka 0,74 Mm 3 vatten t bräddats till recipient på grund av höga flöden. Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde, tre provpunkter (SVA24, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet. Under 2013 har provtagning utförts vid 14 tillfällen. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras något på vattnets väg från SVA13 till SVA24. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid men även några andra spårämnen. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SV53. Någon betydande negativ förändring av recipientens vattenkvalitet kan inte påvisas. Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid sex tillfällen under 2013 (provpunkt SVA05). Vid provtagningen kunde varken aromatiska kolväten eller alifatiska kolväten påvisas, utan halterna rapporterades under detektionsgräns (0,1 mg/l) vid samtliga provtagningstillfällen. I tabellen överst på nästa sida visas årsmedelhalter av ett antal parametrar, inom parantes visas min och max halt.

17 2013 SVA13 (ref.) SVA24 SVA55 SVA53 ph 7,15 (6,8-7,4) 8 (7,5-8,1) 7,65 (7,3-7,9) 7,54 (7,1-7,9) Alkalinitet (mmol/l) 0,53 (0,2-0,7) 1,31 (0,54-1,6) 1,00 (0,3-1,5) 0,88 (0,4-1,3) Konduktivitet (ms/m) 6,51 (2,6-8,4) 26,8 (11-34) 19,4 (8,1-29,1) 17,24 (8,6-25,9) Tot-N (mg/l) 0,17 (0,1-0,27) 0,86 (0,36-1,6) 0,57 (0,28-0,88) 0,51 (0,26-0,79) NH4-N 0,019 (0,01-0,024) 0,02 (0,01-0,04) 0,017 (0,01-0,04) 0,024 (0,01-0,4) NO3-N 0,09 (0,06) 0,62 (0,4-0,9) 0,42 (0,12-0,69) 0,29 (0,13-0,64) Tot-P (mg/l) 0,007 (0,003-0,01) 0,008 (0,005-0,01) 0,01 (0,005-0,01) 0,006 (0,005-0,1) Koppar (µg/l) 0,257 (0,108-0,275) 3,856 (1,11-10,3) 2,201 (0,73-3,14) 1,714 (1,08-2,86) Klorid (mg/l) 1,1 (0,9-1,8) 9,9 (4,7-15) 6,5 (3,4-8,9) 5,97 (2,8-10,2) Sulfat (mg/l) 4,9 (3,6-5) 46,2 (15,1-61,4) 31 (10,4-40,5) 26,4 (11,9-42,1) Suspenderat material (mg/l) <4 <4 (<4-6,3) <4 <5 (<4-20,3) Tabell 1 Årsmedelhalter av ett antal parametrar för provpunkt SVA13, SVA24, SVA55 och SVA53 för Provtagningsprogrammet för de punkterna innehåller totalt 30 parametrar. Uppmätta halter av ett antal parametrar för provpunkt SVA05. Provtagningsprogrammet innehåller över 40 parametrar. Parameter Sva58 Tot-N 9,3 Tot-P 53 Cr 0,09 Cd 0,02 Cu 3,7 Ni 1,26 Pb <0,018 Zn 1,9 As <0,57 Tabell 2: Resultat total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Biologisk undersökning i recipientvattendrag LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet. Under sommaren och hösten 2013 genomfördes biologiska undersökningar av påväxtalger, bottenfauna och fisk i recipientsystemet (Liukattijoki). Dessutom undersöktes metallhalter hos abborre i Luongasjärvi samt koncentration av metallföroreningar i Luongasjärvis ytsediment. Sammantaget bedöms de undersökta biologiska variablerna i recipienten vara normala och det finns utifrån nuvarande underlag inga tecken på att gruvverksamheten har någon mätbar negativ inverkan på biologin i vattendragen och i sjön Luongasjärvi. Däremot konstateras en successiv ökning av metaller i sedimenten i den västra bassängen av Luongasjärvi och att halterna av koppar där är tydligt förhöjda enligt jämförvärden från Naturvårdsverket och jämfört med uppföljningarna 2007 och Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och kulsinterverket under 2013: Anrikningsverket: Olivin 23 kton Kvartsit 48 kton Kalksten 21 kton Kulsinterverket: Bentonit 24 kton Avfall Följande mängder avfallsfraktioner har uppkommit under 2013, totalt för Svappavaara och verksamheten vid Gruvberget samt vid dolomitbrytningen i Masugnsbyn. Det miljöfarliga avfallet har borttransporterats för destruktion och material-/energiutvinning.

18 Verksamhetsavfall (ÖVA) 1026 ton Skrot (metaller) 1003 ton Farligt avfall 136 ton Total mängd avfall 2165 ton Sorterat avfall 100 % Kalkrikt stoft från fluorreningsanläggningen uppsamlas i en silo varifrån det lastas över på specialfordon för transport till deponi i Kiruna. Avfallskalken klassas som ickefarligt avfall. Under 2013 har ton kalk förbrukats i reningsanläggningen. Restprodukter Från anrikningsverket skickas anrikningssand ut till sedimentationsdammen, under 2013 uppgick det till 692 kton. 11. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under 2012 har det pågått ett projekt med syfte att förbättra kontrollen över läckagevatten från dammsystemet genom att bygga om mätöverfallen för läckagevatten. Läckagevattnet kommer i framtiden att mätas i mätbrunnar som förbinds med täckta diken, detta för att minska påverkan av bland annat nederbörd. Detta arbete slutfördes under Under barmarkssäsongen 2013 påbörjades instängsling av hela industriområdet med början i nordöst, detta efter samråd med berörda samebyar. Detta arbete förväntas slutföras under Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser vid verksamheten i Svappavaara under Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten och lämpliga åtgärder vidtas. Miljöhändelser Under 2013 inträffade ett fåtal mindre händelser vid Gruvberget med drivmedels- oljeläckage eller spill där fullständig sanering kunde utföras och då miljöpåverkan bedöms som mycket begränsad eller obefintlig. I maj inträffade dock ett spill på uppskattningsvis till dagvattensystemet och vidare till Olofssonska diket. Oljan stannades upp vid oljeavskiljaren och kunde där omhändertas. Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö (villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till

19 ekobrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Under 2013 inlämnade tre sådana kopplade till LKAB:s förädlingsverksamhet till åklagarmyndigheten. Det gällde överskridande av bullervillkor för 2012, överträdelse av villkor gällande stoftutsläpp månadsmedelvärde TPH samt en samlad anmälan gällande tre dammutsugningsanläggningar som inte mätts. 13. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Under 2013 konsumerades totalt 4,3 TWh i form av el, kol och olja. Den totala energikonsumtionen för LKAB Svappavaara för 2013 uppgick till cirka 546 GWh varav 232 GWh utgjordes av el. Den totala energiförbrukningen per ton producerad pellets blir för år ,5GWh/Mton producerad pellets (hela processen medräknat). LKAB avser att under 2014 förbättra och kvalitetssäkra beräkningar och rapportering av förbrukad mängd energi per ton malm och per ton färdig produkt. I anläggningarna har följande mängder kol respektive eldningsolja förbrukats under 2013: Kulsinterverket: Kol ton Olja (EO1) m 3 Panncentraler: Olja (EO1) m 3 Utförda åtgärder/tester med syfte att spara råvaror och energi - Isolering infrakt anrikningsverket - Media har utökat/förbättrat mätning av vattenförbrukning - Förändrad belysning i ficktoppen - 3 processfläktar har FRO-styrning istället för spjäll. - LKAB avser att utreda möjligheterna till att nyttja denna sorts tegel även på andra delar av processen. Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. LKAB:s avdelning för järnvägstrafik har också utfört en del energieffektiviserande åtgärder, bland annat har en del lok byggts om och användandet av diesellok har minskat. 14. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering.

20 För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med något som är mindre farligt. Under 2013 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av något mindre farligt. Av de produkter som godkändes under 2013 var endast 14 % (32 % 2012)klassade som hälso- eller miljöfarliga. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Arbete med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. 15. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom LKAB:s gruvindustriområden. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatser under 2013 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen. Under 2014 kommer det att vara stort fokus på att få ut budskapet om vikten i att sortera rätt. Utvecklingen av en intern avfallsutbildning startade under 2013 och målet är att denna ska vara igång under våren LKAB kommer även att ytterligare förbättra skyltning gällande avfallshantering. På grund av den växande verksamheten i Svappavaara har LKAB valt att ha en persona stationerad i Svappavaara för att på heltid hantera inkommande och avgående avfall. Under året har ett större utrymme färdigställts för ökad säkerhet gällande det miljöfarliga avfallet, i form av ett industritält. Ett mottagningsskåp har också inhandlats så att verksamheten kan lämna farligt avfall på ett säkert ställe även när personal ej finns på plats. Anläggandet av en ny truckverkstad pågår nu och där en del av utrymmet kommer att användas som miljöförråd. Förtjockad deponi- deponering med högre fastgodsandel Under 2013 har en anläggning för förtjockad deponi drifttagits. Detta för att öka kapaciteten i dammsystemet och minska behovet av dammhöjningar. Deponeringsmetoden innebär att avfallet från anrikningsverket leds in i en förtjockare där flockningsmedel tillsätts vilket gör att godset via en sedimentationsbassäng får en koncentration på % fast gods (tidigare 5 %). Godset kommer att läggas ut på dammen från underloppet i förtjockaren via en rörledning. Efter en tid flyttas rörledningen för att jämt sprida ut avfallet. Processen är långsam och det kommer att ta ett antal år innan någon större förändring kommer att synas i sandmagasinet.

21 16. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Åtgärder mot diffus damning För att begränsa damningen från lossningsstationen samt från truckvägarna i Svappavaara har damningsbegränsande åtgärder, i form av bevattning och saltning, utförts under barmarkssäsongen. Vintertid hyvlas vägarna enligt rutin. Under hösten 2014 valde LKAB att beså delar av sandmagasinet samt ytor som inte nyttjas med industrisådd. Även den nya rökgasreningen och dammutsugningsanläggningen på kross- och sovringsanläggningen kommer att innebär en minskning av nedfallande stoft i Svappavaara samhälle. LKAB har också som ett led i att minska damningsproblematiken tillsatt en arbetsgrupp med syfte att identifiera damningsskällor inom industriområdet i Svappavaara och se över möjliga åtgärder. Arbetet kommer att fortgå under LKAB Berg och Betong AB arbetar ständigt med nya metoder för dammbekämpning både sommarsom vintertid. För information gällande damningsbekämpade åtgärder för Gruvbergets kross- och sovringsanläggning se Miljörapport för Gruvberget. Åtgärder för att dämpa buller Under 2012 startades ett projekt med syfte att fånga både dagens och morgondagens bullersituation i Svappavaara och finna metoder för att förbättra egenkontrollen. Detta projekt omfattade samtliga aktiviteter inom LKAB:s industriområde och arbetet har fortgått under De omfattande åtgärderna (bland annat bullerskärmar vid specifika källor och förhöjning av befintlig bullerplank) gav resultat och vid den senaste beräkningen uppvisades bullertal inom villkor. Rökgasrening Under höststoppet 2013 installerades ett elektrofilter för rening av stoft från UDD-, DDD- och TPHzonerna. Anläggningen drifttogs utan problem i början av november och den första mätningen visade att anläggningen har god funktion. LKAB har påbörjat anläggandet av rökgasrening etapp två som omfattar PH-zonen och också innebär rening av sura gaser. Rökgasrening etapp två förväntas drifttas under höststoppet Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB Green Pellets! 18. Slutsatser om bästa tillgängliga teknik, BAT-slutsatser För verksamheter som betecknats med 96/61 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (IPPC-verksamheter) ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas (med IEDverksamhet avses sådan verksamhet som omfattas av bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp.)

22 a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av i vilken mån verksamheten uppfyller den. Kommentar: I 2013 års miljörapport berörs endast verksamheter med järn- och ståltillverkning respektive tillverkning av glas och mineralull av denna rapporteringsskyldighet. Den s.k. halvårsregeln som infördes genom NFS 2012:11 har upphävts genom NFS 2013:12. Tillämplig slutsats: Bedömning: 1. Miljöledningssystem LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierat enligt ISO och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet. 2. Energiledning LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierad enligt ISO och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet. 3. Optimering av energiflöden Ej relevant, gäller integrerade stålverk 4. Användning av masugns- och LD-gas Ej relevant, gäller integrerade stålverk 5. Minska elektriska energiförbrukningen LKAB uppfyller kraven. Energiaspekten beaktas i befintliga och planerade verksamheter, bla finns rutiner för upphandling av ny elektrisk utrustning med syfte att minska den elektriska energiförbrukningen. 6. Materialhantering Slutsatsen gäller i första hand integrerade stålverk men är delvis tillämplig på pelletsverk. LKAB uppfyller kraven genom de åtgärder som är implementerade för att optimera materialhantering vid de viktigaste punkterna. 7. Råvarors kvalité Ej relevant, gäller integrerade stålverk 8. Hantering restprodukter Ej relevant, gäller integrerade stålverk 9. Extern användning eller återvinning fasta restprodukter LKAB uppfyller kraven. Nyttjande av fasta restprodukter sker i så stor utsträckning som möjligt, bland annat genom återvinning av tidigare deponerat material. 10. Drift och underhållsrutiner, restprodukter LKAB uppfyller kraven. LKAB har genom ledningssystem rutiner för hur förberedande underhåll och hantering av restprodukter ska bedrivas i alla delar av processen.

23 11. Diffusa stoftutsläpp LKAB uppfyller kraven. LKAB arbetar kontinuerligt och strukturerat med att minimera den diffusa damningen genom att identifiera och prioritera damningskällor. Utifrån problemkartläggningar utför LKAB damningsbegränsande åtgärder, genom att använda såväl beprövade som nya tekniker. Metoderna utvärderas och erfarenhetsutbyte sker mellan de olika verksamhetsorterna. LKAB mäter nedfallande stoft. En luftkvalitetsmätkampanj kommer att inledas under det första halvåret Hantering av vatten- och avloppsvatten LKAB uppfyller kraven. Det vatten som används i processen är antingen uppumpat gruvvatten eller nederbörd. Mängden vatten som tillkommer det yttre systemet varierar beroende på att både mängd vatten från gruvan och nederbörden varierar över tid. En viss mängd vatten avleds till sandmagasinet för transport av avfallsand. Därefter leds vattnet vidare till klarningsdammen varifrån vattnet recirkuleras till processen i så hög grad som möjligt. Endast överskottsvatten bräddas till recipient. 13. Övervakning, moderna datorsystem LKAB uppfyller kraven. LKAB har moderna datoriserade styrsystem. De ur drift- och miljösynpunkt relevanta parametrar loggas och följs upp. 14. Kontinuerlig övervakning av skorstensemissioner LKAB uppfyller inte kraven. LKAB kommer att innehålla detta i utför kontinuerlig övervakning på de relevanta parametrarna. 15. Övrig utsläppskontroll LKAB uppfyller kraven. Mätning av relevanta utsläppskällor sker enligt gällande egenkontrollprogram. 16. Diffusa källor LKAB uppfyller kraven. Den diffusa damningen kontrolleras genom mätning av nedfallande stoft i Svappavaara samhälle. 17. Avveckling Kraven bedöms inte vara uppfyllda i dagsläget. Nödvändiga rutiner ska införas för att kunna uppfylla kraven i designskedet av nya anläggningar. 18. Buller LKAB uppfyller kraven. Bullerdämpande åtgärder utförs.