Yttre Miljo. Miljörapport Svappavaara

Transkript

1 Yttre Miljo 2012 Miljörapport Svappavaara

2

3 Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren TQ/ Yttre Miljö D +46 (0) E niddi.ogren@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sammanfattning till: Niddi Ögren LKAB Ja Linda Dahlström Lars-Eric Aaro Kiruna Kommun, Miljökontoret Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Alrutz Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Leif Boström Per-Erik Lindvall Lotta Fogde Anders Furbeck Katarina Holmgren Anders Kitok Grete Solvang Markus Petäjäniemi Anders Henriksson Leif Pesonen Göran Lantto Thomas Määttä Monica Quinteiro Anders Lundkvist Linda Dahlström Rune Skarpsvärd Johan Jonasson Miljörapport 2012 LKAB Svappavaara Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel.

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2012 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: LKAB:s Industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 14:3, Svappavaara 17:1, Svappavaara 27:1, Svappavaara 29:1, Svappavaara 5:3) Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :23:14 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2012 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Svappavaara Kontoret Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :23:14 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Svappavaara Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Den största järnmalmsfyndigheten i området är Leveäniemi som, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, hör till de stora fyndigheterna i norra Sverige. Näst därefter i storleksordning kommer Mertainen och Gruvberget. I Svappavaara förädlas malm från Gruvberget och från Kiirunavaaragruvan. Malmen från Kiruna krossas och sovras i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Rågodset från Gruvberget transporteras med truckar ner till krossning och sovring innan det går vidare till anrikningsverket där godset mals och magnetsepareras under tillsats av vatten. För att avlägsna fosfor från malmen används flotation. Därefter leds koncentratet via slurrytankar till kulsinterverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, kalk och kvartsit. I kulsinterverket rullas sedan koncentratet till råkulor. Som bindemedel för att förbättra kulans hållfasthet används lermineralet bentonit. Råkulorna siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets. Kulorna tippas sedan ner i avlastningsfickor och vidare ut till järnvägsvagnar för transport. År 2012 uppgick den totala produktionen i Svappavaara kulsinterverk till 3254,1 kton pellets. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Vid anläggningarna i Svappavaara används också stora mängder vatten. Efter påverkan av förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Vattnet innehåller också relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester, som lösts upp i processvattnet. I Svappavaara bräddas normalt inget processvatten över till recipienten Liukattijoki. Däremot förekommer ett läckage som gör att en viss mängd processvatten når recipienten årligen och transporteras vidare ut mot Torne älvsystemet. Verksamheten i Svappavaara ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter. Tömning av Leveäniemi dagbrott är bilagd denna miljörapport.

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 97/76) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 102/87) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 137/88) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 10/89) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 111/92) Tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva verksamheten vid bolagets dagbrott och industrianläggningar inom Svappavaaraområdet intill de i ansökningen angivna årliga produktionsvolymerna (8,5 Mt råmalm) samt att utföra de nya anläggningar och vidta de förändringar i befintliga anläggningar som erfordras för den ökade produktionen. Tillstånd enligt miljöskyddslagen att driva kulsinterverket med rågods från Kiruna eller Svappavaara intill en årlig produktion av 4,0 Mt prima pellets. Tillståndet gäller alternativt till det genom beslut (nr 97/76) meddelade tillståndet till verksamheten med Svappavaaramalm som rågods. Tillstånd att använda kolpulver som externbränsle (igångsättningsmedgivande avseende schaktnings- och byggnadsarbeten). Tillstånd enligt miljöskyddslagen att vid kulsinterverket i Svappavaara dels byta ut befintlig oljebrännare mot en kombinationsbrännare för kolpulver och olja samt uppföra angivna anläggningar för mottagning, transport, lagring, krossning, siktning och malning av kol, dels driva anläggningar med den kolmängd som erfordras för kulsinterverkets drift. Prövning av uppskjutna frågor angående tillstånd dels att ändra och utöka verksamheten vid malmbehandlingsverket i Svappavaara, dels att installera och driva anordningar för kolpulverförbränning m m vid samma verk. Koncessionsnämnden föreskriver, med upphävande av uppskovsförordnandena och de provisoriska villkoren enligt beslut 102/87 och 10/89 ytterligare villkor för verksamheten vid kulsinterverket. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan om installation av ny dammutsugningsanläggning vid tillsatsmedelsinfrakten. Anmälan om flytt av kolupplag inom Svappavaara industriområde (12-B114) Anmälan om ny dammutsugningsanläggning vid ny utfrakt från kulsinterverket vid LKAB Svappavaara (12-B130).

8 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 81/80) Miljödomstolen (M ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Tillstånd att överleda vatten från Liukattijoki till sjön Metträsket samt att från Metträsket bortleda högst 4 Mm 3 vatten per år samt anlägga och bibehålla: - vattenintag i Kalix älv, - pumpstation vid stranden av Kalix älv och ledning därifrån till Mörtträsket, - mindre grävning i Mörtträsket, - damm över Liukattijoki, - kanal från nämnda bäck till Metträsket, - rensningar i Metträsket, - vattenintag i Metträsket, - pumpstation vid Metträsket, - returpumpstation med returvattenledning till Metträsket, - avsänka Metträskets vattenstånd till lägst 352,5 m. Tillstånd att bortleda vatten från Kalix älv intill en sammanlagd mängd av högst m 3 per dygn och högst 1 Mm 3 per år. Tillstånd att från Metträsket till industrianläggningarna vid Leveäniemi bortleda vatten intill en mängd av 11 Mm 3 per år samt tillstånd för utsläppande av gruvvatten och anläggande av avskärande dammar. Koncessionsnämnden förordnar, med upphävande av uppskovsförordnandena och utredningsföreläggandena i besluten (nr 97/76), (nr 45/77), (nr 52/78) och (nr 104/78), att ytterligare villkor skall gälla för det i beslut (nr 97/76) lämnade tillståndet att bedriva verksamhet vid bolagets dagbrott och industrianläggningar inom Svappavaaraområdet. Miljödomstolen lagligförklarar och godkänner vidtagna åtgärder på dammsystemet och lämnar tillstånd till höjning av sandmagasinet med två meter. Miljödomstolen lagligförklarar och godkänner vidtagna åtgärder och lämnar tillstånd att komplettera befintligt dammsystem inom Svappavaara industriområde. Anmälan angående deponering av anrikningssand med högre fastgodsandel från malmförädlingsverksamheten i Svappavaara anrikningsverk. Anmälan angående införande av flotation i Svappavaara anrikningsverk.

9 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( , ) Anmälan angående förändrad rågodsförsörjning i Svappavaara. Ändringen består i att LKAB under en period avser att helt eller delvis använda rågods från den planerade gruvan vid Gruvberget i Svappavaara istället för rågods från Kiruna för tillverkning av pellets i Svappavaara malmförädlingsanläggning. Alternativt skall rågodset från Gruvberget användas för tillverkning av specialprodukt (KMR). Anmälan om kapacitetsökning vid lossningsstationen i Svappavaara. Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen i Norrbottens län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillverkning av 4,0 Mton pellets med rågods från Kiruna eller Svappavaara Kommentar Produktionsvillkoret innehålls. 3,3 Mton pellets med rågods från Svappavaara Gruvberget och Kiruna 4 Produktion i Mton ,6 2,3 3,4 3,6 3, Figur 1 Produktion pellets i Svappavaara i miljoner ton år Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar Stoft, punktutsläpp Villkoret innehålls. Högsta noterade 150 mg/m 3 normal torr gas som månadsmedelvärdet uppgick till 148 mg/m 3 månadsmedelvärde normal torr gas. Stoft, totalt kulsinterverket Villkoret har inte innehållits, Lst är underrättad. 0,25 kg/ton producerad prima pellets Utsläpp av stoft uppgick till 0,331 kg/ton pellets. Stoft PH-zonen 50 mg/m 3 normal torr gas Villkoret innehålls. 3,35 mg/m 3 ntg baserat på två mättillfälle.

10 Stoft panncentraler 1,5 g/kg olja Stoft, luft från kolkross, kolsilo och kolkvarn samt transportanordningar mellan dessa 50 mg/m 3 normal torr gas Fluor, kulsinterverket totalt 15 g F/ton pellets Svavel, kulsinterverket, kolbränsle 0,17 g/mj tillfört kolbränsle, årsmedelvärde Kvicksilver, kulsinterverket, kolbränsle 0,1 ppm, årsmedelvärde Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostadsbebyggelse öster om riksväg 98 i vad denna nivå påverkas av bolagets verksamhet får ej överstiga 50 db(a) under dagtid (kl 07-18), 45 db(a) under kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) under nattetid (kl 22-06). Härvid skall dock bortses från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning. Vid bostadsbebyggelse väster om väg 98 får nyssnämnda ekvivalenta ljudnivåer överskridas med högst 10 db(a). Villkoret innehålls. 0,03 g/kg olja räknat som månadsmedelvärde. Stofthalten varierar och uppgår som minst 0,001g/kg olja och som mest 0,1 g/kg olja. Villkoret innehålls 0,02 mg/m 3 ntg baserat på ett mättillfälle. Villkoret innehålls. 4,1 g F/ton pellets baserat på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material (slig) respektive färdig produkt. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Reningsgraden i fluorreningsanläggningen antagen till 92 %. Villkoret innehålls. 0,13 g S/MJ tillfört kolbränsle, årsmedelvärde, enligt analys (ASTM D 4239) av kolprov. Villkoret innehålls. 0,08 ppm Hg i kolbränslet enligt analys (EPA 7473) av kolprov. Villkoret innehölls inte. Bullervillkoret dag- och kvällstid innehölls vid samtliga kontrollpunkter när ordinarie verksamhet samt kross- och separationsanläggningen är i drift. Nattetid överskreds villkoret i kontrollpunkterna SBU 01-02, uppmätt 43 respektive 44 db(a) utan respektive med kross och separationsanläggning i drift. Vid Vargbacken, SBU03 innehölls villkoret även för nattdrift. Länsstyrelsen underrättades muntligen om överskridandet den 3 september En skriftlig anmälan lämnades in i november (12-B187). 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell X X X X X

11 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Stoft (mätningar enligt SS-EN och SS028426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 1078 ton, specifikt 0,331 kg/ton pellets Anrikningsverk: 1,2 ton, specifikt 0,0004 kg/ton pellets Panncentral: 0,036 ton, specifikt 0,00001kg/ton pellets. Totalt: 1079 ton vilket ger 0,3316 kg/ton pellets. I kulsinterverket finns fyra processgaskanaler (UDD, DDD, TPH och PH). Kontinuerlig mätning av stoft sker i TPH- och PH-kanalen. Årligen utförs kontrollmätningar av stoftmängden i de fyra processgaskanalerna. Beräkningen av stoftutsläppen för kulsinterverket bygger på medelvärden utifrån ett antal utförda stoftmätningar på respektive mätpunkt, alternativt på enstaka mätvärden i de fall endast en kontrollmätning utförts vid anläggningen. Det kontinuerliga driftinstrumentet för PH-kanalen har i medeltal uppmätt en stoftemission om 0,0022 kg/ton pellets. Månadsmedelvärdena har varierat mellan 0,0008 kg/ton pellets och 0,0042 kg/ton pellets. Det kontinuerligt registrerande stoftinstrumentet i PH-zon visade god överensstämmelse med den manuella referensmätningen. Det kontinuerliga driftinstrumentet i TPHkanalen har i medeltal uppmätt en stoftemission om 0,058 kg/ton pellets. Månadsmedelvärdena har varierat mellan 0,0406 kg/ton pellets och 0,1141 kg/ton pellets. Det kontinuerligt registrerande stoftinstrumentet i TPH-zon visade något högre värde jämfört med den manuella referensmätningen. Stoftemissionsmätningar vid anrikningsverket genomfördes vid tre tillfällen i en anläggning under I panncentralen finns två pannor. Stoftemission från panncentralerna har beräknats utifrån uppmätt stoftemission (g stoft/kg olja) från totalt 4 mättillfällen vid två separata mätpunkter (totalt 8 resultat) samt utifrån förbrukad mängd olja i panncentralerna. Villkor gällande totalt utsläpp av stoft från kulsinterverk (0,25kg/tron producerad prima pellets) innehölls inte under 2012 vilket berodde på problem med igensatta vinboxar i UDD- gaskanalen under första halvåret. Åtgärder sattes in och vid ommätning innehölls villkoret för UDD. Länsstyrelsen är underrättad om överskridandet. Total utgick 0,331kg stoft/ton producerad pellets. 0,4 Stoft kg/ton pellets 0,3 0,2 0,331 0,27 0,1 0,219 0,198 0, Figur 2 Stoft i kg per ton producerad pellets i Svappavaara år

12 Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning) (SS ) Nedfallande stoft mäts på åtta platser i Svappavaara varav en mätplats utgör referenspunkt (se bilaga 1). Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle. Snöprovtagning utförs för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. Noteras bör dock att snöprovtagningen inte alltid enbart uppvisar mängden lokalt nedfallande stoft, utan påverkas i vissa fall även av partiklar förflyttade av kraftiga vindar. LKAB har ett internt målsättningsvärde avseende nedfallande stoft på 250g/100m 2 /månad. Under 2012 uppnåddes målsättningsvärdet vid 71 % av alla mättillfällen. Målsättningsvärdet uppnåddes inte vid 81 % av mättillfällena för provpunkt SNE12. Det högsta uppmätta värdet 1161g/100m 2, 30 dygn inträffade vid provpunkt SNE12 i mars. Under året utfördes vägarbeten i direkt anslutning till mätpunkter SNE31 och SNE32 vilket påverkade mätresultatet. Mätpunkt SNE33 kunde inte användas från och med juli månad då anläggningsarbeten utfördes på fastigheten Nedfallande stoft 2012, g/100m 2, 30 dygn SNE03 SNE06 SNE12 SNE21 SNE29 SNE30 SNE31 SNE32 SNE33 Figur 3 Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i Svappavaara år Medelvärde Nedfallande stoft Figur 4 Nedfallande stoft g/100m 2, 30 dygn. Årsmedelvärde per provpunkt i Svappavaara år SNE03 SNE06 SNE12 SNE21 SNE29 Den ökade damningen från 2010 kan i stor grad härledas till verksamheten vid Gruvberget.

13 Snöprovtagning utfördes i mars. Målsättningsvärdet innehölls vid 67 % av mätpunkterna. Vid provpunkt SSN26 uppmättes det högsta värdet, 746 g/m 2, 30dygn. Vid referenspunkten SSN06 uppmättes 19 g/m 2, 30dygn. Luftkvalitetsmätning Luftkvalitetsmätningarna pågick under perioden till Resultat från mätningar visar att ingen av de uppmätta parametrarna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 överskred aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider i gasfas (HF resp. HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökade halterna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 under vintermånaderna, vilket kan förklaras med kallare väder i området vilket ger sämre omblandning av luften (inversion) och en ökad andel vedeldning i samhället. Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Svavelemissionen härrör från förbränning av fossila bränslen och förekommer till viss del också i järnmalmsslig och tillsatsmedel. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 710,5 ton, specifikt 218 g/ton Panncentral: 1,4 ton, specifikt 0,42 g/ton. Totalt: 711,9 ton, specifikt 218,8 g/ton. Beräkningen av svaveldioxidemissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i svavelinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt svavel som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som svaveldioxid. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Därutöver tas hänsyn till förbrukad mängd externbränsle (kol och olja) i kulsinterverket samt till svavelinnehållet i dessa. Ca 10 % av svavlet avgår i flourreningsanläggningen. Svaveldioxidemissionen från panncentraler är beräknad utifrån förbrukad mängd olja i panncentral samt svavelinnehållet i oljan. Den totala bedömningen tar alltså hänsyn till svavel från mineral (massbalanser) samt svavel från bränslen (kol och olja i kulsinterverk samt olja i panncentral). 400 SO2 g/ton pellets , , Figur 5 Emitterad svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Fluor (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs fluor som finns bundet i järnmalmssligen. Fluorreningsanläggningen reducerar fluoravgången från processen genom att insprutad kalk reagerar med fluor i PH-zonens avgaskanal. Sammanfattning av fluorutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 14 ton räknat som HF motsvarande 13,4 ton räknat som F, specifikt 4,3 g HF/ton pellets motsvarande 4,1 g F/ton pellets.

14 Beräkningen av fluoremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt fluor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som fluorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Avskiljningsgraden i fluorreningsanläggningen antas vara 92 %. För att reglera kalkdoseringen finns ett kontinuerligt registrerande instrument i PH-kanalen. Årligen genomförs jämförande referensmätningar av instrumentet. Det kontinuerligt registrerande fluorinstrumentet i PH-kanalen har under 2012 visat månadsmedelvärden varierande mellan 0,9 g F/ton pellets och 3,4 g F/ton pellets, vilket är lägre än vi den manuella mätningen. 8 Fluor g/ton pellets ,6 5,1 4,5 4, Figur 6 Emitterad fluor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs klor som finns bundet i järnmalmssligen. Sammanfattning av klorväteutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 404 ton räknat som HCl, specifikt 124 g HCl/ton pellets. Beräkningen av kloremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i klorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt klor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som klorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Cirka 60 % av kloravgången sker via PHkanalen, som har en reningseffekt av klor på ca 30 %. Resterande 40 % av kloravgången sker via TPHkanalen där reningssteg saknas. 150 HCl g/ton pellets Figur 7 Emitterad klor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara år

15 Kvävedioxid (Mätningar enligt SS ) Vid förbränning av fossila bränslen avgår kväveoxider. Sammanfattning av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 628 ton, specifikt 193g/ton pellets Manuell mätning av kvävedioxidemissioner från rökgaskanalerna har utförts vid ett mättillfälle under Den specifika kvävedioxidhalten i processgasen från TPH-kanalen och PH-kanalen uppgick vid mätningen till 64 g/ton pellets respektive 129 g/ton pellets. Totalt indikerade mätningarna att emissionen av kvävedioxid uppgick till 193 g/ton pellets, vilket motsvarar ca 628 ton NO x No x g/ton pellets Figur 8 Emitterad kvävedioxid gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Koldioxid LKAB:s utsläpp av koldioxid ingår från och med 2005 i handelssystemet för utsläppsrätter. Nedan redovisas de insatsmaterial som ger upphov till koldioxidutsläppen i Svappavaara samt procentuell fördelning av CO 2 -utsläppet. Den totala koldioxidemissionen från verksamheten i Svappavaara under 2012 har beräknats till totalt ton CO 2. Utsläppet av koldioxid per ton pellets som producerats beräknas därmed till 30,4 kg CO 2 /ton. Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar i processgaskanalerna i kulsinterverket. Beräknad emission av ammoniak (NH 3 ) under 2012 uppgår till 0,39 g/ton pellets, motsvarande ca 1,3 ton på årsbasis. Dioxiner Dioxiner uppkommer i den del av pelletsprocessen när förbränning sker, dvs i TPH- och PH-zonerna. Mängden dioxin bedöms ha uppgått till ca 0,3 g under 2012, baserat på ett mättillfälle. Tungmetaller Under 2012 har mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller utförts. Dessa resultat används för beräkningar av de totala utsläppen under året, vilka framgår av emissionsdeklarationen. Buller Bullervillkoret dag- och kvällstid innehölls vid samtliga kontrollpunkter när ordinarie verksamhet samt kross- och separationsanläggningen är i drift. Nattetid överskreds villkoret i kontrollpunkterna SBU 01-02, uppmätt 43 respektive 44 db(a) utan respektive med kross och separationsanläggning i drift. Vid Vargbacken, SBU03 innehölls villkoret även för nattdrift. Länsstyrelsen är underrättad om överskridandet den 3 september En skriftlig anmälan lämnades in i november (12-B187).

16 Verksamhet SBU01 SBU02 SBU03 Med kross- separationsanläggningen 44 (45) 44 (47) 42 (49) Utan kross- separationsanläggningen 43 (45) 43 (48) 43 (48) Tabell 1 Uppmätta ljudnivåer natt kl Datum /15 Ekvivalent ljudnivå och maxvärde i db(a) i kontrollpunkt: Vatten (för provpunkternas lokalisering se bilaga 1) Slamhaltigt processvatten avleds genom pumpning till sandmagasinet och vidare till klarningsmagasinet och slutligen recipientmagasinet. Där pumpas det över till Metträsk för att gå i retur till malmförädlingsverken. Liukattijokisystemet fungerar egentligen inte som recipient eftersom inget utsläpp av industrivatten från processvattensystemet normalt sker. En viss påverkan sker trots detta via läckage genom dammvallar, vilket gör att en viss mängd processvatten årligen transporteras via Liukattijoki och vidare till Torne älv. Mängden läckagevatten kontrolleras normalt årligen. Under 2012 har det dock pågått ett projekt som syftar till att kvalitetshöja mätning av läckagevatten. För 2012 görs det därför en uppskattning baserad på 2011 års beräkningar. Uppskattad mängd läckagevatten för 2012 uppgick till m 3. Läckage av kväve och fosfor samt metaller understiger tröskelvärden för utsläpp i NFS 2006:9. Under 2012 har vatten tillfälligt bräddats till recipient på grund av höga flöden. Bräddningen har utförts vid fem och pågått i totalt 380 timmar, ca 748 m 3. Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i totalt fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde, tre provpunkter (SVA24, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet. Under 2012 har provtagning utförts vid 12 tillfällen i SVA13, SVA55 och SVA53 och vid 13 tillfällen i SVA24. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras något på vattnets väg från SVA13 till SVA24. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid men även några andra spårämnen. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SV53. Någon betydande negativ förändring av recipientens vattenkvalitet kan inte påvisas. Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid sex tillfällen (januari, maj, juni, juli och september) under 2012 (provpunkt SVA05). Vid provtagningen 2012 kunde varken aromatiska kolväten eller alifatiska kolväten påvisas, utan halterna rapporterades under detektionsgräns (0,1 mg/l) vid samtliga provtagningstillfällen. Halten suspenderat material är relativt hög. Detta beror på två höga värden under maj och juni, i övrigt var värden låga eller mycket låga SVA13 (ref.) SVA24 SVA55 SVA53 SVA05 ph 7,2 7,5 7,4 7,3 7,6 Kond. (ms/m) 5,1 18,6 12,8 11,2 45,5 Alklintet (mmol/l) 0,4 0,56 0,51 0,46 1,64 Tot-N (mg/l) 0,2 0,7 0,4 0,4 0,5 Tot-P (mg/l) <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,2 Susp. (mg/l) 3,9 4 3,9 5,6 93,5 Klorid (mg/l) 0,8 11,2 7,5 5,6 50,5 Sulfat (mg/l) 4,7 33,4 21,7 16,7 46,6 NO3-N (mg/l) 0,2 0,48 0,36 0,31 0,42 NH4-N (mg/l) <0,01 <0,01 <0,01 <0,02 0,03 Koppar (µg/l) 0,2 1,3 0,8 0,9 3,9 Tabell 2 Årsmedelhalter av ett antal parametrar för provpunkt SVA13, SVA24, SVA55 och SVA53. Provtagningsprogrammet för de punkterna innehåller totalt 30 parametrar. Uppmätta halter av ett antal parametrar för provpunkt SVA05. Provtagningsprogrammet innehåller över 40 parametrar.

17 Biologisk undersökning i recipientvattendrag LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet. Under sommaren och hösten 2010 genomfördes biologiska undersökningar av påväxtalger, bottenfauna och fisk i recipientsystemet (Liukattijoki). Dessutom undersöktes metallhalter hos abborre i Luongasjärvi samt koncentration av metallföroreningar i Luongasjärvis ytsediment. Undersökningen av bottenfauna i recipienten och i referensvattendrag visar likvärdiga resultat som vid den förra undersökningen hösten Resultaten av bottenfaunaprovtagningen visade att alla undersökta lokaler hade måttligt högt till mycket högt antal arter, och med helt normal sammansättning av olika taxa och grupper av arter. Även påväxtalgsamhället hade en helt normal fördelning och sammansättning. Som helhet finns i dagsläget inga indikationer på att gruvverksamheten har någon märkbar negativ effekt på biologin i recipienten Liukattijoki nedströms gruvområdet. De undersökta biologiska variablerna i recipienten är fullt normala och det finns inga tecken på att gruvverksamheten har någon negativ inverkan på biologin. LKAB avser att utföra en ny biologisk undersökning i Svappavaara under hösten Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och kulsinterverket under 2012: Anrikningsverket: Olivin 25 kton Kvartsit 38 kton Kalksten 19 kton Kulsinterverket: Bentonit 22,6 kton Avfall Följande mängder avfallsfraktioner har uppkommit under 2012, totalt för Svappavaara och verksamheten vid Gruvberget samt vid dolomitbrytningen i Masugnsbyn. Det miljöfarliga avfallet har borttransporterats för destruktion och material-/energiutvinning. Verksamhetsavfall (ÖVA) 329 ton Skrot (metaller) 331 ton Farligt avfall 7 ton Total mängd avfall 668 ton Sorterat avfall 373 ton Kalkrikt stoft från fluorreningsanläggningen uppsamlas i en silo varifrån det lastas över på specialfordon för transport till deponi i Kiruna. Avfallskalken klassas som ickefarligt avfall. Under 2012 har 1 180,3 ton kalk förbrukats i reningsanläggningen. Restprodukter Från anrikningsverket skickas anrikningssand ut till sedimentationsdammen, under 2012 uppgick det till 711 kton.

18 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Riskområden för oljespill för maskiner med mer än 50 liter i både anriknings- och kulsinterverket har kartlagts och en del åtgärder har utförts under Bland annat har kärl försetts med lämpligt utformade spillskydd och uppsamlingstråg. Under 2012 har det pågått ett projekt med syfte att förbättra kontrollen över läckagevatten från dammsystemet genom att bygga om mätöverfallen för läckagevatten. Läckagevattnet kommer i framtiden att mätas i mätbrunnar som förbinds med täckta diken, detta för att minska påverkan av bland annat nederbörd. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser vid verksamheten i Svappavaara under Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten och lämpliga åtgärder vidtas. Miljöhändelser Under 2012 inträffade en rad mindre händelser med drivmedelsläckage/-spill där sanering kunde utföras med gott resultat och då miljöpåverkan bedöms som mycket begränsad eller obefintlig. Totalt 2 händelser kopplade till LKAB:s verksamhet vid förädlingsverken i Svappavaraa anmäldes dock till tillsynsmyndigheten. I maj månad uppmärksammades förhöjd stofthalt i UDD- gaskanalen, vilket orsakades av igensatta vindboxar. Åtgärder utfördes och ommätning visad ett normalt värde. Bullermätningar som utfördes under sommaren visade tyvärr på villkorsöverträdelser vilket Länsstyrelsen informerades om (för mer information se avsnitt 9). För information gällande händelser kopplade LKAB Berg och Betong ABs verksamhet vid Gruvberget i Svappavaara se Miljörapport för Gruvberget. Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö (villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till ekobrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Under 2012 lämnade Länsstyrelsen in en sådan anmälan rörande ett antal oljespill i Kiruna, Malmberget och Svappavaara mellan åren LKAB har redovisat information rörande de specifika händelserna. Fyra av de händelserna rörde LKAB:s verksamhet i Svappavaara, en har avskrivits.

19 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Under 2012 konsumerades totalt 4,4 TWh i form av el, kol och olja. Den totala energikonsumtionen för LKAB Svappavaara för 2012 uppgick till drygt 1 TWh varav 223 GWh utgjordes av el. I anläggningarna har följande mängder kol respektive eldningsolja förbrukats under 2012: Kulsinterverket: Kol ton Olja (EO1) m 3 Panncentraler: Olja (EO1) m 3 Utförda åtgärder/tester med syfte att spara råvaror och energi - Tält över kolupplag - Effektivare styrning av kvarnar (PSI-instrument) - Mätprogram Mining Svp - Test kuggremsdrift (gods pump, avfalls pump) - Media har utökat mätning vattenförbrukning Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, brandskydd, källsortering samt kemikalieföreskrifter. Enligt lag skall den som i ett företag hanterar eller inför nya produkter vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller motverka skada på människor och miljö. För att uppfylla dessa krav gäller inom LKAB att alla produkter som skall köpas in och användas först skall bedömas och godkännas av LKAB:s kemiska nämnd där kompetens både vad gäller hälso-/arbetsmiljöaspekter samt yttre miljöaspekter är representerade. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Under 2012 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av någon mindre farlig. Av de totalt 25 produkter som godkändes under året var endast åtta av dem klassade som hälso-eller miljöfarliga. De åtta produkterna är enbart godkända för användning på enskilda arbetsplatser inom LKAB. Arbetet med att ytterligare förbättra ansökningsförfarandet och handläggandet hos LKAB:s kemiska nämnd har fortgått under 2012.

20 LKAB:s kemikalieansvarige har löpande gått ut med information angående kemikaliehanteringen på intranätet för att öka förståelse och insikt kring LKAB:s arbete med kemikalier ute i verksamheten. Inom LKAB-koncernen används ett kemikalieregister, ECOArchive. Registret underlättar hanteringen kring kemikalier och säkerhetsarbetet vid användning och inköp till LKAB. Alla anställda inom LKABkoncernen har läsrättigheter till registret. I databasen kan man se vilka kemikalier, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Ett svenskspråkigt säkerhetsdatablad förvaras lättåtkomligt där produkten används. Under 2012 har arbetet med att förbättra hanteringen av kemikalier inom hela LKAB-koncernen fortgått. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatser under 2012 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen. En heltäckande inventering gjorts av samtliga miljöstationer, där behovet av olika fraktioner har utvärderats. Detta för att ha rätt kärl på rätt plats, vilket förenklar den interna sorteringen och hanteringen. Vad gäller farligt avfall har förbättringar gjorts gällande skyltning och märkning av avfallet. I Svappavaara har förbättringsåtgärder genomförts på miljöförrådet och återvinningsgården genom ökad personalstyrka samt ökad uppföljning av avfallshanteringen. Under 2013 kommer större och mer organiserade utrymmen att färdigställas för ökad säkerhet gällande det miljöfarliga avfallet. Förtjockad deponi- deponering med högre fastgodsandel För att öka kapaciteten i dammsystemet och minska behovet av dammhöjningar har LKAB under 2012 anlagt anläggningar för förtjockad deponi. Anläggningen tas i drift i början av Deponeringsmetoden innebär att avfallet från anrikningsverket leds in i en förtjockare där flockningsmedel tillsätts vilket gör att godset via en sedimentationsbassäng får en koncentration på % fast gods (tidigare 5 %). Godset kommer att läggas ut på dammen från underloppet i förtjockaren via en rörledning. Efter en tid flyttas rörledningen för att jämt sprida ut avfallet. Processen är långsam och det kommer att ta ett antal år innan någon större förändring kommer att synas i sandmagasinet.

21 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Åtgärder mot diffus damning För att begränsa damningen från lossningsstationen samt från truckvägarna i Svappavaara har damningsbegränsande åtgärder, i form av bevattning och saltning, utförts under barmarkssäsongen. Vintertid hyvlas vägarna enligt rutin. LKAB har också som ett led i att minska damningsproblematiken tillsatt en arbetsgrupp med syfte att identifiera damningsskällor inom industriområdet i Svappavaara och se över möjliga åtgärder. Arbetet kommer att fortgå under LKAB Berg och Betong AB arbetar ständigt med nya metoder för dammbekämpning vintertid. För information gällande damningsbekämpade åtgärder för Gruvbergets kross- och sovringsanläggning se Miljörapport för Gruvberget. Åtgärder för att dämpa buller Under 2012 startades ett projekt med syfte att fånga både dagens och morgondagens bullersituation i Svappavara och finna metoder för att förbättra egenkontrollen. Detta projekt omfattar samtliga aktiviteter inom LKAB:s industriområde och arbetet kommer att fortgå under Rökgasrening LKAB avser installera ny rening, elektrofilter, för rökgaskanalerna UDD-, DDD-, TPH- och PH-zonerna. Det första steget med elektrofilter för TPHzonen förväntas tas i drift under senhösten/vintern Den nya rökgasreningen kommer att avsevärt minska utsläppen från kulsinterverket. 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under 2010 startades ett projekt upp med syfte att få en ökad kontroll över bränslekostnader och CO 2 -emissioner genom att utreda möjliga alternativa bränslen till LKAB:s pelletverk. Projektet inleddes med att utreda bränsleförutsättningar i förädlingsverken samt möjligheten till alternativt kol. Under 2011 har pilotförsök i LKAB ECF Luleå (Experimental combustion furnace) med alternativa kol genomförts och under 2012 genomfördes ett fullskaleförsök i KK4 med ett nytt kol. Arbetet inom projektet fortsätter Inom ramen för det pågående arbetet med REACH-lagstiftningen ser LKAB över de kemiska produkter som används inom bolaget samt de produkter som LKAB-koncernen själva tillverkar. LKAB deltar också i olika grupperingar där kemikaliefrågorna lyfts upp. Inom ramen för dessa grupperingar kommer LKAB att få tillgång till studier som rör produkterna och dess påverkan på människors hälsa och miljön. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter

22 Bilaga 1. Mätpunkter Nedfallande stoft Figur 9 Nedfallande stoft mättes 2012 i åtta mätpunkter i och omkring Svappavaara. Provtagning av snö sker i SNE03, SNE06, SNE12 och SNE21. SNE03 Linje Norr SNE06 Linje Norr, referens SNE12 Linje Nordost SNE21 Svappavaara 50 m från reningsverket SNE29 Ängen bakom Gruvköket SNE30 Svappavaara, Vittangivägen 10 SNE31 Svappavaara, Kirunavägen 33 SNE32 Svappavaara, Kärrvägen 3

23 Buller SBU02 Figur 10 Omgivningsmätningar buller sker i tre mätpunkter SBU01, SBU02 och SBU03 i Svappavaara samhälle. SBU01 Bakom Gruvköket SBU02 Vid Ryttigården SBU03 Vargbacken

24 Recipientkontroll Figur 11 Recipientkontroll utförs i fem provtagningspunkter i och omkring Svappavaara fem gånger under året. SVA05 Järnvägsstollen SVA13 Liukattijoki, referens uppströms LKAB SVA24 Liukattijoki, nedströms LKAB SVA53 Luongasjoki, nedströms LKAB SVA55 Liukattijoki, nedströms LKAB

25 Bilaga 2. Markavvattning Leveäniemi dagbrott 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Brytning i Leveäniemi dagbrott skedde mellan åren 1964 till Efter 1983 upphörde länspumpningen av vatten vilket lett till att dagbrottet vattenfyllts. LKAB vill nu frilägga mineraliseringen vilket sker genom markavvattning. Avvattningen utförs med en flytande pumpstation i mitten av dagbrottssjön, via parallella ledningar via ramper i dagbrottet mot ytterligare en pumpstation i marknivå. På varje ledning finns flödesmätare för registrering av utpumpat flöde. Ledningen är förlagd längs befintlig väg från dagbrottet till högpunkt på gråbergsupplag. Därifrån går ledningen åt nordväst genom ett skogsområde och ansluter till en väg söder om LKAB:s sandmagasin. Ledningen är därefter förlagd i diken eller i direkt anslutning till diken längs med en väg västerut och sedan norrut längs Kiviniemivägen. Utsläppspunkten är anlagd i erosionsskyddat dike för nödutskov från LKAB:s recipientmagasin. I diket innan utsläppspunkten bromsas vattnet upp och fördelas ut lugnt för att minimera påverkan på vattendrag/terräng. Vattnet följer diket till recipienten Liukattijoki. Utsläppspunkten ligger cirka 3 km nedströms (norr om) Nores damm, nedströms tillflödet från Tansarijoki. Pumpningen (flödet) regleras med hänsyn till toxiciteten av koppar och de flödesförhållanden som naturligt råder i recipienten. Anläggningen är dimensionerad för en kapacitet med ett flöde på cirka 1 m 3 /s. Utifrån anpassad pumpning beräknas tömningstiden till cirka två år. Avvattningen startade i slutet av september 2012, då vattendjupet var ca 80m och vid årets slut hade cirka 4 Mm 3 pumpats upp från dagbrottet vilket innebär en sänkning av vattenytan med cirka 6 meter. Figur 12 Översikt LKAB:s verksamhetsområde i Svappavaara. Längst ner till höger syns Leveäniemi dagbrott.

26 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Lst ( ) 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen / / att genom markavvattning torrlägga Leveäniemi dagbrott och att för denna åtgärd anlägga erforderliga anläggningar för pumpning och vid behov sedimentering, samt avledning och utsläpp av pumpat vatten. 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Om inte annat framgår av detta beslut skall Villkoret innehålls. verksamheten bedrivas i överrensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. 2. Om halten koppar eller suspenderat material i Villkoret innehålls. Liukattijoki nedströms tillflödet av vatten från Kopparhalten nedströms tillflödet har under dagbrottet överstiger 4 mikrogram/ respektive perioden varierat mellan 1 och 4 mikrogram/liter. 10 mg/l skall bolaget omgående underrätta Halten av suspenderat material har legat under tillsynsmyndigheten om det inträffade. Vidare detektionsgränsen på 4 milligram/liter. skall bolaget inom ett dygn från det att bolaget har fått kännedom om överskridandet ha begränsat pumpningen eller vidtagit annan åtgärd som innebär att angivet värde åter kan innehållas samt ha provtagit vattnet för att verifiera att vidtagna åtgärder haft avsedd effekt. Kontroll av flödet i Liukattijoki ska ske genom kontinuerlig mätning uppströms respektive nedströms tillfört vatten från dagbrottet. Kontroll av pumpflödet skall ske genom kontinuerlig mätning i anslutning till den landbaserade pumpstationen. Mätning av flödet i Liukattijoki sker dagligen uppströms och nedströms utsläppspunkten. Kontroll av flödet sker genom kontinuerlig mätning.

27 Halterna av koppar och suspenderade ämnen i Liukattijoki skall kontrolleras genom provtagning i kontrollpunkter som kan förväntas ge representativa mätvärden nedströms tillflödet av vatten från dagbrottet. Halterna av koppar och suspenderade ämnen sker i totalt 12 mätpunkter. Provtagning skall ske dagligen under en månad från det att pumpningen inleds eller den tid som kan krävas för att kalibrera den tillämpade beräkningsmodellen och verifiera att den ger korrekta värden med avseende på förekomsten av koppar och suspenderade ämnen i Liukattijoki. Därefter kan, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, provtagningsfrekvensen ändras om förutsättning för bibehållen kontroll av vattenstatusen kan vidmakthållas. Under perioden till skedde provtagning dagligen. Därefter sker provtagning 3 gånger i veckan. Detta efter samråd med Länsstyrelsen. Proverna skall analyseras på ett sådant sätt att bolaget får kännedom om resultatet så snart som möjligt och senast tre dygn efter provtagning. 3. Innan pumpning påbörjas skall bolaget efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta kompletterande erosionshindrande åtgärder vid utloppet från pumpledningen och i anslutning till den plats där vattnet från dagbrottet leds in i Liukattijoki. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. För att följa upp den eventuella påverkan markavvattningen har på omgivningen, med avseende på hydrologi, hydrogeologi och vattenkvalitet utförs kontroller av: - Mängd och kvalitet på utpumpat vatten från dagbrottet. - Vattenkvalitet, ytvatten i recipient - Flöde i recipienten - Vattenstånd i dagbrottet, Liukattijoki och Luongasjärvi. - Grundvattennivåer i grundvattenrör/brunnar samt vattenkvalitet i grund vattenrör/brunnar i dagbrottets närhet. Vattenprovtagningen utförs av personal från LKAB, Yttre Miljö. Analyserna utförs av ackrediterat laboratorium, dels LKAB:s eget, dels externt laboratorium. Analysresultaten journalförs i speciella analysprotokoll. Under 2012 analyserades över 30 parametrar för varje vattenprov. Inför tömningen analyserades vattnets kvalitet i dagbrottet. Även under tömning har denna analys fortsatt, till att börja med dagligen och sedan 3 gånger i veckan. Halterna av olika ämnen i dagbrottet ligger under riktvärden som anges i Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten.

28 Recipientens vattenkvalitet inför, under och sedan efter markavvattningen har kontrollerats/kontrolleras/ kommer att kontrolleras i total 10 mätpunkter. Den villkorade provtagningen sker i tre av dessa mätpunkter, en placerad ovan utsläppspunkt, en vid och en efter utsläppspunkt. Figur 13 Karta över mätpunkter recipientprovtagning. Under tömningen 2012 har medelvärdet för koppar, halt av suspenderande ämnen och ph varit enligt nedan. Prov- Koppar Susp. ph punkt µ/l Mg/l SVA85 0,5 <4 7,2 SVA84 7,7 <4 8,1 SVA86 2,8 <4 7,7 Tabell 3 Medelvärden för perioden till av koppar, suspenderande ämnen och ph i provpunkter uppströms utsläppspunkt, dagbrottet, och nedströms utsläppspunkt. Pumpflödet styrs genom direktavläsning av flödet i recipienten och bygger på att halten av koppar i dagbrottet och bakgrundshalten av koppar i recipienten har varit relativt konstanta sedan tömningsstarten. Provtagningen utförs som uppföljning och kontroll av att pumpflödesmodellen fungerar samt för att bevaka att villkoren för koppar (4 μg/l) och suspenderat material (10 mg/l) inte överskrids. Det maximala pumpflödet är 1 m 3 /s. Nivå i recipient mäts i tre punkter. Inga metaller förutom koppar förväntas att öka i sådan omfattning att någon påverkan av betydelse föreligger. Någon risk för försurning eller risk för en ökad övergödning bedöms inte trolig. Fosforhalterna i dagbrottet är låga samtidigt som kväve inte är det tillväxtbegränsande ämnet i bäcken. Nivåer av olika kväveformer (inklusive ammonium och ammoniak) ligger långt under de nivåer som kan ge förgiftningseffekter. Långvariga grumlingseffekter av pumpningen bedöms inte uppstå eftersom dagbrottets innehåll av grumlande ämnen är mycket lågt. Initialt kan vattenståndsförhöjningen i bäcken orsaka en tillfällig grumling - på samma sätt som vid naturliga flödeshöjningar - men bedömningen är att den inte kommer att ha någon påverkan av betydelse på ekosystemet i någon del av bäcksystemet. Påverkan på vattenkemin kommer att vara än mindre längre ner i systemet p.g.a. allt större utspädning. Sammantaget bedöms inte vattenkvalitetsförändringen i berörda vattenförekomster medföra någon påverkan av betydelse eller vara så stor att miljökvalitetsnormen, d.v.s. måttlig ekologisk status för skulle försämras till 2015.