Yttre Miljo. Miljörapport Svappavaara

Transkript

1 Yttre Miljo 2014 Miljörapport Svappavaara

2

3 UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: (1) Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren Hållbar utveckling/ Yttre Miljö D E niddi.ogren@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Niddi Ögren LKAB Ja Linda Bjurholt Anders Furbeck Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Arkivet Malmberget Alrutz advokatbyrå Lars-Eric Aaro Frank Hojem Katarina Holmgren Anders Kitok Anders Furbeck Per-Eric Lindvall Grete Solvang-Stoltz Markus Petäjäniemi Peter Schmid Monica Bellgran Stefan Hämäläinen Monica Quinteiro Thomas Määttä Samuel Jonsson Jan-Erik Nilsson Göran Lantto Bengt Andersson Göran Olovsson Peter Söderman Peter Popper Anna Tyni Tobias Eliasson Petra Berggrund Stig Sörlin Helena Skoglund Anders Lindberg Fredrik Björkenwall Lotta Lauritz Malin Brännvall Miljörapport 2014 LKAB Svappavaara Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Kiruna T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro: W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2015\ Svappavaara - Miljörapport 2014.docx

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2014 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: LKAB:s Industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 14:3, Svappavaara 17:1, Svappavaara 27:1, Svappavaara 29:1, Svappavaara 5:3) Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: (Malm och mineral) (Malm och mineral) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: SevF01a (Gödningsmedel mm. 50t) SevK05 (Explosiva ämnen, 50 t) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :10:37 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2014 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Svappavaara Kontoret Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Anders Efternamn: Furbeck Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: anders.furbeck@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :10:37 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Svappavaara Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Den största järnmalmsfyndigheten i området är Leveäniemi som, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, hör till de stora fyndigheterna i norra Sverige, näst därefter i storleksordning kommer Mertainen och Gruvberget. I Svappavaara förädlas malm från Gruvberget och från Kiirunavaaragruvan. Malmen från Kiruna krossas och sovras i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Rågodset från Gruvberget transporteras med truckar ner till krossning och sovring innan det går vidare till anrikningsverket där godset mals och magnetsepareras under tillsats av vatten. För att avlägsna fosfor från malmen används flotation. Därefter leds koncentratet via slurrytankar till kulsinterverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, kalk och kvartsit. I kulsinterverket rullas sedan koncentratet till råkulor. Som bindemedel för att förbättra kulans hållfasthet används lermineralet bentonit. Råkulorna siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets. Pelletsen tippas sedan ner i avlastningsfickor och vidare ut till järnvägsvagnar för transport. År 2014 uppgick den totala produktionen i Svappavaara kulsinterverk till 3 323,1 kton pellets. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Vid anläggningarna i Svappavaara används också stora mängder vatten. Efter påverkan av förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Vattnet innehåller också relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester, som lösts upp i processvattnet. I Svappavaara bräddas processvatten över till recipienten Liukattijoki vid ett fåtal tillfällen per år. Verksamheten i Svappavaara ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter. Ny tillåtlighet lämnades för verksamheten i Svappavaara och Gruvberget genom deldom M Endast de villkor som berör förädlingsverksamheten behandlas i denna rapport. Se bolagets miljörapport över produktionen i Gruvberget för att ta del av de övriga villkoren. Information om markavvattning av Leveäniemi dagbrott är bilagd denna miljörapport.

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser MMD (M ) - att driva en gruva vid Gruvberget, med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara. - att leda bort och släppa ut det grund- och ytvatten som läcker in i gruvan och i stollgång vid utlastningen och för detta ändamål utföra återstående anläggningsdelar och - att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Svappavaara årligen tillverka högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter, att deponera anrikningssand samt att vidta de om- och tillbyggnader som erfordras för att höja produktionskapaciteten till den ansökta nivån. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( , ) Kiruna kommun ( ) Kiruna kommun ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan om överskridande av villkor för totalt stoftutsläpp från pelletsproduktionen samt anmälan om installation ny rökgasrening för stoft i kulsinterverket. Anmälan om gråbergskrossning inom gruvindustriområdet i Svappavaara. Anmälan om återvinning av sidoberg inom gruvindustriområdet i Svappavaara samt ändrade rågodsflöden mellan orterna Svappavaara, Kiruna och Malmberget. Anmäla om kross- och sovringsverksamhet inom LKAB:s gruvindustriområde i Svappavaara enligt MB 6kap. 9 samt 4 kap 6 miljöprövningsförordningen. Komplettering av , gällande uppförande av ny betongstation. Anmälan om ändrad deponering inom gruvindustriområdet i Svappavaara. Anmälan om återvinning av järnhaltigt sidoberg Leveäniemi och Gruvberet, inom gruvindustriområdet i Svappavaara.

8 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillstånd att från Metträsket till industrianläggningarna vid Leveäniemi bortleda vatten intill en mängd av 11 Mm 3 per år samt tillstånd för utsläppande av gruvvatten och anläggande av avskärande dammar. Tillstånd att bortleda vatten från Kalix älv intill en sammanlagd mängd av högst m 3 per dygn och högst 1 Mm 3 per år. Tillstånd att överleda vatten från Liukattijoki till sjön Metträsket samt att från Metträsket bortleda högst 4 Mm3 vatten per år samt anlägga och bibehålla: - vattenintag i Kalix älv, pumpstation vid stranden av Kalix älv och ledning därifrån till Mörtträsket, mindre grävning i Mörtträsket, damm över Liukattijoki, kanal från nämnda bäck till Metträsket, rensningar i Metträsket, vattenintag i Metträsket, pumpstation vid Metträsket, returpumpstation med returvattenledning till Metträsket, avsänka Metträskets vattenstånd till lägst 352,5m Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillverkning av högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter. 3,3 Mton pellets Produktionsvillkoret innehålls. 3,7 3,6 3,5 3,4 3,3 3,2 3,1 Produktion SK Mton ,6 3,4 3,3 3,3 3, Figur 1 Produktion pellets i Svappavaara i miljoner ton per år

9 7. Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Ej aktuellt. 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 9. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor (observera att inte alla villkor återges i sin Kommentar helhet) 1. Om inget annat framgår av denna dom ska Villkoret innehölls. arbetena utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i sin ansökan och i övrigt åtagit sig i målet. 2. Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning Villkoret innehölls. Se avsnitt 10 för mer vid UDD-, DDD-, TPH- och PH zonerna i information. pelletsverket får efter nedan angivna datum som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/m 3 (ntg) UDD, DD, TPH PH Kontroll genom mätning 4ggr per år. 4. Utsläpp till luft av stoft från panncentraler får som årsmedelvärde inte överstiga 1g/kg olja. Kontroll genom mätning 4ggr per år. 5. Utsläpp till luft av stoft från andra reningsanläggningar än ovan får efter som årsmedelvärde inte överstiga 10mg/m 3 (ntg) med undantag för anläggningar inom pelletsverket varifrån utsläppen inte får överstiga 20mg/m 3 (ntg). 6. Stoftnedfall från verksamheten (mätt med NILU-provtagare) får som samlat årsmedelvärde inte överstiga 200g/100m 2 för kalendermånad. Årsmedelvärdet ska beräknas utifrån månadsvärdena för mätpunkt SNE03, SNE12, SNE 21, SNE Vid beräkning av medelvärdet ska värdet för den mätpunkt som har det högsta månadsvärdet uteslutas. Villkoret innehölls inte. Endast en mätning genomfördes under Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret bevakas. Villkoret innehölls. Årsmedelvärdet uppgick till 151g/100m 2 för kalendermånad. Se avsnitt 10 för mer information.

10 7. Bolaget ska anmäla till mark och miljödomstolen och tillsynsmyndigheten när den nya rökgasreningsanläggningen för gratezonen PH tagits i drift. 8. Bolaget ska vidta åtgärder för att motverka störande damning, 9. Som bindemedel får endast bentonit användas. 10. Buller från verksamheten, bortsett från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning, får inte ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än vad som anges nedan. Dagtid (kl ) 50 db(a) Kvällstid (kl ) 45 db(a) Nattetid (kl ) 40 db(a) Vid bostadsbebyggelse väster om väg E10 (Vargbacken) får nyssnämnda ekvivalenta ljudnivåer överskridas med högst 5 db(a) till och med utgången av år Buller från verksamheten ska kontrolleras genom mätningar (immissionsmätningar) eller genom närfältsmätningar och beräkningar för de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske när förändringar skett i verksamheten som kan medföra mer än obetydligt ökande bullernivåer och när tillsynsmyndigheten beslutar om kontroll, dock minst två gånger per år. 14. Bolaget ska fortlöpande och systematisk arbeta med energieffektivisering av verksamheten. Arbetet med energifrågor ska redovisas i den årliga miljörapporten. Redovisningen ska bl. a. innehålla uppgifter om energianvändning per ton pellets respektive per ton malm. 15. LKAB ska ställa säkerhet till ett värde av kr för kostnaderna för efterbehandling och andra återställningsåtgärder avseende nu tillståndsgiva verksamheter. Säkerheten ska prövas av mark- och miljödomstolen och ska ha getts in till domstolen inom fyra månader från det att såväl beslutet om tillstånd till verksamheten som beslutet om godkännande av säkerheten vunnit laga kraft. 16. Bolaget ska efter samråd med Laevas sameby vidta skäliga åtgärder för att minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området. Villkoret bevakas. Villkoret innehölls. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret innehölls. Villkoret innehölls. En mätning utfördes under första halvåret 2014, samtliga mätvärden låg inom villkor. En beräkning utfördes under det fjärde kvartalet Samtliga beräkningsvärden låg inom villkor. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret innehölls. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret innehölls. Villkoret bevakas. Löpnade samverkansmöten hålls med Laevas sameby.

11 17. Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda Svappavaara hembygdsförening samt besökare av föreningens besöksstuga och de kvarvarande historiska gruvlämningarna på Gruvberget. 18. I den mån bolagets verksamhet inskränker på möjligheterna till nyttjande av sjön Syväjärvi ska bolaget i samråd med Svappavaara fritidsförening identifiera lämpliga tidpunkter för när besökare ska ha tillträde till sjön. Villkoret bevakas. Villkoret bevakas. Hela sjön ligger inom gruvindustriområdets instängsling, en grind finns dock på stranden av Syväjärvi. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Stoft (mätningar enligt SS-EN och SS028426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 33,9 ton, specifikt 0,01 kg/ton pellets Anrikningsverk: 1,8 ton Panncentral: 0,09 ton I kulsinterverket finns fyra processgaskanaler (UDD, DDD, TPH och PH). Beräkningen av stoftutsläppen för kulsinterverket bygger på medelvärden utifrån fyra stoftmätningar utförda under året. I månadsskiftet oktober-november 2013 drifttogs första etappen av ny rökgasreningsanläggning för kulsinterverket. Den första etappen omfattar UDD-, DDD- och TPHzonerna och består av elektrofilter för stoftrening. Anläggningen, som är försedd med kontinuerlig mätutrustning, har haft god funktion under året. Stoftutsläppet från pelletsproduktionen har minskat med 97% 2014 jämfört med 2013 tack vare den nya rökgasreningen. 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Stoft kg/ton totalt Svappavaara ,33 0,34 0,20 0,13 0, Figur 2 Stoft i kg per ton producerad pellets i Svappavaara per år I kulsinterverket finns också sju mindre anläggningar för stoftrening. Fem av dessa har mätts under I anrikningsverket finns två mindre anläggningar för stoftrening. Dessa har mätts vid ett tillfälle under Efter sista december 2014 omfattas dessa anläggningar av villkor 5 och kommer således att mätas vid minst fyra tillfällen per år. I panncentralen finns två pannor. Stoftemission från panncentralerna beräknas utifrån uppmätt stoftemission (g stoft/kg olja). Mätning av utsläpp till luft av stoft från panncentralen har utförts vid

12 endast ett tillfälle under Detta innebär att villkor 4 inte kunnat innehållas i sin helhet. De uteblivna mätningarna berodde på den varma väderleken under inledningen av Panncentralen nyttjas endast under perioder med ihållande kyla eller vid långvariga verksamhetsstopp. Också avslutet av året var förhållandevis varm och endast en mätning kunde utföras under det sista kvartalet. Tillsynsmyndigheten har löpande informeraters om läget och avvikslen har anmälts. Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning) (SS ) LKAB mäter nedfallande stoft vid 8 platser i Svappavaara, varav en mätplats utgör referenspunkt (se bilaga 1). Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle årligen, vanligen i mars. Snöprovtagning utförs bland annat för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. Enligt villkor 6 ska nedfallande stoft mätas i 7 punkter, se resultat i diagram nedan. Villkoret innehölls för 2014 då årsmedelvärdet uppgick till 151g/100m 2, för kalendermånad. Det högsta uppmätta värdet under 2014för en månad uppgick till 848g/100m 2, för kalendermånad (april SNE12) SNE03 SNE12 SNE21 SNE29 SNE30 SNE31 SNE32 Årmedelvärde villkor Årsmedelvärde 2014 Årsmedelvärde 2013 Figur 3 Uppmätta halter av nedfallande stoft per punkt och månad. Årsmedelvärdet för 2014 uppgick till 151g/100m 2, för kalendermånad. LKAB har beslutat att använda två referenspunkter för nedfallande stoft gemensamt för hela Malmfälten från och med Referenspunkten för opåverkad miljö är belägen utanför Kiruna och referenspunkt för tätort är belägen i centrala Gällivare. Snöprovtagning utfördes i mars. Vid provpunkt SSN12 uppmättes det högsta värdet, 712 g/m 2, 30dygn. Vid referenspunkten SSN06 uppmättes 10 g/m 2, 30dygn. Luftkvalitetsmätning LKAB mäter luftkvalitet i Svappavaara samhälle kampanjvis. Den senaste mätningen pågick under perioden till Resultat från mätningar visar att ingen av de uppmätta parametrarna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 överskred aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider i gasfas (HF resp. HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökade halterna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 under vintermånaderna, vilket kan

13 förklaras med kallare väder i området vilket ger sämre omblandning av luften (inversion) och en ökad andel vedeldning i samhället. LKAB avsåg att under 2014 starta en ny mätkampanj men på grund av försenad leverans samt andra problem har inte den mätningen startat ännu. Anläggningen är dock på plats i Svappavaara och kampanjen förväntas inledas under första kvartalet Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Svavelemissionen härrör från förbränning av fossila bränslen och förekommer till viss del också i järnmalmsslig och tillsatsmedel. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 755 ton Panncentral: 0,84 ton Totalt: 756 ton eller 227,5g/ton pellets Beräkningen av svaveldioxidemissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i svavelinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt svavel som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som svaveldioxid. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Därutöver tas hänsyn till förbrukad mängd externbränsle (kol och olja) i kulsinterverket samt till svavelinnehållet i dessa. Ca 10 % av svavlet avgår i flourreningsanläggningen. Svaveldioxidemissionen från panncentraler är beräknad utifrån förbrukad mängd olja i panncentral samt svavelinnehållet i oljan. Den totala bedömningen tar alltså hänsyn till svavel från mineral (massbalanser) samt svavel från bränslen (kol och olja i kulsinterverk samt olja i panncentral) Svaveldioxid g/ton pellets totalt Svappavaara , ,8 400,5 227, Figur 4 Emitterad svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år Fluor (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs fluor som finns bundet i järnmalmssligen. Fluorreningsanläggningen reducerar fluoravgången från processen genom att insprutad kalk reagerar med fluor i PH-zonens avgaskanal. Sammanfattning av fluorutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 15 ton räknat som HF motsvarande 14,1 ton räknat som F, specifikt 4,5 g HF/ton pellets motsvarande 4,2 g F/ton pellets. Beräkningen av fluoremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt fluor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten

14 avgår som fluorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Avskiljningsgraden i fluorreningsanläggningen antas vara över 90 %. För att reglera kalkdoseringen finns ett kontinuerligt registrerande instrument i PH-kanalen F g/ton Svp ,1 4,5 4,1 4,2 4, Figur 5 Emitterad fluor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs klor som finns bundet i järnmalmssligen. Sammanfattning av klorväteutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 316 ton räknat som HCl, specifikt 95 g HCl/ton pellets. Beräkningen av kloremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i klorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt klor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som klorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Cirka 60 % av kloravgången sker via PH-kanalen, som har en reningseffekt av klor på ca 30 %. Resterande 40 % av kloravgången sker via TPH-kanalen där reningssteg saknas. 150 HCl g/ton SVP Figur 6 Emitterad väteklor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år Kvävedioxid (Mätningar enligt SS ) Vid förbränning av fossila bränslen avgår kväveoxider. Sammanfattning av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 609 ton, specifikt 183g/ton pellets Manuell mätning av kvävedioxidemissioner från rökgaskanalerna TPH och PH har utförts vid fyra mättillfälle under Emissionen av kvävedioxid uppgick till 183g/ton pellets, vilket motsvarar ca 609 ton NO x.

15 NOx g/ton pellets Svp Figur 7 Emitterad kvävedioxid gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år Koldioxid LKAB:s utsläpp av koldioxid ingår från och med 2005 i handelssystemet för utsläppsrätter. Nedan redovisas de insatsmaterial som ger upphov till koldioxidutsläppen i Svappavaara samt procentuell fördelning av CO 2 -utsläppet. Den totala koldioxidemissionen från verksamheten i Svappavaara under 2014 har beräknats till ton CO 2. Utsläppet av koldioxid per ton pellets som producerats beräknas därmed till 33,5 kg CO 2 /ton. Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på en mätning i processgaskanalerna i kulsinterverket. Beräknad emission av ammoniak (NH 3 ) under 2014 uppgick till 0,39 g/ton pellets, motsvarande ca 1,3 ton på årsbasis. Dioxiner Dioxiner uppkommer i den del av pelletsprocessen när förbränning sker, dvs i TPH- och PH-zonerna. Mängden dioxin bedöms ha uppgått till ca 0,4 g under 2014, baserat på ett mättillfälle. Tungmetaller Under 2014 har mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller utförts. Dessa resultat används för beräkningar av de totala utsläppen under året. För mer information se emissionsdeklarationen. Buller Under 2014 har LKAB utfört en missionsmätning av buller i Svappavaara samhället samt en beräkning av buller. Vid båda kontrollerna som utfördes i april-juni respektive november-december innehölls villkoret. MÄTNING Ekvivalent ljudnivå i db(a) i kontrollpunkt: Mätdatum Tid SBU 01 SBU 02 SBU 03 SBU 06 SBU 07 Kommentar Lossningsstation i drift Lossningsstation i drift. Störningar från vägarbete förekom Tabell 1Uppmätta bullernivåer i Svappavaara samhälle under det första halvåret Beräkning Ekvivalent ljudnivå i db(a) Datum Tid SBU01 SBU02 SBU03 SBU06 SBU07 Nov Dec Tabell 2 Beräknade ljudnivåer i Svappavaara samhälle under det andra halvåret 2014.

16 Vatten (för provpunkternas lokalisering se bilaga 1) Slamhaltigt processvatten avleds genom pumpning till sandmagasinet och vidare till klarningsmagasinet och slutligen recipientmagasinet. Där pumpas det över till Metträsk för att gå i retur till malmförädlingsverken. Bräddning till Liukattijokisystemet sker vid ett fåtal tillfällen per år, normalt i maj och september i samband med naturligt höga flöden. Ett visst läckage sker genom dammvallar. Läckage av kväve och fosfor samt metaller understiger tröskelvärden för utsläpp i NFS 2006:9. Under 2014 har uppskattningsvis 0,75 Mm 3 vatten bräddats till recipienten. Mätning av vattenkvalitet på bräddat vatten har utförts vid 11 tillfällen under Parameter SVA58 Tot-N 10,3 Tot-P 66 Cr 3,2 Cd 0,02 Cu 3,2 Ni 1 Pb 0,02 Zn 1,99 As 0,39 Tabell 3: Resultat total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde, tre provpunkter (SVA24, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet. Under 2014 har provtagning utförts vid 15 tillfällen. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras från SVA13 till SVA24. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SV SVA13 (ref.) SVA24 SVA55 SVA53 ph 7,2 (6,1-7,7) 7,6 (7-8,2) 7,5 (6,9-8,1) 7,5 (7-8,1) Alkalinitet (mmol/l) 0,52 (0,18-0,72) 0,9 (0,4-1,6) 1,2 (0,39-6,39) 1,2 (0,4-6,4) Konduktivitet (ms/m) 6,3 (2,3-8,6) 30,6 (14,7-55) 20 (10-36) 19,7 (9,7-35,7) Tot-N (mg/l) 0,2 (0,12-0,36) 1,12(0,41-2,57) 0,71 (0,1-1,73) 0,58 (0,2-1,3) NH4-N 0,03 (0,012-0,78) 0,06 (0,02-0,1) 0,04 (0,01-0,1) 0,04 (0,02-0,1) NO3-N 0,1 (0,1-0,11) 0,79 (0,2-0,8) 0,45 (0,086-1,1) 0,45 (0,9-1,1) Tot-P (mg/l) 0,01 (0,005-0,013) 0,01 (0,005-0,035) 0,007 (0,006-0,008) 0,007 (0,006-0,008) Koppar (µg/l) 0,23 (0,13-0,49) 1,88 (0,6-3,9) 1,28 (0,37-3,15) 1,3 (0,37-3,15) Klorid (mg/l) 0,96 (0,82-0,96) 17,3 (3,58-44) 9,8 (1,9-25) 9,8 (1,9-25) Sulfat (mg/l) 3,3 (2,4-3,9) 60,4 (12,8-130) 34,6 (6,8-68) 34,5 (6,7-68) Suspenderat material (mg/l) 4 (4-5,1) 4,1 (<4-5,3) <4,0 <4,0 Tabell 4 Årsmedelhalter av ett antal parametrar för provpunkt SVA13, SVA24, SVA55 och SVA53 för 2014 (maxoch minvärden inom parantes). Provtagningsprogrammet för de punkterna innehåller över 30 parametrar. LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet. Under sommaren och hösten 2014 genomfördes biologiska undersökningar av påväxtalger, bottenfauna och fisk i recipientsystemet (Liukattijoki). Dessutom undersöktes metallhalter hos abborre i Luongasjärvi samt koncentration av metallföroreningar i Luongasjärvis ytsediment. Sammantaget bedöms de undersökta biologiska variablerna i recipienten vara normala och nuvarande underlag fastlår att

17 gruvverksamheten inte gett någon mätbar negativ inverkan på biologin i vattendragen och i sjön Luongasjärvi. Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid sex tillfällen under 2014 (provpunkt SVA05). Vid provtagningen kunde aromatiska kolväten inte påvisas, utan halterna rapporterades under detektionsgräns vid samtliga provtagningstillfällen. Vid ett tillfälle i juli uppmättes 0,17 mg/l alifatiska kolväten, detta är strax över detektionsgräns. Vid nästa mättillfälle i september var värdet åter under detektionsgräns. Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och kulsinterverket under 2014: Anrikningsverket: Olivin 24 kton Kvartsit 45 kton Kalksten 20 kton Kulsinterverket: Bentonit 24 kton Avfall Följande mängder avfallsfraktioner har uppkommit under 2014, totalt för Svappavaara och verksamheten vid Gruvberget och Mertainen samt vid dolomitbrytningen i Masugnsbyn. Det miljöfarliga avfallet har borttransporterats för destruktion och material-/energiutvinning. Verksamhetsavfall (ÖVA) 847 ton Skrot (metaller) 995 ton Farligt avfall 184 ton Total mängd avfall 2025 ton Sorterat avfall 99 % Farligt avfall per mottager av avfallsslag Mängd Mottagare Flockmedel, dextrin och smörjfett. ( =) kg Sakab AB Elektronikskrot, aerosoler, emulsioner, färg-lack-limavfall lösningsmedelsbaserat, ( =) kg SR Luleå FA- Lager glykol, hydraulslang, lösningsmedel vattenhaltiga, oljeavfall, oljefilter, spillolja och ackumulatorblyskrot. Elektronikskrot kg SR Kiruna Gasflaskor. 11 ST LKAB Kalkrikt stoft från fluorreningsanläggningen uppsamlas i en silo varifrån det lastas över på specialfordon för transport till deponi i Kiruna. Avfallskalken klassas som ickefarligt avfall. Under 2014 har ton kalk förbrukats i reningsanläggningen. Restprodukter Från anrikningsverket skickas anrikningssand ut till sedimentationsdammen, under 2014 uppgick det till 622 kton. Energi Under 2014 konsumerades totalt 4,3 TWh i form av el, kol och olja. Den totala energikonsumtionen för LKAB Svappavaara för 2014 uppgick till cirka 533 GWh varav 222 GWh utgjordes av el. Den totala energiförbrukningen för pellets uppgick 2014 till 167 GWh/Mton (hela processen inräknat).

18 I anläggningarna har följande mängder kol respektive eldningsolja förbrukats under 2014: Kulsinterverket: Kol ton Olja (EO1) m 3 Panncentraler: Olja (EO1) m Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är ej aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell X 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26. Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Föreskrifterna är ej aktuella för verksamheten. Aktuell X Ej aktuell 13. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 14. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas tills vidare i en separat textmall som finns i SMP. Ej aktuellt.

19 15. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Ej aktuellt. 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under barmarkssäsongen 2013 påbörjades instängsling av hela industriområdet med början i nordöst, efter samråd med berörda samebyar. Detta arbete har i stort sett slutförts under LKAB började under slutet av 2013 att nyttja ett nytt rapporterings- och redovisningssystem för miljödata kallat Credit360. En stor del av miljö- och energidatan finns inrapporterat i det systemet och är tillgängligt för funktioner som utför extern rapportering. Den samlade data- hanteringen minskar risken för felrapportering och databortfall. LKAB har under 2014 installerat rapporterings- redovisningssystemet Synergi för hantering av miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Samtliga anställda inom LKAB- koncernen har tillgång till systemet och ärenden följs upp på chefsnivå och sammanställs i månadsrapporter. Det nya systemet kommer att underlätta uppföljning av utförda åtgärder och bearbetning av data för sammanställning och utvärdering. Under 2015 kommer även LKAB:s leverantörer att kunna nyttja systemet. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga betydande åtgärder har utförts vid LKAB:s förädlingsverksamheten i Svappavaara med anledning av driftstörningar, avbrott eller olyckor. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser samt åtalsanmälningar under Miljöhändelser Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en miljöhändelserapport upprättas. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten. Under 2014 har ett fåtal mindre miljöhändelser kopplade till LKAB:s förädlingsverksamhet i Svappavaara inträffat. Samtliga händelser har kunnat hanterats så att LKAB bedömer att olägenhet för människors hälsa eller för miljön kunnat undvikas. I mars inträffade ett oljespill, oklar mängd, på hårdgjord yta i anslutning till skrotgården i Svappavaara. Spillet sanerades. I juni skedde ett mindre spill av drivmedel till Olofssons diket. Sanering utfördes omedelbart. I september inträffade ett oljeläckge, ca 100L vid kiln inne i Svappavaara kulsinterverk. Bärhjulstätningen höll inte tätt och oljan rann ner i uppsamlingskärl under bärhjulet. En del a oljan rann över och vidare ner i spolrännor och ut i det interna processvattensystemet.

20 Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö (villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till ekobrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Under 2014 inlämnade Länsstyrelsen inget sådant ärende kopplat till LKAB:s förädlingsverksamhet i Svappavaara till åklagarmyndigheten. 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB är en av landets största energikonsumenter och utför därför undersökningar och åtgärder löpande. Utförda åtgärder/tester med syfte att spara råvaror och energi - Byte av belysning i ficktoppen, energibesparing 134 Mwh Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. 19. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbetet med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med något som är mindre farligt. Under 2014 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av något mindre farligt. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder.

21 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatserna fokuseras på att optimera flödet av avfall för att hålla god ordning och reda. Samtliga skyltar för de olika avfallsfraktionerna är utbytta på alla verksamhetsorter. Skyltarna är i ett större format med en enklare beskrivning av hur avfallet skall hanteras. Under året har uppbyggnad av nytt miljöförråd i Svappavaara startat. Det nya miljöförrådet är dimensionerat för att kunna omhändertaga allt farligt avfall som genereras i Svappavaara och Mertainen. En ny återvinningsgård har även byggts, med hårdgjorda ytor, fackindelning samt på en större yta för att kunna mottaga järn- och metallavfall samt övrigt verksamhetsavfall från den växande verksamheten på ett hållbart sätt. 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB utför löpande undersökningar och åtgärder med syfte att minska risker som kan ge upphov till olägenhet för miljön eller människors hälsa. En del utförs ortsövergripande och andra är bundna till en specifik ort. Utsläpp till vatten LKAB anser att det är viktigt att skapa en helhetssyn avseende emissioner till vatten. Ett sätt att nå låga utsläppshalter via hållbara lösningar är att kombinera olika former av dellösningar där passiva reningssteg utgör en viktig pusselbit. Passiv vattenrening innebär i motsats till aktiv rening exempelvis inga tillsatser av främmande kemikalier eller nyttjade av tillförd energi. LKAB undersöker för närvarande möjligheterna att införa passiv eller semipassiv kväverening som nyttjar befintliga vattensystem och naturligt förekommande bakterier. Arbetet genomförs inom ett omfattande forskningsprojekt som delvis finansieras av Vinnova inom programmet för Strategiska innovationsområden och beräknas pågå fram till maj Konsortiet innefattar utöver gruvindustrin akademin i form av Luleå Tekniska Universitet, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. LKAB står vid sidan av Vinnova för merparten av det finansiella stödet i projektet och all praktisk pilotverksamhet är förlagd till LKAB:s verksamhetsområden. Projektet är uppdelat i tre delar där kväveavskiljningskapaciteten och tillämpbarheten ska fastställas vid nyttjande av biologiska barriärer, optimering av befintliga vattenmagasin samt nyttjande av flytande våtmarker. Utsläpp till luft Under hösten 2013 drifttogs etapp 1 av rökgasreningsprojektet i Svappavaara kulsinterverk. Reningsanläggningen utgörs av ett elektrofilter och renar processgaserna från UDD, DDD och TPH gaskanalerna på stoft. Under 2014 har anläggandet av rökgasrening etapp två pågått. Den etappen omfattar stoftrening av PH zonen samt rening av sura gaser. Anläggningen kommer att drifttas hösten 2015.

22 Åtgärder mot diffus damning För att begränsa damningen från gruvindustriområdet i Svappavaara har damningsbegränsande åtgärder, i form av sopning med upptag, bevattning och saltning utförts under barmarkssäsongen. Vintertid hyvlas vägarna enligt rutin. LKAB besår vilande ytor med industrisådd löpande och asfalterar de vägar och upplagsyor där så är lämpligt. Åtgärder för att dämpa buller LKAB har de senaste tre åren arbetat intensivt med att begränsa buller från bolagets verksamhet i Svappavaara. De relativt omfattande åtgärderna har gett resultat och LKAB har innehållit villkoret för buller under Även framöver kommer LKAB att bevaka tillkommande eller förändrade aktiviters bidrag till den totala bullersituationen på orten. 22. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB Green Pellets!

23 4 a Industriutsläppsverksamheter 4 a För verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 4, att textdelen ska innehålla följande (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen): OBS! På länsstyrelsens informationswebb om SMP finns en mall som kan användas som komplement för ifyllande av b) BAT-slutsatser ( Om alternativvärd eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas. Beslutets innehåll: Beslut om alternativvärde eller dispens finns ej. Om statusrapport har getts in ska dessutom anges tidpunkt för inlämnadet och till vilken myndighet detta har gjorts. Tidpunkt för inlämnadet: Myndighet: Status rapport har ej inlämnats. Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas. a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur verksamheten uppfyller den. Kommentar: Med verksamhetsår avses kalenderåret före det år rapporteringen sker. År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten: 2012 Tillämplig slutsats Bedömning 1. Miljöledningssystem LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierat enligt ISO och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet. 2. Energiledning LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierad enligt ISO och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet. 3. Optimering av energiflöden Ej relevant, gäller integrerade stålverk 4. Användning av masugns- och LD-gas Ej relevant, gäller integrerade stålverk 5. Minska elektriska energiförbrukningen LKAB uppfyller kraven. Energiaspekten beaktas i befintliga och planerade verksamheter, bla finns rutiner för upphandling av ny elektrisk utrustning med syfte att minska den elektriska energiförbrukningen. 6. Materialhantering Slutsatsen gäller i första hand integrerade stålverk men är delvis tillämplig på pelletsverk. LKAB uppfyller kraven genom de åtgärder som är implementerade för att optimera materialhantering vid de viktigaste punkterna. 7. Råvarors kvalité Ej relevant, gäller integrerade stålverk 8. Hantering restprodukter Ej relevant, gäller integrerade stålverk 9. Extern användning eller återvinning fasta restprodukter LKAB uppfyller kraven. Nyttjande av fasta restprodukter sker i så stor utsträckning som möjligt, bland annat genom återvinning av tidigare deponerat material. 10. Drift och underhållsrutiner, restprodukter LKAB uppfyller kraven. LKAB har genom ledningssystem rutiner för hur förberedande underhåll och hantering av restprodukter ska bedrivas i alla delar av processen. 11. Diffusa stoftutsläpp LKAB uppfyller kraven. LKAB arbetar kontinuerligt och strukturerat med att