Yttre Miljö. Miljörapport Svappavaara

Transkript

1 Yttre Miljö 2010 Miljörapport Svappavaara

2

3 TQ/Viveca Nordanfjäll Roslin, UTREDNING 1(25) Utredningens titel Miljörapport 2010 LKAB Svappavaara Författare Viveca Nordanfjäll Roslin Får publiceras Ja Utredningen till Kiruna Kommun, Miljökontoret Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Alrutz Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Leif Boström Lotta Fogde Malin Fors Anders Furbeck Roger Hahne Anders Henriksson Katarina Holmgren Anders Kitok Per-Erik Lindvall Anders Lundkvist Thomas Määttä Ulf Nilsson Leif Pesonen Markus Petäjäniemi Rune Skarpsvärd Grete Solvang Monica Quinteiro Uppdragsgivare LKAB Godkänd av VD Lars-Eric Aaro Sammanfattning till Inledning Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel.

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan( ) år: 2010 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaaragruvan Postnummer: Ort: KIRUNA Besöksadress: LKAB:s Industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara 14:3, Svappavaara 17:1, Svappavaara 27:1, Svappavaara 29:1, Svappavaara 5:3, Svappavaara Malmfält 1:1 Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :12:45 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan( ) år: 2010 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Viveca Efternamn: Nordanfjäll Roslin Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: viveca.roslin@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: FK 8 Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :12:45 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Svappavaara Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Brytning av järnmalm sker i underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget samt i ett dagbrott i Svappavaara (Gruvberget). I Svappavaara förädlas malm från Gruvberget och från Kiirunavaaragruvan. Malmen från Kiruna krossas och sovras i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Rågodset från Gruvberget transporteras med truckar ner till krossning och sovring som utförs vid anrikningsverket i Svappavaara. I anrikningsverket mals och magnetsepareras rågodset under tillsats av vatten. För att avlägsna fosfor från malmen används flotation. Därefter leds koncentratet via slurrytankar till pelletsverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, kalk och kvartsit. I pelletsverket rullas sedan koncentratet till råkulor. Som bindemedel för att förbättra kulans hållfasthet används lermineralet bentonit. Råkulorna siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls sedan till färdiga pellets. Kulorna tippas sedan ner i avlastningsfickor och vidare ut till järnvägsvagnar för transport till kund. Den totala produktionen för 2010 var 3 410,6 kton pellets. Drifttiden vid pelletsverket var timmar och vid anrikningsverket timmar. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Vid anläggningarna i Svappavaara används också stora mängder vatten. Efter påverkan av förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Vattnet innehåller också relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester, som lösts upp i processvattnet. I Svappavaara bräddas normalt inget processvatten över till recipienten Liukattijoki. Däremot förekommer ett läckage som gör att en viss mängd processvatten når recipienten årligen och transporteras vidare ut mot Torne älv systemet. Verksamheten i Svappavaara ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter.

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 97/76) Tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva verksamheten vid bolagets dagbrott och industrianläggningar inom Svappavaaraområdet intill de i ansökningen angivna årliga produktionsvolymerna (8,5 Mt råmalm) samt att utföra de nya anläggningar och vidta de förändringar i befintliga anläggningar som Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 102/87) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 137/88) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 10/89) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 111/92) erfordras för den ökade produktionen. Tillstånd enligt miljöskyddslagen att driva pelletsverket med rågods från Kiruna eller Svappavaara intill en årlig produktion av 4,0 Mt prima pellets. Tillståndet gäller alternativt till det genom beslut (nr 97/76) meddelade tillståndet till verksamheten med Svappavaaramalm som rågods. Tillstånd att använda kolpulver som externbränsle (igångsättningsmedgivande avseende schaktnings- och byggnadsarbeten). Tillstånd enligt miljöskyddslagen att vid pelletsverket i Svappavaara del byta ut befintlig oljebrännare mot en kombinationsbrännare för kolpulver och olja samt uppföra angivna anläggningar för mottagning, transport, lagring, krossning, siktning och malning av kol, dels driva anläggningar med den kolmängd som erfordras för pelletsverkets drift. Prövning av uppskjutna frågor angående tillstånd dels att ändra och utöka verksamheten vid malmbehandlingsverket i Svappavaara, dels att installera och driva anordningar för kolpulverförbränning m m vid samma verk. Koncessionsnämnden föreskriver, med upphävande av uppskovsförordnandena och de provisoriska villkoren enligt beslut 102/87 och 10/89 ytterligare villkor för verksamheten vid pelletsverket.

8 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Anmälan om kapacitetsökning vid ( ) lossningsstationen i Svappavaara Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) ( ) Anmälan om upplag av behandlad oljeförorenad jord i Svappavaara. Angående redovisning av bullersituationen i Svappavaara under perioden Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Tillstånd att överleda vatten från Liukattijoki till sjön Metträsket samt att från Metträsket bortleda högst 4 Mm 3 vatten per år samt anlägga och bibehålla: - vattenintag i Kalix älv, - pumpstation vid stranden av Kalix älv och ledning därifrån till Mörtträsket, - mindre grävning i Mörtträsket, - damm över Liukattijoki, - kanal från nämnda bäck till Metträsket, - rensningar i Metträsket, - vattenintag i Metträsket, - pumpstation vid Metträsket, - returpumpstation med returvattenledning till Metträsket, - avsänka Metträskets vattenstånd till lägst Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) 352,5 m. Tillstånd att bortleda vatten från Kalix älv intill en sammanlagd mängd av högst m 3 per dygn och högst 1 Mm 3 per år. Tillstånd att från Metträsket till industrianläggningarna vid Leveäniemi bortleda vatten intill en mängd av 11 Mm 3 per år samt tillstånd för utsläppande av gruvvatten och anläggande av avskärande dammar.

9 Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 81/80) Miljödomstolen (M ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Koncessionsnämnden förordnar, med upphävande av uppskovsförordnandena och utredningsföreläggandena i besluten (nr 97/76), (nr 45/77), (nr 52/78) och (nr 104/78), att ytterligare villkor skall gälla för det i beslut (nr 97/76) lämnade tillståndet att bedriva verksamhet vid bolagets dagbrott och industrianläggningar inom Svappavaaraområdet. Miljödomstolen lagligförklarar och godkänner vidtagna åtgärder på dammsystemet och lämnar tillstånd till höjning av sandmagasinet med två meter. Miljödomstolen lagligförklarar och godkänner vidtagna åtgärder och lämnar tillstånd att komplettera befintligt dammsystem inom Svappavaara industriområde. Anmälan angående deponering av anrikningssand med högre fastgodsandel från malmförädlingsverksamheten i Svappavaara anrikningsverk. Anmälan angående införande av flotation i Svappavaara anrikningsverk. Anmälan angående förändrad rågodsförsörjning i Svappavaara. Ändringen består i att LKAB under en period avser att helt eller delvis använda rågods från den planerade gruvan vid Gruvberget i Svappavaara istället för rågods från Kiruna för tillverkning av pellets i Svappavaara malmförädlingsanläggning. Alternativt skall rågodset från Gruvberget användas för tillverkning av specialprodukt (KMR). Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

10 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd / Annat mått Tillverkning av 4,0 Mton pellets med rågods från Kiruna eller Svappavaara Faktisk produktion/annan uppföljning 3,4 Mton pellets med rågods från Svappavaara Gruvberget och Kiruna Kommentar Produktionsvillkoret innehålls. 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Stoft, punktutsläpp 150 mg/m 3 normal torr gas som månadsmedelvärde Stoft, totalt pelletsverket 0,25 kg/ton producerad prima pellets Stoft PH-zonen 50 mg/m 3 normal torr gas Stoft panncentraler 1,5 g/kg olja Kommentar Villkoret innehålls. Det högsta värdet som registrerades var 83,5 mg/m 3 normal torr gas ( ) i TPHgaskanalen. Villkoret innehålls. Utsläpp av stoft uppgick till 0,129 kg/ton pellets Villkoret innehålls. 6,79 mg/m 3 ntg baserat på ett mättillfälle. Villkoret innehålls. 0,03 g/kg olja räknat som medelvärde (totalt 8 mättillfällen vid två separata pannor). Stofthalten varierar och uppgår som minst 0,01 g/kg olja och som mest 0,05 g/kg olja. Villkoret innehålls med god marginal under samtliga mättillfällen och räknat som månadsmedelvärde.

11 Stoft, luft från kolkross, kolsilo och kolkvarn samt transportanordningar mellan dessa 50 mg/m 3 normal torr gas Fluor, pelletsverket totalt 15 g F/ton pellets Svavel, pelletsverket, kolbränsle 0,17 g/mj tillfört kolbränsle, årsmedelvärde Kvicksilver, pelletsverket, kolbränsle 0,1 ppm, årsmedelvärde Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostadsbebyggelse öster om riksväg 98 i vad denna nivå påverkas av bolagets verksamhet får ej överstiga 50 db(a) under dagtid (kl 07-18), 45 db(a) under kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) under nattetid (kl 22-06). Härvid skall dock bortses från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning. Vid bostadsbebyggelse väster om väg 98 får nyssnämnda ekvivalenta ljudnivåer överskridas med högst 10 db(a). Mätdata för år 2010 saknas. Under året har en reningsanläggning projekterats. Installation är planerad till andra kvartalet Villkoret innehålls. 5,1 g F/ton pellets baserat på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) respektive färdig produkt. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Reningsgraden i fluorreningsanläggningen antagen till 92 %. Villkoret innehålls. 0,11 g S/MJ tillfört kolbränsle, årsmedelvärde, enligt analys (ASTM D 4239) av kolprov. Villkoret innehålls. 0,06 ppm Hg i kolbränslet enligt analys (EPA 7473) av kolprov. Villkoret innehålls. För en mer utförlig redovisning avseende buller, se punkt 9.

12 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:11 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. Ej aktuell X X X X X

13 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Stoft (mätningar enligt SS-EN och SS028426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 439 ton, specifikt 0,129 kg/ton pellets Anrikningsverk: 0,7 ton, specifikt 0,0002 kg/ton pellets Panncentral: 0,025 ton, specifikt 0, kg/ton pellets. Totalt: 440 ton, vilket ger 0,129 kg/ton pellets. I kulsinterverket finns fyra processgaskanaler (UDD, DDD, TPH och PH). Kontinuerlig mätning av stoft sker i TPH- och PH-kanalen. Årligen utförs kontrollmätningar av stoftmängden i de fyra processgaskanalerna. Beräkningen av stoftutsläppen för kulsinterverket bygger på medelvärden utifrån ett antal utförda stoftmätningar på respektive mätpunkt, alternativt på enstaka mätvärden i de fall endast en kontrollmätning utförts vid anläggningen. Stoftemissionsmätningar vid anrikningsverket genomfördes vid tre tillfällen under Vid panncentralen finns två pannor. Vad gäller stoftemission från panncentralerna har utsläppet beräknats utifrån uppmätt stoftemission (g stoft/kg olja) från totalt 8 mättillfällen vid två separata mätpunkter samt utifrån förbrukad mängd olja i panncentralerna. Det kontinuerliga driftinstrumentet för PH-kanalen har i medeltal uppmätt en stoftemission om 0,0046 kg/ton pellets. Månadsmedelvärdena har varierat mellan 0,0027 kg/ton pellets och 0,0073 kg/ton pellets. Det kontinuerligt registrerande stoftinstrumentet i PH-zon visade god överensstämmelse med den manuella referensmätningen. Det kontinuerliga driftinstrumentet i TPH-kanalen har i medeltal uppmätt en stoftemission om 0,0953 kg/ton pellets. Månadsmedelvärdena har varierat mellan 0,0459 kg/ton pellets och 0,227 kg/ton pellets. Det kontinuerligt registrerande stoftinstrumentet i TPH-zon visade god överensstämmelse med den manuella referensmätningen.

14 Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning) (SS ) Nedfallande stoft mäts på fyra platser i Svappavaara, varav en mätplats utgör referenspunkt. Vid provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle. Mätpunkternas placering framgår av bilaga 1. Snöprovtagningen utförs för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. Noteras bör dock att snöprovtagningen inte alltid uppvisar enbart mängden lokalt nedfallande stoft, utan påverkas i vissa fall även av partiklar förflyttade av kraftiga vindar. LKAB har ett målsättningsvärde avseende nedfallande stoft på 250 g/100m 2 /månad. Under december 2010 överskred samtliga mätplatser målsättningsvärdet för nedfallande stoft (ej mätning i referenspunkt). På en mätplats (SNE12) överskreds även målsättningsvärdet under juli, oktober och november. Månad Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Medel Provpunkt Enhet SNE03 g/100 m 2, 30 dygn SNE06 g/100 m 2, 30 dygn SNE12 g/100 m 2, 30 dygn SNE21 g/100 m 2, 30 dygn Även snöprovtagningen visade på högst halter av stoft på denna provpunkt (SSN12). Provplats Snödjup (cm) Nedfallande glödgningsrester (g/100m 2 /30 dygn) SSN SSN SSN SSN Den ökade damningen kan sannolikt härledas till anläggningsarbeten kopplade till uppstarten av dagbrottsverksamheten vid Gruvberget. Situationen har förbättrats i och med att de större inledande anläggningsarbetena avslutats och verksamheten vid Gruvberget har övergått i en mer varaktig driftsituation. Under 2010 har ett flertal åtgärder genomförts för att minska damningen. Ett utbyte av Gruvbergets kross-/sovringsanläggning är planerat till början av Under 2010 har LKAB tagit fram en handlingsplan för damningsbekämpande åtgärder som kommer att verkställas under 2011.

15 Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Svavelemissionen härrör från förbränning av fossila bränslen och förekommer till viss del också i järnmalmsslig och tillsatsmedel. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: ton, specifikt 325,4 g/ton Panncentral: 0,9 ton, specifikt 0,3 g/ton. Totalt: 1 110,9 ton, specifikt 325,7 g/ton. Beräkningen av svaveldioxidemissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i svavelinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt svavel som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som svaveldioxid. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Därutöver tas hänsyn till förbrukad mängd externbränsle (kol och olja) i kulsinterverket samt till svavelinnehållet i dessa. Svaveldioxidemissionen från panncentraler är beräknad utifrån förbrukad mängd olja i panncentral samt svavelinnehållet i oljan. Den totala bedömningen tar alltså hänsyn till svavel från mineral (massbalanser) samt svavel från bränslen (kol och olja i kulsinterverk samt olja i panncentral). Massbalansberäkningar baserade på externbränslernas svavelinnehåll och produktanalyser ger för kulsinterverket följande: Före rening Svavel från kol (ton) 105,4 Svavel från olja (ton) 0,6 Svavel från mineral (råkula-pellets) (ton) 511 Summa 617 Efter rening (fluorrening 10 % avskiljs) S emitteras till luft (ton) 556 SO 2 emitteras till luft (ton) 1110 Fluor (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs fluor som finns bundet i järnmalmssligen. Fluorreningsanläggningen reducerar fluoravgången från processen genom att insprutad kalk reagerar med fluor i PH-zonens avgaskanal. Fördelningen av fluorutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 18 ton räknat som HF motsvarande 17,5 ton räknat som F, specifikt 5,4 g HF/ton pellets motsvarande 5,1 g F/ton pellets. För att reglera kalkdoseringen finns ett kontinuerligt registrerande instrument i PH-kanalen. Årligen genomförs jämförande referensmätningar av instrumentet.

16 Beräkningen av fluoremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt fluor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som fluorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Avskiljningsgraden i fluorreningsanläggningen antas vara 92%. Det kontinuerligt registrerande fluorinstrumentet i PH-kanalen har under 2010 visat månadsmedelvärden varierande mellan 1,7 g F/ton pellets och 3,9 g F/ton pellets. Årsmedelvärdet var 2,9 g F/ton pellets vilket för 2010 ger en fluoremission motsvarande ca 9,8 ton från PH-kanalen. Den kontinuerligt registrerande fluoranalysatorn i PH-kanalen registrerade något lägre värden än den manuella kontrollen. Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs klor som finns bundet i järnmalmssligen. Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 458 ton räknat som HCl, specifikt 134 g HCl/ton pellets. Beräkningen av kloremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i klorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt klor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som klorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. 60% av kloravgången uppskattas gå via PH-kanalen, som har en reningseffekt av klor på ca 30%. Resterande 40% av kloravgången uppskattas gå via TPH-kanalen där reningssteg saknas. Kvävedioxid (Mätningar enligt SS ) Vid förbränning av fossila bränslen avgår kväveoxider. Sammanfattning av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 420 ton, specifikt 0,123 kg/ton Manuell mätning av kvävedioxidemissioner från rökgaskanalerna har utförts vid ett mättillfälle under Den specifika kvävedioxidhalten i processgasen från TPH-kanalen och PHkanalen uppgick vid mätningen till 62 g/ton pellets respektive 61 g/ton pellets. Totalt indikerade mätningarna att emissionen av svaveldioxid uppgick till 123 g/ton, vilket motsvarar ca 420 ton NO x.

17 Koldioxid LKAB:s utsläpp av koldioxid ingår från och med 2005 i handelssystemet för utsläppsrätter. Nedan redovisas de insatsmaterial som ger upphov till koldioxidutsläppen i Svappavaara samt procentuell fördelning av CO 2 -utsläppet. Insatsmaterial Utsläpp av CO 2 (%) Kol 78,1 Olja Eo1 5,9 Diesel 5,1 Kalksten 10,1 Bentonit 0,8 Den totala koldioxidemissionen under 2010 har beräknats till totalt ton CO 2. Utsläppet av koldioxid per ton pellets som producerats beräknas därmed till 33,9 kg CO 2 /ton pellets. Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar i processgaskanalerna i KK3 i Kiruna, utförda Beräknad emission av ammoniak (NH 3 ) under 2010 uppgår till 1,2 g/ton pellets, motsvarande ca 4,0 ton på årsbasis. Dioxiner Dioxiner som bildas vid LKAB uppkommer i den del av pelletsprocessen när förbränning sker, dvs i TPH- och PH-zonerna. Bedömningen av mängden utgående dioxin baseras på mätningar utförda i KK3 i Kiruna under Mängden dioxin bedöms ha uppgått till ca 0,03 g under Spårämnen Under 2006 genomfördes mätningar av både gasformiga och stoftbundna metaller i processgaskanalerna i KK3 i Kiruna. Beräkningarna avseende utsläpp av metaller 2010 baseras på dessa mätningar och ur de uppmätta specifika halterna per ton producerad pellets har det totala utsläppet beräknats. De totala metallutsläppen (kg) 2010 är något högre jämfört med 2009, detta till följd av att produktionen var större år Spårämnen halter (kg) i stoft och i gas 2010, 2009, 2008 och Element 2010 (kg) 2009 (kg) 2008 (kg) 2007 (kg) As Cd 0,44 0,30 0,47 0,46 Cr Cu Hg 3,1 2,1 3,2 3,2 Mn Ni Pb Zn V

18 Luftkvalitetsmätning LKAB har under 2010 genomfört luftkvalitetsmätningar i Svappavaara. Mätplatsen placerades i centrala Svappavaara, (vid skolan). Mätprogrammet har omfattat: Aktiv dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2,5 Kontinuerliga mätningar av kväveoxider Kontinuerliga mätningar av svaveldioxid Diffusiva mätningar av VOC (veckobas) Vindriktning och vindhastighet Diffusiva mätningar av fluorider och klorider, månadsvis (gasfas+partikelfas) Resultat från genomförda luftkvalitetsmätningar under maj-november 2010 visar på att ingen av de uppmätta parametrarna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 överskrider aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider i gasfas (HF resp. HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökar halterna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 under november. Detta skedde i samband med kallare väder i området och därmed sämre omblandning av luften (inversion) samt en ökad andel vedeldning i samhället. Vattenundersökningar (recipientkontroll) Liukattijokisystemet fungerar egentligen inte som recipient eftersom inget utsläpp av industrivatten från processvattensystemet normalt sker. En viss påverkan sker trots detta via läckage genom dammvallar, vilket gör att en viss mängd processvatten årligen transporteras via Liukattijoki och vidare till Torne älv. Mängden läckagevatten kontrolleras årligen, under 2010 uppgick den till m 3. Läckage av kväve och fosfor samt metaller understiger tröskelvärden för utsläpp i NFS 2006:9. Mängden vatten som under 2010 pumpats från Kalix älv till processvattensystemet uppgick till 0 m 3. Under 2010 har vatten tillfälligt bräddats till recipient på grund av höga flöden. Bräddningen har utförts vid tre tillfällen under maj och juni och pågått i totalt 177 timmar eller ca 7 dygn. Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i totalt fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki enligt kontrollprogrammet, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde, tre provpunkter (SVA24, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet. Under 2010 har provtagning utförts vid sju tillfällen i SVA13, SVA24 och SVA55 och vid fem tillfällen i SVA53. Provtagningspunkternas placering framgår av bilaga 1. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras något på vattnets väg från SVA13 till SVA24. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid och kalcium. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SV53. Årsmedelhalter är enligt följande:

19 SVA13 (ref.) SVA24 SVA55 SVA53 Tot-N (mg/l) 0,21 0,89 0,54 0,46 Konduktivitet (ms/m) 5,29 19,3 12,7 10,9 Sulfat (mg/l) 2,49 40,3 21,7 17,9 Klorid (mg/l) 0,93 14,9 7,8 6,6 Kalcium (mg/l) 7,71 20,4 14,3 12,1 För övriga parametrar är påverkan liten och någon negativ förändring av recipientens vattenkvalitet kan inte påvisas. Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid sju tillfällen under 2010 (provpunkt SVA05). Vid provtagningen 2010 kunde varken aromatiska kolväten eller alifatiska kolväten påvisas, utan halterna rapporterades under respektive detektionsgräns vid samtliga provtagningstillfällen. Detektionsgränser vid analyserna var 0,5 mg/l (aromatiska kolväten) och 0,1 mg/l eller 0,2 mg/l beroende på analystillfälle (alifatiska kolväten). Övriga årsmedelhalter enligt nedan: SVA05 ph 7,4 Konduktivitet (ms/m) 38,8 Susp. Ämnen (mg/l) 39,6 TOC (mg/l) 6,2 Tot-N (mg/l) 0,68 Tot-P (mg/l) 0,03 Sulfat (mg/l) 58,3 Vattnets kvalitet är att betrakta som ett ordinärt dagvatten från industriverksamhet. Totalkväve (Tot-N), sulfat, organiskt material (TOC) och konduktivitet visade på förhöjda halter vid provtagningen i juli 2010 jämfört med provtagningar tidigare år och tidigare provtagningstillfällen under De höga nivåerna påvisades ej vid nästkommande provtagning i september Biologisk undersökning i recipientvattendrag LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet. Under sommaren och hösten 2010 genomfördes biologiska undersökningar av påväxtalger, bottenfauna och fisk i recipientsystemet (Liukattijoki). Dessutom undersöktes metallhalter hos abborre i Luongasjärvi samt koncentration av metallföroreningar i Luongasjärvis ytsediment. Undersökningen av bottenfauna i recipienten och i referensvattendrag visar likvärdiga resultat som undersökningen hösten Resultaten av bottenfaunaprovtagningen visade att alla undersökta lokaler hade måttligt högt till mycket högt antal arter, och med helt normal sammansättning av olika taxa och grupper av arter. Även påväxtalgsamhället hade en helt normal fördelning och sammansättning. Som helhet finns i dagsläget inga indikationer på att gruvverksamheten har någon märkbar negativ effekt på biolologin i recipienten Liukattijoki nedströms gruvområdet. De undersökta biologiska variablerna i recipienten är fullt normala och det finns inga tecken på att gruvverksamheten har någon negativ inverkan på biologin.

20 Buller Omgivningsmätningar Omgivningsmätningar har under 2010 utförts i de tre ordinarie kontrollpunkterna SBU01-SBU03. Mätpunkternas placering framgår av bilaga 1. Bullermätningarna utfördes den 16 augusti och den 13 september Driften vid anläggningarna var normal vid mättillfället. Mätningarna omfattar den totala verksamheten, inklusive verksamheten vid lossningsstationen samt verksamheten vid Gruvberget under dag och kvällsmätningar. Nattmätningarna omfattar ej verksamheten vid Gruvberget eftersom denna verksamhet endast pågår under dag- och kvällstid. Mätningarna har utförts enligt Naturvårdsverkets rekommendationer, meddelande 6/1984 Metod för immissionsmätning av externt industribuller. Mätningarna har utförts som frifältsmätningar före kl (kväll) och efter kl (natt). Villkoret för dagtid bedöms innehållas eftersom verksamheten inte skiljer sig väsentligt åt under dag, kväll och natt. Verksamhet vid Datum för Villkor Mätning Mätning Mätpunkt mättillfälle mätning db(a) kväll db(a) natt db(a) Dag Kväll Natt SBU01 Pelletsverk & Gruvberget* * SBU02 Pelletsverk & Gruvberget* * SBU03 Pelletsverk & Gruvberget* * SBU01 Pelletsverk, lossningsstation & Gruvberget SBU02 Pelletsverk, lossningsstation & Gruvberget SBU03 Pelletsverk, lossningsstation & Gruvberget * Mätningarna nattetid innefattar ej verksamhet vid Gruvberget. Mätresultaten innehåller gällande villkor i samtliga kontrollpunkter (SBU 01- SBU 03). I kontrollpunkten SBU01 är det verksamheten vid lossningsstationen (främst transporter) och pelletsverket som bidrar med ljudnivåer var för sig och tillsammans. Den ekvivalenta ljudnivån uppmättes till ca 42 db(a). I kontrollpunkt SBU02 är det främst ljud från pelletsverket som bidrar med ljudnivåer men även trucktransporter. Den ekvivalenta ljudnivån uppmättes till ca 42 db(a). I kontrollpunkt SBU03 är det ljud från pelletsverket som bidrar med ljudnivåer. Den ekvivalenta ljudnivån uppmättes till ca 43 db(a). Närfältsmätningar Som en del i det utökade egenkontrollprogrammet som utarbetades 2006 utförs närfältsmätningar vid ett antal mätplatser dels vid verken och dels mellan pelletsverk och bebyggelse i Svappavaara. Syftet är att med hjälp av dessa kunna bedöma om förändringar har skett som kan påverka ljudnivån vid bostadsbebyggelsen. Med hjälp av mätningarna kan eventuella förändringar härledas till en specifik bullerkälla eller ett begränsat område. Noteras bör att närfältsmätningarna inte går att jämföra med bullervillkoren.

21 Nedan presenteras resultaten från närfältsmätningarna under de år de pågått (2006 till 2010). Mätningarna för 2010 utfördes den 16 augusti, mätningarna utfördes under dagtid förutom för mätpunkterna 7 och 8 som genomfördes nattetid. Mätpunkt Beteckning Placering Uppmätt ljudnivå db(a) Utlopp 81FL052 På kulsinterverkets tak * * 2 Utlopp filterfläkt Ventilationsfläkt 82FL Utlopp DDD ** Kylfläkt 3B På marken vid fläktar nära kulsinterverket Kylfläkt 3A Vägkorsning Mellan kulsinterverk och bebyggelsen Svappavaara Parkering * Var ej i drift. ** Mätpunkt 4 mättes ej under 2008 p g a problem med tillgängligheten till mätplatsen. Mätresultaten överensstämmer huvudsakligen med tidigare uppmätta ljudnivåer. Skillnaden i resultat ligger inom felmarginalen för mätningarna. Eftersom förändringen är marginell i egenkontrollpunkterna innebär det sannolikt att ljudnivån i kontrollpunkterna i bebyggelsen inte har ändrats. Enda avvikande mätvärdet jämfört med tidigare år är ökningen i mätpunkt 2 (utlopp filterfläkt) som ökat med 5 db jämfört med förra årets mätning. Sammanfattning buller Från år 2007 har LKAB vidtagit bullerdämpande åtgärder inom sin verksamhet i Svappavaara. Genomförda mätningar efter att dessa åtgärder vidtagits visar på att dessa gett önskad effekt. Eftersom det inte finns någon marginal upp till dess att villkoren överskrids avser LKAB även fortsättningsvis att noga beakta ljudbidrag från nytillkomna objekt/projekt och konsekvenser av förändringar av verksamheten. Under 2010 har en förnyad bullerkartläggning som även inkluderar verksamheten vid Gruvberget påbörjats. Arbetet kommer att fortgå under 2011 och syftar till att erhålla en samlad bild över situationen med avseende på buller. Kartläggningen skall resultera i åtgärdsförslag för att ytterligare minska bullerspridningen från industriområdet. Energiförbrukning Elförbrukningen inom LKAB Svappavaara har under 2010 uppgått till 206 GWh. Tillvaratagen överskottsvärme från pelletsverkets avgaspanna har beräknats uppgå till 52 GWh.

22 Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och pelletsverket under 2010: Anrikningsverket: Olivin 53,6 kton Kvartsit 31,2 kton Kalksten 26,4 kton Pelletsverket: Bentonit 25,6 kton Flotations- och fällningskemikalier Följande mängder flotationskemikalier har förbrukats inom anrikningsverket 2010: Vattenglas NaOH MIBC* Atrac * Metylisobutyl Carbinol ton 3,1 ton 5,5 ton 27 ton Följande mängder flockningsmedel har förbrukats inom anrikningsverket 2010: Magnafloc 110L Magnafloc ton 2,1 ton Avfall Följande mängder avfallsfraktioner har uppkommit under 2010: Verksamhetsavfall Skrot Miljöfarligt avfall 106 ton 58 ton 27 ton Andel utsorterat avfall 95,7 % Det miljöfarliga avfallet har borttransporterats för destruktion och material-/energiutvinning. Från anrikningsverket skickas anrikningssand ut till sedimentationsdammen. Mängden anrikningssand från verket uppgick under 2010 till 516 kton. Kalkrikt stoft från fluorreningsanläggningen uppsamlas i en silo varifrån det lastas över på specialfordon för transport till deponi i Kiruna. Avfallskalken klassas som ickefarligt avfall. Under 2010 har ton kalkhaltigt stoft från rökgasreningen deponerats. Den förbrukade kalkmängden till reningsanläggningen har uppgått till ton.

23 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nytt mätinstrument i TPH-kanalen En tekniklösning för kontinuerlig mätning av stoft i TPH-kanalen i kulsinterverket köptes in under Bakgrunden till detta var att befintligt instrument ej fungerade tillfredställande och därmed inte medgav fullgoda möjligheter för kontinuerlig uppföljning av utsläppssituationen från processgaskanalen. Instrumentet installerades under inledningen av 2010.

24 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser vid verksamheten i Svappavaara under Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten och åtgärder vidtas. Miljöhändelser Under året har fyra relativt begränsade oljeutsläpp inträffat kopplat till Svappavaara förädlingsverksamhet. Vid tre av dessa tillfällen har bedömningen varit att största mängden olja sanerats och att ingen ytterligare miljöpåverkan varit aktuell. Tillsynsmyndigheten har informerats om händelserna i samband med att de inträffat. I det fjärde fallet nådde ca 200 liter hydraulolja processvatten- och dammsystemet. Orsaken till läckaget var att en oljekylare hade gått sönder. Då läckaget upptäcktes stoppades anläggningen och en ny kylare beställdes. Leveransen fördröjdes dock av att händelsen inträffade under påskhelgen. Med anledning av händelsen tillser LKAB numera att en reservkylare alltid skall finnas tillgänglig på centralförrådet. LKAB har även skickat in kylaren till leverantören för analys för att utreda orsaken till det inträffade. En riskanalys har utförts och numera tillämpas ett tätare intervall för byte av denna typ av kylare. Under perioden då läckaget inträffade förekom ingen bräddning från processvattensystemet, varför den största mängden olja bedöms ha cirkulerat genom systemet och bränts upp i kulsinterverket. Händelsen är anmäld till tillsynsmyndigheten. Åtgärder vid TPH-kanalen i kulsinterverket Sedan 2007 har en handlingsplan funnits gällande det fortlöpande och systematiska underhållet av stoftreningsanläggningarna. Under senare delen av 2009 köptes ett nytt driftinstrument till TPH-kanalen in som installerades under början av 2010.

25 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Totalt användes under 2010 ca 4,8 TWh i form av elenergi, fossila bränslen och återvunnen spillvärme. Ungefär hälften av energianvändningen utgörs av el (2,1 TWh) vilket står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Under 2010 utgjordes ca 0,37 TWh av återvunnen spillvärme totalt sett för LKAB. LKAB arbetar aktivt med att söka minimera energiförbrukningen i verksamheten och vidtar kontinuerligt åtgärder för att i övrigt förbättra miljöprestandan. Bland annat beslutades redan för ett tiotal år sedan att enbart köpa energieffektiva s.k. HP-motorer (High Performance). Besparingen i och med detta har under 2010 uppgått till MWh för hela LKAB, vilket motsvarar ett årligt uppvärmningsbehov för ca 125 villor. Under 2010 har arbetet med att införa miljö- och energiledningssystem i LKAB-koncernens dotterbolag fortgått. Minelcos holländska verksamhet, Minelco BV, har under 2010 erhållit miljöcertifikat och införandet i den engelska verksamheten, Minelco Ltd, har påbörjats. Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv.

26 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, brandskydd, källsortering samt kemikalieföreskrifter. Enligt lag skall den som i ett företag hanterar eller inför nya produkter vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller motverka skada på människor och miljö. För att uppfylla dessa krav gäller inom LKAB att alla produkter som skall köpas in och användas först skall bedömas och godkännas av LKABs kemiska nämnd där kompetens både vad gäller hälso- /arbetsmiljöaspekter samt yttre miljöaspekter är representerade. Ett svenskspråkigt säkerhetsdatablad skall alltid medfölja produkten och även förvaras lättåtkomligt där produkten används. Arbetet med att ytterligare förbättra ansökningsförfarandet och handläggandet hos LKABs kemiska nämnd har fortgått under 2010, t.ex. har en förbättringsgrupp bildats. Målsättningen är en förbättrad kontroll över produkter som godkänns respektive ej godkänns under året. Syftet är också att förbättra arbetet kring identifiering och substitution av farliga produkter. LKABs kemikalieansvarige har också utökat informationen angående kemikaliehanteringen på intranätet för att få en bättre förståelse och insikt kring LKABs arbete med kemikalier ute i verksamheten. Inom LKAB-koncernen används ett kemikalieregister, ECOArchive. Registret underlättar hanteringen kring kemikalier och säkerhetsarbetet vid användning och inköp till LKAB. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till registret. I databasen kan man se vilka kemikalier, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Under 2010 har arbetet pågått med att förbättra hanteringen av kemikalier inom hela LKAB-koncernen.

27 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom LKAB s industriområden, omfattas av dessa anvisningar Under året har dokumenteringen av avfallshantering inom LKABs industriområden baserats på källsortering i nedanstående fraktioner: Brännbart avfall Metallskrot Gummi Deponi Hushållsavfall Papper Trä Farligt avfall Ingen deponering av industriavfall äger rum inom LKABs industriområden. S.k. mellanlagring av avfall kräver särskilt tillstånd enligt Avfallsförordningen (2001:1063). Under 2010 ligger andelen sorterat verksamhetsavfall inom LKAB på en fortsatt hög nivå jämfört med tidigare år. Nedan sammanfattas några av de åtgärder som vidtagits under året gällande avfallshanteringen inom LKAB: Antalet miljöstationer har utökats till totalt ca 300 inom LKAB i Malmfälten. Befintliga miljöstationer har kompletterats med fler avfallsfraktioner. Under 2011 kommer arbetet med att förbättra möjligheterna till sortering av avfall inom LKAB att fortsätta. Miljöstationerna kommer att gås igenom gällande bl a placering, skyltning och antal fraktioner.

28 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Åtgärder mot diffus damning För att begränsa damningen från lossningsstationen samt från truckvägen i Svappavaara har damningsbegränsande åtgärder, i form av bevattning och saltning, utförts under barmarkssäsongen. Vintertid hyvlas vägarna enligt rutin. LKAB har också som ett led i att minska damningsproblematiken tillsatt en arbetsgrupp med syfte att identifiera damningsskällor inom industriområdet i Svappavaara och se över möjliga åtgärder. Arbetet kommer att fortgå under Åtgärder för att dämpa buller LKAB planerar att installera bullerskärmar för att dämpa bullerspridningen mot bebyggelsen. Dessa kommer även hindra spridning av damm. Damm- och bullerstaket planeras att anläggas Q Under 2010 har en förnyad bullerkartläggning som även inkluderar verksamheten vid Gruvberget påbörjats. Arbetet kommer att fortgå under 2011 och syftar till att erhålla en samlad bild över situationen med avseende på buller. Kartläggningen skall resultera i åtgärdsförslag för att ytterligare minska bullerspridningen från industriområdet. 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB deltar i ett internationellt forskningsprojekt (ULCOS) med målsättningen att CO2 - utsläppen vid stålproduktion ska sänkas med 50 %. Försöksverksamheten som bedrivs i LKABs försöksmasugn i Luleå har under 2009 visat att en koldioxid reduktion med % är möjlig. År 2011 ska enligt plan den första fullstora masugnen konverteras och tekniken implementeras. Inom ramen för det pågående arbetet med REACH-lagstiftningen har LKAB påbörjat arbetet med att se över de kemiska produkter som används inom bolaget samt de produkter som LKAB-koncernen själva tillverkar. LKAB deltar också i olika grupperingar där kemikaliefrågorna lyfts upp. Inom ramen för dessa grupperingar kommer LKAB att få tillgång till studier som rör produkterna och dess påverkan på människors hälsa och miljön.

29 Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter

30 Bilaga 1. Mätpunkter Nedfallande stoft och snöprovtagning Nedfallande stoft undersöks varje år i 4 provpunkter (tabell 1, figur 1). Provtagning av snö med avseende på stoftinnehåll sker i 4 provpunkter belägna på samma platser som provpunkterna för nedfallande stoft (tabell 1, figur 1). Tabell 1. Nedfallande stoft undersöks i fyra mätpunkter (SNE03, SNE06, SNE12, SNE21) i och omkring Svappavaara. Snöprovtagning utförs i samma mätpunkter men benämns SSN03, SSN06, SSN12, SSN21. Beteckning Nedfallande stoft Snöprovtagning Provplats X-koord. Y-koord. SNE03 SSN03 Linje Norr - Prov SNE06 SSN06 Linje Norr - Prov SNE12 SSN12 Linje Ostnordost - Prov SNE21 SSN21 50 m från reningsverket mot samhället SNE06 SNE03 SNE21 SNE02 SNE07 SNE17 SNE01 SNE12 SNE08 Figur 1. Nedfallande stoft undersöks i fyra mätpunkter (SNE03, SNE06, SNE12, SNE21) i och omkring Svappavaara. Snöprovtagning utförs i samma mätpunkter men benämns SSN03, SSN06, SSN12, SSN21.

31 Bilaga 1. Mätpunkter Recipientkontroll vatten Vattenprovtagning sker årligen i tas i 5 mätpunkter (tabell 2, figur 2). Proven tas under januari, maj (V1 och V3), juni (V1), juli (V3) och september (V1). Tabell 2. Vattenprovtagning sker regelbundet i fem mätpunkter (SVA05, SVA13, SVA24, SVA53, SVA55) i och omkring Svappavaara. Beteckning Provplats X-koord. Y-koord. SVA05 Järnvägsstollen utlopp 2:a brunnen SVA13 Liukattijoki, referens uppströms LKAB SVA24 Liukattijoki/E10, nedströms LKAB SVA53 Luongasjoki 1, nedströms LKAB SVA55 Liukattijoki 3, nedströms LKAB SVA53 SVA35 SVA34 SVA03 SVA55 SVA04 SVA33 SVA11 SVA24 SVA02 SVA10 SVA01 SVA22 SVA05 SVA20 SVA36 SVA23 SVA09 SVA21 SVA13 Figur 2. Recipientkontroll vatten. Vattenprovtagning sker i fem mätpunkter (SVA05, SVA13, SVA24, SVA53, SVA55) i och omkring Svappavaara.