Yttre Miljö. Miljörapport Svappavaara

Transkript

1 Yttre Miljö 2011 Miljörapport Svappavaara

2

3 Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren TQ D +46(0) E niddi.ogren@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sammanfattning till: Niddi Ögren LKAB Ja Lars-Eric Aaro Kiruna Kommun, Miljökontoret Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Alrutz Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Leif Boström Per-Erik Lindvall Lotta Fogde Anders Furbeck Katarina Holmgren Anders Kitok Grete Solvang Markus Petäjäniemi Anders Henriksson Leif Pesonen Thomas Määttä Monica Quinteiro Anders Lundkvist Viveca Nordanfjäll-Roslin Rune Skarpsvärd Johan Jonasson Miljörapport 2011 LKAB Svappavaara Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel.

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2011 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: LKAB:s Industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 14:3, Svappavaara 17:1, Svappavaara 27:1, Svappavaara 29:1, Svappavaara 5:3, Svappavaara Malmfält 1:1) Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :43:38 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2011 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Kontoret Svappavaara Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :43:38 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Svappavaara Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Brytning av järnmalm sker i underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget samt i ett dagbrott i Svappavaara, Gruvberget. I Svappavaara förädlas malm från Gruvberget och från Kiirunavaaragruvan. Malmen från Kiruna krossas och sovras i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Rågodset från Gruvberget transporteras med truckar ner till krossning och sovring som utförs vid anrikningsverket i Svappavaara. I anrikningsverket mals och magnetsepareras rågodset under tillsats av vatten. För att avlägsna fosfor från malmen används flotation. Därefter leds koncentratet via slurrytankar till kulsinterverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, kalk och kvartsit. I kulsinterverket rullas sedan koncentratet till råkulor. Som bindemedel för att förbättra kulans hållfasthet används lermineralet bentonit. Råkulorna siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets. Kulorna tippas sedan ner i avlastningsfickor och vidare ut till järnvägsvagnar för transport. År 2011 uppgick den totala produktionen i Svappavaara kulsinterverk till 3636,4 kton pellets. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Vid anläggningarna i Svappavaara används också stora mängder vatten. Efter påverkan av förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Vattnet innehåller också relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester, som lösts upp i processvattnet. I Svappavaara bräddas normalt inget processvatten över till recipienten Liukattijoki. Däremot förekommer ett läckage som gör att en viss mängd processvatten når recipienten årligen och transporteras vidare ut mot Torne älv systemet. Verksamheten i Svappavaara ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter.

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 97/76) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 102/87) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 137/88) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 10/89) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 111/92) Tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva verksamheten vid bolagets dagbrott och industrianläggningar inom Svappavaaraområdet intill de i ansökningen angivna årliga produktionsvolymerna (8,5 Mt råmalm) samt att utföra de nya anläggningar och vidta de förändringar i befintliga anläggningar som erfordras för den ökade produktionen. Tillstånd enligt miljöskyddslagen att driva kulsinterverket med rågods från Kiruna eller Svappavaara intill en årlig produktion av 4,0 Mt prima pellets. Tillståndet gäller alternativt till det genom beslut (nr 97/76) meddelade tillståndet till verksamheten med Svappavaaramalm som rågods. Tillstånd att använda kolpulver som externbränsle (igångsättningsmedgivande avseende schaktningsoch byggnadsarbeten). Tillstånd enligt miljöskyddslagen att vid kulsinterverket i Svappavaara dels byta ut befintlig oljebrännare mot en kombinationsbrännare för kolpulver och olja samt uppföra angivna anläggningar för mottagning, transport, lagring, krossning, siktning och malning av kol, dels driva anläggningar med den kolmängd som erfordras för kulsinterverkets drift. Prövning av uppskjutna frågor angående tillstånd dels att ändra och utöka verksamheten vid malmbehandlingsverket i Svappavaara, dels att installera och driva anordningar för kolpulverförbränning m m vid samma verk. Koncessionsnämnden föreskriver, med upphävande av uppskovsförordnandena och de provisoriska villkoren enligt beslut 102/87 och 10/89 ytterligare villkor för verksamheten vid kulsinterverket. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Anmälan om anläggande av serviceväg till vattenanläggningar inom Leveäniemi gruvindustriområde.

8 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anmälan om installation av ny dammutsugningsanläggning vid kolsilon i Svappavaara. Anmälan om installation av ny anläggning för stoftavskiljning vid underjordslastningen i anslutning till Terminal Svappavaara Länsstyrelsen Utredning angående minimering av NO x utsläpp via processinterna åtgärder Länsstyrelsen ( ) Anmälan om anläggande av ny serviceväg till pumphus vid dricksvattenbrunn i Svappavaraa i syfte att förbättra logistiken inne på gruvindustriområde. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN Nr 81/80) Tillstånd att överleda vatten från Liukattijoki till sjön Metträsket samt att från Metträsket bortleda högst 4 Mm 3 vatten per år samt anlägga och bibehålla: - vattenintag i Kalix älv, - pumpstation vid stranden av Kalix älv och ledning därifrån till Mörtträsket, - mindre grävning i Mörtträsket, - damm över Liukattijoki, - kanal från nämnda bäck till Metträsket, - rensningar i Metträsket, - vattenintag i Metträsket, - pumpstation vid Metträsket, - returpumpstation med returvattenledning till Metträsket, - avsänka Metträskets vattenstånd till lägst 352,5 m. Tillstånd att bortleda vatten från Kalix älv intill en sammanlagd mängd av högst m 3 per dygn och högst 1 Mm 3 per år. Tillstånd att från Metträsket till industrianläggningarna vid Leveäniemi bortleda vatten intill en mängd av 11 Mm 3 per år samt tillstånd för utsläppande av gruvvatten och anläggande av avskärande dammar. Koncessionsnämnden förordnar, med upphävande av uppskovsförordnandena och utredningsföreläggandena i besluten (nr 97/76), (nr 45/77), (nr 52/78) och (nr 104/78), att ytterligare villkor skall gälla för det i beslut (nr 97/76) lämnade tillståndet att bedriva verksamhet vid bolagets dagbrott och industrianläggningar inom Svappavaaraområdet.

9 Miljödomstolen (M ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen lagligförklarar och godkänner vidtagna åtgärder på dammsystemet och lämnar tillstånd till höjning av sandmagasinet med två meter. Miljödomstolen lagligförklarar och godkänner vidtagna åtgärder och lämnar tillstånd att komplettera befintligt dammsystem inom Svappavaara industriområde. Anmälan angående deponering av anrikningssand med högre fastgodsandel från malmförädlingsverksamheten i Svappavaara anrikningsverk. Anmälan angående införande av flotation i Svappavaara anrikningsverk. Anmälan angående förändrad rågodsförsörjning i Svappavaara. Ändringen består i att LKAB under en period avser att helt eller delvis använda rågods från den planerade gruvan vid Gruvberget i Svappavaara istället för rågods från Kiruna för tillverkning av pellets i Svappavaara malmförädlingsanläggning. Alternativt skall rågodset från Gruvberget användas för tillverkning av specialprodukt (KMR). Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Anmälan om kapacitetsökning vid lossningsstationen i Svappavaara. 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen

10 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillverkning av 4,0 Mton pellets med rågods från Kiruna eller Svappavaara Kommentar Produktionsvillkoret innehålls. 3,6 Mton pellets med rågods från Svappavaara Gruvberget och Kiruna Produktion i Mton ,5 3 2,5 2 1,5 3,5 3,6 3,4 3,6 1 2,3 0, Figur 1 Produktion pellets i Svappavaara i miljoner ton år Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar Stoft, punktutsläpp Villkoret innehålls. 150 mg/m 3 normal torr gas som Det högsta månadsmedelvärdet var 72,8 mg/m 3 månadsmedelvärde normal torr gas (november) i TPH-gaskanalen. Stoft, totalt kulsinterverket Villkoret innehålls. 0,25 kg/ton producerad prima pellets Utsläpp av stoft uppgick till 0,198 kg/ton pellets Stoft PH-zonen Villkoret innehålls. 50 mg/m 3 normal torr gas Stoft panncentraler 1,5 g/kg olja Stoft, luft från kolkross, kolsilo och kolkvarn samt transportanordningar mellan dessa 50 mg/m 3 normal torr gas Fluor, kulsinterverket totalt 15 g F/ton pellets Svavel, kulsinterverket, kolbränsle 0,17 g/mj tillfört kolbränsle, årsmedelvärde 19,0 mg/m 3 ntg baserat på ett mättillfälle. Villkoret innehålls. 0,03 g/kg olja räknat som månadsmedelvärde. Stofthalten varierar och uppgår som minst 0,001g/kg olja och som mest 0,1 g/kg olja. Villkoret innehålls 1,0 mg/m 3 ntg baserat på ett mättillfälle. Villkoret innehålls. 4,5 g F/ton pellets baserat på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) respektive färdig produkt. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Reningsgraden i fluorreningsanläggningen antagen till 92 %. Villkoret innehålls. 0,11 g S/MJ tillfört kolbränsle, årsmedelvärde, enligt analys (ASTM D 4239) av kolprov.

11 Kvicksilver, kulsinterverket, kolbränsle 0,1 ppm, årsmedelvärde Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostadsbebyggelse öster om riksväg 98 i vad denna nivå påverkas av bolagets verksamhet får ej överstiga 50 db(a) under dagtid (kl 07-18), 45 db(a) under kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) under nattetid (kl 22-06). Härvid skall dock bortses från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning. Vid bostadsbebyggelse väster om väg 98 får nyssnämnda ekvivalenta ljudnivåer överskridas med högst 10 db(a). Villkoret innehålls. 0,07 ppm Hg i kolbränslet enligt analys (EPA 7473) av kolprov. Villkoret innehålls i mätpunkter SBU01 och SBU02, som kontrollerades. Buller mättes inte i mätpunkt SBU03. En bullerkartläggning utfördes under Den visar på eventuella överskridanden. LKAB avser tillsätta en arbetsgrupp med syfte att minska bullerspridningen mot samhället. Mätning av buller i samtliga kontrollpunkter kommer att utföras Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell X X X X X

12 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Stoft (mätningar enligt SS-EN och SS028426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 717,4 ton, specifikt 0,197 kg/ton pellets Anrikningsverk: 2,2 ton, specifikt 0,0006 kg/ton pellets Panncentral: 0,028 ton, specifikt 0, kg/ton pellets. Totalt: 719,6, vilket ger 0,198 kg/ton pellets. I kulsinterverket finns fyra processgaskanaler (UDD, DDD, TPH och PH). Kontinuerlig mätning av stoft sker i TPH- och PH-kanalen. Årligen utförs kontrollmätningar av stoftmängden i de fyra processgaskanalerna. Beräkningen av stoftutsläppen för kulsinterverket bygger på medelvärden utifrån ett antal utförda stoftmätningar på respektive mätpunkt, alternativt på enstaka mätvärden i de fall endast en kontrollmätning utförts vid anläggningen. Det kontinuerliga driftinstrumentet för PH-kanalen har i medeltal uppmätt en stoftemission om 0,0076 kg/ton pellets. Månadsmedelvärdena har varierat mellan 0,0031 kg/ton pellets och 0,0012 kg/ton pellets. Det kontinuerligt registrerande stoftinstrumentet i PH-zon visade god överensstämmelse med den manuella referensmätningen. Det kontinuerliga driftinstrumentet i TPH-kanalen har i medeltal uppmätt en stoftemission om 0,0475 kg/ton pellets. Månadsmedelvärdena har varierat mellan 0,0402 kg/ton pellets och 0,0545 kg/ton pellets. Det kontinuerligt registrerande stoftinstrumentet i TPH-zon visade god överensstämmelse med den manuella referensmätningen. Stoftemissionsmätningar vid anrikningsverket genomfördes vid tre tillfällen under Vid panncentralen finns två pannor. Vad gäller stoftemission från panncentralerna har utsläppet beräknats utifrån uppmätt stoftemission (g stoft/kg olja) från totalt 8 mättillfällen vid två separata mätpunkter samt utifrån förbrukad mängd olja i panncentralerna. 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Stoft kg/ton pellets ,27 0,27 0,219 0,198 0, Figur 2 Stoft i kg per ton producerad pellets i Svappavaara år

13 Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning) (SS ) Nedfallande stoft mäts på nio platser i Svappavaara under barmarkssäsong, varav en mätplats utgör referenspunkt. Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle. Snöprovtagning utförs för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. Noteras bör dock att snöprovtagningen inte alltid uppvisar enbart mängden lokalt nedfallande stoft, utan påverkas i vissa fall även av partiklar förflyttade av kraftiga vindar. LKAB har ett målsättningsvärde avseende nedfallande stoft på 250 g/100m 2 /månad. Under 2011 uppnåddes målsättningsvärdet vid 86 % av alla mättillfällen. Målsättningsvärdet uppnåddes inte vid 58 % av mättillfällena för provpunkt SNE12. Det högsta uppmätta värdet 881g/100m 2, 30 dygn inträffade vid provpunkt SNE12 i januari Nedfallande stoft 2011, g/100m 2, 30 dygn SNE03 SNE06 SNE12 SNE21 SNE29 SNE30 SNE31 SNE32 SNE33 Figur 3 Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i Svappavaara år Medelvärde Nedfallande stoft och snö SNE03 SNE06 SNE12 SNE21 SNE29 Figur 4 Nedfallande stoft G/100m2, 30 dygn. Årsmedelvärde per provpunkt i Svappavaara år Den ökade damningen 2010 kan sannolikt härledas till anläggningsarbeten kopplade till uppstarten av verksamheten vid Gruvberget. Situationen har förbättrats 2011 då verksamheten vid har övergått i en mer varaktig driftsituation. Antalet mätpunkter har ökat från fem år 2010 till nio under Snöprovtagning utfördes i mars. Målsättningsvärdet innehölls vid 40 % av mättillfällena. Vid provpunkt SSN12 uppmättes det högsta värdet, 1055 g/m 2, 30dygn. Vid referenspunkten SSN06 uppmättes 20 g/m 2, 30dygn.

14 Luftkvalitetsmätning Luftkvalitetsmätningarna pågick under perioden till Mätplatsen var placerade i centrala Svappavaara, (vid skolan). Mätprogrammet omfattade: Aktiv dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2,5 Kontinuerliga mätningar av kväveoxider Kontinuerliga mätningar av svaveldioxid Diffusiva mätningar av VOC (veckobas) Vindriktning och vindhastighet Diffusiva mätningar av fluorider och klorider, månadsvis (gasfas+partikelfas) Resultat från luftkvalitetsmätningar visar på att ingen av de uppmätta parametrarna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 överskrider aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider i gasfas (HF resp. HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökar halterna av NO 2, SO 2, bensen, PM 10 och PM 2,5 under vintermånaderna. Detta skedde i samband med kallare väder i området vilket ger sämre omblandning av luften (inversion) samt en ökad andel vedeldning i samhället. Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Svavelemissionen härrör från förbränning av fossila bränslen och förekommer till viss del också i järnmalmsslig och tillsatsmedel. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 974,6 ton, specifikt 268 g/ton (Före rening 542 ton S, efter rening 488 ton S) Panncentral: 0,85 ton, specifikt 0,2 g/ton. Totalt: 975,4 ton, specifikt 268,2 g/ton. Beräkningen av svaveldioxidemissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i svavelinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt svavel som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som svaveldioxid. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Därutöver tas hänsyn till förbrukad mängd externbränsle (kol och olja) i kulsinterverket samt till svavelinnehållet i dessa. Ca 10 % av svavlet avgår i flourreningsanläggningen. Svaveldioxidemissionen från panncentraler är beräknad utifrån förbrukad mängd olja i panncentral samt svavelinnehållet i oljan. Den totala bedömningen tar alltså hänsyn till svavel från mineral (massbalanser) samt svavel från bränslen (kol och olja i kulsinterverk samt olja i panncentral) SO 2 g/ton pellets , Figur 5 Emitterad svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Svappavaara år

15 Fluor (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs fluor som finns bundet i järnmalmssligen. Fluorreningsanläggningen reducerar fluoravgången från processen genom att insprutad kalk reagerar med fluor i PH-zonens avgaskanal. Fördelningen av fluorutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 17 ton räknat som HF motsvarande 16,5 ton räknat som F, specifikt 4,8 g HF/ton pellets motsvarande 4,5 g F/ton pellets. Beräkningen av fluoremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i fluorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt fluor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som fluorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. Avskiljningsgraden i fluorreningsanläggningen antas vara 92 %. För att reglera kalkdoseringen finns ett kontinuerligt registrerande instrument i PH-kanalen. Årligen genomförs jämförande referensmätningar av instrumentet. Det kontinuerligt registrerande fluorinstrumentet i PH-kanalen har under 2011 visat månadsmedelvärden varierande mellan 1,9 g F/ton pellets och 3,6 g F/ton pellets. Årsmedelvärdet var 2,6 g F/ton pellets vilket för 2011 ger en fluoremission motsvarande ca 9,4 ton från PH-kanalen, något lägre värden än vid den manuella kontrollen Fluor g/ton pellets ,6 5,1 4, Figur 6 Emitterad fluor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Vid pelletstillverkningen avdrivs klor som finns bundet i järnmalmssligen. Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 433 ton räknat som HCl, specifikt 119 g HCl/ton pellets. Beräkningen av kloremissioner från kulsinterverket bygger på massbalansberäkningar, d v s skillnaden i klorinnehåll i ingående material till kulsinterverket (slig) och färdig produkt. I beräkningen görs antagandet att allt klor som återfinns i sligen men ej i den färdiga produkten avgår som klorväte till luften. Data erhålls från månatliga produktanalyser. 60 % av kloravgången uppskattas gå via PHkanalen, som har en reningseffekt av klor på ca 30 %. Resterande 40 % av kloravgången uppskattas gå via TPH-kanalen där reningssteg saknas.

16 Klor g/ton pellets Figur 7 Emitterad klor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Kvävedioxid (Mätningar enligt SS ) Vid förbränning av fossila bränslen avgår kväveoxider. Sammanfattning av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 741 ton, specifikt 204 g/ton pellets Manuell mätning av kvävedioxidemissioner från rökgaskanalerna har utförts vid ett mättillfälle under Den specifika kvävedioxidhalten i processgasen från TPH-kanalen och PH-kanalen uppgick vid mätningen till 74 g/ton pellets respektive 130 g/ton pellets. Totalt indikerade mätningarna att emissionen av kvävedioxid uppgick till 204 g/ton, vilket motsvarar ca 741 ton NO x. 250 Kvävedioxid g/ton pellets Figur 8 Emitterad kvävedioxid o gram per ton producerad pellets i Svappavaara år Koldioxid LKAB:s utsläpp av koldioxid ingår från och med 2005 i handelssystemet för utsläppsrätter. Nedan redovisas de insatsmaterial som ger upphov till koldioxidutsläppen i Svappavaara samt procentuell fördelning av CO 2 -utsläppet. Insatsmaterial Utsläpp av CO 2 (%) Kol 83 Olja Eo1 8 Diesel 0,1 Kalksten 8 Bentonit 0,9

17 Den totala koldioxidemissionen under 2010 har beräknats till totalt ton CO 2. Utsläppet av koldioxid per ton pellets som producerats beräknas därmed till 31,6 kg CO 2 /ton. Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar i processgaskanalerna i KK3 i Kiruna, utförda Beräknad emission av ammoniak (NH 3 ) under 2011 uppgår till 4 g/ton pellets, motsvarande ca 4,3 ton på årsbasis. En mätning av faktiska utsläpp för Svappavaara var planerad till 2011 men på grund av reparationsarbeten vid DDD- gaskanalen var det inte möjligt att utföra. En ny mätning planeras till Dioxiner Dioxiner som bildas vid LKAB uppkommer i den del av pelletsprocessen när förbränning sker, dvs i TPH- och PH-zonerna. Mätningar utfördes i Svappavaara pelletsverk i september Mängden dioxin bedöms ha uppgått till ca 0,26 g under Tungmetaller Under 2006 genomfördes mätningar av både gasformiga och stoftbundna metaller i processkanalerna i KK3 och beräkningar fram t o m 2010 har baserats på dessa mätresultat. Under 2011 har nya mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller. Dessa resultat används för beräkningar av de totala utsläppen under De totala emissionerna av tungmetaller till luft framgår av emissionsdeklarationen. Mätning 2011 visar stora variationer i båda riktningarna för vissa av elementen jämfört med tidigare beräkningar. Vid provtagningen uppmättes även orimligt hög halt av mangan. En trolig orsak är att provtagningsutrustningen har kontamineras med absorptionslösning från kvicksilverprovet. Absorptionslösningen till kvicksilverprovtagningen innehåller Mangan (KMnO4). LKAB avser att framöver mäta tungmetaller regelbundet för att fastställa om förekommande avvikelser ligger inom den naturliga variationen för materialets beskaffenhet, mätmetodens osäkerhet eller andra orsaker. Detta ger en ökad tillförlitlighet redovisningen framöver. Buller Bullermätningarna utfördes i januari 2011 vid kontrollpunkter SBU01 och SBU02. Gällande villkor innehölls. Mätningarna omfattar den totala verksamheten, inklusive verksamheten vid lossningsstationen samt verksamheten vid Gruvberget under dag och kvällsmätningar, driften bedömdes som normal vid mättillfället. Nattmätningarna omfattar ej verksamheten vid Gruvberget eftersom denna verksamhet endast pågår under dag- och kvällstid. Mätningarna har utförts enligt Naturvårdsverkets rekommendationer, meddelande 6/1984 Metod för immissionsmätning av externt industribuller. Villkor SBU01 SBU02 SBU03 Dag/Kväll 43 db(a) Natt 40 db(a) Tabell 2 Uppmätt buller. Villkoret innehölls i SBU01 och SBU02. Mätning utfördes ej vid SBU03 Under sensommaren/hösten 2010 mättes samtliga provpunkter. Utifrån de mätningar som utfördes under hösten 2010 och i januari 2011 togs en bullerkartläggning fram. Med dessa mätningar som grund har en beräkningsmodell konstruerats och bullerspridningen till samhället beräknats. Kartläggningen visar att på eventuella överskridanden. LKAB avser tillsätta en arbetsgrupp med syfte att minska bullerspridningen mot samhället. Mätning av buller i samtliga kontrollpunkter kommer att utföras 2012.

18 Buller eq db(a) år SBU01 SBU02 SBU03 (V) Figur 9 Uppmätt buller vid SBU01, SBU02 och SBU03 i Svappavaara år Värde saknas för SBU 03 år 2007 och Vatten Slamhaltigt processvatten avleds genom pumpning till sandmagasinet och vidare till klarningsmagasinet och slutligen recipientmagasinet. Där pumpas det över till Metträsk för att gå i retur till malmförädlingsverken. Liukattijokisystemet fungerar egentligen inte som recipient eftersom inget utsläpp av industrivatten från processvattensystemet normalt sker. En viss påverkan sker trots detta via läckage genom dammvallar, vilket gör att en viss mängd processvatten årligen transporteras via Liukattijoki och vidare till Torne älv. Mängden läckagevatten kontrolleras årligen, under 2011 uppgick den till m 3. Läckage av kväve och fosfor samt metaller understiger tröskelvärden för utsläpp i NFS 2006:9. Mängden vatten som under 2011 pumpats från Kalix älv till processvattensystemet uppgick till 0 m 3. Under 2011 har vatten tillfälligt bräddats till recipient på grund av höga flöden. Bräddningen har utförts vid tre tillfällen under maj, juni och juli och pågått i totalt 395 timmar eller ca 17 dygn. Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i totalt fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde, tre provpunkter (SVA24, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet. Under 2011 har provtagning utförts vid sju tillfällen i SVA13 och SVA24 och vid sex tillfällen i SVA55 och SVA53. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras något på vattnets väg från SVA13 till SVA24. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid och kalcium. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SV53. Årsmedelhalter för 2011 är enligt följande: SVA13 (ref.) SVA24 SVA55 SVA53 Tot-N (mg/l) 0,19 1 0,49 0,5 Konduktivitet (ms/m) 5,7 21,4 11 9,8 Sulfat (mg/l) 2,64 45,8 18,64 14,5 Klorid (mg/l) 0,9 18 6,8 7,4 Kalcium (mg/l) 8,07 22,6 12,4 12,5 För övriga parametrar är påverkan liten och någon negativ förändring av recipientens vattenkvalitet kan inte påvisas. Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid sex tillfällen under 2011 (provpunkt SVA05). Vattnets kvalitet är att betrakta som ett ordinärt dagvatten från industriverksamhet. Vid provtagningen 2011 kunde varken aromatiska kolväten eller alifatiska kolväten påvisas, utan halterna rapporterades under respektive detektionsgräns (0,5 mg/l

19 aromatiska kolväten och 0,1 mg/l eller 0,2 mg/l beroende på analystillfälle alifatiska kolväten) vid samtliga provtagningstillfällen. Övriga årsmedelhalter enligt nedan: SVA05 ph 7,4 Konduktivitet (ms/m) 42,2 Susp. Ämnen (mg/l) 9,15 TOC (mg/l) 5,13 Tot-N (mg/l) 0,36 Tot-P (mg/l) 0,03 Sulfat (mg/l) 54,7 Biologisk undersökning i recipientvattendrag LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet. Under sommaren och hösten 2010 genomfördes biologiska undersökningar av påväxtalger, bottenfauna och fisk i recipientsystemet (Liukattijoki). Dessutom undersöktes metallhalter hos abborre i Luongasjärvi samt koncentration av metallföroreningar i Luongasjärvis ytsediment. Undersökningen av bottenfauna i recipienten och i referensvattendrag visar likvärdiga resultat som undersökningen hösten Resultaten av bottenfaunaprovtagningen visade att alla undersökta lokaler hade måttligt högt till mycket högt antal arter, och med helt normal sammansättning av olika taxa och grupper av arter. Även påväxtalgsamhället hade en helt normal fördelning och sammansättning. Som helhet finns i dagsläget inga indikationer på att gruvverksamheten har någon märkbar negativ effekt på biologin i recipienten Liukattijoki nedströms gruvområdet. De undersökta biologiska variablerna i recipienten är fullt normala och det finns inga tecken på att gruvverksamheten har någon negativ inverkan på biologin. Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och kulsinterverket under 2011: Anrikningsverket: Olivin 30 kton Kvartsit 49,3 kton Kalksten 25,6 kton Kulsinterverket: Bentonit 27,5 kton Avfall Följande mängder avfallsfraktioner har uppkommit under 2011, totalt för Svappavaara och verksamheterna vid Gruvberget och Mertianen samt Masugnsbyn. Verksamhetsavfall (ÖVA) 256 ton Skrot (metaller) 80 ton Farligt avfall 61 ton 15,8 % Total mängd avfall 397 ton Sorterat avfall 373 ton 96,9 % Det miljöfarliga avfallet har borttransporterats för destruktion och material-/energiutvinning. Kalkrikt stoft från fluorreningsanläggningen uppsamlas i en silo varifrån det lastas över på specialfordon för transport till deponi i Kiruna. Avfallskalken klassas som ickefarligt avfall. Under 2011 har ton kalkhaltigt stoft från rökgasreningen i Svappavaara deponerats i Kiruna. Den förbrukade kalkmängden till reningsanläggningen har uppgått till ton.

20 Restprodukter Från anrikningsverket skickas anrikningssand ut till sedimentationsdammen. Mängden anrikningssand från verket uppgick under 2011 till 689 kton. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Riskområden för oljespill i både anriknings- och kulsinterverket har kartlagts. Åtgärdsarbete för att minimera riskerna har utförts under Detta arbete kommer att fortgå under Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser vid verksamheten i Svappavaara under Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten och åtgärder vidtas. Miljöhändelser Under 2011 anmäldes ett tiotal händelser till Länsstyrelsen, fem av dessa gällde oljespill. I samtliga fall utfördes sanering och miljöpåverkan bedöms därför som mycket begränsad. I början av året läckte uppskattningsvis liter hydraulolja l in i kylvattenkammare för kiln- drivning. Kylsystemet är slutet varför en stor del av oljan förbrändes. Kylvattenkammaren reparerades. Under sommaren och hösten inträffade tre oljespill, om vardera ett hundratal liter, till Olofssonska diket inom industriområdet. Diket är utrustat med oljeavskiljare och endast en mycket begränsad mängd olja tros ha lämnat industriområdet. Oljan härleddes till truckverkstaden och tros bero på igensatta avloppsledningar. LKAB kommer att utreda händelserna ytterligare under I december inträffade ytterligare ett oljespill, uppskattningsvis 200 liter, vid lossningsstationen. Läckaget berodde på en otät koppling.

21 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Under 2011 användes totalt 3,6 TWh i form av elenergi, fossila bränslen och återvunnen spillvärme (0,37TWh). Den totala energiförbrukningen för LKAB Svappavaara för 2011 uppgick till 553 GWh varav 229 GWh utgjordes av el. Diesel har ej använts vid kulsinterverket under I anläggningarna har följande mängder kol respektive eldningsolja förbrukats under 2011: Kulsinterverket: Kol ton Olja (Eo1) m 3 Panncentraler: Olja (Eo1) m 3 I slutet av 2010 installerades multifunktionsskrivare med funktionen Follow me print, vilket innebär att utskrifter måste kvitteras ut. Detta för att minska mängden glömda utskrifter. För att minska förbrukningen av papper har dessa skrivare dubbelsidig svartvit utskrift som standardinställning. Utförda åtgärder i Svappavaara 2011 Ombyggnad av vattenrännor för minskad förbrukning av vatten. Fläkthusen har tätats invändigt. Byte av 10 av totalt 12 stycken högspänningsdrifter Belysningssensorer har under året placerats i gemensamma utrymmen i Svappavaara i syfte att minska energiförbrukning, detta kommer att fortgå under Nya mindre energikrävande motorer har installerats i en kvarnsektion i anrikningsverket. Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv.

22 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, brandskydd, källsortering samt kemikalieföreskrifter. Enligt lag skall den som i ett företag hanterar eller inför nya produkter vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller motverka skada på människor och miljö. För att uppfylla dessa krav gäller inom LKAB att alla produkter som skall köpas in och användas först skall bedömas och godkännas av LKABs kemiska nämnd där kompetens både vad gäller hälso-/arbetsmiljöaspekter samt yttre miljöaspekter är representerade. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Arbetet med att ytterligare förbättra ansökningsförfarandet och handläggandet hos LKABs kemiska nämnd har fortgått under LKABs kemikalieansvarige löpande gått ut med informationen angående kemikaliehanteringen på intranätet för att öka förståelse och insikt kring LKABs arbete med kemikalier ute i verksamheten. Inom LKAB-koncernen används ett kemikalieregister, ECOArchive. Registret underlättar hanteringen kring kemikalier och säkerhetsarbetet vid användning och inköp till LKAB. Alla anställda inom LKABkoncernen har läsrättigheter till registret. I databasen kan man se vilka kemikalier, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Ett svenskspråkigt säkerhetsdatablad förvaras lättåtkomligt där produkten används. Under 2011 har arbetet pågått med att förbättra hanteringen av kemikalier inom hela LKAB-koncernen.

23 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom LKABs industriområden, omfattas av dessa anvisningar Under året har dokumenteringen av avfallshantering inom LKABs industriområden baserats på källsortering i nedanstående fraktioner: Brännbart avfall Metallskrot Gummi Deponi Hushållsavfall Papper Trä Farligt avfall Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en hög nivå. Insatser under 2011 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen. Under 2011 har en heltäckande inventering utförts på samtliga 300 miljöstationer. Där behov har funnits har antalet kärl utökats och anpassats för att förenkla intern sortering och hantering. Vad gäller farligt avfall har en satsning gjorts på att anpassa kärl och förbättra skyltningen, samt att säkra omhändertagandet genom separat FA-transport från miljöstationerna. I Kiruna har en ombyggnation av miljöförrådet genomförts för att förenkla hanteringen av framför allt spillolja. Säkerheten har ökat genom minskad utomhusuppställning av kärl. Ett projekt för insamling av spillolja genomfördes i KUJ. I Malmberget har förbättringsåtgärder genomförts på skrot- och återvinningsgården med förbättrad kontroll på inkommande avfall. I Svappavaara har förberedelser inför ökande produktion startat. Under 2012 kommer fokus att vara på Svappavaara pga ökad verksamhet, med framför allt förbättringar på skrot- och återvinningsgård. Ytterligare förbättringar kommer att genomföras på skrot- och återvinningsgården i Malmberget.

24 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Åtgärder mot diffus damning För att begränsa damningen från lossningsstationen samt från truckvägarna i Svappavaara har damningsbegränsande åtgärder, i form av bevattning och saltning, utförts under barmarkssäsongen. Vintertid hyvlas vägarna enligt rutin. LKAB har också som ett led i att minska damningsproblematiken tillsatt en arbetsgrupp med syfte att identifiera damningsskällor inom industriområdet i Svappavaara och se över möjliga åtgärder. Arbetet kommer att fortgå under Åtgärder för att dämpa buller Under Q1 installerades bullerskärmar för att dämpa bullerspridningen mot bebyggelsen. Dessa hindrar även spridning av damm. LKAB har utfört en bullerkartläggning för att erhålla en samlad bild över bullersituationen. I kartläggningen ingår även verksamheten vid Gruvberget. Arbetet med att ta fram bullerdämpande åtgärder kommer att påbörjas under Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB deltar i ett internationellt forskningsprojekt (ULCOS) med målsättningen att CO2 -utsläppen vid stålproduktion ska sänkas med 50 %. Försöksverksamheten som bedrivs i LKABs försöksmasugn i Luleå har under 2009 visat att en koldioxid reduktion med % är möjlig. Inom ramen för det pågående arbetet med REACH-lagstiftningen ser LKAB över de kemiska produkter som används inom bolaget samt de produkter som LKAB-koncernen själva tillverkar. LKAB deltar också i olika grupperingar där kemikaliefrågorna lyfts upp. Inom ramen för dessa grupperingar kommer LKAB att få tillgång till studier som rör produkterna och dess påverkan på människors hälsa och miljön. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter

25 Bilaga 1. Mätpunkter Nedfallande stoft SNE06 SNE03 SNE29 SNE21 SNE32 SNE30 SNE12 SNE31 SNE33 Figur 10 Nedfallande stoft mättes 2011 i nio mätpunkter i och omkring Svappavaara. Provtagning av snö sker i SNE03, SNE06, SNE12 och SNE21. SNE03 Linje Norr SNE06 Linje Norr, referens SNE12 Linje Nordost SNE21 Svappavaara 50 m från reningsverket SNE29 Ängen bakom Gruvköket SNE30 Svappavaara, Vittangivägen 10 SNE31 Svappavaara, Kirunavägen 33 SNE32 Svappavaara, Kärrvägen 3 SNE33 Svappavaara, Kirunavägen 22

26 Buller SBU01 SBU02 SBU03 Figur 11 Omgivningsmätningar buller sker i tre mätpunkter SBU01, SBU02 och SBU03 i Svappavaara samhälle. SBU01 Bakom Gruvköket SBU02 Vid Ryttigården SBU03 Vargbacken

27 Recipientkontroll SVA53 SVA24 SVA55 SVA05 SVA13 Figur 12 Recipientkontroll utförs i fem provtagningspunkter i och omkring Svappavaara fem gånger under året. SVA05 Järnvägsstollen SVA13 Liukattijoki, referens uppströms LKAB SVA24 Liukattijoki, nedströms LKAB SVA53 Luongasjoki, nedströms LKAB SVA55 Liukattijoki, nedströms LKAB

28 Emissiondeklaration för LKAB Svappavaara 2011 Parameter Varde Enhet Metod Mottagare Kommentar Metodkod As 11 kg/år C Luft Värde <11 kg. LKAB avser att framöver mäta tungmetaller regelbundet för att fastställa om förekommande avvikelser ligger inom den naturliga variationen för materialets beskaffenhet,mätmetodens osäkerhet eller andra orsaker OTH Värmeforsk rapport 937 (F4-329) efter SS-EN14385 Cd 0,3 kg/år C Luft OTH Värmeforsk rapport 937 (F4-329) efter SS-EN14385 Cl2,oorg-HC kg/år C Luft MAB Enligt massbalans beskriven i textdelen CO2 1,15E+08 kg/år C Luft OTH Beräkning enligt NFS 2007:5 CO2 1,15E+08 kg/år C Luft OTH Beräkning enligt NFS 2007:5 CO2 0 kg/år C Luft 100 % fossilt OTH Beräkning enligt NFS 2007:5 Cr 40 kg/år C Luft OTH Värmeforsk rapport 937 (F4-329) efter SS-EN14385 Cu 407 kg/år C Luft LKAB avser att framöver mäta tungmetaller OTH Värmeforsk rapport 937 regelbundet för att fastställa om (F4-329) efter SS-EN14385 förekommande avvikelser ligger inom den naturliga variationen för materialets beskaffenhet, mätmetodens osäkerhet eller andra orsaker

29 DX-ITEQ 0,00026 kg/år C Luft LKAB avser att framöver mäta tungmetaller OTH Metod utvecklad av Umeå regelbundet för att fastställa om univ. Ref LKAB E förekommande avvikelser ligger inom den naturliga variationen för materialets beskaffenhet, mätmetodens osäkerhet eller andra orsaker F2,oorg-HF kg/år C Luft MAB Enligt massbalans beskriven i textdelen Hg 10 kg/år C Luft Värde <10. LKAB avser att framöver mäta tungmetaller regelbundet för att fastställa om förekommande avvikelser ligger inom den naturliga variationen för materialets beskaffenhet, mätmetodens osäkerhet eller andra orsak OTH Värmeforsk rapport 937 (F4-329) efter ASTM Ni 135,6 kg/år C Luft LKAB avser att framöver mäta tungmetaller OTH Värmeforsk rapport 937 regelbundet för att fastställa om (F4-329) efter SS-EN14385 förekommande avvikelser ligger inom den naturliga variationen för materialets beskaffenhet, mätmetodens osäkerhet eller andra orsaker NOx kg/år M Luft ALT SS SS-EN14792 Pb 59,8 kg/år C Luft LKAB avser att framöver mäta tungmetaller OTH Värmeforsk rapport 937 regelbundet för att fastställa om (F4-329) efter SS-EN14385 förekommande avvikelser ligger inom den naturliga variationen för materialets beskaffenhet, mätmetodens osäkerhet eller andra orsaker PM kg/år M Luft avser stoft ALT SS-EN SS28426