Miljörapport Svappavaara

Transkript

1 Vår beteckning Division So dra KMA 2016 Miljörapport Svappavaara

2

3 Bilagor: Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Persson Division Södra KMA D E erika.andersdotter.persson@lkab.com Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: (1) Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Erika Andersdotter Persson LKAB Ja Niddi Ögren Niddi Ögren Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Arkivet Malmberget Alrutz advokatbyrå Jan Moström Magnus Arnkvist Grete Solvang-Stoltz Monica Quinteiro Thomas Määttä Carina Persson Harry Baas Jan-Roger Eriksson Göran Lantto Emma Lindmark Paulus Kuoljok Carl-Oskar Sevä Bengt Andersson Timo Rauhala Ulf Halldén Göran Olovsson Patrik Kansa Tobias Eliasson Anders Lindberg Fredrik Björkenwall Lotta Lauritz Malin Brännvall Miljörapport 2016 LKAB Svappavaara Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Kiruna T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro:

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2016 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: LKAB:s Industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 14:3, Svappavaara 17:1, Svappavaara 27:1, Svappavaara 29:1, Svappavaara 5:3) Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: (Malm och mineral) (Malm och mineral) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253: Nej Produktionsenhet: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :27:08 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaaragruvan Leveäniemi( ) år: 2016 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Erika Efternamn: Andersdotter Persson Telefonnummer: Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: erika.andersdotter.persson@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Svappavaara Kontoret Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: Niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kontoret Postnummer: Postort: Kiruna Inlämnad: :27:08 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Svappavaara Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Den största järnmalmsfyndigheten i området är Leveäniemi som, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, hör till de stora fyndigheterna i norra Sverige, näst därefter i storleksordning kommer Mertainen och Gruvberget. I Svappavaara förädlas malm från Gruvberget, Leveäniemi och från Kiirunavaaragruvan. Malmen från Kiruna krossas och sovras i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Rågodset från Leveäniemi och Gruvberget transporteras med truckar ner till krossning och sovring innan det går vidare till anrikningsverket där godset mals och magnetsepareras under tillsats av vatten. För att avlägsna fosfor från malmen används flotation. Därefter leds koncentratet via slurrytankar till kulsinterverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, kalk och kvartsit. I kulsinterverket rullas sedan koncentratet till råkulor. Som bindemedel för att förbättra kulans hållfasthet används lermineralet bentonit. Råkulorna siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets. Pelletsen tippas sedan ner i avlastningsfickor och vidare ut till järnvägsvagnar för transport. År 2016 uppgick den totala produktionen i Svappavaara kulsinterverk till 3 457,8 kton pellets. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Vid anläggningarna i Svappavaara används också stora mängder vatten. Efter påverkan av förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Vattnet innehåller också relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester, som lösts upp i processvattnet. I Svappavaara bräddas processvatten över till recipienten Liukattijoki. Verksamheten i Svappavaara ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter. Ny tillåtlighet lämnades för verksamheten i Svappavaara, inklusive Gruvberget genom deldom M , ändringstillstånd Leveäniemi genom deldom M och ändringstillstånd för Gruvberget etapp två genom deldom M Endast de villkor som berör förädlingsverksamheten samt Leveäniemi behandlas i denna rapport. Se bolagets miljörapport över produktionen i Gruvberget för att ta del av de övriga villkoren.

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser MMD MMD (M ) (M12-14) MMÖD ( ) - att leda bort och släppa ut det grund- och ytvatten som läcker in i gruvan och i stollgång vid utlastningen och för detta ändamål utföra återstående anläggningsdelar och - att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Svappavaara årligen tillverka högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter, att deponera anrikningssand samt att vidta de om- och tillbyggnader som erfordras för att höja produktionskapaciteten till den ansökta nivån. - att anlägga och driva gruva vid Leveäniemi med en kross-och sovringsanläggning i anslutning till gruvan. - Att vid den gruvan bryta och bearbeta högst 15 miljoner ton malm per år, - Att losshålla och deponera erforderlig mängd sidoberg - Att leda bort det grund-och ytvatten som läcker in i gruvan och i området för kross och sovringsanläggningen, - Att utföra erforderliga anläggningar för detta, samt - Att anlägga erforderliga avskärmade diken för att hindra tillrinningen till dagbrottet och till området för kross-och sovringsanläggningen. - MMÖD ändrar mark-och miljödomstolens dom endast på så sätt att utredningsvillkoret (U3) och den provisoriska föreskriften (P2). Se kapitel Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( ) Föreläggande att söka tillstånd för åtgärder i sandmagasinet inom Svappavaara gruvindustriområde. Beslut i fråga om betydande miljöpåverkan avseende kapacitetshöjande åtgärder vid magasinen inom LKAB:s gruvindustriområde i Svappavaara. Anmälan om ändring av tillståndspliktig verksamhet gällande fullskaleförsök med nya flotationskemikalier vid anrikningsverket i Svappavaara. Bolaget föreläggs med att vidta vissa försiktighetsmått.

8 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillstånd att från Metträsket till industrianläggningarna vid Leveäniemi bortleda vatten intill en mängd av 11 Mm 3 per år samt tillstånd för utsläppande av gruvvatten och anläggande av avskärande dammar. Tillstånd att bortleda vatten från Kalix älv intill en sammanlagd mängd av högst m 3 per dygn och högst 1 Mm 3 per år. Tillstånd att överleda vatten från Liukattijoki till sjön Metträsket samt att från Metträsket bortleda högst 4 Mm3 vatten per år samt anlägga och bibehålla: - vattenintag i Kalix älv, pumpstation vid stranden av Kalix älv och ledning därifrån till Mörtträsket, mindre grävning i Mörtträsket, damm över Liukattijoki, kanal från nämnda bäck till Metträsket, rensningar i Metträsket, vattenintag i Metträsket, pumpstation vid Metträsket, returpumpstation med returvattenledning till Metträsket, avsänka Metträskets vattenstånd till lägst 352,5m Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillverkning av högst 4,5 miljoner ton pellets 3,5 Mton pellets och andra slutprodukter. 15 miljoner ton malm ton Produktionsvillkoren innehålls.

9 3,6 3,5 Produktion SK Mton ,5 3,5 3,4 3,3 3,3 3,3 3,3 3, Figur 1 Produktion pellets i Svappavaara i miljoner ton per år Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Ej aktuellt. 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 9. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor (observera att inte alla villkor återges i sin Kommentar helhet) Provisoriska Föreskrifter P1. Om utsläppet från pelletverket av klorväte Villkoret uppfylls. Se mer information under överstiger 0,14 kg per ton pellets eller utsläppet avsnitt 10. av fluorföreningar, räknat som fluor, överstiger 0,015 kg per ton pellets, allt räknat som årsmedelvärde, ska bolaget utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast två månader efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att överskridande inte ska upprepas.

10 P2. Halterna av utsläppta ämnen i processvattnen till recipienten Liukattijoki (mätpunkt SVA 24 eller den mätpunkt som kan komma att ersätta denna) får inte överstiga de värden som anges i nedanstående tabell. Värdena avser för metaller löst halt i vatten efter filtrering (0,45 µm) och för övriga parametrar totalhalt utan filtrering. Bolaget har efter samråd med länsstyrelsen ändrat till mätpunkt SVA86. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 10 för mer information. Ämne 30-dagars medelvärde Maximalt värde Sulfat (SO4) 150 mg/l - Zink (Zn)* 5,5µg/l + - Koppar (Cu) 0,5µg/l + - Nitatkväve (NO3-N) 3 mg/l - Ammoniakkväve 1,0 µg/l 6,8 µg/l (NH3-N) Suspenderat 15mg/l material Ämne Årsmedelvärde Maximalt värde Uran (U) 15 µg/l (total halt - *Hänsyn till naturlig bakgrundshalt (bakgrundshalt adderas till gränsvärdet). +avser biotillgänglig koncentration Utredningsvillkor U1. LKAB ska utreda frågan om slutgiltiga villkor avseende totala utsläpp till luft per ton pellets av svavel, klor och fluor. Utredningen ska omfatta vilka utsläpp verksamheten kommer ge upphov till samt, vid behov, tekniskt och ekonomiskt möjliga åtgärder föra att begränsa utsläppen. Utredningen ska, med förslag till slutgiltiga villkor, ges in till mark-och miljödomstolen senast två år efter det att den nya rökgasreningen för gratezonen PH tagits i drift. U2. LKAB ska utreda de tekniska, ekonomiska och miljömässiga möjligheterna och konsekvenserna av att begränsa utsläppen till luft av kväveoxider från den ansökta verksamheten. Utredningen ska med förslag till slutgiltiga villkor, ges in till markoch miljödomstolen senast två år efter lagakraftvunnet beslut om tillstånd. Utredningen pågår. Utredning pågår

11 U3. LKAB ska utreda de tekniska, ekonomiska och miljömässiga möjligheterna och konsekvenserna av att begränsa utsläppen till vatten av kväve och dess förekomstformer, sulfat, koppar, zink, uran, fosfor och suspenderade ämnen från den samlade verksamheten. Utredningen ska även omfatta förslag till maximala utsläppsvärden avseende sulfat, zink, koppar, nitratkväve och uran. För uran ska även förslag till 30-dagars medelvärde tas fram. LKAB ska redovisa vilka åtgärder inklusive reningsmetoder bolaget är berett att vidta och när, samt i förekommande fall med motivering till varför någon åtgärd är orimlig enligt 2 kap. 7 miljöbalken. LKAB ska även utreda möjligheterna att styra bräddningen till tidpunkter på året då det inte är lågflöde i recipienten liksom möjligheterna att öka kapaciteten i recipientmagasinet och att pumpa vatten från Kalixälven. Utredningen ska genomföras i samråd med länsstyrelsen och ska, med förslag till slutliga villkor, ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år efter att denna dom har vunnit laga kraft. Villkor 1. Om inget annat framgår av denna dom ska arbetena utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i sin ansökan och i övrigt åtagit sig i målet. 2. Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning vid UDD-, DDD-, TPH- och PH zonerna i pelletsverket får efter nedan angivna datum som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/m 3 (ntg) UDD, DD, TPH PH Kontroll genom mätning 4ggr per år. 3. Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning i krossanläggning får som medelvärde för punktkällorna inom krossanläggningen och som årsmedelvärde inte överstiga 10mg/m 3 (ntg). Kontroll ska ske genom mätning minst 4ggr per år. 4. Utsläpp till luft av stoft från panncentraler får som årsmedelvärde inte överstiga 1g/kg olja. Kontroll genom mätning 4ggr per år. Utredning pågår. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls inte. Endast två mätningar genomfördes under Se avsnitt 10 för mer information.

12 5. Utsläpp till luft av stoft från andra reningsanläggningar än ovan får efter som årsmedelvärde inte överstiga 10mg/m 3 (ntg) med undantag för anläggningar inom pelletsverket varifrån utsläppen inte får överstiga 20mg/m 3 (ntg). 6. Stoftnedfall från verksamheten (mätt med NILU-provtagare) får som samlat årsmedelvärde inte överstiga 200g/100m 2 för kalendermånad. Villkoret uppfylls inte. Se mer information under avsnitt 10. Villkoret uppfylls. Årsmedelvärdet uppgick till 122g/100m 2 för kalendermånad. Se avsnitt 10 för mer information. Årsmedelvärdet ska beräknas utifrån månadsvärdena för mätpunkt SNE03, SNE12, SNE 21, SNE Vid beräkning av medelvärdet ska värdet för den mätpunkt som har det högsta månadsvärdet uteslutas. 7. Bolaget ska anmäla till mark och miljödomstolen och tillsynsmyndigheten när den nya rökgasreningsanläggningen för gratezonen PH tagits i drift. 8. Bolaget ska vidta åtgärder för att motverka störande damning, 9. Som bindemedel får endast bentonit användas. 10. Buller från verksamheten, bortsett från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning, får inte ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än vad som anges nedan. Dagtid (kl ) 50 db(a) Kvällstid (kl ) 45 db(a) Nattetid (kl ) 40 db(a) Under en period av tre år från dag för denna dom får värdena ovan överskridas med högst 5 db(a) till och med Buller från verksamheten ska kontrolleras genom mätningar (immissionsmätningar) eller genom närfältsmätningar och beräkningar för de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske när förändringar skett i verksamheten som kan medföra mer än obetydligt ökande bullernivåer och när tillsynsmyndigheten beslutar om kontroll, dock minst två gånger per år. 11. Sprängning får ske vardagar mellan klockan samt under helger mellan efter tydlig hörbar förvarningssignal. Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas om tidpunkter för när sprängning kan förväntas. Undantag får medges av tillsynsmyndigheten. Villkoret är uppfyllt. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Två mätningar utfördes 2016, samtliga mätvärden inom villkor. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls. Förvarningssignal ljuder innan sprängning. Sprängningen aviseras i samhället och vid infart till gruvindustriområdet.

13 12. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel i bostadshus än 5 mm/s vid mer än 5 % av sprängningarna under kalenderåret. Mätning ska ske kontinuerligt och i enlighet med SS Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 100 Pascal (frifältsvärde) vid mer än 5 % av sprängningarna per kalenderår. Luftstötvågor får dock inte överstiga 200 Pascal (frifältsvärde). Mätning ska ske kontinuerligt och i enlighet med Svensk Standard (SS) Bolaget ska fortlöpande och systematisk arbeta med energieffektivisering av verksamheten. Arbetet med energifrågor ska redovisas i den årliga miljörapporten. Redovisningen ska bl. a. innehålla uppgifter om energianvändning per ton pellets respektive per ton malm. 15. LKAB ska ställa säkerhet till ett värde av kr för kostnaderna för efterbehandling och andra återställningsåtgärder avseende den samlade verksamheten. Säkerheten ska prövas av mark- och miljödomstolen och ska ha getts in till domstolen för godkännande inom en månad från denna dom. 16. Bolaget ska efter samråd med Laevas och Gabna samebyar vidta skäliga åtgärder för att minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området. 17. Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda Svappavaara hembygdsförening samt besökare av föreningens besöksstuga och de kvarvarande historiska gruvlämningarna på Gruvberget. 18. I den mån bolagets verksamhet inskränker på möjligheterna till nyttjande av sjön Syväjärvi ska bolaget i samråd med Svappavaara fritidsförening identifiera lämpliga tidpunkter för när besökare, via en av bolaget anvisad farbar väg, ska ha tillträde till sjön för fiske och andra friluftsaktiviteter. Om bolagets verksamhet visar sig medföra en väsentlig inskränkning i möjligheten att fiska i Syväjärvi eller på annat sätt nyttja sjön för friluftsaktiviteter ska bolaget kompensera med andra fiskevatten. Villkoret uppfylls, se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls, se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 10 för mer information. Villkoret uppfylls. Villkoret bevakas. Löpnade samverkansmöten hålls med Laevas och Gabna samebyar. Villkoret bevakas. Villkoret bevakas. Hela sjön ligger inom gruvindustriområdets instängsling, en grind finns dock på stranden av Syväjärvi. Ny sjö har tagits fram i samråd med Svappavaara fritidsförening.

14 19. LKAB ska i de delar av naturvärdesinventeringens objekt A och J som kommer att bli föremål för avverkning utföra insamling av levande och döda naturvärdesträd i syfte att förstärka naturvärdena i något eller några närliggande skogsområden. Bolaget ska för insamlingen av naturvärdesträd utforma en enkel genomförandeplan som ges in till länsstyrelsen. Av genomförandeplanen ska framgå omfattningen av åtgärderna, vilket eller vilka närliggande skogsbestånd som skall ta emot naturvärdesträden liksom när detta ska ske. Genomförandeplanen skall föregås av samråd med berörd sameby. 20. Sökanden ska inge ett uppdaterat egenkontrollprogram för den samlade verksamheten senast tre månader från dag för denna dom. Villkoret 1. Villkoret uppfyllt. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Stoft (mätningar enligt SS-EN och SS028426) Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 46,2 ton, specifikt 0,013kg/ton pellets, DU-anläggningar samt processgaskanaler. Anrikningsverk: 0,38 ton Panncentral: 0,037 ton I kulsinterverket finns fyra processgaskanaler (UDD, DDD, TPH och PH). Beräkningen av stoftutsläppen för kulsinterverket bygger på medelvärden utifrån fyra stoftmätningar utförda under året. I månadsskiftet oktober-november 2013 drifttogs första etappen av ny rökgasreningsanläggning för kulsinterverket. Den första etappen omfattade UDD-, DDD- och TPHzonerna och består av elektrofilter för stoftrening. Under 2015 drifttogs etapp II av rökgasreningen för gratezon ph. ph-zonen är nu utrustad med svavelrening samt rening för gaserna klor och fluor. Anläggningen, som är försedd med kontinuerlig mätutrustning, har haft god funktion under året.

15 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Stoft kg/ton totalt Svappavaara Figur 2 Stoft i kg per ton producerad pellets i Svappavaara per år I kulsinterverket finns också sju mindre anläggningar för stoftrening. I anrikningsverket finns två mindre anläggningar för stoftrening. Alla dessa har mätts under 2016 i enlighet med villkor 5 i dom M I kulsinterverket innehölls inte årsmedelvärdet, 20 mg/m 3 ntg för anläggningarna SST09, SST13. SST09: Anläggningen hade ett marginellt högt värde vid årets första mätning. Vid årets andra mätning hade anläggningen ett mycket högt värde och vid besiktning konstaterades att filtret var trasigt. Efter byte av filterceller utfördes en ommätning där anläggningen åter visade höga resultat. Efter besiktning och åtgärd av igensatta slangar har anläggningen visat goda resultat vid de resterande mätningar men årsmedelvärdet innehölls inte. SST13: Anläggningen hade upprepade höga värden under första halvåret av LKAB har upplevt upprepade problem med denna anläggning och välde därför att under underhållsstoppet i oktober 2016 att byta bentonitsilo och på så sätt bygga om konstruktionen så att ingen DU-anläggning behövs. Tillsynsmyndigheten är informerad. SST13 är numera borttagen från Svappavaaras kontrollprogram. I anrikningsverket har båda anläggningarna SST14 och SST32 klarat årsmedelvärdet. I panncentralen finns två pannor. Stoftemission från panncentralerna beräknas utifrån uppmätt stoftemission (g stoft/kg olja). Mätning av utsläpp till luft av stoft från panncentralen har endast utförts vid två tillfällen under Detta innebär att villkor 4 inte kunnat innehållas i sin helhet. De uteblivna mätningarna berodde på den varma väderleken under inledningen och slutet av Panncentralen nyttjas endast under perioder med ihållande kyla eller vid långvariga verksamhetsstopp. Tillsynsmyndigheten har löpande informeraters om läget och avvikelsen har anmälts. Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning) (SS ) LKAB mäter nedfallande stoft vid 7 platser i Svappavaara, (se bilaga 1). Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle årligen, vanligen i mars. Snöprovtagning utförs bland annat för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. Enligt villkor 6 ska nedfallande stoft mätas i 7 punkter, se resultat i diagram nedan. Villkoret innehölls för 2016 då årsmedelvärdet uppgick till 122g/100m 2, för kalendermånad. Det högsta uppmätta värdet under 2016 för en månad uppgick till 634/100m 2, för kalendermånad (april SNE12). Mätpunkten är nu inom LKAB:s industriområde.

16 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec SNE03 SNE12 SNE21 SNE29 SNE30 SNE31 SNE32 KNE09 MNE45 Årmedelvärde villkor Årsmedel 2016 Årsmedel 2015 Årsmedel 2014 Figur 3 Uppmätta halter av nedfallande stoft per punkt och månad. Årsmedelvärdet för 2016 uppgick till 122g/100m 2, för kalendermånad. LKAB har beslutat att använda två referenspunkter för nedfallande stoft gemensamt för hela Malmfälten från och med Referenspunkten för opåverkad miljö är belägen utanför Kiruna (KNE09) och referenspunkt för tätort är belägen i centrala Gällivare (MNE45). Snöprovtagning utfördes i april. Vid provpunkt SSN12 uppmättes det högsta värdet, 636 g/m 2, 30dygn. Vid referenspunkten KSN09 uppmättes 7 g/m 2, 30dygn. Svaveldioxid Svavelemissionen härrör från förbränning av fossila bränslen och till viss del från järnmalmsslig och tillsatsmedel. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 9,14 ton Panncentral: 0,57 ton Totalt: 9,7 ton eller 2,8g/ton pellets Beräkningen av svaveldioxidemissioner från kulsinterverket bygger på resultatet från de fyra stoftoch gasmätningar som utförts under året. I beräkningen adderas utsläppet från panncentralen. Svaveldioxidemissionen från panncentraler är beräknad utifrån förbrukad mängd olja i panncentral samt svavelinnehållet i oljan. Den totala bedömningen tar alltså hänsyn till faktiska utsläpp av svavel från skorsten samt svavel från bränslen (olja i panncentral).

17 SO2 g/ton totalt Svp ,5 293,7 218,8 227,5 5, Figur 4 Emitterad svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år års värde är baserat på de mätningar som utförts samt utsläpp från panncentral. Fluorväte Vid pelletstillverkningen avdrivs fluor som finns bundet i järnmalmssligen. Fluorreningsanläggningen reducerar fluoravgången från processen genom att insprutad kalk reagerar med fluor i PH-zonens avgaskanal. Sammanfattning av fluorutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 0,11 ton räknat som HF motsvarande 0,105ton räknat som F, specifikt 0,03 g HF/ton pellets motsvarande 0,031g F/ton pellets. Beräkningen av fluoremissioner från kulsinterverket bygger på de fyra stoft-och gasmätnings som utförs under året. Från och med oktober 2015 är etapp två av rökgasreningen installerad för gratezon PH. Reningen har visat sig fungera väldigt bra. Värdena för fluor har som förväntat sjunkit kraftigt under 2016 jämfört med tidigare år F g/ton Svp ,1 4,2 4,5 4 0, Figur 5 Emitterad fluor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år

18 Klorväte Vid pelletstillverkningen avdrivs klor som finns bundet i järnmalmssligen. Sammanfattning av klorväteutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 3,02 ton räknat som HCl, specifikt 0,8 g HCl/ton pellets. Beräkningen av kloremissioner från kulsinterverket bygger på de fyra stoft-och gasmätningar som har utförts under Från och med oktober 2015 är etapp två av rökgasreningen installerad för gratezon PH. Anläggningen är utrustad med svavelrening och skall även rena gaserna klor och fluor. Värdena för klor har som förväntat sjunkit kraftigt under 2016 jämfört med tidigare år. HCl g/ton SVP , Figur 6 Emitterad väteklor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år Kvävedioxid (Mätningar enligt SS ) Vid förbränning av fossila bränslen avgår kväveoxider. Sammanfattning av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 667 ton, specifikt 192,8g/ton pellets Manuell mätning av kvävedioxidemissioner från rökgaskanalerna TPH och PH har utförts vid fyra mättillfällen under Emissionen av kvävedioxid uppgick till 103g/ton pellets, vilket motsvarar ca 667 ton NOx. NOx g/ton pellets Svp Figur 7 Emitterad kvävedioxid gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år

19 Koldioxid LKAB:s utsläpp av koldioxid ingår från och med 2005 i handelssystemet för utsläppsrätter. Nedan redovisas de insatsmaterial som ger upphov till koldioxidutsläppen i Svappavaara samt procentuell fördelning av CO 2-utsläppet. Den totala koldioxidemissionen från verksamheten i Svappavaara under 2016 har beräknats till ton CO 2. Utsläppet av koldioxid per ton pellets som producerats beräknas därmed till 31,9 kg CO 2/ton. Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på en mätning i processgaskanalerna i kulsinterverket. Beräknad emission av ammoniak (NH 3) under 2016 uppgick till 0,25 g/ton pellets, motsvarande ca 0,8 ton på årsbasis. Dioxiner Dioxiner uppkommer i den del av pelletsprocessen där förbränning sker, dvs i TPH- och PH-zonerna. Mängden dioxin bedöms ha uppgått till ca 0,01 g under 2016, baserat på ett mättillfälle. Tungmetaller Under 2016 har mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller utförts. Dessa resultat används för beräkningar av de totala utsläppen under året. För mer information se emissionsdeklarationen. Buller Under 2016 har LKAB utfört två emissionsmätningar av buller i Svappavaara samhälle. Vid båda kontrollerna som utfördes i april respektive december innehölls villkoret. Mätning Ekvivalent ljudnivå i db(a) i kontrollpunkt: Mätdatum Tid SBU 01 SBU 08 SBU 09 SBU 10 Kommentar Normal drift Normal drift Normal drift Normal drift med lossning till järnväg Normal drift med lossning till järnväg Normal drift med lossning till järnväg Normal drift med lastning till järnväg Normal drift med lastning till järnväg Normal drift med lastning till järnväg Normal drift Normal drift Normal drift Normal drift med lossning till järnväg Normal drift med lossning till järnväg Normal drift med lossning till järnväg Normal drift med lastning till järnväg Normal drift med lastning till järnväg Normal drift med lastning till järnväg. Tabell 1 Uppmätta bullernivåer i Svappavaara samhälle under Vibrationer och Luftstötvågor (SS och SS025210) Det finns i Svappavaara samhälle utplacerat tre stycken fasta mätpunkter som kontinuerligt mäter vibrationer och luftstötvågor, se bilaga 1. Högsta veckovisa vibrationer till följd av sprängning framgår av Figur 8 och högsta veckovisa luftstötsvågor av

20 mm/s Pa 250 Luftstötar (frifältstryck) Svappavaara Gränsvärde Villkor* SLU 03 SLU 04 SLU 05 Figur 9. Högsta vibration som uppmätts under 2016 uppgick till 1,80 mm/s och högsta luftstötsvåg uppgick till 48 Pa frifältsvärde, villkor 12 och 13 innehölls därmed. 6 Markvibrationer Svappavaara Villkor* SVI 14 SVI 16 SVI 17 Figur 8 Högsta veckovisa vibrationer. Mätpunkter: SVI14: Varpvägen, SVI16: Wilhelm Thisells väg 2, SVI17: Sofia Lindmarks väg 17.

21 Pa 250 Luftstötar (frifältstryck) Svappavaara Gränsvärde Villkor* SLU 03 SLU 04 SLU 05 Figur 9 Högsta veckovisa luftstötvågor. Mätpunkter: SLU03: Varpvägen, SLU04: Wilhelm Thisells väg 2, SLU05: Sofia Lindmarks väg 17.

22 Vatten (för provpunkternas lokalisering se bilaga 1) Slamhaltigt processvatten avleds genom pumpning till sedimentationsbassänger vidare till sandmagasinet och slutligen recipientmagasinet. Där pumpas det över till Metträsk för att gå i retur till malmförädlingsverken. Bräddning till Liukattijokisystemet sker främst under maj till september i samband med naturligt höga flöden. Ett visst läckage sker genom dammvallar. Under 2016 har uppskattningsvis 2,5 Mm 3 vatten bräddats till recipienten. Mätning av vattenkvalitet på bräddat vatten har utförts vid 13 tillfällen under Totalt har 1,5 Mm 3 vatten länshållits i Leveäniemi. Parameter Sva58 Tot-N Tot-P 212 Cr 0,05 Cd 0,016 Cu 3,88 Ni 0,84 Pb 0,014 Zn 2,83 As 0,40 Tabell 2: Resultat total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde och tre provpunkter (SVA86, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet. Under 2015 byttes SVA24 ut mot SVA86 efter samråd med länsstyrelsen i Norrbotten. Under hela 2016 har provtagning utförts 2 gånger per vecka i SVA86. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras från SVA13 till SVA86. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SV53. Ingen betydande påverkan i recipienten kan påvisas av resultaten. Årsmedelvärden samt min-och maxvärden rörande viktiga parametrar redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat rapporterade under detektionsgräns har halva värdet använts i beräkningarna.

23 2016 Parameter (enhet) ph SVA13 (referens) 7,2 (6,8-7,8) SVA86 SVA55 SVA53 7,3 (6,1-7,9) 7,3 (7-7,6) 7,2 (6,9-7,4) Alkalinitet (mmol/l) 0,47 (0,21-0,66) 0,5 (0,26-0,73) 0,5 (0,22-0,76) 0,43 (0,2-0,76) Konduktivitet (ms/m) 28,3 (2,7-276)* 25,4 (4,1-108)* 10,8 (5,9-14,9) 8,67 (4,5-14,2) Tot-N (mg/l) 0,3 (0,11-0,63) 0,9 (0,2-2,6) 0,3 (0,11-0,53) 0,31 (0,05-0,54) NH4-N 0,009 (0,0075-0,029)* 0,014 (0,0055-0,047) 0,010 (0,0075-0,02) 0,0149 (0,0055-0,03) NO3-N 0,039 (0,03-0,122)* 0,78 (0,03-4,11)* 0,17 (0,03-0,295) 0,1 (0,03-0,22) Tot-P (mg/l) 0,019 (0,0025-0,21)* 0,0045 (0,0025-0,017)* 0,0042 (0,0025-0,013)* 0,0078 (0,0025-0,016) Koppar (µg/l) 0,26 (0,138-0,5) 0,64 (0,285-4,19)* 0,46 (0,321-0,642) 0,73 (0,503-1,06) Klorid (mg/l) 0,65 (0,353-1,04) 16,09 (1,49-66,4)* 4,54 (1,84-6,19) 3,59 (1,63-5,62) Sulfat (mg/l) 2,5 (2,5-2,5) 54,5 (2,5-217)* 15,3 (50,8-21,8) 10,35 (2,5-17,5) Suspenderat material (mg/l) 2 (2-2) 2,09 (0,5-4,5) 1,9 (1,3-2) 2 (2-2) *Outlier enligt beräkning med 95% konfidensgrad Tabell 3 Årsmedelhalter av ett antal parametrar för provpunkt SVA13, SVA24, SVA86, SVA55 och SVA53 för 2015 (maxoch minimumvärden inom parantes). Provtagningsprogrammet för de punkterna innehåller över 30 parametrar.

24 I samband med dom M erhöll LKAB en provisorisk föreskrift (P2) gällande halter av sulfat (SO 4), nitrat (N0 3-N), koppar, zink, uran och suspenderat material i recipienten Liukattijoki i mätpunkt SVA24. Föreskriften överklagades och i november 2016 erhöll bolaget nya villkor. Mätpunkten ändrades i maj 2015 efter samråd med Länsstyrelsen till SVA86. Provtagning skall ske minst två gånger per vecka. Resultaten skall redovisas som månadsmedelvärden. Månad Sulfat 150 mg/l Nitrat 3 mg/l Koppar 4 µg/l Zink 5,5 µg/l Uran 15 µg/l Susp.material 15 mg/l Januari 49,2 0,63 0,43 5,36 0,43 <4 Februari 35,2 0,39 0,34 3,03 0,34 <4 Mars 68,4 1,12 0,40 3,13 0,86 <4 April 129,7 2,32 0,51 1,79 2,87 <4 Maj 48,6 0,85 0,61 1,64 0,72 <4 Juni 24,1 0,23 0,54 2,93 0,37 4,06 Juli 42,5 0,46 0,78 1,55 0,64 <4 Augusti 31,3 0,29 0,67 0,52 0,47 3,67 September 34,0 0,42 0,59 1,12 0,63 3,75 Oktober 51,7 0,71 1,15 1,74 0,30 1,45 Tabell 4 Månadsmedelvärde för Sulfat, nitratkväve, koppar, zink, uran och suspenderat material i SVA86 Månad Sulfat 150 mg/l Nitratkväve 3 mg/l Koppar 0,5 µg/l += avser biotillgän glig koncentra tion Zink 5,5 µg/l + = avser biotillgänglig koncentration *= Hänsyn till naturlig bakgrundshalt 5,5 (bakgrundshalt adderas till gränsvärdet). Uran 15 µg/l Susp.material 15 mg/l HN3-N 1,0 µg/l Max värde= 6,8 µg/l November 63,95 0,84 0,02 0,3 1,24 <4 0,037 December 77,3 1,13 0,04 0,4 1,18 <4 0,035 Tabell 5 Månadsmedelvärden för sulfat, nitratkväve, koppar, zink, uran, suspenderat material och ammoniakkväve i SVA86 Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid 8 tillfällen under 2016 (provpunkt SVA05). Vid provtagningen kunde aromatiska kolväten inte påvisas, utan halterna rapporterades under detektionsgräns vid samtliga provtagningstillfällen. Biologiska undersökningar LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet. Under 2016 har inga biologiska undersökningar genomförts. Nästa undersökning är planerad till Under 2015 genomfördes biologiska undersökningar av fiskfaunan i recipientsystemet (Liukattijoki). Undersökningarna omfattade elfiske i vattendragen Liukattijoki, Luongasjoki och Pruukinjoki, nätprovfiske i sjön Luongasjärvi samt analys av metaller i fisk från Luongasjärvi. Sammantaget bedöms de undersökta biologiska variablerna i recipienten vara normala och nuvarande underlag fastlår att gruvverksamheten inte gett någon mätbar negativ inverkan på biologin i vattendragen och i sjön Luongasjärvi.

25 Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och kulsinterverket under 2016: Anrikningsverket: Olivin 25,7 kton Kvartsit 50,7 kton Kalksten 22,8 kton Kulsinterverket: Bentonit 24,2 kton Under 2016 har följande sprängämnen använts vid losshållning av malm och sidoberg vid Leveäniemi: Pentylstubin: 2,3 ton Booster: 13,2 ton Dynamit: 19,9 ton Matris: 1288 ton Ammonium nitrat/prills: 552 ton Under 2016 har följande mängder diesel förbrukats vid verksamheten: Borriggar: 309 m 3 Elverk: 13,8 m 3 Transporter och övriga maskiner: m 3 Restprodukter Under 2016 har det losshållits ton sidoberg från Leveäniemi. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Följande mängder avfallsfraktioner har uppkommit under 2016, totalt för Svappavaara och verksamheten vid Gruvberget samt vid dolomitbrytningen i Masugnsbyn. Det miljöfarliga avfallet har borttransporterats för destruktion och material-/energiutvinning. Verksamhetsavfall (ÖVA) 1095 ton Skrot (metaller) 860 ton Farligt avfall 1345 ton Total mängd avfall 3300 ton Avfallskod Material Vikt/Antal Enhet Materialet avsätts till (2016) Aerosoler, brandfarliga 120,00 Kg Ragn-Sells Luleå Aerosoler, brandfarliga 26,00 Kg Ragn-Sells Luleå Aerosoler, brandfarliga 114,00 Kg Ragn-Sells Luleå Aerosoler, brandfarliga 204,00 Kg Ragn-Sells Luleå Aerosoler, brandfarliga 735,00 Kg Ragn-Sells Luleå Färg, LM, flyt, emb 359,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp Glykolrester, FA 2 124,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp Hydraulslang med olja 200,00 Kg Umeå Energi Hydraulslang med olja 18,00 Kg Umeå Energi Hydraulslang med olja 1 343,00 Kg Umeå Energi

26 Hydraulslang med olja 975,00 Kg Umeå Energi Olja Klass EO1 / Diesel 1 466,00 Kg Ragn-Sells Luleå Olje-, och bränslefilter, emb 100,00 Kg Ragn-Sells Halmstad Olje-, och bränslefilter, emb 862,00 Kg Ragn-Sells Halmstad Olje-, och bränslefilter, emb 3 643,00 Kg Ragn-Sells Halmstad Oljeavfall, fast, osorterat, emb 140,00 Kg Umeå Energi Oljeavfall, fast, osorterat, emb 1 167,00 Kg Umeå Energi Oljeavfall, fast, osorterat, emb 2 262,00 Kg Umeå Energi Oljeavfall, fast, osorterat, emb 2 082,00 Kg Umeå Energi Oljeavfall, fast, osorterat, emb 205,00 Kg Umeå Energi Oljehaltigt slam 920,00 Kg Ragn-Sells Halmstad Oljehaltigt slam 214,00 Kg Ragn-Sells Halmstad Oljehaltigtvatten, tank ,00 Kg Ragn-Sells Luleå Oljehaltigtvatten, tank ,00 Kg Ragn-Sells Luleå Smörjfettsrester, industri 185,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp Smörjfettsrester, industri 9 301,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp Smörjfettsrester, industri ,00 Kg Ragn-Sells Högbytorp Spillolja, 0-10 % vatten ,00 Kg Ragn-Sells Luleå Spillolja, 0-10 % vatten ,00 Kg Ragn-Sells Luleå Spillolja, % vatten ,00 Kg Ragn-Sells Luleå Spillolja, okänt vatteninnehåll 0,00 Kg Ragn-Sells Luleå Tungmetallhaltigt, övrigt, fast, cont ,00 Kg Ragn-Sells Fagerliden Kalkrikt stoft från fluorreningsanläggningen uppsamlas i en silo varifrån det lastas över på specialfordon för transport till deponi i Kiruna. Avfallskalken klassas som ickefarligt avfall. Under 2016 har 14,7 kton kalk förbrukats i reningsanläggningen. Restprodukter Från anrikningsverket skickas anrikningssand ut till sedimentationsdammen, under 2016 uppgick det till 925 kton. Övrigt spill från kulsinterverket och anrikningsverket uppgick till 103 kton. Totalt ca. 1Mton avfall till dammen. Energi Den totala energikonsumtionen för LKAB Svappavaara för 2016 uppgick till cirka 568 GWh i from av el, kol och olja, varav 243 GWh utgjordes av el. Den totala energiförbrukningen för pellets uppgick 2016 till 160 kwh/ ton FP (hela processen inräknat). I anläggningarna har följande mängder kol respektive eldningsolja förbrukats under 2016: Kulsinterverket: Kol 34495,7ton Olja (EO1) 2801,9m 3 Panncentraler: Olja (EO1) 696,9m 3

27 11. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är ej aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell X 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26. Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Föreskrifterna är ej aktuella för verksamheten. Aktuell X Ej aktuell 13. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 14. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas tills vidare i en separat textmall som finns i SMP. Ej aktuellt. 15. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Ej aktuellt.

28 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB började under slutet av 2013 att nyttja ett nytt rapporterings- och redovisningssystem för miljödata kallat Credit360. En stor del av miljö- och energidatan finns inrapporterat i det systemet och är tillgängligt för funktioner som utför extern rapportering. Den samlade data- hanteringen minskar risken för felrapportering och databortfall. LKAB har under 2014 installerat rapporterings- och redovisningssystemet Synergi för hantering av miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Samtliga anställda inom LKAB- koncernen har tillgång till systemet och ärenden följs upp på chefsnivå och sammanställs i månadsrapporter. Det nya systemet kommer att underlätta uppföljning av utförda åtgärder och bearbetning av data för sammanställning och utvärdering. Under 2015 fick även LKAB:s leverantörer möjlighet att nyttja systemet och under 2016 har all riskhantering inom LKAB påbörjats att rapporteras och hanteras i systemet. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga betydande åtgärder har utförts vid LKAB:s förädlingsverksamheten i Svappavaara med anledning av driftstörningar, avbrott eller olyckor. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser samt åtalsanmälningar under Miljöhändelser Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en miljöhändelserapport upprättas. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten. Under 2016 har ett fåtal mindre miljöhändelser kopplade till LKAB:s förädlingsverksamhet i Svappavaara inträffat och dagbrottet Leveäniemi. Samtliga händelser har kunnat hanterats så att LKAB bedömer att olägenhet för människors hälsa eller för miljön kunnat undvikas. I januari inträffade ett spill med hydraulolja, ca liter, vid lossningen. Oljan hamnade i lossningens pumpgrop som är helt i betong och kunde saneras. Spillet berodde på ett slangbrott. I oktober kokade oljan i stupstängningsaggregatet. Oljan har då sprutat ur aggregatet. Tanken rymmer ca. 800 liter. Uppskattningsvis fanns det ca. 50 liter kvar i botten på tanken och 150 liter hade fastnat i uppsamlingskärlet. Anledningen till att kärlet inte tog upp mer är att olja har sprutat ut åt sidorna när trycket gjorde att topplocket på tanken lyfte. Uppskattningsvis har 600 liter olja har således spridits ut på betonggolvet, och en liten delrunnit ned i spolrännorna. Anledningen till olyckan var att effekten var för hög på värmaren. Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö (villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten: länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de

29 måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till ekobrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Under 2016 inlämnade Länsstyrelsen två sådana ärenden kopplat till LKAB:s verksamhet i Svappavaara till åklagarmyndigheten gällande otillåten miljöverksamhet. 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB är en av landets största energikonsumenter och utför därför undersökningar och åtgärder löpande. Utförda åtgärder/tester med syfte att spara råvaror och energi - Under 2016 har över hundra belysningskällor bytts mot mer energieffektiv LED-belysning. - Isolering av håligheter vid utfrakten kulsinterverk. - Ny värmeväxlare för uppvärmning av rullhuset i kulsinterverket. Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. 19. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbete med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Under 2016 har ett par produkter kunnat ersättas med mindre farliga produkter. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. I riskbedömningsmodulen till kemikalieregistret ingår det att man ska bedöma om kan ersätta farliga produkter med sådana som är mindre farliga.

30 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå. För farligt avfall utreds hur LKAB ska kunna särskilja fler avfallsfraktioner på fallplatsen ute i verksamheten för att skapa en bättre återvinning av avfallet. Samma process pågår i rivningsprojekt och inom järn- och metallavfallet. Utbildningsinsatser har löpande genomförts under året ute på arbetsplatserna i syfte att informera och diskutera hur arbetsplatsen kan arbeta för att minska sitt avfall. 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB utför löpande undersökningar och åtgärder med syfte att minska risker som kan ge upphov till olägenhet för miljön eller människors hälsa. En del utförs ortsövergripande och andra är bundna till en specifik ort. Forskning avseende passiva kvävereningstekniker inom gruvindustrin LKAB anser att det är viktigt att skapa en helhetssyn avseende emissioner till vatten. Ett sätt att nå låga utsläppshalter via hållbara lösningar är att kombinera olika former av dellösningar där passiva reningssteg utgör en viktig pusselbit. Passiv vattenrening innebär i motsats till aktiv rening exempelvis inga tillsatser av främmande kemikalier eller nyttjade av tillförd energi. LKAB undersöker för närvarande möjligheterna att införa passiv eller semipassiv kväverening som nyttjar befintliga vattensystem och naturligt förekommande bakterier. Arbetet genomförs inom ett omfattande forskningsprojekt som delvis finansieras av Vinnova inom programmet för Strategiska innovationsområden och beräknas pågå fram till kvartal Konsortiet innefattar utöver gruvindustrin akademin i form av Luleå Tekniska Universitet, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. LKAB står vid sidan av Vinnova för merparten av det finansiella stödet i projektet och all praktisk pilotverksamhet är förlagd till LKAB:s verksamhetsområden. Projektet är uppdelat i tre delar där kväveavskiljningskapaciteten och tillämpbarheten ska fastställas vid nyttjande av biologiska barriärer, optimering av befintliga vattenmagasin samt nyttjande av flytande våtmarker. Utsläpp till luft Under hösten 2013 drifttogs etapp 1 av rökgasreningsprojektet i Svappavaara kulsinterverk. Reningsanläggningen utgörs av tre elektrofilter och renar processgaserna från UDD, DDD och TPH gaskanalerna från stoft. Under 2015 har anläggandet av rökgasrening etapp två pågått. Etappen omfattar stoftrening av PH zonen samt rening av sura gaser. Anläggningen har drifttagits hösten Under 2016 har anläggningen visat goda resultat. Åtgärder mot diffus damning För att begränsa damningen från gruvindustriområdet i Svappavaara har damningsbegränsande åtgärder, i form av sopning med upptag, bevattning och saltning utförts under barmarkssäsongen.

31 Vintertid hyvlas vägarna enligt rutin. LKAB besår vilande ytor med industrisådd löpande och asfalterar de vägar och upplagsytor där så är lämpligt. Åtgärder för att dämpa buller LKAB har de senaste åren arbetat intensivt med att begränsa buller från bolagets verksamhet i Svappavaara. De relativt omfattande åtgärderna har gett resultat och LKAB har innehållit villkoret för buller under LKAB kommer även framöver att bevaka tillkommande eller förändrade aktiviteters bidrag till den totala bullersituationen på orten. 22. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB Green Pellets. 4 a Industriutsläppsverksamheter 4 a För verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 4, att textdelen ska innehålla följande (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen): OBS! På länsstyrelsens informationswebb om SMP finns en mall som kan användas som komplement för ifyllande av b) BAT-slutsatser ( Om alternativvärd eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas. Beslutets innehåll: Beslut om alternativvärde eller dispens finns ej. Om statusrapport har getts in ska dessutom anges tidpunkt för inlämnandet och till vilken myndighet detta har gjorts. Tidpunkt för inlämnandet: 2015 Myndighet: Länsstyrelsen i Norrbottens län Under 2015 har en statusrapport lämnats in för LKAB Svappavaara Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas. a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur verksamheten uppfyller den. Kommentar: Med verksamhetsår avses kalenderåret före det år rapporteringen sker. År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten: 2012 Tillämplig slutsats Bedömning 1. Miljöledningssystem LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierat enligt ISO och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet. 2. Energiledning LKAB uppfyller kraven. LKAB är certifierad enligt ISO och följer de krav och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet är löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet. 3. Optimering av energiflöden Ej relevant, gäller integrerade stålverk

32 4. Användning av masugns- och LD-gas Ej relevant, gäller integrerade stålverk 5. Minska elektriska energiförbrukningen LKAB uppfyller kraven. Energiaspekten beaktas i befintliga och planerade verksamheter, bla finns rutiner för upphandling av ny elektrisk utrustning med syfte att minska den elektriska energiförbrukningen. 6. Materialhantering Slutsatsen gäller i första hand integrerade stålverk men är delvis tillämplig på pelletsverk. LKAB uppfyller kraven genom de åtgärder som är implementerade för att optimera materialhantering vid de viktigaste punkterna. 7. Råvarors kvalité Ej relevant, gäller integrerade stålverk 8. Hantering restprodukter Ej relevant, gäller integrerade stålverk 9. Extern användning eller återvinning fasta restprodukter LKAB uppfyller kraven. Nyttjande av fasta restprodukter sker i så stor utsträckning som möjligt, bland annat genom återvinning av tidigare deponerat material. 10. Drift och underhållsrutiner, restprodukter LKAB uppfyller kraven. LKAB har genom ledningssystem rutiner för hur förberedande underhåll och hantering av restprodukter ska bedrivas i alla delar av processen. 11. Diffusa stoftutsläpp LKAB uppfyller kraven. LKAB arbetar kontinuerligt och strukturerat med att minimera den diffusa damningen genom att identifiera och prioritera damningskällor. Utifrån problemkartläggningar utför LKAB damningsbegränsande åtgärder, genom att använda såväl beprövade som nya tekniker. Metoderna utvärderas och erfarenhetsutbyte sker mellan de olika verksamhetsorterna. 12. Hantering av vatten- och avloppsvatten LKAB uppfyller kraven. Det vatten som används i processen är antingen uppumpat gruvvatten eller nederbörd. Mängden vatten som tillkommer det yttre systemet varierar beroende på att både mängd vatten från gruvan och nederbörden varierar över tid. En viss mängd vatten avleds till sandmagasinet för transport av avfallsand. Därefter leds vattnet vidare till klarningsdammen varifrån vattnet recirkuleras till processen i så hög grad som möjligt. Endast överskottsvatten bräddas till recipient. 13. Övervakning, moderna datorsystem LKAB uppfyller kraven. LKAB har moderna datoriserade styrsystem. De ur drift- och miljösynpunkt relevanta parametrar loggas och följs upp. 14. Kontinuerlig övervakning av skorstensemissioner LKAB uppfyller kraven. LKAB har kontinuerlig övervakning av de relevanta parametrarna. 15. Övrig utsläppskontroll LKAB uppfyller kraven. Mätning av relevanta utsläppskällor sker enligt gällande egenkontrollprogram.

33 16. Diffusa källor LKAB uppfyller kraven. Den diffusa damningen kontrolleras genom mätning av nedfallande stoft i Svappavaara samhälle. 17. Avveckling Kraven bedöms inte vara uppfyllda i dagsläget. Nödvändiga rutiner ska införas för att kunna uppfylla kraven i designskedet av nya anläggningar. 18. Buller LKAB uppfyller kraven. Bullerdämpande åtgärder utförs. Specifika slutsatser pelletiseringsanläggningar med AEL-nivå Tillämplig slutsats: BAT-AEL : Typ av prov: Aktuella Bedömning: 33. Luftutsläpp/rening stoft i rökgaser 34. Luftutsläpp/rening SOx, HF, HCl 39. Rening vattenflöde <10-15 mg/nm3 Sox <30-50mg/Nm3 HF <1-3 mg/nm3 HCl <1-3 mg/nm3 Susp ämnen: <50 COD (1): <160mg/l Kjeldahlkväve: <4,5 Tungmetaller: <0,55(Mg/l) Manuella mätningar sker minst fyra gånger per år. Manuella mätningar sker minst fyra gånger per år. Manuell mätning, minst 6gr/år, i utsläppspunkt till recipient mätvärden: Kontrollmätning viktat för hela verket ,67 mg/nm3tg Kontrollmätning viktat för hela verket (mg/nm3tg) SO2 :7,05 HF: 0,055 HCl:1,57 Årsmedelvärde 2016 (mg/l): Susp:62,5 COD (TOC):5,91 Tot-N:7,2 Tungmetaller:0,008 LKAB uppfyller kraven. Den samlade utsläppsnivå ligger under AEL-värdet. LKAB uppfyller idag kraven. Ny rökgasrening har installeras under kvartal LKAB uppfyller inte kraven. Viss rening sker i både det inre och det yttre vattensystemet. Mätpunkten SVA58 går igenom ett till reningssteg innan vattnet når recipienten.genomförda beräkningar visar att halterna ligger under de nivåer som finns i BATslutsatsen. Eftersom utsläppet av kväve i huvudsak utgörs av nitratkväve understiger halten Kjeldahlkväve Tot-N halten med god marginal. Specifika slutsatser pelletiseringsanläggningar utan AEL.-nivå 35. NO x processintegrerade tekniker Möjligheterna att reducera NO x-utsläppen från denna typ av pelletverk, Grate-Kiln, har utretts för LKAB:s anläggning i Kiruna. Utredningarna visar på att det är svårt att nå några större reduktioner utan att få produktionsbortfall. Frågan om utsläpp av NO x i Svappavaara är satt på prövotid (M ). 36. NO x-reducering, befintliga anläggningar Frågan om utsläpp av NO x är satt på prövotid (M ).

34 37. NO x-reducering, nya anläggningar Ej relevant. 38. Reducera vattenförbrukningen LKAB uppfyller kraven. Processvatten recirkuleras i stor omfattning, vilket leder till reducerad vattenförbrukning och minskade utsläpp. 40. Restprodukter LKAB uppfyller kraven. Allt Fe-innehållande material återtas i produktionen om det är teknisk och ekonomiskt möjligt. Sidoberg läggs på deponi och en del krossas och används för anläggningsändamål. 41. Energi LKAB uppfyller kraven. Pelletsverket är utformat så att värmeåtervinning sker. b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a) ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av om åtgärderna antas medföra krav på tillståndsprövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden ska redovisas. 17. Avveckling Nödvändiga rutiner - - kommer att införas för att kunna uppfylla kraven i designskedet av nya anläggningar. c) I de två därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna har fortskridit. d) Från och med det fjärde verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I fråga om mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska tillämpas vad som anges i 5 femte och sjätte styckena. I slutsatserna om bästa tillgängliga teknik kan finnas bestämmelser som har betydelse för hur kontrollen ska utföras. I den mån alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Slutsats Kommentar Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter

35 Bilaga 1. Mätpunkter Nedfallande stoft Figur 10 Nedfallande stoft mättes 2014 i åtta mätpunkter i och omkring Svappavaara, varav en referens (ej med i kartbild). Provtagning av snö har skett i SNE03, SNE06, SNE12 och SNE21. SNE03 Linje Norr, mittemot terminalområde SNE12 Linje Nordost, nedan Vargbacken SNE21 Svappavaara 50 m från reningsverket SNE29 Ängen bakom Gruvköket SNE30 Svappavaara, Vittangivägen 10 SNE31 Svappavaara, Kirunavägen 33 SNE32 Svappavaara, Kärrvägen 3

36 Buller Figur 11 Omgivningsmätningar buller sker i fem mätpunkter SBU01, SBU08, SBU07, i Svappavaara samhälle och i SBU03 och SBU06 i bostadsområdet Vargbacken. SBU01 Kirunavägen SBU08 Wilhelm Thisells väg SBU09 Kirunavägen SBU10 Sofia Lindmarks väg

37 Vibrationer och luftstötvågor Figur 12 Aktuella mätpunkter för vibrationer och luftstötvågor i Svappavaara.

38 Recipientkontroll Figur 13 Recipientkontroll utförs i fem provtagningspunkter i och omkring Svappavaara fem gånger under året. SVA05 Järnvägsstollen SVA13 Liukattijoki, referens uppströms LKAB SVA24 Liukattijoki, nedströms LKAB SVA53 Luongasjoki, nedströms LKAB SVA55 Liukattijoki, nedströms LKAB SVA86 Liukattijoki