Yttre Miljö 2013 Miljörapport Kiruna
Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (1) 2014-03-31 14-734 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund Hållbar utveckling/yttre miljö D 0980-535 19 E linnea.sjolund@lkab.com Författare: Linnea Sjölund Uppdragsgivare: LKAB Får publiceras: Ja Granskad av: Linda Dahlström Godkännande av: Anders Furbeck Utredning till: Kiruna Kommun Miljökontoret Lena Fjellström Liselotte Olausson LSt Miljöskyddsenheten Andreas Fredriksson Markus Petäjäniemi Alrutz' Advokatbyrå Anders Furbeck Stefan Savonen Arkivet Malmberget Frank Hojem Peter Schmid Lars-Eric Aaro Katarina Holmgren Tage Sennland Monica Bellgran Stefan Hämäläinen Sylvia Simma Anna Bergstedt Göran Olovsson Grete Solvang Stoltz Anders Björnström, PK Anders Kitok Andreas Suup Anders Björnström, LKAB Malmtrafik Anders Lindberg Malin Suup Leif Boström Lotta Lauritz Nils Thuuri Linda Dahlström Per-Erik Lindvall Sofia Waaranperä Hans Engberg Ulf Nilsson Miljörapport LKAB Kiruna 2013 Bakgrund Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) 981 86 Kiruna T 0771 760 000 F 0771 760 002 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2014\14-734 Kiruna - Miljörapport 2013.docx
MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan(2584-101) år: 2013 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: 556001-5835 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 2584-101 Anlaggningsnamn: LKAB - Kirunagruvan Postnummer: 981 86 Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: besöksadress saknas Fastighetsbeteckningar: Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 (Kiruna 1:1, Ön 1:1) Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40), Annan återvinning (90.360), Mellanlagring av avfall (90.40), Förbehandling, sortering mm (90.80) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ja Koordinater: 7535236 x 718201 Länk till anläggningens hemsida: www.lkab.com Inlämnad:2014-03-26 13:22:17 Version:1 1 / 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan(2584-101) år: 2013 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Linnea Efternamn: Sjölund Telefonnummer: 0980-535 19 Telefaxnummer: E-postadress: linnea.sjolund@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: 981 86 Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Anders Efternamn: Furbeck Telefonnummer: 0771-760 000 Telefaxnummer: E-postadress: anders.furbeck@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: 971 28 Postort: Luleå Inlämnad:2014-03-26 13:22:17 Version:1 2 / 2
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer LKAB Kiruna 2584-101 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Kiruna sker under jord i malmkroppen Kiirunavaara som utgör en apatitjärnoxidmalmfyndighet som är skivformig och stupar 65 grader i östlig riktning. Malmkroppen är ca 4 km lång, minst 1 500 m i djup och 80 m i medeltjocklek. Det motsvarar ca 2 200 miljoner ton malm. Den brytningsmetod som används i Kiruna kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan via malmhissar. För närvarande finns två huvudtransportnivåer i drift. Vid den nya huvudtransportnivån på 1365 m utökas produktionsförmågan medan den gamla huvudtransportnivån på 1045 m är under avveckling. Se schematisk bild över gruvbrytningen nedan.
Figur 1: Översiktsbild över brytningsprocessen i Kiruna underjordsgruva (KUJ). Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. Innan koncentratet överförs till pelletsverken tillsätts olika tillsatsmedel beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn. I Kiruna finns tre pelletsverk; Kiruna kulsinterverk 2 (KK2), Kiruna kulsinterverk 3 (KK3) och Kiruna kulsinterverk 4 (KK4) samt tre anrikningsverk; Kiruna Anrikningsverk 1 (KA1), Kiruna Anrikningsverk 2 (KA2) och Kiruna Anrikningsverk 3 (KA3). Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter. Stora mängder vatten förbrukas och efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet ett högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner, låga halter tungmetaller samt relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester. I Kiruna bräddas processvatten över till recipienten Mettä Rakkurijärvi och vidare till Kalix älv. Verksamheten ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från upplag och transporter samt mark- och landskapspåverkan.
2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1976-02-18 Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 14/76) Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara. 1992-05-08 Länsstyrelsen (2327-24108-91) 1998-04-02 Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 44/98) 2005-11-30 Miljödomstolen (M 8-05) 2007-02-13 Miljööverdomstolen Svea Hovrätt (M 9927-05) 2008-07-01 Miljödomstolen (M 1700-07) Tillstånd enligt 18 c naturvårdslagen till tömning av södra Luossajärvi. Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Tillstånd till nytt anriknings- och pelletsverk inom Kiirunavaara industriområde samt att årligen tillverka 14,8 miljoner ton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. Miljööverdomstolen skjuter upp avgörandet av frågorna om villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken och villkor för energieffektivisering. Prövotidsutredning, med förslag till slutliga villkor, skall till miljödomstolen redovisas senast 2010-12-30. Prövotidsutredningen är uppskjuten och pågår för närvarande. Villkorsändring avseende gruvrelaterad verksamhet inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Påverkan på markytan samt mätning av markpåverkan. Domen överklagades till Miljööverdomstolen som endast ändrade Miljödomstolens dom med avseende på en villkorsformulering (M 6542-08).
2009-05-07 Miljödomstolen (M 501-99) Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Uppskjuten fråga om villkor för utsläpp av kväve från klarningsmagasinet. Historik: - LKAB överklagar ärendet till Miljööverdomstolen. - Miljööverdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. - LKAB överklagar ärendet till Högsta domstolen - Högsta domstolen återförvisar målet till Markoch miljööverdomstolen. - Mark- och miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens dom med ett tillägg. - LKAB överklagar ärendet till Högsta domstolen - Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd, Miljödomstolens dom står därmed fast. 2010-06-23 Länsstyrelsen (551-11801-08) 2011-01-14 Miljödomstolen (M 2594-10) 2013-11-22 Umeå Tingsrätt Mark- och Miljödomstolen (M 56-13) Tillstånd enligt miljöbalken för anläggning för deponering av icke-farligt avfall på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun. Tillståndet avser ny kalkdeponi i Kiruna. Tillstånd att anlägga nytt utlopp, ny damm och torrlägga del av Norra Luossajärvi i Kiruna kommun. Domen omfattar en prövotidsutredning om fyra år avseende vattenförhållanden i Ala Lombolo och flödesförhållanden i Luossajoki. Domen har vunnit laga kraft 2011-06-30 då Högsta domstolen (Ö 2430-11) fastställde domen. Miljö- och byggnämndens beslut att förelägga LKAB att söka tillstånd enligt 9:6 MB för all verksamhet på det s k UNIO-området, Kiruna kommun avslås. Historik: - 2011 förelades LKAB av Miljö- och byggnämnden i Kiruna att söka tillstånd enligt 9:6 MB för all verksamhet på det s k UNIOområdet. - LKAB överklagade beslutet till Länsstyrelsen. - Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut. - Miljö- och byggnämnden överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen. - Mark-och miljödomstolen avslår överklagan.
3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2013-12-20 Miljökontoret, Kiruna kommun (2013.0572 akt 4) Beslut om att godkänna sanering på fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen. 2013-12-10 Länsstyrelsen (555-7280-12) 2013-12-02 Länsstyrelsen (555-111-12) 2013-11-14 Länsstyrelsen (555-7549-12) 2013-11-08 Länsstyrelsen (555-4488-13) 2013-09-30 Länsstyrelsen (523-10274-13) 2013-09-19 Miljökontoret, Kiruna kommun (2013.0572 akt 2) 2013-07-05 Länsstyrelsen (555-7072-12) Anmälan om ändrad hantering av spillvatten från lastnings- och lossningsstationen inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Plan för gråbergshantering inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Anmälan avseende omlokalisering av PF-anläggningen från UNIO- till SAK-området, Kiirunavaara gruvindustriområde Godkännande av plan för gestaltning av den torrlagda delen av Norra Luossajärvi. Dispens från förbudet att framföra motordrivet fordon på barmark vid efterbehandling av förorening vid frilufts-/motionsområdet Varggropen (t o m 31 dec 2013) Beslut om att godkänna anmälan om sanering på tre platser inom fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen. Anmälan om mindre ändring av verksamhet avseende återupptagande av apatitutvinning i Kiruna.
4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2013-05-02 Umeå Tingsrätt Mark- och Miljödomstolen (M 629-12) 2012-10-19 Länsstyrelsen (623-9929-2012) Tillstånd till kapacitetshöjande åtgärder i Kiirunavaaragruvans sandmagasin Tillstånd att avstänga fiskådra i Ala Lombolos inoch utlopp. 2012-03-20 Länsstyrelsen (523-2456-12) 2012-01-31 Miljökontoret, Kiruna kommun (Dnr 20120070) 2011-02-07 Länsstyrelsen (555-20179-07) 2010-10-13 Länsstyrelsen (555-6356-10) 2010-09-01 Länsstyrelsen (535-1799-10) 2010-06-14 Miljödomstolen (M 262-09) 2010-05-03 Länsstyrelsen (555-1296-10) 2009-11-09 Länsstyrelsen (613-1515-08) Syftet är erhålla bättre kunskaper om flödet till och från Ala Lombolo inom den prövotid som pågår avseende Luossajoki i och med LKABs åtgärder (dammbyggnation, torrläggning och ny avbördning) i Luossajärvi Dispens från terrängkörningsförbudet på barmark vid undersökningsarbeten inom Norrbottens län. Gäller t o m 2014 Anmälan om ny deponeringsplats inom LKABs industriområde för deponering av betongrester. Deponin är belägen på Kiirunavaaras sydvästra sluttning, på område med gamla gråbergsdeponier. Efterbehandlingsplan för Kiirunavaara gruvindustriområde redovisad 2007-12-27 Beslut angående rivning av industribyggnader och saneringsåtgärder vid Luossavaara industriområde. Anmälan enligt 19 (1998:1388) om vattenverksamhet gällande anläggande av en rörbro i bäcken Leväjoki på fastigheten Kiruna 1:1. Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att dels anlägga en första etapp av damm C-B och dels att anlägga ett nytt KS-magasin samt tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att anlägga och nyttja diken och pumpstationer mm. Anmälan om mindre ändring avseende anläggande av industrispår inom Norra Sjöbangården, LKABs gruvindustriområde i Kiruna. Markupplåtelse för ett markområde på statens mark ovan odlingsgränsen kring berget Kiirunavaara och ett markområde norr om Kiruna stad omfattande del av fastigheten Kiruna 1:1 inom Laevas sameby, Kiruna kommun.
2009-10-29 Länsstyrelsen (555-14319-08) 2008-12-18 Länsstyrelsen (551-14101-08) 2008-12-15 Länsstyrelsen (535-13180-08) 2008-06-09 Miljödomstolen (M 1873-07) 2006-08-04 Länsstyrelsen (555-12148-06) 2006-05-22 Länsstyrelsen (555-5168-06) 2005-01-24 Länsstyrelsen (555-16479-04) 2004-07-01 Länsstyrelsen (555-272-04) 2004-03-05 Länsstyrelsen (551-9614-03) 2002-12-16 Miljödomstolen (M 67-01) 2000-04-14 Länsstyrelsen (241-3822-00) Anmälan om mindre ändring av befintlig verksamhet inom UNIO, LKABs industriområde. Förlängning av upplagsspår. Anmälan om ny betongstation inom LKABs gruvindustriområde. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om mindre ändring av vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken och anmälan om mindre ändring av den miljöfarliga verksamheten angående åtgärder vid gråbergsupplag och sandmagasin inom Kiirunavaara gruvindustriområde på fastigheterna Kiruna 1:1 och Jukkasjärvi Kronoloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Utbyggnad av sandmagasin för Kiirunavaaragruvan. Anmälan om mindre ändring av lossningsstation för tillsatsmedel inom LKABs gruvindustriområde i Kiruna. Anmälan om mindre ändring av utfrakt och terminal för godshantering i Kiruna. Anmälan om planerad processförändring i sovringsverket i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om planerad framtida deponering av torrt gråberg vid LKABs verksamhet i Kiruna. Länsstyrelsen godtar LKABs plan. Anmälan om användning av organiskt bindemedel vid pelletsproduktionen i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Utbyggnad av dammsystemet för Kiirunavaaragruvan. Anmälan om uppförande av ny siktanläggning på UNIO-området vid LKAB i Kiruna. Ärendet föranleder ingen åtgärd. 5. Tillsynsmyndighet 4 5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län
6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Kommentar: Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till föreskrifterna och redovisa dem i emissionsdelen av SMP. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 28,1 Mton råmalm i Kiirunavaara 30 Mton i Kiirunavaara. Tillstånd att årligen tillverka 14,8 Mton 12,7 Mton prima pellets malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder. Nedanstående figur visar hur den faktiska produktionen avseende pellets har varierat under de senaste fem åren. 16,0 Produktion Pellets Mton 2009-2013 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 2: Produktion av pellets i Kiruna i miljoner ton år 2009-2013.
7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor (samtliga villkor återges ej i sin helhet) Luft Stoft, punktutsläpp KK2 och KK3: Utbytt eller efter 2005-11-30 tillkommande utrustning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). Utrustning installerad innan 2005-11-30: 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, punktutsläpp KK4 samt terminalanläggning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, totalt KK2, KK3 och KK4: 0,05 kg/ton pellets (gränsvärde). Stoft, punktutsläpp gruvan, finkrossverk och sovringsverk: 20 mg/m 3 ntg (riktvärde). Stoft, punktutsläpp anrikningsverk: Utbytt eller efter 2005-11-30 tillkommande utrustning: 10 mg/m 3 ntg (riktvärde). Utrustning installerad innan 2005-11-30: 20 mg/m 3 ntg (riktvärde) Kommentar 1 st reningsanläggningar i KK2 överskred riktvärdet vid ordinarie mätning enligt följande: 195 mg/m 3 ntg Godkända ommätning efter åtgärder. Tillsynsmyndigheten är informerad om överskridandena samt de vidtagna åtgärderna. Riktvärdet har vid ordinarie mätning innehållits för övriga anläggningar. 3 st reningsanläggningar i KK4 överskred riktvärdet vid ordinarie mätning enligt följande: 28 mg/m 3 ntg 121 mg/m 3 ntg 42 mg/m 3 ntg Godkända ommätningar efter åtgärder. Tillsynsmyndigheten är informerad om överskridandena samt de vidtagna åtgärderna. Riktvärdet har vid ordinarie mätning innehållits för övriga anläggningar. 0,038 kg/ton pellets. Villkoret innehålls. Mätningar på stoftreningsanläggningarna utförs vart tredje år och åren där emellan sker en okulär besiktning. Under 2013 har reningsanläggningarna i sovringsverket och gruvan okulärbesiktats. Tre anläggningar i gruvan hade anmärkningar. Arbete med åtgärder pågår. Tillsynsmyndigheten är informerad. Resterande anläggningar var utan anmärkningar. Mätningar på stoftreningsanläggningarna utförs vart tredje år och åren där emellan sker en okulär besiktning. Under 2013 har stoftreningsanläggningarna i KA1, KA2 och KA3 okulärbesiktats. En anläggning i KA3 hade en anmärkning vilken har åtgärdats. Tillsynsmyndigheten är informerad. Resterande anläggningar var utan anmärkningar. Stoft panncentraler: 1,0 g/kg olja (riktvärde) Stoftmätning utförs var tredje år. Under 2013 har en panncentral mätts i enlighet med kontrollprogram. Villkoret innehålls. Svaveldioxid totalt KK2, KK3 och KK4: 15 g SO 2 /ton pellets (gränsvärde). Fluor totalt KK2, KK3 och KK4: 6 g F/ton pellets (gränsvärde). Klorväte totalt KK2, KK3 och KK4: 6 g HCl/ton pellets (gränsvärde). 15,1 g SO 2 /ton pellets. Villkoret innehålls. 2,2 g F/ton pellets. Villkoret innehålls. 5,7 g HCl/ton pellets. Villkoret innehålls.
Klorhalt i spillolja som förbränns får ej överstiga Ingen spillolja förbränns, varken i pelletsverken 0,1 viktsprocent. eller i panncentraler. Villkoret innehålls. Vatten Halten ammoniak (icke joniserat ammonium, NH3) Villkoret träder i kraft i april 2015. får inte överstiga 0,005 mg/l vid utloppet från klarningsmagasinet. Begränsningsvärdet ska kontrolleras genom att halten fri ammoniak beräknas, med utgångspunkt i halten ammoniumkväve, ph-värde och temperatur. Vattenprover ska tas minst en gång per månad. Halt suspenderade ämnen i bräddvattnet: 10 mg/l (riktvärde). Bolaget ska genomföra regelbundna kontroller av vattenutsläppens påverkan på recipienterna i Rakkurisystemet ner till Kalixfors i Kalixälven. Sanitärt avloppsvatten från toaletter, avloppsvatten från kök och liknande inrättningar, samt spolvatten från garage, verkstäder, lokstallar m.m. som kan vara oljeförorenat, skall vara anslutet till kommunens reningsverk. Vatten som kan vara oljeförorenat skall dessförinnan behandlas i oljeavskiljare. Vatten som avleds till kommunens reningsverk skall regelbundet kontrolleras med avseende på dess innehåll av olja och kväve. Bolaget ska vidta åtgärder för att förhindra att förorenat dagvatten från industriområdet med tillhörande upplag och deponier avrinner till Luossajärvi/Luossajokisystemet. Förorenat gruvvatten får ledas till Luossajärvi/ Luossajoki-systemet endast om det till följd av pumphaveri eller annan sådan omständighet är nödvändigt. Sker sådant avledande skall anmälan därom ofördröjligen göras till tillsynsmyndighet och till Miljönämnden i Kiruna. Det vertikala avståndet från B-R-O dammens krön till vattenytan (fribordet) i sandmagasinet skall vid normal drift vara minst 2,0 m. Den högsta vattennivån vid normal drift utan höga flöden (driftsnivån) får dock vara högst +528 fram till och med etapp 2 samt högst +530 från och med etapp 3. Medelhalt på årsbasis: 4,2 mg/l. Villkoret innehålls. LKAB genomför vart fjärde år en utökad utredning i recipientsystemet. Den senaste utredningen genomfördes 2012 och omfattade vattenkemi, bottenfauna, påväxtalger, högre vattenväxter, sediment och fisk. Villkoret bedöms innehållas. BDT-vatten samt vatten från garage och verkstäder och liknande från LKABs områden hanterats enligt villkoret. Kontrollen av vattenkvaliteten genomförs regelbundet enligt gällande kontrollprogram. Under 2013 har provtagningar av avloppsvatten utförts i enlighet med kontrollprogram. Oljeavskiljare finns installerade. Regelbunden provtagning genomförs. Villkoret innehålls. Villkoret bedöms innehållas. Villkoret bedöms innehållas.
Det nya utloppet från Norra Luossajärvi inklusive utskovskanal och ledvallar ska utformas i huvudsak på det sätt som LKAB uppgivit. Den nya dammen över Norra Luossajärvi skall utföras i enlighet med GruvRIDAS. Bolaget skall efter utförandet av dammen till tillsynsmyndigheten ge in detaljerad ritning över den slutliga utformningen. De vattennivåer som bestämts för Luossajärvi genom vattendom den 30 juni 1967 skall tillämpas på Norra Luossajärvi norr om den nya dammen. I domen anges att vattenståndet icke ska överstiga +499,45 m och icke understiga +499,25 m. LKAB ska skapa en tilltalande landskapsbild i den torrlagda delen av Norra Luossajärvi. Plan för att ställa i ordning den torrlagda delen ska upprättas i samråd med miljö- och byggnadsnämnden i Kiruna kommun. Planen skall godkännas av tillsynsmyndigheten. Det åligger LKAB att utföra anläggningsarbeten som medför grumling i vattenområden innanför länsar med geotextil på sätt bolaget åtagit sig. LKAB ska sedan det nya utloppet från Norra Luossajärvi har anlagts pumpa vatten söderut från Norra Luossajärvi till Lomobolosjöarna med 50 l/s under perioden augusti t o m november och med 25 l/s under resterande del av året t o m juli. Det åligger LKAB att utföra en ny bro vid Pahtajoki Ett detaljerat förslag till kontrollprogram för utförande av anläggningsarbetena skall för godkännande upprättas och redovisas för tillsynsmyndigheten innan arbetena utförs. Vidare skall ett detaljerat kontrollprogram för avrinningen av vatten från området upprättas och för godkännande redovisas för tillsynsmyndigheten senast en månad innan arbeten som kan påverka nedströms liggande vatten utförs och tas i bruk. LKAB skall kontrollera inverkan på fiskbestånd och fiske på ett av Fiskeriverket godkänt sätt. Undersökningsprogram skall lämnas in innan avledning av vatten påbörjas. Resultat från kontrollprogram skall redovisas till Länsstyrelsen respektive Fiskeriverket på sätt myndigheterna begär. De anläggningsarbeten som omfattas av domen skall vara utförda senast fem år efter lagakraftvunnen dom. Utformning har huvudsakligen skett på så sätt som LKAB uppgivit. Villkoret innehålls. Dammbygget är ännu ej färdigställt så villkoret kvarstår att uppfylla. Under några dagar i september 2013 överskreds dämningsgränsen i Norra Luossajärvi. Orsaken till den tillfälligt förhöjda vattennivån var kraftig nederbörd i form av regn under en kort tidsperiod. Åtgärder vidtogs omgående. Tillsynsmyndigheten är informerad. Plan för gestaltning har under 2013 tagits fram i samråd med miljö- och byggnämnden samt godkänts av Länsstyrelsen. Kvarvarande arbete med gestaltningen kommer att genomföras under 2014. Dubbla siltgardiner har anlagts under de mest grumlande arbetsperioderna. Funktionen hos dessa har varit mycket god. Villkoret har innehållits. Pumpning har skett såsom villkoret anger och därmed har villkoret innehållits. Bron är anlagd och villkoret innehålls därmed. Erforderliga kontrollprogram har upprättats och godkänts av tillsynsmyndighet. Villkoret är uppfyllt. Undersökningsprogram är inlagt i ovanstående generella kontrollprogram. Kontrollen är godkänd av Fiskeriverket. Villkoret innehålls. Inga resultat har begärts in av myndigheter. Villkoret bedöms innehållas. Anläggningsarbeten pågår. Villkoret innehålls.
Om den gruvverksamhet som föranlett den nu prövade ansökningen upphör skall LKAB vidta åtgärder för att för framtiden säkerställa en godtagbar avrinning från Norra Luossajärvi, såväl från området norr om dammen som från den torrlagda delen. Gruvverksamheten pågår alltjämt. Villkoret innehålls. Övrigt Bolaget ska vidta åtgärder och upprätta rutiner för att begränsa utsläpp och spill av olja. Buller, ekvivalent ljudnivå som riktvärde från verksamheten: 50 db(a) under dagtid (kl 07-18) 45 db(a) under kvällstid (kl 18-22) 40 db(a) under nattetid (kl 22-07) Momentan ljudnivå vid bostäder nattetid: 60 db(a) (riktvärde) Vibrationer: Sprängningar i gruvan ska genomföras på sådan sätt att vibrationerna i mätpunkter utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastighet i mätpunkter får inte överstiga 5,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 2,0 mm/s i mer än 10 % av fallen. Markpåverkan: Markytan utanför Kiirunavaaras industriområde, definierat enligt gällande detaljplan, får ej påverkas med mer än 2 i vertikal led eller 3 i horisontell led, till följd av LKABs brytning. Mätning ska genomföras minst fyra gånger per år i enlighet med ett redovisat och av tillsynsmyndigheten godkänt program. Efter varje mätning ska resultaten redovisas till tillsynsmyndigheten inom en månad. LKAB ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillkommande mätpunkter i enlighet med redovisat program anses ha stabiliserats. Tillkommande mätpunkter i respektive mätlinje ska utplaceras med målsättningen att avståndet mellan dem ska uppgå till högst 50 meter. Gruvbrytningen får inte medföra att brytningsvinkeln överstiger 1/150 (6,7 ) som begränsningsvärde i sådana byggnader utanför gruvindustriområdet som människor regelbundet vistas och verkar i. LKAB har rutiner för bland annat rapportering av miljöhändelser, där bland annat förebyggande åtgärder skall anges. LKAB arbetar aktivt med att förbättra arbetet kring rapportering och uppföljning av incidenter. Villkoret bedöms innehållas. Bullermätningar 2012 och 2013 har resulterat i överskridande av villkor. Tillsynsmyndigheten har informerats löpande och åtgärder har vidtagits genom att en bullerkartläggning av hela verksamheten har tagits. Utifrån denna genomförs nu åtgärder för att villkoret åter ska kunna innehållas. Långtidsmätningar avseende vibrationer utförs vid fem olika mätpunkter vid bostadshus i Kiruna. Uppmätta värden har under 2013 i stort varierat mellan ca 0,15 1,8 mm/s. Vid två tillfällen under året har uppmätt värde överstigit 2,0 mm/s (brandstationen - 2,3 mm/s och Konduktörsgatan 11 b - 2,25 mm/s). Villkoret bedöms innehållas. Gränsen för påverkat område faller inom gränsen för Kiirunavaaras industriområde (se bilaga 6, gräns för markpåverkan december 2013). LKAB har 2010 redovisat ett mätprogram till länsstyrelsen för hur LKAB avser att övervaka markpåverkan samt brytningsvinklar. I enlighet med mätprogrammet pågår nu utvärdering av två olika metoder att mäta brytningsvinklar. Ett uppdaterat mätprogram avses att redovisas för länsstyrelsen under 2014. Mätresultat för 2013 uppvisar nivåer väl inom gällande begränsningsvärde. Villkoret innehålls.
8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för X behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, X SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen X av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från X förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Föreskrifterna är inte aktuella. 9. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem 4 9. För förbränningsanläggning med en sammanlagd installerad tillförd effekt på 100 MW och däröver, ska redovisas resultaten från årlig kontroll av automatiska mätsystem. Kommentar: Detta rapporteringskrav gäller de stora förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser. Vid bedömning av vad som utgör en stor förbränningsanläggning tillämpas vad som anges i nämnda förordning, bland annat "skorstensregeln" i 36. På en plats kan det ibland finnas mer än en stor förbränningsanläggning. För var och en (av dessa stora förbränningsanläggningar) ska redovisning enligt denna punkt ske om den sammanlagda installerade tillförda effekten är 100 MW och däröver. Ej aktuell
10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Stoft (mätningar enligt SS-EN 138 284-1 och SS28426) Fördelningen av stoftutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden) inom LKAB Kiruna: KK2: 131 ton, specifikt 0,039 kg/ton pellets KK3: 61 ton, specifikt 0,013 kg/ton pellets KK4: 296 ton, specifikt 0,061 kg/ton pellets Sovrings- och finkrossverk: 5,6 ton, specifikt 0,0004 kg/ton pellets Anrikningsverk: 1,1 ton, specifikt 0,00008 kg/ton pellets Terminalanläggning: 2 ton, specifikt 0,0003 kg/ton pellets Panncentraler: 0,042 ton Gruva: 9,6 ton Totalt: 507 ton, vilket ger 0,040 kg/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten stoft angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stoft g/ton pellets 2009-2013 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 3: Emitterad halt stoft i gram per ton producerad pellets i Kiruna år 2009-2013.
Beräkningar av stoft grundar sig på mätningar av reningsanläggningar där resultatet fås i enheten mg/m 3 ntg. Med hjälp av luftflöde och produktionstakt kan detta värde omvandlas till en utsläppssiffra per reningsanläggning och ton producerad pellets vid normal drift. Vid produktionsstörningar kan stoftutsläppen tillfälligt komma att öka något jämfört med normaldrift. För att även inkludera produktionsstörningar i beräkningarna adderas summan av totala antal produktionsstopp under året multiplicerat med en bedömd stoftmängd per stopp beroende på stoppets längd. En summering görs sedan av alla enskilda anläggningars utsläpp, vilket relateras till pelletsproduktionen. Exempel för KK3: Summering av alla punktutsläpp = 0,008 kg stoft/ton pellets Pelletsproduktion = 4553 kton Mängd stoft (normaldrift) = 0,008 kg stoft/ton pellets * 4 553 000 ton pellets 36 ton stoft Mängd stoft (produktionsstörningar) = 43 stopp (>30 min <12 timmar) * 0,25 ton stoft/stopp + 7 stopp (>12 timmar) * 2 ton stoft/stopp 25 ton stoft Totalt stoftutsläpp KK3 61 ton
Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar samt snöprov) LKAB kontrollerar regelbundet den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft, via uppsamling i så kallade NILU-burkar, i ett antal spridda mätpunkter. Antalet mätpunkter har under senare år väsentligt utökats för att erhålla en bättre bild (bättre geografisk spridning) av damningen. Under 2013 har mätning skett på 17 platser i Kiruna. För enstaka mätpunkter saknas dock mätvärden för delar av året. Mätningar sker i alla punkter en gång per månad året runt och utöver det tas även ett snöprov vid respektive mätpunkt under våren (mars). I nedanstående figurer redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter under 2013. I bilaga 1 framgår mätpunkternas placeringar. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Nedfallande stoft 2013, g/100 m 2 och 30 dagar KNE 08 KNE 13 KNE 15 KNE 16 KNE 18 KNE 19 KNE 20 KNE23 KNE25 Figur 4. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i den nordvästra delen av Kiruna år 2013. KNE16 har tagits ur bruk från och med september då KNE18 fångar upp nedfallande i detta område, KNE15 har tagits ur bruk från och med augusti p.g.a. skadegörelse och ersatts av KNE25 från och med oktober. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Nedfallande stoft 2013, g/100 m 2 och 30 dagar KNE 07 KNE 09 KNE 11 KNE 14 KNE 17 KNE 21 KNE22 KNE24 Figur 5. Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i den sydöstra delen av Kiruna år 2013. KNE09 utgör referensprov. Data från KNE22 saknas från och med oktober-december p.g.a. skadegörelse.
KNE 07 KNE 08 KNE 09 KNE 11 KNE 13 KNE 14 KNE 15 KNE 16 KNE 17 KNE 18 KNE 19 KNE 20 KNE 21 KNE22 KNE23 KNE24 KNE25 LKAB har ett målsättningsvärde på 250 g/100m 2 /månad. Eftersom både antalet mätburkar samt mätperioden har förändrats under de senaste åren redovisas en procentuell siffra för antalet mätningar som ej uppnått målsättningsvärdet. För 2010 har målsättningsvärdet ej kunnat uppnås vid 10 % av fallen (12 mättillfällen), för 2011 är siffran 16 % (30 mättillfällen), för 2012 9 % (18 mättillfällen) och för 2013 har målsättningsvärdet ej kunnat uppnås vid 8 % av fallen (14 mättillfällen). Det flesta av tillfällena då målsättningsvärdet ej kan innehållas inträffar normalt under vårvintervårperioden (mars-maj). Under 2013 har dock så även fallet varit under december månad. De mätburkar som under 2013 har haft flest mätresultat som ej uppnått målsättningsvärdet är KNE19 och KNE24 där så skedde vid 25 % av tillfällena (3 av 12 tillfällen). Detta kan delvis förklaras av att i nära anslutning till dessa mätpunkter har anläggningsarbeten i form av ny järnvägsstation samt ny infart till LKAB pågått, vilka nu är avslutade. Vad gäller snöprov har målsättningsvärdet ej kunnat uppnås i två fall (jämfört med 5 st 2012, 6 st 2011 och 5 st 2010). I nedanstående figur framgår hur medelhalten nedfallande stoft i varje mätpunkt har varierat under de senaste fem åren. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Medelvärden nedfallande stoft 2009-2013 g/100 m 2 och 30 dagar 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 6. Medelvärden nedfallande stoft 2009 2013. KNE22-KNE24 togs i bruk under sommaren 2011. Således representerar dessa mätpunkter inte hela det årets mätningar. Damningen är därmed troligtvis underskattad för dessa mätpunkter 2011. Medelhalten för 2013 är i de flesta punkter i paritet med föregående års resultat. Från mätpunkterna KNE15 och KNE22 saknas data från delar av kvartal 2 samt hela kvartal 3 p.g.a. skadegörelse och således representerar inte dessa en medelhalten från ett helt års mätningar. KNE15 har ersatts av KNE25 och KNE22 kommer att åtgärdas under 2014. KNE16 har tagits ur bruk från och med september och representerar således inte heller en medelhalt från ett helt års mätningar.
För att erhålla en bild av hur mängden nedfallande stoft har förändrats sedan 15 år tillbaka redovisas i nedanstående två figurer resultat från mätningar i NILU-burkar och från snöprovtagning från 1999 och framåt. Medtaget i redovisningen är endast de mätpunkter som varit med under mer eller mindre hela denna period. När det gäller mätresultaten från NILU-burkarna redovisas endast resultaten från mätningar under barmarksperiod juni-september/oktober i utvalda punkter eftersom det var så LKAB mätte stoftnedfallet fram till 2009/2010. Nedfallande stoft 1999-2013 (g/100 m 2 och 30 dagar ) i utvalda punkter 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 KNE 07 KNE 08 KNE 09 KNE 11 Figur 7. Nedfallande stoft uppmätt i g/100m 2, 30 dygn i mätpunkterna KNE07, KNE08, KNE09 och KNE11 uppmätt under barmarksperioden 1999-2013. 800 700 600 Snöprovtagning 1999-2013 (g/100 m 2 och 30 dagar) i utvalda punkter 500 400 300 200 100 0 KSN07 KSN08 KSN09 KSN11 Figur 8. Stoftmängd i snöprover uppmätt i g/100m 2, 30 dygn i mätpunkterna KSN07, KSN08, KSN09 och KSN11 under åren 1999-2013. Utifrån mätresultaten framgår att enstaka höga toppar under årens lopp har detekterats vid enstaka tillfällen, både vad gäller mätningar i NILU-burkar och vid snöprovtagning. Under de senaste åren kan skönjas ett något förhöjt medelvärde för utvalda punkter när det gäller resultaten från barmarksperioden.
LKAB är medvetna om att damning är ett problem förknippat med verksamheten och arbetar därför kontinuerligt med frågan. I kapitel 16 beskrivs utförligare de åtgärder som har vidtagits under 2013 samt de åtgärder som avses att fortsatt vidtas för att motverka och reducera damning. Övervakningen av nedfallande stoft har under sommaren 2011 kompletterats med ett kontinuerligt registrerande mätinstrument som mäter mängden svävande stoft (TSP-Total Suspended Particle) samt fraktionen PM 10 i luften för att på så sätt kunna övervaka variationer över tiden. Mätstationen är placerad på området Luossavaara, vilket är ett av de områden som ligger i den förhärskande vindriktningen i förhållande till den del av LKABs verksamhet som i dagsläget innefattar den största delen av LKABs krossnings- och upplagsverksamhet, UNIO. Mätstationen ligger i anslutning till en av mätpunkterna avseende nedfallande stoft, KNE08 vars placering kan ses i bilaga 1. I nedanstående figur redovisas resultatet från mätningarna av PM 10 som dygnsmedelvärde under 2011-2013. Den röda linjen i figuren representerar gränsen för miljökvalitetsnormen för PM 10 som dygnsmedelvärde, vilket är 50 µg/m 3. För att innehålla miljökvalitetsnormen på årsbasis får dygnsmedelvärdet överskridas 35 av årets 365 dygn. Av figuren framgår att dygnsmedelvärdet ej har överskridits något dygn vid mätstationen under 2011-2013. Det beräknade årsmedelvärdet för 2013 vid mätstationen är 6,9 µg/m 3 vilket kan jämföras med miljökvalitetsnormen för PM 10 avseende årsmedel som är 40 µg/m 3. 60 PM 10 2011-2013 ug/m 3 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 Figur 9: Resultatet från mätningarna av PM 10 som dygnsmedelvärde under 2011-2013 vid mätstationen placerad på området Luossavaara i Kiruna. Mätningen startade under sommaren 2011. Fraktionen PM 10 i luft är endast en av flera olika mätbara parametrarna avseende uppföljning av luftkvalitet. För att erhålla en bättre bild av luftkvaliteten i Kiruna genomför därför LKAB nu en omfattande luftkvalitetsstudie med hjälp av IVL Svenska Miljöinstitutet. Studien omfattar mätning av PM 10, PM 2,5, Kväveoxider (NO x ), Svaveldioxid (SO 2 ), lättflyktiga organiska föreningar (VOC), Fluorider, Klorider och Ozon. Utifrån filtren som mäter PM 10 skall även analys avseende PAH, nickel, arsenik, kadmium, bly samt partikulära fluorider och klorider göras. Mätningarna genomförs vid gamla Centralskolan och planeras för närvarande att fortgå till sommaren 2014. När mätningarna är avslutade kommer en utvärdering att resultaten att genomföras.
Svaveldioxid (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av svaveldioxidutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden)inom LKAB Kiruna: KK2: 82,8 ton, specifikt 24,8 g/ton pellets KK3: 57,8 ton, specifikt 12,7 g/ton pellets KK4: 51,3 ton, specifikt 10,6 g/ton pellets Panncentraler: 2,4 ton Totalt: 194,3 ton, vilket ger 15,3 g/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten svaveldioxid, angivet i g/ton pellets, har varierat under de senaste fem åren. 30 SO 2 g/ton pellets 2009-2013 25 20 15 10 5 0 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 10: Emitterad halt svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Kiruna år 2009-2013. Massbalansberäkningarna utgår från mängden svavel (S) i ingående material (slig) till pelletsprocessen tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (kol och olja). En summering av de ingående svavelkällorna har gjorts enligt följande: total mängd S (mineral) + total mängd S (kol) + total mängd S (olja) = total mängd S (ton) Reningsgraden hos rökgasreningsreaktorerna har beräknats utifrån resultat från den kontinuerliga onlinemätningen. Utifrån ovanstående mängd ingående svavel har sedan beräkningar gjorts av total mängd svavel som har eliminerats i reningsanläggningarna samt hur stor andel som har passerat anläggningen orenat: total mängd ingående S (ton) * (1 - reningsgrad (%)) = total mängd utsläppt S (ton) Via molförhållanden har mängd svavel (S) omvandlats till mängd svaveldioxid (SO 2 ), vilket sedan omräknats till total utsläppt massa SO 2 (ton). Under de fyra senaste åren har den emitterade halten svaveldioxid för verksamheten i Kiruna varit relativt stabil kring 15 g/ton pellets.
Fluor (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av fluorutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden) inom LKAB Kiruna: KK2: 18 ton, specifikt 5,4 g/ton pellets KK3: 5,5 ton, specifikt 1,2 g/ton pellets KK4: 4,8 ton, specifikt 1,0 g/ton pellets Totalt: 28,3 ton, vilket ger 2,2 g/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten fluor angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. F g/ton pellets 2009-2013 6 5 4 3 2 1 0 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 11: Emitterad halt fluor i gram per ton producerad pellets i Kiruna år 2009-2013.
Klorväte (Beräkningar genom massbalanser) Fördelningen av klorväteutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden) inom LKAB Kiruna: KK2: 37,4 ton, specifikt 11,2 g/ton pellets KK3: 8,2 ton, specifikt 1,8 g/ton pellets KK4: 26,6 ton, specifikt 5,5 g/ton pellets Totalt: 72,2 ton, vilket ger 5,7 g/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten väteklorid angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. 6 HCl g/ton pellets 2009-2013 5 4 3 2 1 0 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 12: Emitterad halt väteklorid i gram per ton producerad pellets i Kiruna år 2009-2013. Beräkningarna av mängden utsläppt fluor och klor har gjorts i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid där den enda ingående källan är mineralet. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till två procentenheter högre än densamma för svaveldioxid och fås därigenom direkt utifrån beräkningar av reningsgraden vid svaveldioxidrening. Under 2012 och 2013 kan noteras en högre vätekloridhalt än under tidigare år. Detta är dels kopplat till att man har konstaterat att kloridhalterna har varit förhöjda i en av förbränningszonerna (TPHzonen) i pelletsverk KK4 dels genom att LKAB genomför åtgärder för att utveckla och förbättra mätningen av gasemissioner.
Kväveoxid (Mätningar enligt SS 28425) Fördelningen av kväveoxidutsläpp totalt sett (pelletsverk, övriga verk samt övriga verksamhetsområden) inom LKAB Kiruna: KK2: 471 ton, specifikt 0,14 kg/ton pellets KK3: 788 ton, specifikt 0,17 kg/ton pellets KK4: 266 ton, specifikt 0,06 kg/ton pellets Gruva: 100 ton (enligt bedömning från mätningar 1999) Totalt: 1625 ton, vilket ger 0,13 kg/ton pellets Nedanstående figur visar hur den totala specifika halten kväveoxider (NO x ) angivet i g/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 NO x g/ton pellets 2009-2013 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 13: Emitterad halt kväveoxider i gram per ton producerad pellets i Kiruna år 2009-2013. Koldioxid Koldioxidemissionen under 2012 har beräknats till totalt 432 463 ton. Ammoniak För 2013 års mätning uppgår beräknad emissionshalt av NH 3 från pelletsverken till 3,8 g/ton pellets vilket motsvarar ca 49 ton. Detta kan jämföras med redovisade emissioner 2012 som baserats på mätningar 2011 där halten emitterad NH3 uppgick till 0,9 g/ton pellets, vilket utgående från 2012 års produktionssiffror motsvarade ca 13 ton på årsbasis. Dioxiner Under 2013 har mätningar avseende emission av dioxin utförts i alla pelletsverk. Beräknad emission uppgår till ca 0,202 g på årsbasis. Detta kan jämföras med redovisade emissioner 2012, där mängden emitterat dioxin uppgick till 0,117 g. Siffran för i år är högre men det handlar om små mängder och i dagsläget är det svårt att klarlägga vilken av siffrorna som är mest riktigt. LKAB avser att under några år framöver genomföra årliga mätningar av dioxiner för att erhålla mer data kring dessa emissioner vilket medför en ökad tillförlitlighet i redovisningen framöver.
Tungmetaller Under 2006 genomfördes mätningar av både gasformiga och stoftbundna metaller i processkanalerna i KK3 och beräkningar för alla pelletsverk har fram t o m 2010 baserats på resultaten från denna enskilda mätning. Under 2011, 2012 och nu 2013 har nya mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller genomförts i alla pelletsverk. Resultaten från 2013 års mätning används för beräkningar av de totala utsläppen från pelletsverken under 2013. För anrikningsverken, sovringsverket och gruvan baseras beräkningarna av metallutsläpp till luft (d v s stoftbundna metaller) på metallanalyser av färdig produkt samt utsläpp av stoft. De totala emissionerna av tungmetaller till luft framgår av emissionsdeklarationen och ligger för 2013 i paritet med föregående år med vissa variationer i båda riktningar, det vill säga högre såväl som lägre halter. Väldigt stora skillnader föreligger dock i avseende på resultaten för koppar, zink och bly där halterna och mängderna för 2013 är betydligt lägre än 2012 samt för kadmium som är betydligt högre än 2012. I dagsläget är det i likhet med resonemanget enligt ovan svårt att tolka siffrorna i avseende på vilka som är mest riktiga eftersom få mätdata finns tillgängliga. LKAB avser emellertid att under några år framöver genomföra fler mätningar av tungmetaller för att erhålla mer data kring dessa emissioner vilket medför en ökad tillförlitlighet i redovisningen framöver. Vibrationer (kontinuerliga mätningar enligt SS 460 48 66) LKAB har villkor avseende högsta svängningshastighet i punkter utanför industriområdet (se avsnitt 7 ovan). För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord gör LKAB i samarbete med extern konsult kontinuerliga mätningar av vibrationer i bostadshus. Fem fasta mätinstrument, som kontinuerligt loggar vibrationsdata, har använts under året, lokaliseringen av dessa framgår av bilaga 2. Utöver de fasta mätpunkterna kan vibrationsmätning även göras i flyttbara punkter efter önskemål från fastighetsägare. Under 2013 har två sådana mätningar genomförts. Resultaten från vibrationsmätningar avläses månadsvis av konsult och rapporteras till LKAB. För samtliga mätplatser har relativt små vertikala svängningsrörelser uppmätts, värdena har i stort varierat mellan ca 0,15 1,8 mm/s. Vid två tillfällen under året har det uppmätta värdet överstigit 2,0 mm/s (brandstationen - 2,3 mm/s och Konduktörsgatan 11 b - 2,25 mm/s). Detta är dock inom gällande villkor. 2,5 Ve,mm/s Markvibrationer i Kiruna 2013 2 1,5 1 0,5 0 Lingonst. 5 Brandstation Bromsg. 2A Ljungpl. 2G Figur 14. Resultat från vibrationsmätning i Kiruna under 2013.
Buller (Naturvårdsverkets rapport 5417 Metod för immisionsmätning av externt industribuller ) För att följa upp bullernivåer till följd av LKABs verksamhet genomför LKAB årligen i samarbete med extern konsult bullermätningar i tre mätpunkter vars lokalisering kan ses i bilaga 3. LKAB har riktvärden för buller avseende dagtid, kvällstid och nattetid (se avsnitt 7 ovan). Mätningarna utförs sedan några år tillbaka två gånger årligen och nattetid eftersom det då är lättast att kontrollera villkorsuppfyllelsen i och med att trafik och annan bulleralstrande verksamhet är minimerad. Under åren 2007-2009 överskreds gällande riktvärden för buller och LKAB genomförde efter det en rad bullerreducerande åtgärder, framför allt inom logistiken och tågtrafikverksamheten. Under 2010-2011 kunde villkoren åter innehållas vid samtliga mättillfällen. Under 2012 överskreds gällande riktvärde nattetid i samtliga mätpunkter och i vissa av mätpunkterna var bullernivåerna förhöjda gentemot riktvärdet kvällstid. Detta föranledde ett arbete med att genomföra en bullerkartläggning vilken färdigställdes under 2013. Kartläggningen har resulterat i en rangordning av de ljudkällor som bullrar mest gentemot olika delar av Kiruna stad och de aktuella mätpunkterna. Utifrån detta har ett arbete med bullerreducerande åtgärder påbörjats för att komma tillrätta med överskridandet. LKAB valde att genomföra en kontrollmätning i oktober 2013 trots att arbetet med bullerreducerande åtgärder inte var färdigställt. Resultatet från mätningen redovisas i tabellen nedan. Tabell 1: Resultat från bullermätningar vid LKABs mätpunkter i Kiruna under 2013. Natt Villkor Datum KBU02 KBU05 KBU06 Max. momentan ljudnivå 40 db(a) 2013-10-10/11 43 48 Natt 60 db(a) 2013-10-10/11 52 55 Max. momentan ljudnivå 40 db(a) 2013-10-20 46 Natt 60 db(a 2013-10-20 54 Utöver bullerkartläggningen har LKAB gjort en översyn av egenkontrollen avseende buller och upprättat ett internt kontrollprogram för mätning inne på industriområdet. Detta för att kunna identifiera anläggningar/områden som börjar öka i bullerbidrag, även om bullervillkoret ute i samhället ännu inte överskridits, och därmed kunna vidta åtgärder i rätt tid. Tillsynsmyndigheten är underrättade om överskridandet och har löpande informerats om LKABs fortsatta arbete med frågan.