Självvärdering av utbildning i biologi Del 1: Basfakta Del 2: Grundutbildning Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap samt Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid SLU Uppsala 2005-03-31
Del 1: Basfakta Tabell 1: Lärare, höstterminen 2004 och vårterminen 2005. Anställning (anställningsform) Antal Anställningens omfattning (%) Uppskattad tjänstgöring i procent av heltid GU/FU & FO/Adm Antalet forskarstuderande som handleds under perioden Professor 78 94 17/65/21 3.4 (0.7-6.3) Statsagronom 9 92 7/62/28 2.6 (0.9-4.5) Lektor 32 100 14/73/22 2.3 (0.5-3.3) Forskarassistent 27 90 16/78/7 1.0 (0.0-2.0) Forskningsledare 18 94 17/69/18 1.9 (0.0-3.8) Forskare 127 91 6/88/4 1.0 (0.0-2.0) Adjunkter 14 93 57/25/18 0,4 (0.0-0.9) Forskarstuderande 132 96 7/90/0 0.0 Försöksledare 9 93 6/72/18 0.1 Labass/foing. 14 97 9/87/13 0.1 Amanuenser 14 80 27/37/1 0.0 Assistenter, tekniker, m.fl. 13 81 29/50/31 0.0 Andelen av tjänstgöring som ägnas åt forskning och forskarutbildning (FO & FU) är ej uppdelad på respektive sysselsättning. Vid lönekontering (som utgjorde grunden för rapportering av tjänstgöring) är de sammanslagna, och det går inte att finna något enhetligt sätt att försöka dela upp dem i efterhand. Det beror på att det många gånger är svårt att definiera om samarbete mellan handledare och forskarstuderande är forskning eller forskarutbildning. Värden inom parantes är ett spridningsmått. Vi har tagit bort de 10% som ligger högst och de 10% som ligger lägst. Samtliga lärare har ett gott forskningsutrymme. Nästan alla tjänstekategorier medverkar i undervisningen på grundutbildningsnivå. Den största skillnaden mellan lektorer och professorer är antalet er. Inom kategorin forskare är ca 30% docenter. Nästan alla forskare är till huvuddelen externfinansierade.bilaga 1 innehåller bakgrundsmaterialet till denna sammanfattande tabell. Tabell 2: Studenter, budgetår 2003, 2004 samt VT 2005 HÅS/HÅP inom grundutbildningen 2003 2004 VT 2005 HÅS 1-20p (A-nivå) 251,2 238,8 134,3 HÅS 20-40p (B-nivå) 87,4 107,4 51,2 HÅS 41-60p (C-nivå) 170,7 153,5 85,9 HÅS 61-80p (D-nivå) 107,2 82,6 69,5 HÅP 1-20p (A-nivå) 214,8 228,1 - HÅP 21-40p (B-nivå) 69,8 80,6 - HÅP 41-60p (C-nivå) 133,4 151,0 - HÅP 61-80p (D-nivå) 128,5 89,2 - Utbildningsuppdraget i HÅP Tabellen är sorterad efter A-D nivå. HÅS för VT05 är en uppskattning baserat på registrerade studenter (period 3), antagna studenter (period 4). HÅS för individuella kurser och examensarbete har uppskattats baserat på år 2004 (ca 70%). Utbildningsuppdraget är inte uppdelat på biologi vid NL och VH.
Tabell 3a: Lärarledd undervisning i genomsnitt, höstterminen 2004 och vårterminen 2005 Cirka hur många schemalagda klocktimmar lärarledd undervisning får varje student i genomsnitt varje vecka Antal kurser Föreläsningar Seminarier/ gruppundervisning Uppsats handledning Exkursion/ studiebesök Laborationer Annat Totalt 1-20 p 47 6.6 (2.8-10.5) 2.3 (0.0-4.0) 0.7 (0.0-1.4) 1.3 (0.0-3.9) 2.8 (0.0-7.2) 1.1 (0.0-2.6) 14.8 (6.5-23.3) 21-40 p 15 5.1 (3.7-7.0) 1.6 (0.3-3.4) 0.1 (0.0-0.2) 0.9 (0.0-1.2) 3.7 (0.0-6.7) 0.6 (0.0-1.4) 11.9 (9.0-15.7) 41-60 p 57 5.4 (2.7-9.4) 2.5 (0.5-5.4) 0.2 (0.0-0.6) 2.0 (0.0-5.1) 3.3 (0.0-8.0) 0.7 (0.0-2.2) 14.2 (8.9-21.8) 61-80 p 11 4.0 (1.0-6.0) 1.9 (0.5-2.5) 0.8 (0.0-2.0) 1.3 (0.0-2.0) 3.9 (0.0-13.4) 1.1 (0.0-2.9) Annat innefattar: stallpraktik, fältarbete, muntlig kursutvärdering, lärarledd självrättning av tentor, studentföreläsningar, demonstrationer, introduktioner till projektarbeten, muntliga examinationer. Spridningen i materialet anges inom parantes och de mest extrema (10%) av tiderna åt vart håll har ej medräknats. 13.0 (3.6-24.1) I jämförelse med motsvarande uppgifter år 2003 har undervisningstiden minskat med ca fem timmar i veckan. Minskningen kan dels förklaras av förändringar i den ekonomiska situationen och dels av att hänsyn tagits till HSV:s tidigare utvärdering av agronomprogrammet (2003). Tabell 3b: Lärarledd laborationsundervisning 1-20 p (A-nivå) 21-40 p (B-nivå) 41-60 p (C-nivå) 61-80 p (D-nivå) Antal kurser Andel med Laborationer (%) Timmar/vecka Laborationer (kurser med lab.) 47 57,4 4,9 15 54,5 5,0 57 61,4 5,4 11 54,5 7,2 Ett stort antal kurser har inte laborativa moment. En analys gjordes därför av de kurser som innehåller laborativa moment. Tabell 4: Antal examinerade och godkända kandidat- och magisteruppsatser/examensarbeten, budgetår 2003 2004 Antal examinerade kandidatuppsatser/examensarbeten på 20 p 1 Antal examinerade magisteruppsatser/examensarbeten på 10 p 4 2 Antal examinerade magisteruppsatser/examensarbeten på 20p 117 116 Förutom dessa examensarbeten utförde 17 magisterstudenter år 2003 vardera ett 33 poängs D-arbete vid institutionen för husdjurens utfodring och vård. Bilaga 4 innehåller namn på studenterna och titel på deras arbeten.
Tabell 5. Sammanfattning av uppgifter om forskarstuderande som ges i bilaga B5. Avser forskarstuderande som har en studietakt på 50% eller mer. Forskarutbildningsämne Totalt antal forskarstud. Kön Finansiering (% kvinnor) (intern/extern/int+ext. (%) Studievillkor anst. som / utbildn.bidr./stip./annat (antal) Studietakt (%) Institutionstjänstgöring (% av heltid)* År för antagning (median) Grundexamen SLU/övr.Sverige/utlandet (antal) Biologi 24 38 29/71/0 15/1/2/6 94 2 2003 9/9/6 Ekologi 39 41 33/62/5 33/1/3/2 86 5 2001 12/20/7 Ekologi och miljövård 1 0 0/0/100 1/0/0/0 80 20 1995 0/1/0 Entomologi 6 83 17/66/17 5/0/0/1 92 3 2002.5 1/4/1 Genetik och växtförädling 12 67 33/67/0 8/1/3/0 85 5 2000 4/5/3 Mikrobiologi 24 83 33/67/0 17/7/0/0 96 4 2001.5 8/13/3 Miljöanalys 1 100 0/100/0 0/1/0/0 80 20 2004 0/1/0 Molekylär cellbiologi 9 56 11/89/0 6/3/0/0 80 7 2002 2/5/2 Molekylär genetik 12 83 25/75/0 9/3/0/0 83 5 2000.5 4/5/3 Molekylärbiologi 14 43 14/86/0 11/3/0/0 95 5 2001.5 0/7/7 Virologi 4 50 25/75/0 2/1/1/0 85 7 2001.5 3/0/1 Växtfysiologi 5 20 60/40/0 2/2/1/0 84 7 2003 2/2/1 Växtodlingslära 10 40 30/70/0 5/0/3/2 90 8 2000.5 7/1/2 Växtpatologi 8 50 62/25/13 5/2/1/0 91 5 2001 4/1/3 Växtskyddsekologi 4 75 50/50/0 3/1/0/0 100 0 2003 1/1/2 Totalt 173 54 31/66/3 122/26/14/11 89 5 2002 57/75/41 * Institutionstjänstgöring är beräknad endast för forskarstuderande med anställning som eller med utbildningsbidrag
Tabell 6: Formellt registrerade som sökande resp. antagna till forskarutbildning, budgetår. 2003 2004 Kvinnor Män Kvinnor Män Antal forskarstuderande som har antagits totalt 17 15 20 10 Antal forskarstuderande som har antagits till utannonserade tjänster 5 4 6 4 Antal sökande till utannonserade tjänster 107 80 192 140 Antal forskarstuderande som har antagits till ej utannonserade tjänster 12 11 14 6 Tabell 7. Examina och studietidens längd i forskarutbildningen år 2003 och 2004. 2003 2004 Kvinnor Män Kvinnor Män Antal licentiatexamina 0 1 1 1 Studietidens längd fram till licentiatexamen (median i månader) * - 40-18 Antal doktorsexamina 7 9 17 22 Studietidens längd fram till doktorsexamen (median i månader) * 49 52 57 58 * nettotid 6
Del 2: Grundutbildning Denna självvärdering av grundutbildning i biologi omfattar 20 institutioner vid Fakulteten för naturresurs och lantbruksvetenskap (NL) och 8 institutioner vid Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH). Vid flera av institutionerna undervisas det förutom i biologi även i andra utbildningsämnen (t ex markvetenskap eller veterinärmedicin). Arbetet med självvärderingen har utförts enligt följande. Ett upptaktsmöte för kontaktpersoner (oftast studierektorerna) på berörda institutioner samt studentrepresentanter hölls den 16/12, 2004. En självvärderingsgrupp utsågs av fakulteterna bestående av Carina Knorpp (projektledare, kontaktperson) institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, Anders Eriksson institutionen för mikrobiologi och Gerd Johansson institutionen för markvetenskap. Ett utskick gick ut till studierektorer vid institutionerna i januari med förfrågan om basfaktauppgifter för ifyllande av tabell 1 (bilaga1), tabell 3 och 4 (bilaga 4). Studentkåren utsåg fem studenter, representerande de olika utbildningarna, som var närvarande vid två diskussionsmöten. Den 16 februari 2005 kallades studierektorer, programstudierektorer och studenter till ett möte där vi främst diskuterade frågorna ifrån del 2 under process och resultat. Den 17 mars 2005 träffades samma grupp och diskuterade ett utkast till text som deltagarna hade fått tre dagar innan mötet samt den sammanfattande analysen. Arbetsgruppen har haft kontinuerlig kontakt med prodekan Ingrid Öborn och Johan Torén. Förutom dessa kontakter har arbetsgruppen haft bra stöd av flera personer vid SLU:s centrala administration. Vi har också tagit in studentsynpunkter som framkommit vid den studiesociala enkätundersökningen (2004), examensbreven, de sk agronom-, bioteknolog-, naturresursbreven som är en utvärdering av hela utbildningen som varje student skriver i samband med att de tar ut examen och SCB:s undersökning om inträdet på arbetsmarknaden. Detta tillsammans med uppgifter från studiedokumentationssystemet LADOK, databasen SLUKURS samt redan kända fakta låg sedan till grund för självvärderingen. Fakulteterna har slutligen godkänt självärderingen. 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Organisation Program som denna självvärdering omfattar Biologi är ett av de framträdande ämnena i Agronomprogrammet (4,5 år) med inriktning mot husdjur, livsmedel och mark/växt. Vidare är biologi huvudämne i Bioteknologiprogrammet (4 år) och Naturresursprogrammet - biologi och mark (4 år). Denna självvärdering är fokuserad kring dessa tre utbildningsprogram. Andra program där biologi ingår: Biosystemteknikprogrammet (>11p biologi), Civilingenjörsprogrammet i energisystem (24p biologi/kemi/markvetenskap), programmet ges i samarbete med Uppsala universitet), Civilingenjörprogrammet i miljö- och vattenteknik (29p biologi) SLU medverkar på uppdrag av Uppsala universitet), Ekonomprogrammet med naturresursinriktning (10p biologi) och Landskapsarkitektprogrammet (35p biologi). Djursjukvårdar- och Hippologprogrammen vid VH-fakulteteten har kurser inom biologi, men leder inte till någon generell examen i biologi. Dessutom har Hippologprogrammet nyligen utvärderats och Djursjukvårdarprogrammet skall utvärderas år 2006. 7
Organisatorisk hemvist VH-fakulteten ansvarar för Agronomutbildningens inriktning mot husdjur. Övriga utbildningar i denna självärdering tillhör NL-fakultetens ansvarsområde. Kurser i huvudämnet biologi ges vid 20 institutioner inom NL-fakulteten. Av dessa står sex institutioner för större delen av biologiundervisningen räknat i utbildningsprestationer (HPR). Dessa är Naturvårdsbiologi, Entomologi, Ekologi och växtproduktionslära, Mikrobiologi, Livsmedelsvetenskap samt Växtbiologi och skogsgenetik. Inom VHfakulteten ansvarar tre institutioner för huvuddelen av biologiundervisningen i Uppsala, Husdjurens utfodring och vård, Husdjursgenetik samt Anatomi och fysiologi. Beslutsstruktur Fakulteterna beslutar om antalet utbildningsplatser per program inom de av universitetsstyrelsen angivna anslagsramarna. Fakulteterna tilldelar institutionerna uppdrag i HST/HPR med tillhörande anslag som grundar sig på förväntade prestationer och som senare korrigeras baserat på utförd prestation. På fakultetsnivå finns prodekanus med ansvar för samordning och samverkan mellan fakultetens utbildningsprogram samt utveckling av grundutbildningen. I samband med den nya fakultetsorganisationen 2004 inrättades vid vardera NL- och VHfakulteterna ett särskilt organ för grundutbildningsfrågor, grundutbildningsnämnden (GUN) som ligger under fakultetsnämnden (FN). Vidare inrättades programnämnder/utskott (PN, PU) där indelningen utgår från programindelningen med samordning av vissa utbildningsprogram. GUN ansvarar för strategifrågor, kvalitetsarbete och utvärdering, ekonomifrågor, samordning av kurser och kurstillfällen, magisterpåbyggnadsprogram samt för att initiera utveckling av fort- och vidareutbildning. Till PN/PU är bl a delegerat att samordna utbildningsprogrammet/en såväl pedagogiskt som praktiskt samt att fastställa kursplaner och samverka över fakultetsgränserna i gemensamma frågor (på VH-fakulteten fastställs nya kursplaner av GUN). Sammansättningen av nämnderna/utskotten är fastställd av respektive fakultetsnämnd och skiljer något mellan de två fakulteterna. Ledamöterna utgörs emellertid alltid av lärare, studerande- och yrkeslivsrepresentanter. Eftersom NL- och VHfakulteterna vardera ansvarar för olika delar av agronomprogrammet har ett råd för agronominriktningarna inrättats som ska samordna för programmet strategiska frågor. På institutionsnivå är prefekten ytterst ansvarig för utbildningen. Till stöd i beslutsfattande har ofta prefekten ett ledningsråd, som vanligtvis är partssammansatt och ibland också inkluderar studeranderepresentanter. Studentrepresentation Studenterna är representerade i alla beredande och beslutande organ såsom SLU:s styrelse, grundutbildningsråd (GUR), FN, GUN och PU/PN. På institutionsnivå varierar organisationen, främst beroende på institutionens storlek. På de större institutionerna är det relativt vanligt med grundutbildningsnämnder vilka nästan alltid har studentrepresentanter. Påverkan/krav/stöd från andra fakulteter eller lärosätet centralt Grundläggande krav vid utbildning inom SLU finns i Regelsamling för grundutbildningen vid SLU (bifogade studiehandböcker), som fastställdes av rektor 2002-02-13. Regelsamlingen anger bl a när information om kursutbud, schema och uppgifter om när litteratur ska finnas tillgängligt samt regler för registrering och rapportering av 8
studieresultat. Vidare anges antal examinationstillfällen som ska erbjudas samt regler för hantering av kurs- och programvärderingar. Reglerna har skärpts på vissa områden, t ex när det gäller tidsramar för institutionernas åligganden. Lärarna upplever ibland svårigheter att på kurser med många studenter hinna meddela examinationsresultat inom utsatt tid. Enligt studenterna är institutionerna bra på att meddela resultat men sämre på att tillhandahålla schema i tid. Universitetet har genomfört omfattande organisatoriska förändringar de senaste åren. Bland annat har fakultetsindelningen och resurstilldelningssystemen förändrats och många institutioner har påbörjat en sanering av ekonomin, ofta med hjälp av lokalförtätning och personalminskning. Även grundutbildningen har omstrukturerats (se samäsning mellan olika program). Ett flertal av dessa åtgärder är positiva men i det initiala skedet arbetskrävande. Institutionerna på Ultuna har i olika hög grad berörts av omstruktureringar och ekonomiska åtgärder. När det gäller utbildningsadministration har det centrala lokalbokningssystemet, som infördes 2004, initialt inneburit ökat arbete på institutionerna. Administrativt stöd Administrativt stöd ges centralt vid universitetet av Studerandeavdelningen med bl. a antagning, examenshandläggning, studie- och yrkesvägledning, utbytesstudier, stöd till studerande med funktionshinder. Studievägledning som främst riktar sig till biologistuderande finns i omfattningen två personer motsvarande en heltidstjänst. Universitetet ger stöd till studenthälsovården och studentkårernas verksamhet. Antagning av programstudenter till enskilda kurser görs av kursansvariga institutioner. Även centralt ansvar och stöd till institutionerna vad gäller studiedokumentationssystemet LADOK samt SLUKURS, databas för kursplaner och kurstillfällen ligger på Studerandeavdelningen. Rekrytering och marknadsföring av SLUs utbildningar sköts av informations och planerings avdelningen i samverkan med fakulteter och programutskott. På fakultetsnivån finns utbildningshandläggare som arbetar med administrationen av utbildningsprogram och fungerar som sekreterare i, grundutbildningsnämnder och programutskott/nämnder. Fakulteterna har även inrättat programstudierektor/koordinator (30-50% tjänst/program) med operativt ansvar för samordning av resp. program och studentkontakter. Institutionernas modell för administration av utbildningen varierar med omfattningen av utbildningsansvaret. På flertalet institutioner sköts mycket av administrationen av studierektorerna och institutionssekreterare eller ett sekretariat för utbildningsadministration samt av kursansvariga lärare. Administrationen på institutionsnivå utgör en stor del av den totala utbildningsadministrationen. Den innebär registrering och rapportering av studenter (LADOK), kursplaner (SLUKURS), lokalbokning, hantering av kurshemsidor, fastställning av litteraturlista, försäljning av kurslitteratur i enskilda kurser, remisser och framställning av underlag för beslut om institutionens grundutbildningsekonomi, m.m. 2.1.2 Utbildningens mål och lokala profil Lokala mål Utöver de allmänna målen enligt Högskolelagen gäller följande särskilda målbeskrivningar för de utbildningsprogram som kan ge en magisterexamen i ämnet biologi. 9
Mål för agronomprogrammet Agronomprogrammets fyra inriktningar har sin vetenskapliga hemvist främst i två discipliner; biologi (husdjur, livsmedel och mark/växt) och ekonomi (ekonom). Dessutom kan man ta agronomexamen med teknikinriktning inom biosystemteknikprogrammet (öppen ingång agronom/magister i teknologi). Inriktningarnas särart samt de olika arbetsmarknadernas krav och förväntningar medför att, förutom det gemensamma målet för programmet, ett unikt särskilt mål formulerats för var och en av inriktningarna. HSVs utvärdering agrara utbildningarna vid SLU 2003, däribland agronomprogrammet initierade en omarbetning av dels den gemensamma målbeskrivningen för programmet och dels de särskilda målbeskrivningarna för inriktningarna. Omarbetningen av de sistnämnda är klar (se nedan). Förslag till ny skrivning av det gemensamma målet för agronomutbildningen (antagna av FN vid NL-respektive VH) För att få agronomexamen skall studenten ha förvärvat kompetens att utifrån en vetenskaplig grund kunna arbeta med en eller flera av resurserna mark, växter, vatten, djur och mikroorganismer samt bedöma resurserna med hänsyn till produktion, förädling, miljö, naturresurshushållning, etik och samhälle. En agronom skall utifrån vetenskapliga grunder kunna identifiera, formulera och lösa komplexa problem samt kritiskt kunna värdera lösningar. En agronom skall vidare kunna kommunicera och informera inom sitt verksamhetområde. Särskilda mål för och beskrivning av husdjursinriktningen: Agronomutbildning med inriktning husdjur syftar till att ge bred kunskap om olika husdjur och deras biologi samt husdjurens funktion i samhälle, miljö och livsmedelsproduktion. Möjlighet finns att fördjupa sig inom olika husdjursämnen. En husdjursagronom skall på vetenskaplig grund kunna identifiera, analysera och lösa problem samt planera för olika typer av djurhållning där hänsyn tas till djurens förutsättningar och samhällets krav på djurskydd, miljöhänsyn, produktkvalitet och ekonomi. Särskilda mål för och beskrivning av livsmedelsinriktningen: Agronomutbildning med inriktning livsmedel syftar till att ge den studerande en helhetssyn på livsmedlens produktions- och hanteringskedja, samt en fördjupad kunskap om råvarornas och baslivsmedlens sammansättning och egenskaper. Utbildningen belyser råvarans väg från produktion till färdig produkt varvid förståelse för olika aspekter på livsmedelskvalitet eftersträvas. Livsmedelsagronomen skall på vetenskaplig grund kunna tillämpa sina kunskaper om hur olika livsmedelskomponenter påverkar kvaliteten hos och kan utnyttjas i olika produkter. Livsmedelsagronomer ägnar sig speciellt åt kvalitetssäkring, riskanalys, forskning, produktutveckling, marknadsföring och information relaterat till livsmedelsområdet. Särskilda mål för och beskrivning av mark/växtinriktningen: Agronomutbildning med inriktning mark/växt syftar till att ge breda kunskaper inom markvetenskap, växtbiologi och växtproduktion, ekologi, miljövård och agrosystem samt möjlighet att fördjupa sig inom dessa områden. En mark/växtagronom skall på vetenskaplig grund kunna identifiera, analysera och lösa problem samt planera inom områden som rör växtproduktion, mark och vatten, växtproduktionens förutsättningar, biologi och metoder, miljö och naturresursaspekter på växtproduktion och markanvändning, samt växtproduktionens roll i ett ekosystem och naturvårdsperspektiv. Mål för bioteknologiprogrammet Efter utbildningen skall studenten ha baskunskaper om mikroorganismer, djur och växter på molekylär-, celloch organismnivå samt vara väl förtrogen med moderna biologiska tekniker såväl teoretiskt som praktiskt. Studenten skall ha förvärvat kompetens att utifrån en vetenskaplig grund kunna arbeta med tillämpningar inom läkemedels- eller annan finkemikalieindustri, hälso- och sjukvård, jord- och skogsbrukssektorn eller inom miljövårdsområdet. Molekylärbiologiska tekniker intar en central ställning inom bioteknologiprogrammet, eftersom de skapar förutsättningar för att ingående studera och/eller målinriktat förändra organismer för specifika ändamål. Programmets organisation skall erbjuda fördjupningsmöjligheter inom huvudämnet biologi, så att den studerande efter genomgången utbildning skall kunna värdera och utveckla ny kunskap inom det biologiska ämnesområdet med tillhörande bioteknologiska tillämpningar. 10
Mål för naturresursprogrammet biologi och mark Efter genomgången utbildning skall studenten på naturresursprogrammet biologi och mark ha en kunskapsbas i både biologi och markvetenskap, vara förtrogen med både jordbruks- och skogsekosystem samt ha insikter i både teoretiska och tillämpade problemställningar inom naturvård, miljövård samt mark- och vattenfrågor i skogs- och jordbrukslandskapet. Programmet skall erbjuda fördjupningsmöjligheter inom huvudämnena biologi och markvetenskap, så att den studerande efter genomgången utbildning skall kunna värdera och utveckla ny kunskap i första hand inom dessa ämnesområden. Ämnesråd Under 2004 inrättades s k ämnesråd vid universitetet. Ämnesrådens uppgift är att utarbeta underlag för aktuella ämnesbeskrivningar för SLU:s huvudämnen (varav biologi är ett) samt för veterinärmedicin. I detta nu pågående arbete ingår att för vart huvudämne klargöra den vetenskapliga grunden, övergången till forskarutbildning, gränsdragningen till andra ämnen och ämnets internationella motsvarighet. Lokal profil Genom SLU:s roll som rikstäckande sektorsuniversitet och det faktum att utbildningarna vid SLU till hög grad är yrkesinriktade finns en stark koppling till tillämpningarna inom de areella näringarna, livsmedelsindustrin och bioteknikindustrin. Frågeställningar med miljöanknytning utgör en stor och viktig del i undervisning och forskning. Samtliga ämnesinriktningar i grundutbildningen är starkt forskningsanknutna. Undervisningen bygger på en god kontakt mellan studenter och lärare/forskare. Detta gynnar kopplingen mellan grundutbildning och forskning, vilket är ett av SLU:s strategiska mål. Laborationer, övningar och fältövningar/exkursioner utgör betydelsefulla inslag i undervisningen. Dessa moment är nödvändiga för att ge studenterna de färdigheter som behövs för att i professionella situationer kunna göra relevanta synteser och värderingar i olika beslutssituationer. Program som ämnet ingår i Utbildningen på SLU är organiserad i program (se Organisatorisk hemvist). Agronomprogrammet (180p) leder till yrkesexamen medan bioteknologi- och naturresursprogrammen (160p) leder till magisterexamen i biologi respektive biologi eller markvetenskap. För en agronomstuderande som även uppfyller kraven för en generell examen (biologi eller markvetenskap) ska detta framgå av examensbeviset. Kurser Universitetets kursutbud i huvudämnet biologi samt kursplaner och litteraturlistor framgår av studiehandböckerna (bifogade). Omfattningen av biologikurser på andra program se 2.1.1. Kursutbudet i biologi är omfattande och många kurser är program- eller inriktningsspecifika men en del kurser är också programkurser för mer än ett program. Nästan alla programkopplade kurser ges också som fristående kurs vilket innebär stora möjligheter för studenter från andra universitet att läsa biologi vid SLU samt för SLUs studenter att läsa biologikurser utanför sina egna programkurser. Det finns även ett tiotal fristående kurser (50p) som inte har någon programkoppling. Flera kurser är dubbelklassade vad gäller huvudämne och har ofta förutom huvudansvarig institution en eller flera medansvariga institutioner. Detta är en följd av kursernas tvärvetenskapliga karaktär. Samtliga kurser klassade i biologi, enkel såväl som dubbelklassade ingår i denna självvärdering. Många nya kurser i biologi tillkom när Naturresurs- och Bioteknologiprogrammen startade i mitten av 90-talet. Minskande sökandetryck de senaste åren på flera utbildningsprogram samt en kärvare ekonomisk situation för många institutioner har lett till beslut om omorganisering av utbildningsprogram och kursutbud. De två första åren samläses fr o m 11
hösten 2004 av studenter på närliggande utbildningsprogram. Samläsning sker dels för utbildningsprogrammen agronom livsmedel och bioteknologi samt dels för agronom mark/växt och naturresurs och innebär att alla kurser under år 1 och 2 är gemensamma. Revidering och anpassning av kursutbud efter år 2 pågår. Tillkomsten av samläsning har inneburit vissa förändringar i de första årens kurser för utbildningsprogrammen. Studerande antagna hösten 2004 följer den nya studieordningen medan de antagna hösten 2003 och tidigare följer den gamla studieordningen. Kursutbud i biologi år 1 och 2 Kursutbudet för årskurs 1 och 2 presenteras översiktligt i bilaga 6: Ramscheman. Agronomprogrammets husdjursinriktning: Årskurs 1 och 2 består av 80 poäng i kurser varav 55 poäng utgörs av biologiklassade kurser. Dessa kurser är dels en introduktionskurs på 10 poäng samt kurser inom ämnesområdena biokemi, cellbiologi, mikrobiologi, etologi samt husdjurens anatomi och fysiologi. Agronomprogrammets livsmedelsinriktning och bioteknologiprogrammet (samläsning): Årskurs 1 och 2 består av 80 poäng i kurser varav 60 poäng utgörs av biologiklassade kurser. Dessa kurser är dels en introduktionskurs på 5 poäng samt kurser inom ämnesområdena biokemi, cellbiologi, genetik, djurfysiologi, mikrobiologi och växtfysiologi. Agronomprogrammets mark/växtinriktning och naturresursprogrammet - biologi och mark (samläsning): Årskurs 1 och 2 består av 85 poäng i kurser varav 45 poäng utgörs av biologiklassade kurser. Dessa kurser är dels en introduktionskurs på 5 poäng samt kurser inom ämnesområdena biokemi, cellbiologi, mikrobiologi, organismers taxonomi och evolution, ekologi, växtbiologi samt floristik och faunistik. Kursutbud i biologi år 3 och 4 Det totala utbudet av valbara inriktningskurser i biologi läsåret 2004/05 för agronom husdjur uppgick till 155 poäng fördelade på 17 kurser (Tabell 5). Motsvarande siffror för agronom livsmedel är 70 poäng fördelade på 8 kurser och för agronom mark/växt 200 poäng fördelade på 23 kurser. Vidare gavs valbara agronomprogramkurser utan inriktningskoppling omfattande 102 poäng fördelade på 14 kurser. Utbudet av valbara programkurser i biologi för bioteknologiprogrammet uppgick till 135 poäng fördelade på 15 kurser och för naturresursprogrammet till 265 poäng fördelade på 29 kurser. Naturresursprogrammets valbara kurser utgörs förutom av kurser i biologi även av kurser i markvetenskap, skogshushållning, teknologi mm. Kurserna kan läsas i valfri kombination (med beaktande av förkunskapskrav), men är samlade och schemalagda i stråk inom olika kunskapsområden. Kurser år 2004 presenterades i följande stråk: ekologi och naturvård, miljövård, mark och vatten samt skogen som naturresurs. För agronomprogrammets mark/växtinriktning är på motsvarande sätt valbara kurser samlade i följande stråk: internationell inriktning, ekologi och naturvård, mark och vatten, odling och produktion samt växter och växtförädling. För agronomprogrammets husdjurs- och livsmedelsinriktningar samt bioteknologiprogrammet är det totala utbudet av valbara kurser inte så stort att olika stråk har presenterats. 12
Tabell A: Antal valbara kurser i biologi på olika program år 3 4 samt totalt antal poäng Agronom husdjurs inriktningskurs Agronom livsmedels inriktningskurs Agronom mark/växt inriktningskurs Agronom programkurs Bioteknologi Naturresurs Nivå A 2 2 1 5 1 B 3 1 5 3 1 2 C 7 5 16 4 13 22 D 5 1 2 1 4 Summa: 17 8 23 14 15 29 Tot. antal p A-D: 155p 70p 200p 102p 135p 265p Entreprenörsskolan Bioteknologistudenter kan välja att gå det fjärde utbildningsåret inom Entrepenörskolan. Entrepenörskolan är organiserad av Centrum för Entreprenörskap och Företagsutveckling i Uppsala, CEF. CEF är ett samverkansprojekt mellan Uppsala universitet, SLU och näringslivet i regionen. Entreprenörskolan kan ersätta det ordinarie avslutande studieåret för studenter som läser ett långt tekniskt eller naturvetenskapligt program om minst 160 poäng. Målet med utbildningen är att förbereda deltagarna för affärsutvecklande uppgifter inom både små entreprenöriella företag och större företags produkt- och affärsutvecklande enheter. Breddmagister Det finns för närvarande inga program vid SLU i Uppsala med biologi som leder till breddmagisterexamen. Hösten 2005 startar ett breddmagisterprogram i landsbygdsutveckling och fler kommer att utvecklas i och med anpassning av undervisningen till Bolognamodellen. 2.1.3 Ekonomi Resurstilldelning Institutionernas ekonomiska tilldelning för grundutbildningen baseras på 1) antal HST (helårsstudenter) och HPR (helårsprestationer) tidigare budgetår, 2) eventuella förväntade förändringar i intagningsvolymer, samt 3) institutionernas och fakultetens bedömning av prestationer det kommande budgetåret. Vid årets slut så korrigeras den ekonomiska tilldelningen efter hur många hås/håp respektive institution faktiskt presterat inom budgetåret. Tilldelningen av GU medel till fakulteterna från styrelsen sker på samma sätt. För att utveckla nya program mm så avsätter SLUs styrelse en viss summa för strategiska satsningar inom grundutbildningen (tas av hås/håp före fördelningen till fakulteterna). Vid NL-fakulteten har en del av forskningsanslaget kopplats till prestationer inom grundutbildningen. Studentunderlag Antalet 22 åringar i Sverige (nära genomsnittlig antagnings ålder vid SLU) har minskat mellan åren 2000 och 2005 vilket bl.a. avspeglas i minskat antal antagna vid SLU: s biologiutbildningar (figur. 1). Även det ökande regionala utbudet av högskoleutbildningar har påverkat rekryteringen till SLU. Under åren fram till 2012 kommer gruppen 22 åringar att öka med upp till 30 %, vilket gör att rekryteringsbasen kommer att öka. Antagningen har minskat på alla program utom agronom med husdjursinriktning. 13
70 Antal studenter 60 50 40 30 Antagning Husdjur Livsmedel Mark/Växt Bioteknologi Figur 1. Antalet antagna studenter på respektive program de senaste fem åren. Kursutbud 20 Naturresurs Dagens omfattande kursutbud, 10 framförallt på C- och D-nivå, 0 för minskade studentgrupper är 2000 2001 2002 2003 2004 inte ekonomiskt hållbart. Årtal Minskningen av antalet studenter har resulterat i att en del fördjupningskurser i praktiken lagts ned. SLU kan riskera att studenterna i större omfattning väljer att läsa C- och D-kurser vid andra universitet (gäller främst bioteknologiprogrammet). Institutioner med såväl grundkurser på A-nivå som fördjupningskurser inom ämnet biologi har en någorlunda total balans mellan intäkter och kostnader. Dessa institutioner har kunnat upprätthålla kursutbudet, dock i många fall med lägre lärarinsats. Anpassning till rådande studentantal sker genom revidering av kursutbudet på fördjupningsnivå. Likaså var inrättandet av samläsning för olika utbildningar (se 1.1 Organisation, Kurser) vilket ger större studentgrupper i årskurs 1 och 2, ett led i universitetets anpassning till ett minskat studentantal. Lärarkapacitet SLU har i nuläget lärarkapacitet till en väsentlig ökning av studentantalet inom ämnet biologi (jmfr tabell 1). Undervisningen är dock inte jämnt fördelad mellan de biologiska institutionerna beroende på ämnesinriktning och historik bl a tidigare fakultetstillhörighet. Genom en jämnare fördelning av undervisningen mellan institutionerna skulle lärarkapaciteten utnyttjas bättre, främst inom de högre lärartjänsterna (professorer och lektorer). Detta skulle ytterligare kunna förstärka kopplingen mellan grundutbildning och forskning. SLU:s styrka ligger delvis i det stora antalet disputerade forskare som deltar i undervisningen. Detta gör också universitetet sårbart eftersom många av dessa forskare till större delen är externfinansierade. I en tid av ekonomisk sanering och återhållsamhet hos externa bidragsgivare i samhället riskerar dessa forskare att försvinna från SLU. Lärarna har ett stakt engagemang för utbildningen och har bidragit med mycket (obetald) övertid för att upprätthålla en god utbildningskvalitet de senaste åren. En arbetssituation som dock ej är hållbar på lång sikt. Tidigare ägnade lärare övertid åt egen pedagogisk utveckling och kursutveckling, arbetsuppgifter som för den enskilde läraren känns meningsfulla och utvecklande. De senaste åren har lärarna i ökad utsträckning ägnat övertid åt att rätta tentamina och laborationsrapporter mm; arbetsuppgifter som inte är utvecklande för läraren eller bidrar till bättre utbildningskvalitet och på lite sikt tär på engagemanget hos lärarkåren. De nya studieplanerna som gäller from ht 04 med samordnad undervisning i åk 1-2 och en översyn av kursutbudet i åk 3-4 är ett led i att komma tillrätta med dessa problem. Av tabell 3 (antal lärarledd undervisning) framgår att kurserna har en bra avvägning mellan olika lärarledda moment och självstudier och att antalet lärarledda timmar per vecka minskat sedan 2002. Det gäller att kunna göra en bra utbildning med de tidsmässiga och ekonomiska ramar som står till buds. För att aktivt kunna jobba med utbildningens form och innehåll under 2005 har strategiska medel avsatts för lärarutveckling. 14
Ekonomiska förändringar - konsekvenser Ett omfattande kursutbud utvecklades i mitten av nittiotalet när bioteknologi- och narturresursprogrammen startades med ca 50 resp. 90 studenter. Studentantalet har minskat (figur 1) men antalet kurser har inte anpassats därefter. Det har medfört många små studentgrupper och inställda kurser. Kostnaderna för detta kursutbud var svåra att beräkna eftersom institutionerna inte tidigare skiljde på kontering av lärarnas arbetstid mellan grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Vissa kostnader (föreläsningslokaler och gemensamma övningslaboratorier) lyftes dessutom av centralt före tilldelning av statsanslaget till institutionerna, varmed kursernas reella kostnad var svår att överblicka. Kostnader för lokaler har numer överförts till utbildningen (institutionerna). Detta gäller kontorslokaler för institutionens lärarpersonal (fr.o.m. 2001) och hyra för undervisningslokaler, t.ex. föreläsningssalar och laboratorielokaler (fr.o.m. 2004). Institutionerna åläggs numer att lägga budget för varje kurs samt att kontera samtliga kostnader för grundutbildning på anslaget härför. För institutionen för Växtbiologi & Skogsgenetik har förändringen inneburit en reell minskning på 18% av kursernas kostnadsutrymmet de sista tre åren. Institutionen har ändrat kursplaner på de flesta kurserna och i genomsnitt har lärarledd undervisningstid dragits ned med 12%, något som studenterna än så länge enbart funnit positivt. Kurser med färre än 10 studenter har ställts in om de inte varit obligatoriska för senare kurser i utbildningen. Möjligheter Det redan initierade arbetet med att anpassa dagens kursutbud för framtida behov och det förmodade ökande antalet studenter inom en femårsperiod kommer att skapa ekonomisk stabilitet för institutionerna. Även det pågående arbetet med att anpassa volymen av undervisningslokaler till nuvarande och kommande behov kommer att frigöra resurser. Detta utrymme kan användas för strategisk satsning på kursutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete. Väl genomförda studentstyrda seminarier, litteraturstudier och andra studentaktiverande moment kan bidra till ökad kvalitet på utbildningen men detta förutsätter att resurser avsätts för pedagogiskt utvecklingsarbete. Slutsatser Antalet påbyggnadskurser (C- och D-nivå) kommer att minska de närmaste åren (gäller ej inom husdjursutbildningen). Kursplaner har anpassats/kommer att anpassas till det rådande ekonomiska läget, dvs antal schemalagda timmar blir färre (besparing på både lokalkostnad och lönekostnad). Ett ökat studentunderlag de närmaste åren och ett bättre utnyttjande av undervisningslokalerna kan komma att ge ett ekonomiskt utrymme för strategisk kursutveckling. Det är viktigt att satsa resurser på lärarutveckling för att bibehålla lärarnas individuella engagemang för utbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete. 2.1.4 Studenter Studenternas förkunskaper För Agronom-, Bioteknologi- och Naturresurs programmen krävs förutom grundläggande behörighet för högskolestudier särskild behörighet enligt följande: Matematik D, Fysik A, Kemi B, Biologi B, Svenska B/Sv 2 B, Engelska A, Betygskrav: I var och en av ovanstående kurser krävs lägst betyget Godkänd. Förkunskapskravet i Fysik sänktes ifrån Fysik B till Fysik A inför antagningen 2002. 15
Söktryck/rekrytering år 2004 Tabell B: Antal studieplatser och antagna 2004 Utbildning Husdjur Livsmedel Mark/Växt Bioteknologi Naturresurs Antal studiepl. 60 25 25 30 65 Antal antagna 63 19 28 24 31 Lägsta antagningspoäng HT 2004: Husdjur Betyg gymnasieskola (BG) 16.39 Folkhögskoleomdöme (BF) 4 Högskoleprov (HP) 1.1 Högskoleprov med arbete (HA) 0.9 Husdjursinriktningen på agronomprogrammet har ett bra söktryck till skillnad mot de andra utbildningarna i biologi (Tabell B). Alla behöriga sökande antogs inom övriga utbildningar. Utvecklingen av söktrycket de senaste fem åren finns redovisat i figur 1. Eftersom antalet antagna studenter har varit färre än antalet studieplatser på alla utbildningarna förutom husdjursagronomprogrammet så avspeglar figuren också indirekt söktrycket. Studenternas styrkor En övervägande majoritet av biologistudenterna är engagerade och motiverade i sin utbildning. Studenterna har idag större datorvana än tidigare. Studenterna har en god förmåga att läsa engelsk litteratur och följa föreläsningar på engelska samt att framföra muntliga presentationer. Studenternas svagheter Det finns brister i studieteknik och i insikt om behovet av att ta eget ansvar och planera sin utbildning hos en del studenter. Studenterna upplevs ibland som mindre självständiga än förr och önskar en mer styrd undervisning. Många studenter är osäkra inför matematiska beräkningar. En allmän trend är en ökande grupp av studenter med brister i att hantera det svenska språket skriftligt. Studenterna är relativt bra på att självständigt söka kunskap från olika källor, men mindre bra på att värdera kunskapen. Förkunskaperna inom viktiga naturvetenskapliga ämnen t ex matematik och kemi varierar mycket inom studentgrupperna. 2.1.5 Lärare Tabell C: Lärares högskolepedagogiska utbildning AnstSllning (anstsllningsform) Hsgskolepedagogisk utbildning i veckor Professor 8.0 (0-20) Statsagronom 6.9 (0-20) Lektor 6.0 (4-21) Forskarassistent 8.6 (4-12) Forskningsledare 9.8 (3-18) Forskare 7.1 (0-14) Adjunkter 11.3 (4-26) Forskarstuderande 3.3 (0-6) Fsrssksledare 6.6 (0-14) Labass/foing. 1.3 (0-4) Amanuenser 2.2 (0-5) Assistenter, tekniker m.fl. 1.6 (0-5) 16 SLU har en pedagogiskt välutbildad lärarkår (tabell C). Inom SLU går de flesta lärare en grundkurs i pedagogik, tidigare 4 poäng nu 6 poäng. För docentkompetens vid SLU krävs dessutom den s.k. docentkursen på 4 poäng. Utvecklingscentrum för lärande (UCL) ger även kurser i kursdesign, problembaserat lärande, "collaborative learning," design av distanskurser, i bild samt datorhantering i undervisningen. Ett flertal pedagogiska projekt har erhållit
medel från Rådet för högre utbildning (RHU) och från SLU. Dessutom pågår det kontinuerligt mindre pedagogiska projekt som utförs som en del av den pedagogiska grundkursen. Exempel på pedagogiskt utvecklingsarbete: Enkät undersökning; "Är husdjursagronomutbildningen anpassad till studenternas framtida behov?. Utveckling av interaktivt datorprogram för inlärning inom genetik (RHU-projekt) Utveckling av växthuspedagogik för kurser i växtodlingslära (RHU-projekt) Lärarnas yrkeserfarenhet inom de aktuella områdena. I studenternas utvärderingar av sina utbildningar vid examen efterlyses ofta en bättre yrkeslivsanknytning. För att få en koppling till yrkeslivet har alla program inslag av gästföreläsningar, studiebesök och diskussioner med näringslivsrepresentanter. Omfattningen av dessa aktiviteter varierar mellan kurser och program. Inom agronomutbildningen finns ett stort antal lärare som har agronomexamen. Även om flertalet inte har arbetat utanför universitetet inom sitt yrke har många goda kontakter med yrkeslivet genom uppdragsforskning eller konsultuppdrag. Under den senaste 10-årsperioden har omfattningen av den tillämpade forskningen minskat och många tjänster har fått en mindre agrar inriktning. 2.1.6 Jämställdhet och mångfald SLU har riktlinjer för mångfald (Dnr SLU ua, 16.9-4884/02 ) och för jämställdhet samt riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling. Våren 2004 genomfördes en studiesocial enkät för att öka kunskapen om de studiesociala förhållandena vid SLU. Samtidigt fick studenterna information om likabehandlingslagen och SLU:s likabehandlingsplan. Sammanställningen av enkäten grundar sig på 473 grundutbildningsstudenters svar. Enkätens resultat tyder på att få studenter vid SLU upplever att studenter generellt sett behandlas illa eller blir kränkta på grund av könstillhörighet, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Ytterst få av de svarande studenterna har själva missgynnats eller blivit diskriminerade i de avseenden som omfattas av Likabehandlingslagen. Samtidigt påvisar undersökningen ett antal områden där främjandeinsatser behövs för att alla studenter skall ges samma möjligheter i sina högskolestudier. Detta syftar främst på problem för ensamstående med barn samt studenter med funktionshinder. SLU har inte rätt att registrera etnisk bakgrund på studenterna varför det är med svårighet och mindre tillförlitlighet som vi kan göra en analys av situationen. SCB har däremot gjort en undersökning av "Nybörjare med svensk eller utländsk bakgrund" på hela SLU. Den undersökningen genomfördes 2001 och är därför mindre aktuell än de andra analyserna i det här dokumentet. Sammantaget utgjorde nybörjarna med utländsk bakgrund ca 5% av SLUs studenter 2001. Osäkerheten i siffrorna är dock stor. Andelen internationella studenter ökar däremot se stycke 2.4. Under 2004 har tre personer arbetat med rekrytering av studenter till SLU. Dessutom har SLU studenter tagit telefonkontakt med 4750 elever som gick åk 3 på det naturvetenskapliga eller tekniska programmen och informerat om vad det innebär att läsa vid SLU. Universitetet medverkade vid sju utbildningsmässor och besökte 130 gymnasieskolor i 17
rekryteringssyfte år 2004. SLU arbetar aktivt för att öka andelen studenter med utländsk bakgrund, främst genom att ta fram informationsmaterial som tilltalar en bredare grupp potentiella studenter. Ett flertal andra projekt har initierats men ännu inte lämnat planeringsstadiet. Vid NL-fakulteten utreds för närvarande möjligheten att inrätta ett college-år som ska vända sig till presumtiva studenter på samtliga av fakultetens utbildningsprogram. Ett collegeår kan vara en möjlighet för ungdomar från studieovana miljöer att bekanta sig med universitetsstudier. 180 Åldersfördelning Figur 2. Åldersspridning hos biologistudenterna vid SLU. 160 HPR, 2004 140 120 100 80 60 40 20 0 < 24 år 25-30 >35 Ålder VH NL Åldersspridningen hos SLU: s studenter är god. Andelen studenter som börjar på SLU direkt efter gymnasiet är relativt liten. Inom både VH och NL fakulteterna är ca hälften av studenterna över 25 år (figur 2). Genusperspektiv Studentgruppen är mycket kvinnodominerad (Tabell D). Tabell D: Könsfördelning hos biologistudenter antagna år 2003 och 2004 Studentgrupp Husdjur Livsmedel Mark/Växt Bioteknologi Naturresurs % män 04 5 11 39 25 26 % män 03 6 26 26 29 25 Tabell E: könsfördelningen inom olika tjänstekategorier AnstSllning % kvinnor (antal) (anstsllningsform) Professor 31 % (78) Statsagronom 22 % (9) Lektor 31 % (32) Forskarassistent 67 % (27) Forskningsledare 33 % (18) Forskare 44 % (127) Adjunkter 50 % (14) Forskarstuderande 64 % (132) Fsrssksledare 33 % (9 ) Labass/foing. 79 % (14) Amanuenser 64 % (14) Assistenter, tekniker m. fl. 46 % (13) Inom lärarkategorin är det en jämnare könsfördelning (tabell E), men kvinnor är fortfarande underrepresenterade i de högre tjänstekategorierna. SLU:s rektor, vicerektor för grundutbildning samt prodekanerna för grundutbildning inom VH och NL-fakulteterna är dock kvinnor. Genusperspektivet beaktas aktivt vid lärartjänsttillsättningar, något som antagligen behövs för att bryta det mansdominerade mönstret i de högre tjänstekategorierna. 18
Det är viktigt att studenterna i undervisningen möter kvinnliga förebilder som de kan identifiera sig med. Institutionerna vinnlägger sig ofta om att ha lärare av bägge könen med i undervisningen och att i så stor mån som möjligt välja yngre yrkeskvinnor när representanter ifrån näringslivet inbjuds. Lärarna får viss undervisning om genusperspektiv i de pedagogiska kurserna. På den grundläggande kursen avhandlas jämställdhetsfrågorna och på docentkursen diskuteras könskränkningar och sexuella trakasserier ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet inom ämnet biologi och biologisk didaktik är ännu inte generellt uppmärksammat vid SLU. 2.1.7 Infrastruktur Bibliotek Tillgången till vetenskaplig information är mycket god på universitetet. SLU:s bibliotek har ett väl utvecklat söksystem för böcker och tidskrifter och elektroniska prenumerationer. Sedan något år tillbaka har flera institutioner en kontaktperson på biblioteket, detta för att bättre kommunicera institutionernas behov av bibliotekstjänster. Biblioteket köper varje år in referensexemplar av aktuell kurslitteratur. Biblioteksfilialen på Genetikcentrum lades ner 2005 av besparingsskäl. Av de senaste årens programutvärderingar (Agronom- och Bioteknologibreven) framgår att studenterna är mycket nöjda med biblioteket. De önskar emellertid längre öppettider, främst kvällar och helger. För närvarande utreds förslag ämnade att öka tillgängligheten hos biblioteket. Datorer SLU:s studentportal är huvudredskapet för studenternas nätkommunikation med SLU. Datorplatser finns dels i gemensamma undervisningslokaler och dels på många institutioner. I programutvärderingar uttrycker studenter emellertid ett behov av fler datorplatser. Studenterna framhåller vidare att hårdvara och mjukvara inte har uppdaterats i takt med den tekniska utvecklingen på IT-området, samt att support och arbetsmiljön i datasalarna brister (dålig ventilation). Studieplatser Föreläsningssalar, grupprum och andra studieplatser finns dels som gemensamma lokaler i undervisningshuset och i Genetikcentrum och dels på institutioner. Alla undervisningslokaler är bokningsbara via ett webbaserat system. SLUs undervisningslokaler har varit underutnyttjade. Pågående översyn syftar till att minska kostnaderna för tomma undervisningslokaler och därmed friställa undervisningsresurser. Beläggningen ska öka och trycket på grupprum och självstudieplatser kommer att öka. Studenternas syn på tillgången på undervisningslokaler, som framgår av programutvärderingar, är att den är god, att tillgången på studieplatser på institutionerna oftast är bra men att ventilationen ibland inte håller måttet. En kontinuerlig dialog förs med Akademiska Hus. Flera studenter på Agronomprogrammets husdjursinriktning (där studentantalet är störst) uttrycker att lokalerna ofta är för små och trånga. Utöver de lokaler som behövs ovan har eller skapar många institutioner arbetsplatser för examensarbetare, vilket möjliggör en löpande handledning och god arbetsmiljö. 19
Övningslaboratorier På NL-fakulteten är resurser för den laborativa undervisningen organiserade i en fristående enhet med totalt fyra övningslaboratorier. Pågående omorganisation som är kopplad till Campusplanen och bildandet av institutionsclusters innebär att antalet övningslaboratorier kommer att minskas till två/tre. En stor del av laborationerna inom husdjursagronomutbildningen genomförs under de grundläggande kurser som NL-fakulteten ansvarar för. Laborationer inom anatomi och fysiologi respektive fodervetenskap kräver särskild inredning/apparatur och genomförs därför i övningslaboratorier i anslutning till institutionerna. Molekylärgenetiska laborationer genomförs på BMC:s övningslaboratorier. Övningslaboratorierna fyller en viktig pedagogisk funktion och möjliggör samordningsvinster. Samarbete i utbildningsprogram/kurser mellan fakulteter. Nästan samtliga institutioner har samarbete med andra SLU-institutioner. Det finns inget belägg för att fakultetsgränser skulle försvåra dessa samarbeten. Det stora flertalet institutioner har kurser som samordnas med andra universitet, då framförallt Uppsala universitet. 2.2 Process 2.2.1 Forskningsanknytning och kritiskt tänkande Forskningsanknytningen är generellt mycket god i grundutbildningen i biologi vid SLU. Alla lärare inom biologiämnet är aktiva forskare och exempel och metoder från forskningen används ofta i undervisningen. Studenterna är på plats på lab och ingår i ett aktivt forskningsprojekt under projektarbeten och examensarbeten. I fördjupningskurserna används vetenskapliga artiklar ofta som kurslitteratur för att kunna lära ut det senaste inom området. Studenterna framhåller i programutvärderingar att speciellt den laborativa verksamheten i utbildningen har en mycket god forskningsanknytning. Kritiskt tänkande Vissa kurser har moment av problembaserat lärande, där studenterna ställs inför problem som ska lösas. För att stimulera kritiskt tänkande och syntes ingår i många kurser moment där studenterna ska opponera på varandras arbeten, jämföra texter och uttrycka sig med egna ord. Studenterna anser att det kritiska tänkandet stimuleras bra och framhäver även här laborationens (datalab och våtlab) betydelse. Teori och metod Presentationen av teori och de metoder som används för att studera och pröva teorierna, varierar stort. I de grundläggande kurserna går man igenom de basala kunskaperna/teorierna och det vetenskapliga språk som behövs för fördjupningskurserna. Ofta läggs det även in mer tillämpade moment, ex gästföreläsare ifrån näringslivet, genetik i kriminaltekniska sammanhang etc. Teorin belyses ofta genom praktiska moment som laborationer eller fältundervisning. Under dessa aktiviteter får också studenterna träna de praktiska färdigheter som de förutsätts tillägna sig. 20