DOM 2010-10-21 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-10-21 Meddelad i Stockholm Mål nr Enhet 27 Sida 1(1 3) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l Ombud och offentligt biträde: Anders Sundqvist c/o Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar Gyllenstiernsgatan 14 115 26 Stockholm Ombud: Stig-Åke Petersson c/o RFSL Box 350 101 26 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2008-11-26, se bilaga 2 (s. l-8) Dnr: sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. upphäver Migrationsverkets beslut, utom såvitt avser ersättning till det offentliga biträdet, förklarar klaganden vara flykting samt beviljar honom permanent uppehållstillstånd. 2. fastställer ersättning till Anders Sundqvist som offentligt biträde med 11 379 kr, varav 8 505 kr avser arbete och 2 874 kr utlägg. 3. förordnar med stöd av 43 kap. 8 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 21 kap. 5 och 37 Dok.Id 4722 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen 1 08-56168000 1 08-561 68655 måndag fredag 115 76 Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

DOM Sida 2 kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen för uppgifter i bilaga l till denna dom, för uppgifter i Migrationsverkets beslut (bilaga 2) om enskilds namn, födelsetid, adress, dossiernummer och för uppgifter i övrigt i Migrationsverkets beslut som röjer nämnda uppgifter samt för uppgifter som framkommit vid den muntliga förhandlingen och som inte gjorts offentliga genom denna dom.

YRKANDEN M.M. DOM Sida 3 Klaganden yrkar att han ska beviljas sökt uppehållstillstånd. Som grunder anger han skyddsbehov och synnerligen ömmande omständigheter. Till stöd för sin talan tillägger klaganden sammanfattningsvis följande. Hans fullständiga namn består av tre namn, men han kallar sig normalt bara för två av namnen. Vid ankomsten till Sverige berättade han att han var 17 år gammal. Han vet inte vilken månad eller dag han är född. Migrationsverket satte ut månad och dag för när han var född. Verket bedömde senare att han var över 18 år och gav honom en ny födelsetid. När han på nytt ansökte om asyl sade han att han var född 1986. Detta med utgångspunkt att han var 17 år när han kom till Sverige. Migrationsverket bestämde även denna gång dag och månad för hans födelsetid. Han har aldrig uppgett annan uppgift än sitt korrekta namn till grekiska myndigheter. Uppgiften från Grekland måste bero på ett misstag. Han har inte haft avsikt att vilseleda verket i fråga om sin identitet. Det faktum att han tvingats undertrycka sin sexualitet under hela sin uppväxt kan inte leda till slutsatsen att han kan fortsätta med det resten av livet. Han har under en stor del av sitt vuxna liv levt i Sverige och har här inte behövt gömma sig undan eller dölja sin sexuella läggning. Skulle han vägra giftermålet skulle detta vara vanära för flickans familj. Hennes far och bröder skulle tvingas döda honom. Traditionen kräver av honom att han dödar dem som dödat hans föräldrar. Även om han inte tänker döda någon så måste hans farbror och dennes familj utgå från att han följer traditionen och gör det som fordras för att upprätthålla familjens heder. De måste således föregripa genom att mörda honom. Han kan inte leva som ogift och kommer sålunda att tvingas redovisa sin sexuella läggning. Klaganden ger in en skrivelse från Stig-Åke Petersson, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL), där i

J DOM Sida 4 huvudsak följande anges. Stig-Åke Petersson har sammanträffat med klaganden vid två tillfällen och därvid ingående diskuterat hans situation som homosexuell. Innan han kom till Sverige var han mycket ung och hade därför inga sexuella erfarenheter över huvud taget. Han var däremot känslomässigt väl medveten om sina homosexuella känslor. Han var medveten om den starka negativa uppfattning som fanns i det samhälle han levde i. Detta förhållande, tillsammans med hans ungdom gjorde att han inte vågade knyta några homosexuella kontakter. I Sverige upptäckte han att det är accepterat att vara homosexuell. Under sin tid här har han träffat många andra homosexuella och besökt olika träffställen för homosexuella. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och tillägger följande. Klagandens förklaringar till de trovärdighetsbrister och den upptrappning av asylskälen som verket redovisat i sitt beslut är inte godtagbara. Även om förhållandena för homosexuella i Afghanistan kan vara svåra, anser inte verket att enbart tillhörigheten till denna samhällsgrupp utgör grund för att bevilja en asylsökande uppehållstillstånd. Landinformation Klaganden hänvisar till Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter i Afghanistan 2007 och ger in skrivelse från svenska ambassaden i Kabul om situationen för homosexuella i Afghanistan från den 8 juni 2009 och rapporten "Country of Origin Information report Afghanistan" från Home Office från den 16 november 2009 Migrationsverket ger in rapport från verkets utredningsresa "Afghanistan December 2009" från den 22 januari 2010 och rättschefens rättsliga ställningstagande angående frågor om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt från den 2 februari 2010. Muntlig förhandling

DOM Sida 5 har den 12 mars 2010 hållit muntlig förhandling. Under förhandlingen berättade klaganden bl.a. följande rörande sin identitet. Ibland har han bara använt ett av förnamnen och det är därför som det har angetts olika namn under handläggningen. Han har inte uppgett något annat namn i Grekland än de namn han har uppgett här. Grekland har förväxlat hans namn med en kamrat som han var tillsammans med när han kom dit. Han vet inte hur gammal han är. Anledningen till att det finns olika uppgifter om hans ålder i Migrationsverkets handlingar kan bero på att han uppgav en ålder när han kom till Sverige, Migrationsverket gjorde sedan en annan bedömning av hans ålder och registrerade denna i stället. Det gjordes ytterligare en annan bedömning av Migrationsverket eftersom han inte hade någon tazkera. Vid andra asylansökan uppgav han den ålder som Migrationsverket bestämt. Han har uppgett samma sak hela tiden. Han kommer inte ihåg att han har sagt att han har haft en tazkera. Han har inte någon tazkera, men hans far har haft en eftersom fadern har gjort militärtjänstgöring. Han kan inte fa någon id-handling från Afghanistan eftersom han bor här och han har inte heller haft handlingar tidigare. För att få en handling måste han vara på plats, gå till myndigheten, visa åtminstone sin faders tazkera och styrka dels släktskapet, dels att han kommer från Ghazni. Han kan inte bevisa sin identitet eller släktskap med sin far eftersom fadern är död. Under förhandlingen berättade klaganden bl.a. följande rörande vad som hänt honom i Afghanistan. Hans hemby låg vid en bergsfot och bestod av 12-40 hushåll. I fyra-fem år gick han i en skola som låg 30 minuter från byn. Därefter jobbade han och hjälpte sin far i jordbruket. Anledningen till att han flydde var en marktvist. Han vet inte hur länge marktvisten hade pågått, men den fanns redan när han började förstå saker och ting. Konflikten berodde kanske på att hans farbror tillhörde Nasr-partiet och att farbrodern var gift med en kvinna av pashtunskt ursprung. Denna fru ville ta över

DOM Sida 6 marken. Hans far ville dock inte gå med på det eftersom hans far och hans farbror hade ärvt marken tillsammans. De försökte få hjälp av rådet, som består av äldre vise män som löser problem eller får parter att försona sig, men det ledde inte till något trots att de försökte flera gånger. Det var inget stort markområde och var utspritt på olika platser. De hade en anställd. Det var inte hans farbror själv som mördade hans far, men farbrodern såg till att hans far blev mördad. Efter att hans föräldrar hade mördats hjälpte hans syster honom och skickade honom till hans morbror. Trots att detta hände för länge sedan finns det fortfarande ett hot mot honom som person. Om han återvänder till sin hemby är han tvungen att fortsätta med konflikten med sin farbror. Även om det går att lösa konflikten med hans farbror blir det svårt att lösa konflikten med hans farbrors fru. Han har inte kontakt med personer i Afghanistan nu. Han vet inte vad som har hänt med marken och är inte intresserad av det. Självklart har farbrodern lagt beslag på marken eftersom det inte fanns någon kvar från hans fars släkt som kunde göra det. Flickan som han skulle ha ingått äktenskap med var två-tre år yngre och var dotter till hans faster. Han tyckte inte om att tvingas ingå i ett äktenskap eftersom han är homosexuell. Klaganden berättade även följande rörande sin sexuella läggning. Han var medveten om sin sexuella läggning i Afghanistan. När han var liten var han intresserad av att titta sig i spegeln, sminka sig och täcka huvudet med chador eller sjal. Hans mor brukade skratta åt honom och säga att han gör som flickor brukar göra. Han var intresserad av att göra de saker som flickor gör. Hans far brydde sig inte om att han gjorde så. Innan han lämnade Afghanistan hade han inga sexuella förbindelser eftersom situationen inte tillät det och eftersom han inte vågade det. Det kändes skamligt och hemskt. Han pratade inte med någon om det här. På den tiden förstod han inte vad homosexualitet var. Han har svårt att ta in att han är homosexuell. Om han hade varit född i Sverige hade han kunnat smälta in det från början. Med tanke på var han kommer ifrån och de uppfattningar som finns är

DOM Sida 7 det svårt för honom att acceptera det. Det känns svårt att vara homosexuell och att ha ett så onormalt liv. Hans första homosexuella förbindelse hade han 2005. Totalt har han haft sexuella förbindelser med över 20 killar. Han började förändras under 2006 när han flyttade till Stockholm och började våga berätta om sin homosexualitet. Han har tidigt förstått att han inte är normal, men han har inte vetat vad det var. Han träffar RFSL:s representant Stig-Åke Peterson, men inga andra personer från RFSL. Han har svenska kompisar som är homosexuella och träffar andra homosexuella på barer, klubbar och krogar. År 2009 var han på Pride. Han träffade den turkiska killen som han bor med på Frescati, vilket är en plats där homosexuella brukar träffas och simma, vid universitetet. Det var Stig-Åke som berättade om platsen 2009. De träffades under sommaren. Kulturellt är han och den turkiska killen nära varandra och de pratade mycket med varandra. De träffades och sedan flyttade de ihop. De har inte lovat varandra att vara ett par och de har inte heller haft sex hela tiden, men nu har de det. Det är ingen kärleksrelation, men de har sex med varandra. Det viktigaste för honom var att han inte ville gå runt på olika ställen och träffa folk eftersom han ville vara säker på att den han träffade är frisk och inte har några sjukdomar. Efter att han hade träffat den turkiska killen litade han på att denne inte hade några sjukdomar och var en fin kille. Han hade en bostad sedan tidigare så det viktigaste för honom var att han kunde lita på att den turkiska killen inte var sjuk och inte att han fick en bostad. Han bodde tidigare med afghanska killar, men var inte bekväm med dem när han skulle ut eller umgås med andra. De var nyfikna på vilka han träffade. När han flyttade sade han till dem att han skulle flytta till en iranier som han skulle hyra ett rum av. Han har träffat andra killar efter att han flyttade in till den turkiska killen, men har inte haft sex med dem. Han tycker inte att det är lämpligt att man är med andra när man har någon. Den turkiska killen lever likadant. De åker ofta och hälsar på den turkiska killens familj. Han har inte tyckt att det är viktigt att berätta om att han har den här relationen tidigare. Att tvingas leva ett liv där han tvingas dölja sin homosexualitet är som att

DÖM Sida 8 sitta i fängelse. Anledningen till att han inte berättade om sin sexuella läggning när han kom till Sverige var att han kom från ett land och en bakgrund som gjorde att han inte visste vad han skulle tycka eller tro om sin homosexualitet. Det hela har varit nytt for honom. Han visste inte hur det var i Sverige, men med tiden började han förstå saker och ting och kunde börja berätta om sin homosexualitet. Nu vågar han berätta och prata om homosexualitet. I Sverige kan han öppet berätta vem han är istället för att vara den personen som andra rycker att jag ska vara. Han har många afghanska vänner i Sverige. De afghanska vännerna vet inte om att han är homosexuell. Han tycker inte att det är nödvändigt att berätta för dem eftersom kanske en av tio kommer att acceptera det och de andra kommer att driva med honom. Han är rädd att de ska förstå att han är homosexuell. Under förhandlingen anförde Migrationsverket att det inte finns något internt flyktalternativ om klaganden skulle anses ha ett individuellt skyddsbehov rörande markkonflikt eller sexuell läggning, men att han annars kan bosätta sig i Kabul. Verket meddelade vidare att det fanns åtta träffar i Schengenregistret som behövde undersökas och att det i misstanke- /belastningsregister fanns många "nästan träffar". Verket uppmanade domstolen att ytterligare undersöka träffarna med Rikspolisstyrelsen. Fortsatt handläggning Efter den muntliga förhandlingen har domstolen fortsatt med skriftlig handläggning. Domstolen uppdrog åt Migrationsverket, med stöd av 4 kap. 21 utlänningsförordningen, att skyndsamt kontrollera om klaganden registrerats på den spärrlista som avses i 3 kap. 2 lagen (200:344) om Schengens informationssystem. Migrationsverket har därefter meddelat följande. De förfrågningar som skickats till olika länder har visat sig inte röra klaganden. Enligt ett svar från Italien går det dock inte att utreda huruvida den aktuella spärren avser klaganden eller inte då det saknas både foto ch fingeravtryck. Enligt slagning den 12 oktober 2010 i SIS och miss-

DOM Sida 9 tanke- och belastningsregister förekommer klaganden varken med sitt uppgivna namn eller med det aliasnamn som finns sedan tidigare. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Sedan Migrationsverket fattade sitt beslut har ändringar gjorts i utlänningslagen. Enligt de nya bestämmelserna (SFS 2009:1542) har begreppet skyddsbehövande i övrigt (4 kap. 2 ) ersatts av begreppen alternativt skyddsbehövande (4 kap. 2 ) och övrig skyddsbehövande (4 kap. 2 a ). Den som anses som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande ska få en förklaring om detta. De nya bestämmelserna, som ska tillämpas från och med den l januari 2010, ligger därför till grund för domstolens bedömning. Tillämpliga bestämmelser i övrigt framgår av det överklagade beslutet. Utgångspunkter för prövningen ska ta ställning till om klaganden är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Det är klaganden som har bevisbördan för detta och som ska göra sannolikt att han är i behov av internationellt skydd (MIG 2007:12). En inledande fråga i detta sammanhang är om klaganden gjort sin identitet och sitt uppgivna hemland sannolikt. Klaganden har inte gett in några identitetshandlingar och har inte gjort sin identitet sannolik. I enlighet med parternas uppfattning prövar domstolen dock hans skyddsskäl mot Afghanistan, i första hand mot provinsen Ghazni. Vid prövningen ska domstolen utgå från den hotbild som klaganden gjort gällande finns mot honom vid ett återvändande. Han har i huvudsak anfört följande. På grund av en markkonflikt riskerar han att mördas av sin far-

- - DOM Sida 10 bror och dennes anhängare. Han riskerar att förföljas och dödas för att han är homosexuell. Om han inte gifter sig med den flicka han är bortlovad med i hemlandet kommer hans sexuella läggning att komma fram och hennes familj kommer att döda honom. Det är inre väpnad konflikt i Ghazni och han kan inte bosätta sig i en annan del av landet mot bakgrund av markkonflikten, hans sexuella läggning, hans bristande utbildning, avsaknaden av nätverk samt det faktum att han är hazar. Flyktingskap Av de skyddsskäl som klaganden åberopat är det enbart risken för förföljelse på grund av homosexuell läggning som har en tydlig koppling till någon av de i 4 kap. l angivna flyktinggrunderna. Domstolen inleder därför med att prova om klaganden är flykting av detta skäl. I prop. 2005/06:6 s. 26 betonar regeringen att sexuell läggning ska betraktas som en grundläggande egenskap hos individen som det aldrig kan komma i fråga att kräva att han eller hon avstår från. Sexuell läggning är alltså en sådan egenskap som kan definiera en samhällsgrupp i flyktingbestämmelsens mening. Detta gäller även om en homosexuell person i hemlandet har dolt sin sexuella läggning eller har levt på ett sätt som minimerar risken för förföljelse. När det gäller frågan om risk för förföljelse på grund av sexuell läggning uttalar riksdagen (bet. 2005/06:sfU4 s. 13) att det aldrig kan komma i fråga att avvisa t.ex. en homosexuell person till hemlandet, om han eller hon riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Enligt utskottet är risken för den som levt helt öppet som homosexuell i Sverige förmodligen betydligt större än om han eller hon dolt sin läggning såväl i hemlandet som i Sverige. Att ha levt öppet som homosexuell i Sverige torde kunna innebära en risk för förföljelse i hemlandet. Det är vidare enligt utskottet inte rimligt att kräva att en person som levt öppet som homosexuell i Sverige i fortsättningen ska dölja sin sexuella läggning för att undgå förföljelse i hemlandet.

DOM Sida 11 Av landinformation i målet framgår bl.a. följande rörande situationen för homosexuella i Afghanistan. Homosexualitet är enligt afghansk lag ett hudoodbrott belagt med dödsstraff. Öppna homosexuella relationer är inte tillåtna. Homosexuella måste dölja sin sexuella inriktning. Homosexuella riskerar även social utstötning och våld av familjer och samhällsmedlemmar. Myndigheterna upprätthåller bara sporadiskt förbudet mot homosexuell aktivitet. Det är viktigt att skilja mellan sexuell handling och homosexualitet eftersom tillfälliga manliga sexuella förbindelser förekommer som en gammal arabisk tradition. Så länge dessa inte hindrar traditionell norm kring heterosexualitet och manlighetsideal ser samhället mellan fingrarna, men homosexualitet inkluderat känslor och närhet tillåts däremot inte. Mot bakgrund av landinformationen bedömer domstolen att endast ett påstående om homosexuell läggning inte generellt sett grundar rätt till asyl. Detsamma gäller även den som gör sannolikt att han har haft homosexuella förbindelser. Bakgrunden till domstolens ställningstagande är vad som ovan redovisats om den toleransnivå som trots allt framkommit finns i det afghanska samhället rörande homosexuell förbindelser. Bedömningen blir dock annorlunda om den enskilde gör sannolikt att de afghanska myndigheterna uppmärksammat att den enskilde haft homosexuella förbindelser eller att det finns privatpersoner som uppmärksammat detta och har en anledning att behandla den enskilde illa på grund av detta. I dessa situationer kan den enskilde inte påräkna myndigheternas skydd. Vid en framåtblickande bedömning av riskerna vid ett återvändande måste det även beaktas om den enskilde levt öppet som homosexuell i Sverige. Klaganden har inte gjort sannolikt att hans homosexuella läggning eller hans homosexuella förbindelser uppmärksammats av de afghanska myndigheterna eller av enskilda i Afghanistan. Vid denna bedömning beaktar domstolen de allmänna trovärdighetsbrister som Migrationsverket påtalat

DOM Sida 12 samt oklarheterna rörande klagandens identitet. Av klagandens berättelse framgår vidare att ingen av hans afghanska vänner fatt kännedom om hans homosexuella läggning. Däremot anser domstolen det vara klarlagt att klaganden lever i en homosexuell relation och att han även lever öppet som homosexuell i Sverige. Detta även om han inte berättat om detta för sina afghanska vänner. Det framgick tydligt under den muntliga förhandlingen att klaganden hade svårt att acceptera sin homosexuella läggning i början och att det växt fram en medvetenhet om och acceptans för detta hos honom under hans tid i Sverige. Det saknas även anledning att ifrågasätta de detaljer klaganden berättat om hur han blev medveten om sin sexuella läggning i Afghanistan, även om han inte hade några sexuella kontakter i hemlandet. Sammantaget bedömer domstolen att klagandens uppgifter om sin homosexuella läggning får anses tillförlitliga. Vid denna bedömning anser domstolen att de allmänna trovärdighetsbrister som finns rörande klagandens berättelse i andra delar och om hans identitet inte far någon betydelse. Domstolen anser därmed att klaganden gjort sannolikt att har en homosexuell läggning som det inte är rimligt att han döljer. Mot bakgrund av vad som framkommit om situationen för homosexuella i Afghanistan har klaganden därför en välgrundad fruktan att utsättas för förföljelse på grund av sexuell läggning vid ett återvändande dit. Det har inte framkommit något som medför att han ska uteslutas från att anses som flykting eller ska vägras flyktingstatusförklaring. Klaganden ska därför förklaras vara flykting. Uppehållstillstånd Som flykting har klaganden rätt till uppehållstillstånd enligt 5 kap. l UtlL. Det finns inga omständigheter som medför att han ska vägras permanent uppehållstillstånd. Vid denna bedömning beaktar domstolen att det,

DOM Sida 13 enligt den utredning som genomforts, inte framkommit att klaganden förekommer på den spärrlista som finns i Schengen Information System eller att han begått ett sådant synnerligen grovt brott eller bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet att han ska vägras uppehållstillstånd enligt bestämmelsens andra stycke. Utifrån dessa bedömningar saknar domstolen anledning att gå in på frågan om klaganden är i behov av internationellt skydd av annan anledning. Avslutande frågor Överklagandet ska därför bifallas så att klaganden förklaras vara flykting och beviljas permanent uppehållstillstånd. Det följer av 12 kap. 22 tredje stycket UtlL att utvisningsbeslutet därmed upphör att gälla. Det ankommer på Migrationsverket att vidta de åtgärder som följer av denna utgång. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV 3110). Patrik Alm Rådman I avgörandet har också nämndemännen Gerd C Augustsson, Madelene Bång och Leif Magnusson deltagit. Föredragande har varit Tobias Brokhaug Persson.

Bilaga l Mål nr Sida l (1) DOMSBILAGA SEKRETESS KLAGANDE alias alias alias c/o Mohamad Lahoroudi Ibsengatan 60 bv 168 47 Bromma ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2008-11-26 Dnr j Dok.Id 49769 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen l Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 686 55 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

Asylprövningsenhet 2 i Solna Migrationsverket Beshjt 2008-11-26 Aktbilaga /jf Beteckning 1(9) Ärende om uppehållstillstånd m.ra. Sökande 'medborgare i Afghanistan, medborgare i Afghanistan, e i Afghanistan, medborgare i Afghanistan Språk: farsi, däri, hazaragi Offentligt biträde: Anders Sundquist, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Gyllenstiemsgatan 14, 115 26 Stockholm Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå din ansökan om uppehållstillstånd - utvisa dig med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) - utvisningen skall verkställas genom att du reser till Afghanistan om du inte visar att något annat land kan ta emot dig. - tillerkänna Anders Sundquist ersättning av allmänna medel med 12 553 kr, varav 9729 kr för arbete och 2824 kr för utlägg - från denna ersättning ska avräknas 6867 kronor som Anders Sundquist fått i förskott - ersättningen till Anders Sundquist ska stanna på staten. Överklagande Information om hur du kan överklaga hittar du på beslutets sista sida. o ID O Migrationsverket Stockholm, Asylprövningsenhet 2 i Solna Besöksadress Pyramidvägen 2A Postadress Box 507, SE-169 29 Solna Telefon 08-470 97 00 Telefax 08-27 44 48 E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163

2(9) Ansökan och ärendets utredning Du reste enligt egen uppgift in i Sverige den 27 oktober 2003 och ansökte om asyl samma dag. Migrationsverket avslog din ansökan den 11 maj 2004 och beslutade samtidigt att överföra dig till Grekland. Därefter överklagade du till Utlänningsnämnden som avslog överklagan den 12 juli 2004. Den 28 september 2005 registrerades ditt ärende som verkställt av Migrationsverket, eftersom du varit awiken sedan juni 2004. Du sökte asyl igen i Sverige den 4 januari 2006. Den 11 maj 2006 beslutade Migrationsverket att avvisa din ansökan och överfora dig till Grekland. Verket beslutade den 4 augusti 2006 att överlämna ärendet till polisen för verkställighet som en följd av att du höll dig undan beslutet om att överföra dig till Grekland. Sista datum för överföring till Grekland var den 12 september 2007. Du tog åter kontakt med Migrationsverket den 7 december 2007 och en asylansökan registrerades på nytt. Du har yrkat att du ska beviljas uppehållstillstånd. Som grund för din ansökan har du bland annat anfört att du riskerar att mördas eller att utsättas för annan grym eller omänsklig behandling då det i din hemby skulle uppdagas att du är homosexuell. Du riskerar även att mördas eller i vart fall utsättas för tortyr eller annan grym eller omänsklig behandling med anledning av att din farbror vill förhindra dig från att återkräva den mark som stulits från dig. Det afghanska rättsväsendet fungerar inte och du kan inte räkna med stöd eller hjälp från det vad gäller de övergrepp som du befarar ska riktas mot dig. / ärendet har ingetts följande handlingar: Kopia av Svenska Afghanistankommitténs skrivelse av den 28 januari 2008 UNHCR "Internal Flight or Relocation Alternative" 2003 utdrag ur Country Report Afghanistan - UNHCR och ACCORD utdrag ur Home Offices rapport - Afghanistan från den 29 augusti 2008 utdrag ur Afghanistan in 2008 - The Asia Foundation institute for war & peace reporting - Fears Över a "Islamicisation" of Afghan Judiciary Skälen för beslutet Rättsregler Flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras

3(9) - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Skyddsbehövande i övrigt En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land på grund av att han eller hon - känner en välgrundad fruktan for art straffas med döden eller med kroppsstraff, utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning - på grund av en väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet behöver skydd eller - på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland Sådana skyddsbehövande som nu nämnts har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Utgångspunkter vid värdering av asylberättelser Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. En vedertagen bevisrättslig princip inom förvaltningsrätten är även att den som ansöker om en förmån har bevisbördan för att han eller hon uppfyller de krav som uppställs i lagen för att förmånen ska beviljas. Det är alltså den sökande som har bevisbördan, vilket innebär att det är han eller hon själv som i första hand har att tillhandahålla relevanta uppgifter till ledning för bedömningen av hans eller hennes behov av skydd. För att en sökande ska kunna få uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt måste krav ställas på att denne talar sanning och hjälper utredaren så art alla fakta i ärendet kan klarläggas. Detta inbegriper även att den asylsökande måste göra sin identitet sannolik.

4(9) Bedömning Identitet och nationalitet Du har inte inkommit med någon identitetshandling och har således inte gjort din identitet sannolik. Vid utredning hos Migrationsverket har du uppgett art du talar hazaragi, däri och farsi. Du har uppgett att du är afghansk medborgare. Vid en sammantagen bedömning finner Migrationsverket därför att dina asylskäl ska prövas mot Afghanistan. Skyddsbehov Du har anfört bland annat följande. Du är född och uppvuxen i provinsen Ghazni i byn^hfci Afghanistan. Du är hazar. När du var cirka 16-17 år blev dina föräldrar mördade på grund av en markkonflikt inom släkten. Din farbrors fru är pashtun och hon gjorde anspråk på marken. När du fick reda på händelsen flydde du till din morbror som var bosatt i en by två timmar bort. Dagen därefter tog din morbror dig och din bror till staden Ghazni och sedan till Kandahar och vidare till Quetta i Pakistan. Där ordnade din morbror att ni fick åka till en annan morbror som är bosatt i Estefan i Iran. Du hade inget tillstånd att vistas i Iran och flydde därför vidare och ankom till Sverige i oktober 2003. Du har från ganska tidig ålder förstått att du är homosexuell. Du har hållit din sexuella läggning hemlig i hemlandet och i Sverige. Din bedömning är att ingen i hemlandet skulle acceptera din sexuella läggning och du skulle riskera att dödas om det uppdagas. Din sexuella läggning var inte känd i din hemby. Du åberopade din sexuella läggning som grund för din asylansökan i och med biträdeinlagan som inkom i ärendet den 6 februari 2008. Anledningen till att du inte tidigare anfört något gällande denna omständighet är att du inte haft möjlighet att göra det. Det gjordes en liten intervju med dig i Malmö 2003 där Migrationsverket frågade om din färdväg och dessutom var du blyg och rädd och du vågade inte berätta om det. Din pappa har ingått en överenskommelse med en morbror till dig om att du och en kusin ska ingå äktenskap. Du kan inte frångå överenskommelsen utan att dra skam över hela din släkt. Kusinens bröder kommer att betrakta sig som kränkta för det fall du inte gifter dig med kusinen. Du befarar att kusinens bröder kommer att mörda dig. Om du återvänder till hembyn måste du återkräva den mark som dina föräldrar förlorat. Du utgår från att det är din farbror som disponerar marken idag. Din farbrors fru skulle få dig dödad. Du är tvungen att återkräva marken för att upprätthålla din familjs ära och heder. Du kan inte bosätta dig i Kabul eftersom din farbror och bröderna skulle söka

5(9) upp dig där. Under den muntliga utredningen hos Migrationsverket den 22 oktober 2008 frågade utredaren dig om du har lämnat Sverige vid något tillfälle sedan den 27 oktober 2003 och du svarade nekande. Utredaren frågade då hur det kommer sig att du när du sökte asyl i januari 2006 uppgett att du hade lämnat Sverige och varit i Iran till slutet av 2005. Du svarade att du sagt så eftersom du fruktade för ditt liv och eftersom att du ville stanna till varje pris. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting eller skyddsbehövande i övrigt Du har inte ingett någon bevisning. Migrationsverket har således enbart din utsaga att ta ställning till i bedömningen av ditt ärende. Migrationsverket har konstaterat att du inte gjort din identitet sannolik. Migrationsverket ser allvarligt på att du försökt vilseleda svenska myndigheter genom att uppträda under olika identiteter. Verket är av den uppfattningen att en asylsökande som inte gjort sin identitet sannolik kan få svårt att göra sin berättelse trovärdig. Du har dessutom vid samtal med Migrationsverket den 13 januari 2006 uppgett att du efter verkets första avvisningsbeslut av den 11 maj 2004 lämnat Sverige och åkt till Iran. Denna uppgift har du dock tagit tillbaka vid den muntliga utredningen den 22 oktober 2008, då du uppgav att du aldrig har lämnat Sverige sedan du anlände här 2003. Migrationsverket finner mot bakgrund av detta anledning att ifrågasätta din allmänna trovärdighet. Migrationsverket anser inte att det finns något i ärendet som talar för att din sexuella läggning skulle vara känd för någon i Afghanistan, Du har uppgett att du hemlighållit detta både i Afghanistan och i Sverige. Migrationsverket är av den uppfattningen att du inte gjort sannolikt att du på grund av din sexuella läggning, vid ett återvändande till Afghanistan, riskerar asylgrundande förföljelse eller är skyddsbehövande enligt utlänningslagen. Din pappa har ingått en överenskommelse med en morbror till dig om att du och en kusin ska ingå äktenskap och du befarar att du kan komma att dödas av din kusins bröder och din morbror om du inte håller överenskommelsen. Migrationsverket konstaterar att du i dina kontakter med verket inte åberopat skyddsbehov på grund av nu nämnda överenskommelse förrän det tillfälle du sökte asyl den 7 december 2007 och du uppgav då att du enligt gamla seder i hemlandet skulle gifta dig med din kusin som var tvungen att vänta på dig. Av biträdesinlagan från den 6 februari 2008 framgår att du torde vara att betrakta som förskjuten av din släkt om du utan orsak vägrar att gifta dig med din morbrors dotter. Under den muntliga utredningen vid Migrationsverket den 22 oktober 2008 uppgav du att din kusins bröder

6(9) skulle betrakta sig som kränkta och mörda dig om du skulle vägra att gifta dig med din kusin. Mot bakgrund av vad som nu redovisats, finner verket att du trappat upp din asylberättelse under processens gång och att du överdrivit din utsatthet. Verket har i denna bedömning vägt in omständigheten att du inte tidigare förmått att berätta om din sexuella läggning. Trots detta anser Migrationsverket att du inte gjort sannolikt att du är skyddsbehövande på grund av att du är tvingad att ingå äktenskap med din kusin i hemlandet. Migrationsverket konstaterar att du vid din första kontakt med verket berättat om den markkonflikt som din familj varit inblandad i. I biträdesinlagan från den 6 februari 2008 har du även anfört att du är tvungen att återkräva mark för att upprätthålla din familjs ära och heder och att din farbror kommer att förhindra dig att göra detta. Denna uppgift har du vidhållit vid den muntliga utredningen hos Migrationsverket den 22 oktober 2008, men med tillägget att din farbrors fru inte kommer att kunna acceptera din existens och att hon kommer att fa dig dödad. Migrationsverket konstaterar att det förhållandet att ett sådant krav ställs på dig, att du måste kräva hämnd och återkräva marken, i sig inte är skyddsgrundande. Härutöver tolkar Migrationsverket det som att du inte upplevt ditt skyddsbehov på grund av denna omständighet som särskilt trängande, enär du inte förrän i biträdesinlagan från den 6 februari 2006, anfört något angående detta. Verket konstaterar även att marken enligt din uppgift är konfiskerad och det finns därför inte någon anledning att befara att du vid ett återvändande skulle riskera sådana övergrepp från din farbror och hans familj att du är att betrakta som skyddsbehövande. Sammanfattningsvis finner Migrationsverket att du inte har gjort sannolikt att du riskerar asylgrundande förföljelse vid ett återvändande till Afghanistan. Du är således inte att bedöma som flykting enligt 4 kap. l utlänningslagen. Migrationsverket finner inte heller att du gjort sannolikt att du är skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket l utlänningslagen. Eftersom vi bedömt att du inte är att anse som flykting ska du inte beviljas flyktingförklaring och resedokument. Du har när du kom till Sverige uppgett att du kommer ifrån provinsen Ghazni och vidhållit det under asylprocessen. Migrationsverket har därför att utgå ifrån att du kommer ifrån provinsen Ghazni. Migrationsverket konstaterar inledningsvis att den politiska situationen i Afghanistan är orolig och instabil. Säkerhetsläget är särskilt allvarligt främst i provinser i de södra och sydöstra delarna av landet, där det råder väpnad konflikt i utlänningslagens mening. Migrationsverket anser vidare att det för närvarande råder en inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i Ghazni. Fråga är då om det är rimligt att du använder dig av ett internt flyktalternativ. I Migrationsöverdomstolens dom (MIG 2007:33) görs en allmän bedömning av möjligheterna till internflykt. Migrationsverket anser

7(9) att domen, i den allmänna delen, är tillämpbar även i detta ärende. Av domen framgår bland annat följande. För art ett internflyktsalternativ ska kunna användas krävs t.ex. inte att det finns arbete för alla som återvänder. Däremot ska rätten att skaffa sig ett arbete finnas genom att man kan registrera sig och mottas i landet. Av Migrationsöverdomstolens dom (2008:20) framgår att det är möjligt och rimligt för en ensam man att använda ett internt flyktalternativ inom Afghanistan. Mot bakgrund av det ovanstående anser Migrationsverket att det är rimligt att du använder dig av det inre flyktalternativet och att du reser till exempelvis till Kabul. Migrationsverket anser således att du inte är skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket 2 utlänningslagen. Synnerligen ömmande skäl Redan av ordalydelsen i 5 kap. 6 utlänningslagen framgår att tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. Att lagstiftaren valt rekvisitet "synnerligen" visar att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Vid en prövning enligt lagrummet ska det ske en sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande. Av lagtexten framgår att omständigheter rörande utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet särskilt ska beaktas. Migrationsverket har därför att bedöma dessa omständigheter. Vid prövning av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger på grund av anpassning till Sverige genom lång vistelsetid kan, åtminstone avseende en vuxen sökande, endast beaktas tid då sökanden befinner sig lagligt i landet. Som laglig vistelsetid räknas - förutom den tid en utlänning befinner sig i Sverige med stöd av visering, uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller annars direkt med stöd av lag - den tid utlänningens ansökan är under prövning fram till den tidpunkt då ett slutligt beslut rörande ansökan har vunnit laga kraft och den lagstadgade tid utlänningen enligt huvudregeln har för att frivilligt lämna landet har löpt ut. Vidare måste, för att tiden ska kunna beaktas, även eventuell tidsutdräkt under en laglig vistelse i Sverige bero på omständigheter utanför utlänningens kontroll. Det anförda innebär bl.a. att tid då utlänningen fördröjt handläggningen genom att t.ex. inte uppvisa identitetshandlingar som finns i utlänningens besittning eller då utlänningen hållit sig gömd, inte får tillgodoräknas vid bedömningen av om utlänningen anpassat sig till Sverige. Det har inte varit lagstiftarens mening att utsträcka den legala vistelsetiden när utlänningen passivt har avvaktat verkställigheten. Utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd för vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid är vidare, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast obefintlig (jmf. MIG 2007:15).

8(9) Vid bedömningen av utlänningens anpassning till Sverige ska hänsyn även tas till hans eller hennes anknytning till hemlandet. En sådan bedömning blir emellertid aktuell endast om utlänningens tillgodoräkningsbara vistelsetid i Sverige är avsevärd (ibid.). Migrationsverket konstaterar att du har uppgett att du befunnit dig i Sverige sedan oktober 2003. Du har varit i Sverige i cirka fem år. Du har däremot genom ditt agerande periodvis överhuvudtaget ej varit tillgänglig for svenska myndigheter och ej fullgjort din skyldighet att arbeta aktivt för att lämna landet efter att ditt awisningsbeslut vunnit laga kraft. Du ansökte om asyl den 27 oktober 2003. Den 12 juli 2004 vann ditt awisningsbeslut laga kraft i och med att ditt överklagande avslogs i Utlänningsnämnden. Därefter arbetade Migrationsverket med ditt verkställighetsärende. Du avhördes inte förrän du den 4 januari 2006, då en ny asylansökan registrerades. Din ansökan avvisades av Migrationsverket den 11 maj 2006 och du skulle överföras till Grekland. Den 4 augusti 2006 registrerades du som awiken. Den 10 oktober 2007 var en överföring av dig till Grekland inte längre möjlig eftersom de grekiska myndigheternas accept hade förfallit. Den 7 december 2007 ansökte du om asyl på nytt. Din tillgodoräkningsbara tid i Sverige är således cirka två år och fyra månader av sammanlagt fem år. Migrationsverket konstaterar att du levt cirka 20 år i ditt hemland. Av det anförda framgår att det inte finns någon åberopad enskild omständighet som är tillräcklig för att du ska kunna beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen. Inte heller vid en samlad bedömning, där ditt hälsotillstånd, din vistelsetid i Sverige, din anpassning till det svenska samhället och din situation i hemlandet särskilt har beaktats, kan uppehållstillstånd beviljas med stöd av denna bestämmelse. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd och det inte heller föreligger verkställighetshinder avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningsk Hanna Axelsson Beslutsfattare / Föredragande Kopia till: Offentliga biträdet Anders Sundquist Migrationsverkets mottagningsenhet 5 i Solna

Bilasa 1 SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL 2 u u l e, B O l o Q Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från udänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se