Elev- handledning ANGELÄGET novell om mänskliga rättigheter NOVELL OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Inledning Under en tid framöver kommer du att dels läsa en roman som behandlar mänskliga rättigheter och dels skriva en novell med samma tema som utgångspunkt. Syftet med att läsa romaner som tar upp aspekter av detta ämne är bland annat att: du får ta del av vad andra personer velat uttrycka inom temat mänskliga rättigheter, vilket förhoppningsvis kommer att inspirera dig du får en möjlighet att möta exempel på och reflektera över olika inslag och komponenter som utgör en väl berättad historia Syftet med att du också ska skriva en novell inom samma tema är bland annat att: du får tillfälle att fördjupa dig inom ämnet mänskliga rättigheter, och dessutom en chans att nå ut till andra och delge dina tankar och idéer du får möjlighet att utveckla din kreativitet och ditt skrivande Mänskliga rättigheter i litteraturen Det skrivna ordet har i århundraden varit ett viktigt sätt för människor att uttrycka sig. Allt från små lappar som smugglats ut ur fängelser, till litteratur, rapporter, och journalistik har beskrivit förhållanden i omvärlden. Litteraturen har tillsammans med andra uttrycksformer spelat en stor roll för att stärka de mänskliga rättigheterna. Detta märks inte minst genom böcker och noveller som skildrar enskilda människoöden, krigssituationer eller olika minoritetsgruppers levnadsvillkor. Skönlitteraturen har på så vis använts för att skildra missförhållanden i omvärlden. Att läsa dessa verk blir därför ett sätt att få insyn i andra människors verklighet och livssituation. Om man kan öka förståelsen för olika synsätt, kulturer och tolkningar, kan detta också leda till att minska fördomar och öka toleransen för olikheter. Inte oväntat stärker detta de mänskliga rättigheterna. I diktaturer, där yttrandefriheten ofta är begränsad, har personer som beskrivit landets förhållanden i böcker på ett ofördelaktigt sätt, försatt sig själva i fara. Flera författare har hotats till livet efter att ha berättat om orättvisor, kränkningar eller missförhållanden som råder i deras hemländer. Den begränsade yttrandefriheten märks också i länder där minoritetsgrupper och kvinnor inte ges demokratiska rättigheter att medverka i hur landet ska styras eller publicera det fria ordet. I Asien finns även länder där Internet till viss del censureras. Att på olika sätt beskära och censurera yttrandefriheten kränker de mänskliga rättigheterna och bidrar till att bromsa en sund samhällsutveckling. I romaner och noveller beskrivs ofta ämnen som har en direkt koppling till brott mot de mänskliga rättigheterna. Det kan handla om korruption, kvinnomisshandel, barnarbete, bortrövande av barn, slaveri, krigsförbrytelser, sexuella övergrepp, hemlöshet, hedersmord, de aidssjukas och homosexuellas situation. Dessa ämnen återkommer också i flera stora verk som skrivits av kända författare. Nobelpristagare från länder som Sydafrika, Turkiet, Chile och Egypten behandlar i flera av sina böcker förhållanden som kränker de mänskliga rättigheterna.
Mänskliga rättigheter i världen Innan arbetet med att skriva novell och läsa roman på temat mänskliga rättigheter inleds, kan det vara bra att få inblick i hur mänskliga rättigheter uppkommit och vad de består av. Mänskliga rättigheter reglerar staters och individers förhållande till varandra. De har funnits i olika former genom historien, men fick en mer formell struktur efter andra världskriget då fem miljoner judar och andra människor mördades i Nazitysklands koncentrationsläger. Efteråt bestämde världssamfundet att liknande massmord måste förhindras i framtiden, och år 1945 bildades de Förenta nationerna (FN). Den 10 december samma år antogs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som innehåller 30 artiklar. Här ingår bland annat rätten till liv, yttrandefrihet och religionsfrihet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och alla anses vara lika viktiga, vilket betyder att de dels är beroende av varandra, dels att de omfattar alla människor. FN:s allmänna förklaring ligger också till grund för flera konventioner som bildats. En konvention, är till skillnad från förklaring, ett juridiskt bindande dokument mellan stater som måste följas av de stater som skrivit under dem. De mest kända konventionerna är Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Idag finns ytterligare ett antal konventioner där så kallade Barnkonventionen och Kvinnokonventionen särskilt framhäver diskriminerade gruppers rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Även om Sverige på många sätt följer de mänskliga rättigheterna finns exempel där stat och myndigheter medverkat till att kränka individers mänskliga rättigheter. Under senare år har till exempel flyktingar som torterats i sina hemländer fått avslag på asylansökningar, kvinnor som utsatts för våld nekats det skydd de har rätt till och människor som deltagit i demonstrationer utsatts för övervåld av polisen. Andra exempel på hur människors rättigheter kränks i Sverige har att göra med hur individer beter sig mot varandra. Nedan beskrivs några exempel på kränkningar: Polisbrutalitet Mäns våld mot kvinnor Hatbrott Rasism Diskriminering av homosexuella Hemlöshet Våldtäkt Vanvård på äldreboende Sexuella trakasserier Mobbning Människohandel Utpressning Misshandel Fördomar vid brottsbekämpning Diskriminering av funktionshindrade Gömda flyktingars situation Du kommer själv att välja vilken mänsklig rättighet du vill fördjupa dig inom, alltså vilken roman du väljer och vad din novell ska handla om. Kanske väljer du att läsa en roman som handlar om tortyr i Kina men väljer att skriva om en person som blir diskriminerad för sitt funktionshinder i Göteborg. Det viktiga är att du tycker att det känns angeläget och intressant att läsa och skriva om. 3
Romanläsning på temat mänskliga rättigheter I en lista längst bak finner du förslag på romaner vars innehåll kan kopplas till mänskliga rättigheter. När du sedan läst en roman kommer ni i grupp att diskutera innehållet. Romanerna kommer att presenteras och diskuteras i grupp. Bestäm tillsammans med din lärare hur detta upplägg ska se ut, hur ofta ni ska träffas, vilka som ska vara med i gruppen o.s.v. Till varje möte med gruppen har var och en förberett sig väl och är redo att diskutera romanens innehåll och form. Nedan ges förslag på tänkbara frågor att reflektera kring och diskutera. Tänk på att också lyssna aktivt och låta alla komma till tals. Första mötet Varför valde du just den här romanen? Vad väckte ditt intresse? Hur inleds boken? Läs eventuellt upp inledningen för gruppen och diskutera. Vilken typ av inledning är det? Väcker inledningen intresse? Får du några föraningar om vad som ska hända? Berätta kort för gruppen vad som hänt i romanen så här långt. Kommentera hur du upplever att boken behandlar mänskliga rättigheter. Kan man så här långt i boken ringa in exempel på hur mänskliga rättigheter kränks? Utveckla. Kommentera språket. Passar språket till det som berättas? Är språket komplicerat eller enkelt? Poetiskt? Andra mötet Vad har hänt i romanen så här långt? Om romanen utspelar sig i vår samtid, säger berättelsen något om vårt nutida samhälle? Vilka samhällsfaktorer kan tänkas spela roll för handlingen i berättelsen? Diskutera hur temat mänskliga rättigheter skildras. Blir du berörd? Varför/varför inte? Diskutera romanens karaktärer så här långt. Välj ut en personbeskrivning som gjorde intryck på dig. Citera gärna ur romanen. Gestaltar eller berättar författaren? Försök ge exempel. Genomgår personerna någon slags förändring? I så fall, hur då? Förstår man som läsare varför? Präglas människornas liv i romanen av konflikter? Skilj på yttre konflikter, som till exempel att två personer bråkar, och inre konflikter, som till exempel när en person slits mellan två idéer eller val. Tredje mötet Vad har hänt i berättelsen? Vad kan man lära sig av berättelsen? Finns det något tydligt budskap? Vem är det som berättar i romanen? Är det en allvetande berättare? Berättas historien ur någon av karaktärernas synvinkel? Vilken betydelse har berättarperspektivet för just den romanen du läst? När och under hur lång tid utspelas romanen? Är berättelsen kronologisk eller gör författaren till exempel framåt- eller tillbakablickar? Vilken betydelse har miljöbeskrivningarna för boken? Har miljön någon inver- 4
kan på personerna i boken? Kunde handlingen lika gärna utspelat sig någon annanstans? Välj en miljöbeskrivning i romanen som gjorde intryck. Läs upp den för gruppen och diskutera. Kommentera slutet. Var det väntat eller blev du överraskad? Var det ett bra eller dåligt slut? Motivera. ATT SKRIVA novell En novell är betydligt kortare än romanen, ofta tät och koncentrerat skriven utan alltför många sidospår, med en händelse i fokus. Ofta får vi möta en eller få plaster och personer som berättelsen kretsar kring. Det är viktigt att komma ihåg att det alltid är din kreativitet, dina tankar och idéer som är det centrala i ditt skrivande. Precis som med annat skapande kan man inte skriva en novell genom att mekaniskt bocka av byggstenar som vanligtvis ingår. Tanken med informationen och övningarna som presenteras här är alltså inte att de ska följas slaviskt när du sedan ska sätta igång och skriva. Tvinga inte in moment för sakens skull. Innan du börjar skriva kan det vara en bra idé att göra en skiss över dina tankar om din berättelse. Du kan ställa dig följande frågor: Vad ska hända i novellen? Vem ska vara med? Var ska den utspela sig? Vad vill jag med min berättelse? Vad vill jag förmedla? För vem skriver jag? Som tidigare nämnts ska din novell på något sätt beröra temat mänskliga rättigheter. Ofta är det lättare att på ett trovärdigt sätt berätta om sådant som ligger nära ens egen verklighet. Har man aldrig kommit i kontakt med dödsstraff eller tortyr kanske det är svårt att skriva om det, och det kan vara svårt att göra efterforskningar. På samma sätt det är svårt att skriva om till exempel Afghanistan eller Irak om man aldrig har varit där. Det är ofta lättare om du låter din berättelse utspela sig i en för dig bekant miljö. Listan på sidan 3 som ger exempel på kränkningar kanske kan vara en bra utgångspunkt när du ska börja fundera på val av tema till novellen. Beskrivningar Oavsett om det är personer eller miljöer du beskriver finns det vissa saker du bör tänka på: Undvik klichéer som till exempel: regnet stod som spön i backen eller solen sken från en klarblå himmel. Berätta inte allt! En oerfaren skribent säger ofta allt utan att lägga tonvikt vid något särskilt. Välj dina ord och detaljer med omsorg. En bra beskrivning är sällan ett långt uppradande av adjektiv eftersom det då lätt blir ytligt, ointressant och mekaniskt. Inom litteraturen talar man om att gestalta i stället för att berätta. Istället för att skriva Han kände sig nervös kanske man istället skulle kunna beskriva den röda färgen i hans ansikte, att hans hän- 5
der skakar eller att han svettas? Läsaren får själv dra slutsatser av personens agerande. Prova själv att skriva om meningarna nedan så att du gestaltar istället för att berätta: Taxichauffören hade väldigt dåligt lokalsinne. Biljettkontrollanten var mycket upprörd. Rummet var smutsigt. Tänk även på att undvika att använda alltför många förstärkningsord när du skriver, som till exempel: Vattnet var jättekallt men vi doppade oss jättesnabbt. Det var väldigt skönt att äntligen få bada. Personbeskrivning En person kan beskrivas på många olika sätt. Välj om du vill beskriva en person med utgångspunkt i hans eller hennes tankar, beteende eller utseende. Även här gäller det att välja ut intressanta detaljer snarare än att rabbla beskrivningar. Gör medvetna val när du bestämmer dig för vilken bild av personen du vill förmedla. Träna på att skriva personbeskrivningar genom att skriva om en av de tre efterlysningarna nedan. Utifrån den informationen du får, fundera på vem personen kan tänkas vara, hur han eller hon känner sig, vad som nyss har hänt honom eller henne. Försök även att gestalta i stället för att bara berätta. Du behöver inte få med all information utan det räcker att du låter dig inspireras när du skapar en bild av personen. För att illustrera ges först ett exempel på hur detta kan göras. Om man använder Efterlysning 3 som utgångspunkt skulle en beskrivning kunna börja såhär: Helvete, helvete, helvete! väste Kent om och om igen. Han sparkade till soptunnan som stod bredvid busskuren. Han sparkade igen, denna gång med ännu större kraft. Han drog den skitiga jeansjackan tätare omkring sig. Kent visste att om han inte fick tag på Jimmy eller någon av hans polare samma kväll skulle han må riktigt kasst. Eller vågade han köpa av Sussie? Skulle hon skvallra så han åkte in igen? Satans brudar, de är bara bra att ha till en sak. I beskrivningen ovan får vi direkt eller indirekt veta att han: suttit inne är aggressiv har en negativ syn på kvinnor fryser har en smutsig jacka har abstinens och sannolikt börjar bli desperat umgås med langare Efterlysning 1 Sara Hellberg, 10 år, försvann från hemmet vid sjutiden igår efter ett bråk med en klasskamrat. Flickan bar vid försvinnandet en trasig röd kappa, träskor och blå kjol. Signalement: 145 cm lång nätt kroppsbyggnad bruna ögon glasögon långt brunt hår ett födelsemärke under vänster öga
Efterlysning 2 Sixten Karlsson, 92, rymde i söndags natt från ålderdomshemmet. Sågs senast i trädgården utanför hemmet. Mannen är mycket förvirrad och har nedsatt syn. Bar vid försvinnandet blågrå pyjamas och är sannolikt barfota. Talar skånska. Signalement: skallig 172 cm lång normal kroppsbyggnad glasögon blå ögon Efterlysning 3 Kent Johansson, 28 år, rymde vid fyratiden i morse från Kumlaanstalten. Han bar då mörka jeans, jeansjacka och en brun skjorta. Enligt uppgift var han starkt narkotikapåverkad. Mannen klassas som mycket farlig. Signalement: 195 cm lång blont, kort hår kraftigt byggd sår i pannan tatuering på vänster underarm gröna ögon Miljöbeskrivning En lyckad miljöbeskrivning är en beskrivning där läsaren nästan kan känna att hon eller han besöker platsen i berättelsen. Ett annat syfte med att beskriva miljön där novellen utspelar sig är att skapa en viss stämning. På den tiden som vi talar om rådde i städerna en stank som vi moderna människor knappast kan göra oss en föreställning om. Gatorna luktade spillning, bakgårdarna luktade urin, trapphusen luktade ruttet trä och råttlort, köken skämd kål och fårtalg; de ovädrade boningsrummen luktade unket damm, och i sovrummen stod en dunst av flottiga lakan, fuktiga bolster och den fränt söta odören från nattkärlen. Süsskind väljer här luktsinnet, vilket passar bra med tanke på bokens handling. Hur hade samma miljö tett sig om författaren valt att bara utgå ifrån hörsel, syn eller känsel? Ett annat bra sätt att träna på miljöbeskrivningar är att välja en plats och beskriva den på två olika sätt. Exempelvis är du glad, nyfiken och förväntansfull första gången och andra gången du beskriver den är du nedstämd och frustrerad. Det är kanske inte så troligt att du kommer att välja ett enda sinne när du väl så småningom skriver din novell, men det är ett bra sätt att upptäcka hur mycket man kan få ut av ett enda perspektiv. Träna på att skriva miljöbeskrivningar genom att beskriva en plats utifrån ett enda sinne, som i till exempel Parfymen av Patrik Süsskind: Att inleda Oavsett vilken typ av text du skriver är det viktigt att inleda på ett sätt som väcker nyfikenhet. Locka din läsare att fortsätta. Hur gör man då det? Man kan till exempel börja mitt i en händelse, vilket kallas in media res, eller med ett påstående, en replik eller med att direkt tilltala läsaren. Kanske passar en provocerande fråga som inledning till just din text eller kanske en replik? 7
Nedan följer exempel på inledningar ur romaner och noveller. Läs dem och fundera på hur inledningarna är skrivna. Om du tycker att det är en bra inledning, vad är det som får dig att vilja läsa vidare? Jag blev den jag är i dag en kall, solig dag vintern 1975 när jag var tolv år gammal. Jag minns det exakta ögonblicket, minns hur jag satt hopkrupen bakom en förfallen lervägg och kikade in i en gränd i närheten av en frusen bäck. De är länge sedan nu men jag har upptäckt att det inte stämmer, det där man säger om det förflutna, att man kan begrava det. Det förflutna kämpar sig alltid upp till ytan igen. ur Flyga Drake av Khaled Hosseini -------------------------------------- och ni säger: Åh, fan! Det var en snabb hund! Det är jag det. ur När jag hade kastats i floden och innan jag drunknade av Dave Eggers -------------------------------------- Varför inte börja med Jeromes mail till sin far: Till: HowardBelsey@fas.Wellington.edu Från: Jeromeabroad@easymail.com Datum: 5 november Ämne: Hej, pappa jag tänker fortsätta skriva de här breven till dig. Jag förväntar mig inte längre att du kommer att svara, men jag hoppas fortfarande att du ändå ska göra det. Bara så du vet. ur Om skönhet av Zadie Smith Om ni verkligen vill höra den här historien, så väntar ni er väl att jag ska börja med att tala om var jag föddes, min usla barndom, vad mina föräldrar sysslade med innan jag kom till världen och sånt David Copperfield-larv, men jag känner inte för det. ur Räddaren i nöden av J. D. Salinger -------------------------------------- Oj, jag är en snabb hund. Jag är supersupersnabb. Det är sant och jag älskar att vara snabb, det erkänner jag, jag bara älskar det. Ni vet snabba hundar. Hundar som bara springer förbi Välj nu själv ut ett par inledningar ur skönlitterära verk och analysera dessa. Försök att hitta olika slags inledningar. Arbeta i grupp, läs upp inledningarna ni valt och kommentera och diskutera dessa. Dialoger För att ge liv åt och öka tempot i din novell kanske du vill använda dig av dialoger eller repliker. Indirekt säger dessutom dialogerna ofta något om personerna i berättelsen. Undvik emellertid att låta dialogen få alltför stort utrymme eftersom texten då riskerar att bli lite pratig. Var dessutom noga med att det är lätt att förstå vem som säger vad. 8
Välj mellan att använda direkt eller indirekt anföring: Direkt: Jag vill inte ha glass, sa flickan. Indirekt: Flickan sa att hon inte ville ha glass. 3. Vilket intryck får du av miljön i berättelsen? Får du en levande bild av platserna som beskrivs? Kan något förbättras? 4. Lyckas författaren gestalta istället för att berätta i sina beskrivningar? 5. Är eventuella dialoger trovärdiga? Skriv ett replikskifte mellan två personer och låt det vara underförstått vad de egentligen talar om, alternativt avslöja i de sista meningarna vad dialogen faktiskt handlar om. Läs upp för klasskamraterna och låt dem gissa vad personerna talar om. 6. Är berättelsen uppbyggd på ett bra sätt? 7. Hur avslutas novellen? Att avsluta Det är en bra idé att redan från början ha tänkt ut hur din novell ska sluta. Ditt slut ska vara medvetet. Berättelsen ska inte ta slut för att du inte orkar skriva mer. Det är inte heller bra att ta till nödlösningar i stil med och så vaknade jag upp och det var bara en dröm, något man ju kan undvika om man planerat sitt berättande redan från början. Slutet får gärna vara tankeväckande och/ eller överraskande. Responsarbete När du väl skrivit din novell kan det vara en bra idé att låta andra läsa den och ge respons. Använd frågorna nedan som utgångspunkt när ni kommenterar varandras berättelser. 1. Vad var bra med novellen? 2. Fångar inledningen ditt intresse? 9
Förslag på romaner på temat mänskliga rättigheter. Alakoski, Susanna. Svinalängorna Alvtegen, Karin. Saknad Anand, Mulk Raj. Kastlös Andersson, Lena. Var det bra så? Ardavan, Soudabeh. Slakten på blommorna Ashworth, Andrea. En gång i ett hus som brinner Axelsson, Majgull. Rosario är död Behros, Fateme. Som ödet vill Boye, Karin. Kallocain Brinkemo, Per. Dumpad Chambers, Aidan. Dansa på min grav Chang, Jung. Vilda svanar: tre döttrar av Kina Coetzee, J. M. Onåd Doyle, Roddy. Kvinnan som gick in i dörrar Foley, Douglas. Ingen återvändo Frank, Anne. Anne Franks dagbok Gardell, Jonas. En komikers uppväxt Gassilewski, Jörgen. Göteborgshändelserna Jalakas, Inger. Krokodilernas leende Kafka, Franz. Processen Kemal, Yasar. Låt tistlarna brinna Kertész, Imre. Mannen utan öde Küchen, Maria. De heliga Kureshi, Hanif. Förorternas Buddha Lindqvist, Sven. Utrota varenda jävel Lion, Michael. Vanliga människor Mankell, Henning. Commedia infantil Mankell, Henning. Teabag Marklund, Liza. Gömda Nilsson, Per. Korpens sång Nilsonne, Åsa. Ett liv att dö för Orwell, George. Djurfarmen Osorio, Elsa. Mitt namn är Luz Pelzer, Dave. Pojken som kallades det Pohl, Peter. Vi kallar honom Anna. Romer, Knud. Den som blinkar är rädd för döden Schonstein, Patricia. Pinnock Tamas, Gellert. Lasermannen Wahldén, Christina. Ingen behöver veta Wahldén, Christina. Kort kjol Wahldén, Christina. Till salu Wennstam, Katarina. Smuts Whyman, Matt. Vid dödens sjö Widerberg, Siv & Ukiqi, Rukije. Så många tårar 10
Källförteckning Augustsson, Lars-Åke (1997) Att skriva romaner och noveller. Stockholm: Ordfronts förlag. Clod, Bente (1987) Skriv en bok om att skriva. Stockholm: Alfabeta Bokförlag. Eggers, Dave (2002) När jag hade kastats i floden och innan jag drunknade. Redaktör: Hornby, Nick Samtal med en ängel. Forum: Stockholm. Eriksson, Leif & Lundfall, Christer (2000) Litterär gestaltning. Liber AB: Stockholm. Hosseini, Khaled (2005) Flyga drake. Wahlström & Widstrand: Stockholm. Salinger, J.D. (1987) Räddaren i nöden. Albert Bonniers Förlag: Stockholm. Smith, Zadie (2005) Om skönhet. Albert Bonniers Förlag: Stockholm. 11