Att förebygga naturolyckor. en fråga om samverkan

Relevanta dokument
Verksamhetsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Preventing natural disasters. a question of cooperation

Att hantera naturolyckor en fråga om samverkan

MSB:s arbete med naturolyckor

Handlingsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

MSB:s arbete med naturolyckor

Handlingsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor

HANDLINGSPLAN 2015 Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Verksamhetsberättelse Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Verksamhetsberättelse 2010

Verksamhetsberättelse Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Making Cities Resilient. Erfarenheter över stads-och statsgränserna. Margareta Nisser- Larsson MSB

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Handlingsprogram. Nationell plattform för arbete med naturolyckor

FORSKNING/STUDIE. The Sendai Framework. Swedish Disaster Risk Reduction Governance

Verksamhetsberättelse Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning Sverige 2017

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Naturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Verksamhetsberättelse Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI

Klimatanpassning är angeläget

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Klimatförändring och försäkring

Försäkring i förändrat klimat

Utlysning av forskningsmedel: Multipla naturha ndelser, steg 1

Sårbarhetskartering vattendrag

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

SGI:s arbete inom klimatområdet

Försäkring i förändrat klimat

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Hållbar utveckling av strandnära områden

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Försäkring i förändrat klimat

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Process- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Skillnader i lärande efter vardagsolyckor och katastrofer

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Sammanställning av utförda förstudier och översiktliga stabilitetskarteringar för bebyggda områden

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Bilaga 10. Livsmedelsverket

Trafikverkets strategi för klimatanpassning. TDOK 2014:0882 Version 2.0

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Stranderosion och kustskydd

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Övergripande planer, strategier etc

Klimatarbetet i praktiken

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Klimatanpassningsutredningen. Klimatanpassningsutredningen

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Gävle kommun - Analys av förutsättningar för naturolyckor längs kuststräckan

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Geodatarådets handlingsplan för Nationell Geodatastrategi Version

Forskning för ett säkrare samhälle

Transkript:

Att förebygga naturolyckor en fråga om samverkan

Tillsammans mot en säkrare värld Ett omfattande FN-arbete pågår för att förebygga naturolyckor och naturkatastrofer och minimera effekterna av dem. Vid FN:s världskonferens i Kobe, Japan, 2005 antogs en deklaration, Hyogo-deklarationen, och en tioårsplan Hyogo Framework for Action (HFA) 2005 2015. Målet är att förluster i liv, sociala, ekonomiska och miljömässiga tillgångar orsakade av naturolyckor påtagligt ska ha minskat år 2015. 192 länder har åtagit sig att följa Hyogodeklarationen och HFA och bland annat inrätta en nationell plattform för arbete med kastastrofriskreducering, på engelska Disaster Risk Reduction, DRR. För att stödja samarbetet mellan europeiska länder finns European Forum for Disaster Risk Reduction, EFDRR. I Norden finns ett motsvarande nätverk. Sverige är aktiva i arbetet med ett nytt världsomspännande ramverk. Sveriges första nationella dialogmöte om ett nytt ramverk arrangerades i Stockholm hösten 2012. Ett andra nationellt dialogmöte genomför under 2014. Ett utkast till nytt ramverk kommer att förhandlas i en process som avslutas med en världskonferens i Sendai i Japan i januari 2015. Det nya ramverket godkänns slutligt av FN:s generalförsamling hösten 2015 och börjar gälla 2016. Uppdrag och organisation i Sverige MSB har regeringens uppdrag att vara nationell kontaktpunkt för Hyogodeklarationen och HFA. Myndigheten ansvarar också för samordning av arbetet i Sverige genom den nationella plattformen. För Sveriges policyarbete enligt HFA är Utrikesdepartementet kontaktpunkt. Nationell plattform för arbete med naturolyckor har 20 myndigheter och organisationer som medlemmar. Deltagande i plattformen sker frivilligt och finansieras i huvudsak av den egna organisationen. MSB finansierar plattformens sekretariat. Plattformens aktiviteter finansieras av de deltagande medlemmarna. Verksamheten styrs av en tre-årig handlingsplan som uppdateras årligen.

Syfte och mål Syftet med Nationell plattform för arbete med naturolyckor är att förbättra samordningen av arbetet med att förebygga och mildra effekterna av natur olyckor i Sverige. Målet är att plattformens medlemmar och i förlängningen deras målgrupper på central, regional och lokal nivå genom plattformens arbete ska uppleva: Ökad kännedom om andra aktörers verksamhet inom området. Bättre samordnad utveckling och spridning av kunskap, metoder och data inom området. En effektivare användning av resurser inom området. Ökade möjligheter till samverkan nationellt och internationellt. Konkret nytta av ett starkt nationellt nätverk. Verksamhet I den nationella plattformen utvecklas samordning och samverkan mellan medlemmarna i plattformen. De aktiviteter som medlemmarna kommer överens om och som genomförs i plattformen adderar ytterligare värden till medlemmarnas samlade arbete. Exempel på aktiviteter som bedrivits i plattformen är de studier av nationella höjddata som genomförts med Lantmäteriet som ansvarig myndighet. Ett annat gott exempel är arbetet med att utveckla en geoteknisk sektorsportal som via förstudie och huvudstudie i plattformens regi nu införs av Statens Geotekniska Institut. Inom plattformen genomförs också aktiviteter som täcker gap och kunskapsluckor i det nationella arbetet. Riksantikvarieämbetet har till exempel genomfört en första studie av klimat- och miljöförändringarnas inverkan på kulturarvet.

Fokusområden Plattformens aktiviteter fokuseras framt till 2015 och med beaktande av klimatförändringarna mot följande naturhändelser: Översvämningar, inklusive höga flöden och havsnivåhöjning. Skred och ras (i jord och berg) samt erosion vid kust och vattendrag. Ökande risker, till exempel biologiska hot, värmebölja, askmoln. PUBLICERAT Nedan finner du de rapporter som hittills utgivits inom plattformen. Mer information och underlagsrapporter hittar du på www.msb.se/nationellplattform. ADVANT PRODUKTIONSBYRÅ A nsv A r v id naturolyc ka 1 Ansvar vid naturolycka Ny Nationell Höjdmodell vid havsnivåhöjningar Analyser av översvämningsrisk och bedömning av erosionskänslighet i strandzonen Ansvar vid naturolycka MSB 0179-10 - december 2009 Ny Nationell Höjdmodell vid havsnivåhöjningar MSB361 - april 2012 Klimatanpassning i Sverige en översikt MSB214 - augusti 2010 Riksinventering med stöd av nationell höjdmodell MSB625 - januari 2014 651 81 Karlstad Tfn 0771-240 240 Publ.nr: MSB361 - april 2012 ISBN: 978-91-7383-203-8 www.msb.se/nationellplattform rapport upprättad av advokaten tove Andersson, Wistrand Advokatbyrå Klimatanpassning i Sverige en översikt N ATION E LL PLATTFORM FÖR ARBE TE M ED NA T UR OL YCKOR B ove RK E T E N E Rg IM ynd Ig he T E N L A N T M äte R I E T L Iv S ME d E L SvE R KE T L ä N SST yre L SE RN A M SB N A T u Rvå R d Sv E R KE T S Id A S K o gsstyr E L SE N S MhI SoC IA L ST yre L SE N S T A T E N S g E ot E K N ISK A I N S TI Tu T S ve N S KA KR A f TN ä T SvE RIg E S g E olog ISK A u N de RSö K N IN g SvE R I ge S K ommu N E R o Ch L A N d S TI Ng T RA f IK ve RK E T v A T T E N M yn dig he T E RN A Klimatanpassning i Sverige en översikt Bengt Rydell, Carin Nilsson, Cecilia Alfredsson och Erika Lind 651 81 Karlstad Tfn 0771-240 240 Bengt Rydell, Carin Nilsson, Cecilia Alfredsson och Erika Lind Augusti 2010 Publ.nr MSB214 - Augusti 2010 ISBN 978-91-7383-107-9 www.msb.se/nationellplattform inspirerande exempel Att hantera översvämningsproblematik inspirerande exempel MSB238 - april 2011 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se/nationellplattform Publ.nr MSB624 - januari 2014 ISBN 978-91-7383-397-4 651 81 Karlstad Tfn 0771-240 240 Publ.nr MSB238 - april 2011 ISBN 978-91-7383-121-5 www.msb.se/nationellplattform NNH och naturolyckor Inventering av genomförda tillämpningar av den nya nationella höjdmodellen (NNH) - med fokus på naturolyckor och katastrofriskreducerande arbete 651 81 Karlstad Tfn 0771-240 240 Publ. nr MSB360 - april 2012 ISBN 978-91-7383-202-1 www.msb.se/nationellplattform NNH och naturolyckor MSB360 - april 2012 RISKINVENTERING VID VÄG MED HJÄLP AV NATIONELL HÖJDMODELL OCH ANDRA DATABASER Att hantera översvämningsproblematik inspirerande exempel Att hantera översvämningsproblematik RISKINVENTERING VID VÄG MED HJÄLP AV NATIONELL HÖJDMODELL OCH ANDRA DATABASER Riskinventering vid väg med hjälp av nationell höjdmodell och andra databaser MSB624 - januari 2014

Röster om plattformen Vad har deltagandet i plattformen betytt för din myndighet? Bo Kristofersson, Trafikverket Genom plattformen har vi lärt oss mer om helheten och fått större förståelse för komplexiteten och nödvändigheten av att samverka med andra i arbetet med naturolyckor. Dan Rydberg, Skogsstyrelsen För oss har plattformen betytt att vi fått tillgång till ny kunskap och kontakt med myndigheter som vi inte hade tidigare. Anna Hedenström, Sveriges geologiska undersökning, SGU Mötena inom plattformen har bidragit till att samverkan mellan SGU andra myndigheter har blivit effektivare och nu kan bedrivas med större kontinuitet och utan startsträcka. Erika Hedhammar, Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetets deltagande i plattformen har inneburit att vi har fått mer kunskap om naturolyckor samt att vi ökar förståelsen för kulturarv i andra sektorer.

ÄVEN I SVERIGE HÄNDER naturolyckor I Sverige har extremt väder och händelser i naturen orsakat flera allvarliga olyckor och kriser. Markerade på kartan ser du exempel på händelser som har inträffat på senare tid och orsakat skador och störningar i samhället och drabbat enskilda. 1. Skogsbrand, Bodträskfors, Norrbotten, augusti-september 2006 2. Vårflod i Norrland, april-maj 2011 3. Stormen Ivar, Jämtland, Härjedalen, december 2013 4. Skogsbrand, Hassela, Hälsingland, juni 2008 5. Stormen Dagmar, södra Norrland, december 2011 6. Skyfall, Söderhamn, Hälsingland, juli 2013 7. Skyfall, Hagfors, Värmland, augusti 2004 8. Översvämningar, Arvika, Värmland, november-december 2000 9. Skred, Vagnhärad, Södermanland, maj 1997 10. Skred, Småröd E6, Bohuslän, december 2006 11. Skyfall, Orust, Bohuslän, augusti 2002 12. Höga flöden i västra Sverige, december 2011 13. Skyfall, Jönköping, Småland, juli 2013 14. Stormen Gudrun, södra Sverige, januari 2007 15. Stormen Per, södra Sverige, januari 2005 16. Stormen Simone, södra Sverige, oktober 2013 17. Kusterosion, sydkusten, pågående

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 16 17 Karta: Lantmäteriet 14 15

651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se/nationellplattform Publ. nr MSB630 - mars 2014