Fakta om Norrbottens län
Innehåll Norrbotten i korthet... 2 Visste du att...... 3 Geografi...4-9 Landskapssymboler... 5 Avståndstabell... 7 Midnattssolen... 10 Klimat... 11 Besöksmål... 12-13 Fridlysta arter... 14 Skyddad natur... 15-17 Kulturmiljöer och kultur... 18-21 Jakt och fiske... 22 Rovdjur... 23 Samhällsservice... 24-25 Infrastruktur och arbetsresor... 26-31 Bostäder... 32 Utbildning... 33-35 Befolkning... 36-39 Arbete och näringsliv... 42-49 Arbetslöshet och sysselsättning...48-49 Regional ekonomi... 50-53 Transporter... 54-55 Gruvnäring och skogsnäring... 56-57 Energi... 58-59 Turism... 60-63 Jordbruk... 64-65 Rennäring... 66-67 Integration... 68-69 Hälso- och sjukvård... 70 Medellivslängd och ohälsotal... 72-73 Brott och trygghet... 74 Politik... 76-79 Läs mer... 80 Produktion: Pantzare Information AB, Luleå Omslagsfoto: Peter Rosén Upplaga: 10 000 ex Luleå Grafi ska, Luleå, juni 2014
Förord Norrbotten - ett rikt län Norrbotten är Sveriges största och nordligaste län och det enda länet i Sverige som har landgräns mot två länder Norge och Finland. Tillsammans med de stora naturtillgångarna, den breda kulturen och de skarpa kontrasterna ger det länet en särskild profil. Vårt syfte med det här faktahäftet är att ge en aktuell, statistisk bild av Norrbottens län. Här finns uppgifter om arbetsmarknad och näringsliv, befolkning, geografi, natur, kultur, kommunikationer, utbildning och om en rad andra områden. Mer information om Norrbotten finns också på de webbadresser som vi har samlat i slutet av broschyren. Trevlig läsning! Länsstyrelsen i Norrbottens län 1
NORRBOTTEN I KORTHET Norrbotten i korthet Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sverige. Länet är lika stort som Österrike och 10 gånger större än Skåne län. Här bor en kvarts miljon människor, 2,6 procent av Sveriges befolkning, i 14 kommuner. De flesta, cirka 170 000, bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå, länets residensstad. Om det bodde lika många människor i Norrbottens län som det gör inom EU i genomsnitt skulle det bo 12 miljoner människor här. Norrbotten är kontrasternas län. Det är kontraster mellan vintermörker och midnattssol, högfjäll och skärgård, glesbygd och städer samt flera olika kulturer. Här talas de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska. Sametinget har sitt säte i Kiruna. Här finns landets högsta fjäll Kebnekaise, 2117 meter över havet och landets djupaste sjö, Hornavan 232 m. Norrbottens län inrättades 1810. De första städerna, Piteå och Luleå, grundades år 1621. Foto: 2Susanne Lindholm
Visste du att Facebook har byggt sin första serverhall utanför USA i Luleå? Fler hallar är planerade och bygget av hall nr två är påbörjat. I Boden sker en liknande utveckling med etableringen av två nya datahallar. befolkningsökningen 2013 med 799 personer är den största på nästan 20 år och att det främst beror på ökad inflyttning från utlandet? Norrbotten är ett av de starkaste tillväxtområdena i Sverige och Europa när det gäller besöksnäringen? Antalet nya turistföretag har ökat med 33 procent under 2012 jämfört med 2011 vilket är det klart bästa resultatet i hela landet. biltestnäringen växer stadigt? Det internationella inslaget är stort och här testas inte bara bilar och däck utan även flyg och robotsystem. Norrbotten är Sveriges stora investeringslän? Under perioden 2011-2013 investerade industrin nära sex gånger mer per invånare i länet jämfört med hela Sverige och närmare tio gånger mer än i Stockholm. cirka 90 procent av Europas järnmalm utvinns i länet? gruvbrytningen i Kiruna och Malmberget innebär att stora delar av samhällena måste flyttas? Detta väcker intresse i hela världen. Norrbotten har den högsta produktiviteten mätt som bruttoregionprodukt per sysselsatt efter Stockholms län? antalet exporterande företag i Norrbottens län har fördubblats från år 2001? År 2012 var de 784 stycken, det är flest i Norrland. i Norrbotten har arbetslösheten minskat från 10,7 till 7,2 procent mellan 2000 och 2013 medan den under samma period i landet som helhet ökat från 6,2-6,7 procent? VISSTE DU ATT 3
GEOGRAFI Landskap Kiruna Gällivare Pajala Jokkmokk Arjeplog Sorsele Arvidsjaur Storuman Malå Boden Älvsbyn Piteå Övertorneå Överkalix Kalix Haparanda Luleå Vilhelmina Dorotea Åsele Lycksele Landskapet Norrbotten Landskapet Lappland Länsgräns Riksgräns Norrbottens län bildades 1810 och består av 14 kommuner. I länet ingår landskapet Norrbotten och en stor del av landskapet Lappland. 4
Norrbotten Landskapssymboler Lappland Blomma Åkerbär Fjällsippa Djur Lavskrika Fjällräv Fisk Siklöja Röding Fågel Sångsvan Blåhake Sten Gabbro Apatitjärnmalm Svamp Stenmurkla Tegelröd björksopp Insekt Praktsammetslöpare Högnordisk höfjäril Mossa Gul parasollmossa Bäcknicka Äpple Silva Rescue LANDSKAPSSYMBOLER Gul parasollmossa - Splachnum luteum. Foto: Tomas Utsi 5
GEOGRAFI Norrbotten - det stora länet Kiruna Arjeplog Luleå Haparanda 6
Arjeplog Haparanda Kiruna Luleå Göteborg Malmö Stockholm Sundsvall Arkhangelsk Bodö Bryssel Murmansk Paris Rom Rovaniemi Strasbourg Tromsö Uleåborg Arjeplog 491 723 2569 483 3454 2767 1059 2458 286 2504 523 901 1508 1282 244 411 359 - Haparanda 132 622 2690 124 3575 2888 700 2579 644 2144 644 1022 1629 1403 128 351-359 Kiruna 483 389 2904 340 3788 3102 790 2793 488 2509 858 1236 1842 1617 342-351 411 Luleå 260 662 2575 252 3460 2774 828 2464 529 2273 532 907 1514 1289-342 128 244 Göteborg 1449 1931 1304 1531 2306 1491 2108 1181 1493 2778 719 471 273-1289 1617 1403 1282 Malmö 1612 2165 1061 1755 1946 1259 2331 950 1762 2914 986 612-273 1514 1842 1629 1508 Stockholm 998 1556 1674 1146 2559 1872 1723 1563 1185 2314 376-612 471 907 1236 1022 901 Sundsvall 690 1181 2046 770 2931 2245 1348 1935 809 2493-376 986 719 530 858 644 523 Avståndstabell, vissa huvudvägar Arkhangelsk 2534 2755 3744 2166 4326 4113 2165 3824 2790-2493 2314 2914 2778 2273 2509 2144 2504 Bodö 777 559 2720 767 3721 2905 1344 2606-2790 809 1185 1762 1493 529 485 644 286 Bryssel 2507 3035 431 2703 1490 311 3289-2606 3824 1935 1563 950 1181 2464 2793 2579 2458 Murmansk 797 917 3392 577 4275 3588-3289 1344 2165 1348 1723 2331 2108 828 790 700 1059 Paris 2891 3345 487 3012 1471-3588 331 2905 4113 2245 1872 1259 1491 2774 3102 2888 2767 Rom 3399 4108 1064 3699-1471 4275 1490 3721 4326 2931 2559 1946 2306 3460 3788 3575 3454 Rovaniemi 224 586 2816-3699 3012 577 2703 767 2166 770 1146 1755 1531 252 340 124 483 Strasbourg 2693 3158-2816 1064 487 3392 431 2720 3477 2046 1674 1061 1304 2575 2904 2690 2569 Tromsö 750-3158 586 4108 3345 917 3035 559 2755 1181 1556 2165 1931 662 389 622 723 Uleåborg - 750 2693 224 3399 2891 797 2567 777 2504 690 998 1612 1449 260 483 132 491 GEOGRAFI 7
GEOGRAFI Arealens fördelning i Norrbottens län Länet Sverige Skogsmark, produktiv 34 51 Skogsmark, improduktiv 22 13 Naturligt gräsbevuxen mark 18 7 Öppen myr 15 8 Berg i dagen och övrig mark 3 3 Bebyggd mark och tillhörande mark 0,7 3 Jordbruksmark 0,4 6 Vatten 8 9 Norrbottens län är det län som har minst andel jordbruksmark, mindre än en halv procent av landarealen. Skåne län har störst andel jordbruksmark av länen, 46 procent av landarealen. Trots att Norrbottens län uppfattas som ett skogslän är det bara Skåne län som har lägre andel produktiv skogsmark. Mer än 40 procent av landarealen består av improduktiv skogsmark, öppen myr och berg i dagen. Drygt hälften av landets fjällområden ligger i Norrbottens län. 8
Norrbottens län GEOGRAFI Antal invånare per km 2 35,9-36,0 9,0-35,8 4,8-8,9 0,8-4,7 0,2-0,7 Kommun/ Landareal Folkmängd Invånare region km 2 2013-12-31 per km 2 Arjeplog 12 557 2 980 0,2 Arvidsjaur 5 656 6 471 1,1 Boden 4 008 27 838 6,9 Gällivare 15 705 18 339 1,2 Haparanda 923 9 886 10,7 Jokkmokk 17 614 5 066 0,3 Kalix 1 808 16 387 9,1 Kiruna 19 140 23 196 1,2 Luleå 2 094 75 383 36,0 Pajala 7 840 6 299 0,8 Piteå 3 087 41 278 13,4 Älvsbyn 1 698 8 168 4,8 Överkalix 2 765 3 436 1,2 Övertorneå 2 362 4 709 2,0 Norrbottens län 97 257 249 436 2,6 Sverige 407 340 9 644 864 23,7 EU27 2012 4 306 586 505 701 172 117,4 9
23-24/5 18-19/7 27-28/5 14-15/7 31/5-1/6 10-11/7 Polcirkeln 4-5/6 6-7/7 8-9/6 2-3/7 12-13/6 28-29/6 20/6 21/6 Midnattssolen I nästan hela Norrbottens län kan man varje sommar se midnattssolen. Med midnattssol menas att det är möjligt att mitt i natten se solens mittpunkt när solen står rakt i norr. Vid midsommar kan midnattssolen även ses söder om polcirkeln på grund av ljusbrytningen i atmosfären. 10
Högsta och lägsta temperatur i länet Högsta Högsta Lägsta Lägsta Mätstation 2013 sedan 1901 2013 sedan 1901 Katterjokk 24,1 30,0-26,2-35,2 Nikkaluokta 26,4 28,5-40,8-49,4 Kvikkjokk 27,3 32,0-35,9-43,0 Arjeplog 25,7 31,5-32,0-42,2 Haparanda 28,8 32,5-27,6-41,7 Luleå 27,3 32,2-25,8-41,0 Piteå 25,1 34,9-28,6-41,5 KLIMAT Norrbotten i en Sverigejämförelse Årsmedeltemp. C Årsnederbörd mm Normalvärde Normalvärde Mätstation 2013 1961 90 2013 1961 90 Katterjokk 0,2-1,7 963 844 Kiruna 0,2-1,9 581 500 Arjeplog 1,0-0,7 563 554 Luleå 3,3 1,6 518 506 Piteå 3,6 2,1 587 539 Stockholm 7,8 6,6 459 539 Göteborg 8,6 7,7 809 758 Lund 8,7 7,9 598 666 Solskenstimmar Totalt Normalvärde Mätstation juni -13 dec -13 2013 1961 90 Katterjokk 184 0 1 195 1 153 Abisko 212 0 1 458 1 338 Kiruna 170 0 1 549 1 484 Luleå 276 2 2 049 1 771 Stockholm 264 33 2 117 1 821 Göteborg 239 31 1 931 1 722 Visby 347 38 2 242 1 882 11
BESÖKSMÅL 12
Besöksmål i Norrbottens län 1. Treriksröset Sveriges nordligaste punkt. 2. Abisko nationalpark med naturum. 3. Lapporten vid Torneträsk. 4. Icehotel byggs upp varje vinter i Jukkasjärvi. 5. Laponia UNESCO Världsarv, natur- och kulturarv. 6. Bifurkationen i Tärendö. 7. Kengis Bruk Europas nordligaste järnbruk. 8. Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum. 9. Polcirkeln Väg 95, väg 45, väg 97, E10 och väg 99. 10. Silvermuseet samiskt silver från medeltid till nutid. 11. Lappstaden världens största bevarade samiska kyrkstad. 12. Gallejaur unik miljö som berättar om inlandets och lappmarkens historia 13. Storforsen Europas största obundna fors. Fallsträcka 5000 m, fallhöjd 82 m. 14. Treehotel en unik boendeupplevelse med modernt designade träd rum mitt i en orörd natur. 15. Bodens fästning Europas största gördelfästning. 16. Gammelstads kyrkstad UNESCO Världsarv, cirka 400 stugor samt kyrka från medeltiden. 17. Kamlungeforsen i Kalix älv. 18. Jokkfall Kalix älv, fallhöjd 9 m. 19. Kukkolaforsen fi skemuseum, kvarnar, sågverk och fi skebodar. 13 BESÖKSMÅL
FRIDLYSTA ARTER Fridlysta växter och djur I hela Sverige är 300 växt- och djurarter fridlysta. Det handlar om kärlväxter, lavar, mossor, svampar och insekter. Alla groddjur och kräldjur är dessutom fridlysta. En förteckning över fridlysta arter i Norrbottens län finns på Länsstyrelsens hemsida. Fredade och fridlysta djur Alla däggdjur och fåglar omfattas av jaktlagstiftningen och är fredade utom under eventuella jakttider. För både fredade och fridlysta djur gäller att djuren inte får fångas, skadas eller dödas. Man får inte heller skada eller ta bort deras ägg, rom eller bon. För vissa skyddade djurarter, exempelvis de stora rovdjuren, kan skyddsjakt beviljas om de orsakar alltför omfattande skador. Statens vilt Vissa av de fredade djurarterna ingår i gruppen Statens vilt. Det innebär att de automatiskt tillfaller staten när de påträffas skadade eller döda. De ska överlämnas till polisen som är skyldig att ta hand om dem för rehabilitering eller vidarebefordran till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Av de djurarter som ingår i Statens vilt förekommer följande regelbundet i Norrbottens län: björn, varg, järv, lo, fjällräv, utter, fiskgjuse, bivråk, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla, slaguggla, salskrake, trana, gråspett, fjällgås, skräntärna, örnar, falkar och kärrhökar. 14
Naturreservat Nationalparker Världsarvet Laponia Naturreservat Fjällnära gränsen Nationalparker Världsarvet Laponia Vadvetjåkka Fjällnära gränsen Abisko Skyddad natur i Norrbottens län SKYDDAD NATUR Stora Sjöfallet/ Stuor Muorkke Padjelanta/ Badjelánnda Sarek Muddus/ Muttos Pieljekaise Haparanda skärgård Norrbotten har en fantastiskt rik och varierad natur som är en stor tillgång för länet. Cirka 25 procent av länets yta är skyddad som nationalparker eller naturreservat. Av det ligger cirka 95 procent ovanför gränsen för fjällnära skog. Av den produktiva skogen nedanför fjällnära gränsen är tre procent skyddad. 15
SKYDDAD NATUR Naturreservat I Norrbottens län finns 354 naturreservat. Här kan du vandra, plocka bär och svamp samt uppleva fjäll, gammelskogar, utsiktsberg, myrar och mycket mer. I de flesta naturreservat är det tillåtet att fiska, jaga och köra skoter. Nationalparker Norrbottens län har åtta nationalparker. De största ligger i fjällen. Mer än 90 procent av Sveriges nationalparksyta finns i länet. Sedan 1996 ingår fyra nationalparker i världsarvet Laponia. Sarek i Jokkmokks kommun, 197 000 ha, inrättad 1909. Känd för glaciärer och höga fjälltoppar. I dalgångarna finns ett rikt djurliv. Ingår i Laponia. Padjelanta/Badjelánnda i Jokkmokks kommun, 198 400 ha, inrättad 1962. Sveriges största nationalpark. Flera samiska visten, bland annat Stáloluokta vid den vackra sjön Virihávrre. Rik flora. Ingår i Laponia. Abisko i Kiruna kommun, 7 700 ha inrättad 1909. Några sevärdheter är utsikten från fjället Njullá, Abiskueatnus (Abiskojåkkas) kanjon, samt floran och fågellivet i området. I naturum Abisko finns utställningar, bildspel och guider. Vadvetjåkka i Kiruna kommun, 2 630 ha, inrättad 1920. Sveriges nordligaste och kanske mest svårtillgängliga nationalpark. Känd för floran i sydbranten på fjället Vádvecohkka, fågellivet i deltat och Sveriges djupaste karstgrottor. 16
Muddus/Muttos i kommunerna Jokkmokk och Gällivare, 49 340 ha, inrättad 1942. Här finns urskog och jättefuror, vattenfall, fågelrika myrmarker och klippraviner med intressant flora. Ingår i Laponia. Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke i kommunerna Jokkmokk och Gällivare, 127 800 ha, inrättad 1909. Några sevärdheter är Áhkkámassivets toppar och glaciärer, de samiska vistena Sáltoluokta och Bietsávrre och den storslagna Dievssavágge (Teusadalen). Ingår i Laponia. Pieljekaise i Arjeplogs kommun, 15 340 ha, inrättad 1909. Örtrik fjällbjörkskog och många småsjöar. Fjället Bieljijgájse har vacker utsikt. Haparanda skärgård i Haparanda kommun, 6 000 ha, inrättad 1995. Vidsträckta sanddyner, fiskeläget Kumpula med kapell från 1700-talet och varierande natur med ett rikt växt- och fågelliv. SKYDDAD NATUR Världsarvet Laponia 9 400 kvadratkilometer Utsett 1996 av FN-organet Unesco. Här finns en levande samisk kultur med tillhörande näringar samt flera nationalparker och naturreservat. Laponia är det enda kombinerade natur- och kulturarvet i Norden och ett av endast fyra i världen som representerar ett urfolks landskap. 17
KULTURMILJÖER Kulturmiljöer i Norrbottens län Länets historia syns i kulturlandskapet, på skärgårdens öar, längs älvdalarna, i inlandets skogar och i den vidsträckta fjällvärlden. Ortnamnen och bebyggelsen berättar om länets kulturella mångfald och om det samiska, finska och svenska kulturarvet. Här levde jägare och fiskare redan på stenåldern. De äldsta boplatserna i länet finns i Arjeplog och Pajala kommuner. Det går inte att tala om en enhetlig byggnadstradition i Norrbotten. Ladan är en karaktärsbyggnad, andra är Norrbottensgården, härbret, rökpörtet och rökbastun. Den samiska kåtan finns av flera olika typer byggda av torv, näver eller timmer. I världsarvet Gammelstad finns landets största och bäst bevarade kyrkstad vid den medeltida kyrkan. Vid Lappstaden i Arvidsjaur ligger de många timmerkåtorna och härbrena samlade en bit från kyrkan. Bland länets många kyrkobyggnader finns allt från skärgårdskapell, kyrkkåtor och ståtliga träkyrkor som Kiruna kyrka till stadsdelskyrkor. Lappstaden i Arvidsjaur. 18
Gamla fi skelägen i skärgården minner om fiskets och säljaktens stora betydelse. Exempel på Norrbottens industriarv finns från 1600-talets gruvlämningar i Nasafjäll och Sjangeli, det första järnbruket i Kengis och fram till modern tid med de stora statliga verkens industrimiljöer med gruvor, järnverk, kraftstationer, broar, stationshus och hamnar. Malmfälten och malmbanan har många värdefulla bebyggelsemiljöer. Tillsammans med malmhamnen i Luleå, Porjus kraftstation vid landets enda bevarade kraftverkssamhälle och Bodens fästning utgör de Norrbottens teknologiska megasystem - ett av Sveriges tolv viktigaste industriminnen. Skogsbruket och sågverksrörelsen har satt många spår i kulturlandskapet, mest påtagliga är träpatronernas herrgårdar. Norrbottens städer har alla sin karaktär. Boden präglas av ett sekel med militär verksamhet. Haparanda har kvar sin karaktär av trästad, med den enda intakta handelsgården i norra Sverige och Piteå har sitt vackra Rådhustorg. Kirunas unika miljöer är både uppbyggda kring och hotas av gruvnäringen. Luleå har landets enda residens helt byggt i trä. Här finns också Svartöstadens välbevarade kåkstad. KULTURMILJÖER Kulturmiljöer av riksintresse 74 Byggnadsminnen 35 Kyrkor 68 Registrerade fornlämningar 23 338 Kulturreservat 2 19
KULTUR Kommunernas bruttokostnader för kultur 2012 Kommun/Region Kronor per invånare Jokkmokk 1 779 Övertorneå 1 662 Luleå 1 591 Arjeplog 1 476 Piteå 1 460 Kiruna 1 440 Haparanda 1 277 Arvidsjaur 1 249 Pajala 1 186 Gällivare 1 166 Kalix 1 081 Älvsbyn 1 081 Boden 795 Överkalix 695 Norrbottens län 1 281 Sverige 1 104 I kostnaderna för kommunens kulturverksamhet ingår anslag till bibliotek, museer, musik- och kulturskolor samt stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer. Tre fjärdedelar av Norrbottens kommuner anslår mer pengar per invånare på kultur än riksgenomsnittet. Störst kostnader har Jokkmokks kommuner med drygt 1 700 kronor per person. 20
Kultur Norrbottensmusiken har verksamheter som Norrbotten Big Band, Norrbotten NEO, Piteå Kammaropera liksom ungdomsbandet AYJO, tjejkören Arctic Light samt Norrbottens Ungdomssymfoniker. I Luleå finns Norrbottens museum, i Jokkmokkk samemuseet Ájtte och i Arjeplog Silvermuseet. Norrbottensteatern som startades 1967 i Luleå är Sveriges äldsta regionteater. Teatern har ett nära samarbete med Teaterhögskolan, en av fyra skådespelarutbildningar i Sverige. I länet finns också Samiska teatern, Tornedalsteatern, Teater Scratch och Lule Stassteater. Dans i Nord är ett utvecklingsoch resurscentrum för dans. Kulturens Hus i Luleå samt Studio Acusticum i Piteå invigdes båda 2007 nya moderna konsertlokaler med akustik i världsklass. Filmpool Nord är ett regionalt bolag för produktion av film. I länet genomförs årligen festivaler och musikarrangemang som Piteå dansar och ler, Luleå hamnkalas, Matteifestivalen, Kirunafestivalen, Festspelen i Piteå, Kalottjazz & blues i Tornio/Haparanda och Saltoluokta folkmusikfestival. Jokkmokks Marknad, en drygt 400-årig tradition, genomförs första helgen i februari. Piteå Summergames är den näst största ungdomsturneringen i fotboll i Sverige. KULTUR Foto: Peter Rosén 21
JAKT OCH FISKE Fiske Norrbottens län har mest fiskevatten i Sverige. Här finns mer än 30 000 sjöar, 20 mil kuststräcka och cirka 2 500 mil strömmande vatten varav cirka 250 mil är laxförande. Norrbottens vattendrag står idag för 70-90 procent av den totala mängd laxsmolt som naturligt produceras i Östersjöområdet. Ovanför odlingsgränsen bedriver samerna sitt traditionella fiske för husbehov och försäljning. Parallellt med det finns ett attraktivt sportfiske och en fisketurism under utveckling. Vid kusten finns ett livskraftigt yrkesfiske där den viktigaste produkten är den exklusiva Kalix-löjrommen som fås från Norrbottens landskapsfisk siklöjan. Vid sidan av yrkesfisket bedrivs ett aktivt fritidsfiske efter arter som sik, abborre och siklöja. Foto: Tomas Utsi Jakt Älgjakten är den klart dominerande jakten i länet. Ripjakt är en annan populär jaktform, inte minst för utländska besökare. Hare, räv, mård och rådjur samt skogshöns jagas främst i skogslandet. Vid kusten och i skärgården sker jakt på gäss, änder och gråsäl. Andra arter som under senare år blivit föremål för jakt är bäver och björn. Fällda älgar 2013 Tjurar Kor Summa vuxna Kalvar Fällda älgar totalt 4 029 3 175 7 204 4 863 12 067 Totalt fälls ca 100 000 älgar i Sverige årligen. 22
De stora rovdjuren i Norrbottens län De fyra stora rovdjuren varg, järv, lo och björn finns i länet. Vargen har ingen fast stam, men länet besöks regelbundet av vargar. Länets lodjursstam med cirka 180 djur fi nns koncentrerad till mellersta fjällområdet samt östra och södra delarna av länet. Norrbottens län har drygt 400 järvar, vilket är huvuddelen av Sveriges järvstam. Länet har cirka 700 björnar. Rovdjuren orsakar skador framför allt på renskötseln. Licensjakt är tillåten på björn och lodjur. När problemen blir stora kan skyddsjakt tillåtas på samtliga arter. Staten betalar årligen ut ersättning till renskötseln för rovdjursförekomst. Länsstyrelsen ansvarar tillsammans med samebyarna för inventering av rovdjursstammarnas storlek och utbredning i länet. I första hand är det honor med ungar som inventeras. ROVDJUR Järvhonor med ungar 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Norrbottens län 45 60 48 63 66 71 46 Sverige 78 111 85 116 118 125 99 Lodjurshonor med ungar 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Norrbottens län 26 35 40 34 45 44 33 Sverige 232 203 271 202 261 243 191 Fällda björnar i Norrbottens län 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 20 24 25 46 21 55 72 72 85 85 23
SAMHÄLLSSERVICE Avstånd till närmaste livsmedelsbutik 2013 Andel av befolkningen (%) per avstånd Kommun mindre än 5 - mer än region 5 min 30 min 30 min Arjeplog 73 25 2 Arvidsjaur 80 18 2 Boden 83 17 0 Gällivare 87 13 0 Haparanda 83 17 0 Jokkmokk 86 14 0 Kalix 81 19 0 Kiruna 94 6 0 Luleå 90 10 0 Pajala 73 27 0 Piteå 90 10 0 Älvsbyn 79 21 0 Överkalix 55 45 0 Övertorneå 64 33 4 Norrbottens län 86 14 0 Norrland 85 14 0 Stockholms län 97 3 0 Sverige 91 9 0 24
Kronor per elev Äldre- o Arbets- Infra- Kommun/ Barn- Grund- Gymnasie- funktions- marknads- struktur, Region omsorg skola skola hindrade åtgärder Kultur Fritid skydd, mm Bruttokostnader 2012, kronor per invånare Arjeplog 5 578 140 577 176 049 25 733 8 768 1 476 2 086 8 950 Arvidsjaur 5 965 115 952 176 995 31 031 3 753 1 249 1 767 6 699 Boden 6 567 94 754 101 453 24 007 966 795 2 691 5 608 Gällivare 5 060 108 431 135 526 25 060 1 187 1 166 1 864 7 316 Haparanda 6 987 86 928 125 713 23 219 2 552 1 277 2 596 4 488 Jokkmokk 4 961 121 410 114 115 23 971 3 500 1 779 1 570 10 327 Kalix 6 208 96 171 140 289 20 903 1 787 1 081 2 606 4 542 Kiruna 6 827 108 069 105 950 23 891 970 1 440 1 333 5 588 Luleå 8 209 91 204 102 896 17 565 1 660 1 591 2 488 5 262 Pajala 5 484 130 188 134 869 32 308 555 1 186 1 652 4 754 Piteå 7 050 97 193 112 826 18 825 1 531 1 460 1 757 4 953 Älvsbyn 7 196 90 061 138 741 26 828 1 840 1 081 1 283 5 630 Överkalix 4 857 120 124 136 572 33 705 4 118 695 2 362 5 786 Övertorneå 5 723 115 209 123 383 29 111 6 013 1 662 2 225 5 393 Norrbottens län 6 190 108 305 130 384 25 439 2 800 1 281 2 020 6 092 Sverige 7 213 96 668 110 394 19 353 1 759 1 104 1 480 4 286 SAMHÄLLSSERVICE 25
INFRASTRUKTUR Statsvägar Väglängd, km Norrbottens län Sverige Samtliga statsvägar 8 644 98 317 därav belagd väg 5 660 65% 78 113 79% Kommunikationer I Norrbottens län finns fem orter med reguljär flygtrafik: Luleå, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Luleå Airport är Sveriges sjätte största flygplats och flyglinjen till Stockholm/Arlanda har flest passagerare av samtliga inrikeslinjer i landet. Länet genomkorsas av vägarna E4, E10, E45 och riksväg 95 med internationella kopplingar till Norge och Finland. Vägarna i Norrbotten spelar en mycket viktig roll för att knyta samman det stora länet. Tio procent av Sveriges vägnät finns i Norrbottens län. Hamnen i Luleå är Sveriges ledande massgodshamn. En effektiv isbrytarverksamhet gör det möjligt med omfattande sjöfart hela året på hamnarna i Piteå och Luleå. Hamnen i Kalix har också den sjöfart åren runt om än i mindre omfattning än på Luleå och Piteå. Länets järnvägsnät i såväl nord-sydlig riktning som Finland och vidare österut är mycket viktiga länkar för både godsoch persontrafi k. Malmbanan mellan Luleå och Narvik i Nordnorge är Sveriges viktigaste godsstråk. Hälften av Sveriges totala tonnage på järnväg fraktas mellan Kiruna och Narvik. 26
Trafikflödeskarta, huvudvägar INFRASTRUKTUR Fordon per dygn i tusental 8 000-12 000 5 000-7 999 2 000-4 999 0-1 999 Flygplatser Flygplats passagerare 2013 Luleå Airport 1 105 680 Kiruna Airport 226 003 Arvidsjaur flygplats 51 029 Lapland Airport, Gällivare 40 046 Pajala fl ygplats 4 782 27
ARBETSRESOR Resor med kollektivtrafik 2012 Resor Invånare Län (1000-tal) (1000-tal) Resor/inv Stockholm 744 396 2 127 350 Västra Götaland 259 295 1 600 162 Skåne 157 045 1 263 124 Uppsala 30 200 342 88 Östergötland 26 585 434 61 Blekinge 8 169 152 54 Jönköping 17 519 339 52 Halland 15 689 304 52 Gävleborg 14 265 277 52 Dalarna 13 521 277 49 Värmland 13 121 273 48 Örebro 12 751 283 45 Västernorrland 10 589 242 44 Jämtland 5 226 126 41 Kronoberg 7 585 186 41 Västerbotten 10 529 260 40 Västmanland 9 392 256 37 Södermanland 9 943 275 36 Norrbotten 8 113 249 33 Kalmar 7 529 234 32 Gotland 1 051 57 18 Sverige 1 382 513 9 556 145 Storstadslänen 1 160 736 4 991 233 Norrland 48 722 1 154 42 Övriga Sverige 173 055 3 412 51 Undersökningar av resvanor visar att 32 procent av arbetsresorna i storstäder sker kollektivt. I många kommuner utanför storstäderna är andelen mindre än 10 procent. Det gäller även Norrbottens kommuner. 28
Foto: Per Pettersson
ARBETSRESOR Arbetspendling över kommungräns 2012 Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kommun Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Boden 713 1 155 1 799 2 314-1 086-1 159 Piteå 540 1 046 1 376 2 405-836 -1 359 Kalix 298 437 436 836-138 -399 Älvsbyn 208 375 254 711-46 -336 Pajala 91 159 124 393-33 -234 Övertorneå 78 127 129 290-51 -163 Haparanda 175 275 212 397-37 -122 Jokkmokk 87 220 129 282-42 -62 Arvidsjaur 158 323 142 403 16-80 Överkalix 74 125 84 166-10 -41 Arjeplog 94 254 58 160 36 94 Gällivare 301 787 216 374 85 413 Kiruna 385 1 155 214 293 171 862 Luleå 3 351 5 083 1 551 2 432 1 800 2 651 Omkring 18 000 personer i Norrbottens län reser från sin hemkommun till en annan för att arbeta. Av dessa pendlar 4 100 till andra län, de flesta till Stockholms län och Västerbottens län. Luleåregionen, dvs Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn bildar en gemensam arbetsmarknadsregion. Stor pendling sker i Luleåregionen där närmare 70 procent av länets befolkning bor. Män har historiskt sett pendlat både oftare och längre än kvinnor men skillnaden i pendlingsvanor mellan könen minskar. 30
Personbilar i trafik vid årsskiftet 2013/2014 Personbilar i Kommun/ ägda av: trafik per Region Bilar kvinnor män företag 1000 inv. Överkalix 2 169 581 966 622 631 Arjeplog 1 834 467 763 604 615 Gällivare 11 186 3 122 6 292 1 772 609 Jokkmokk 3 005 796 1 348 861 593 Pajala 3 737 932 1 584 1 221 593 Älvsbyn 4 794 1 281 2 493 1 020 586 Arvidsjaur 3 758 970 1 821 967 581 Kiruna 13 437 3 453 7 502 2 482 580 Piteå 23 589 6 619 12 815 4 155 572 Kalix 9 394 2 702 4 801 1 891 571 Övertorneå 2 682 636 1 239 807 568 Boden 15 180 4 142 8 217 2 821 546 Haparanda 5 299 1 600 2 812 887 535 Luleå 37 725 10 154 20 350 7 221 500 Länet 137 789 37 455 73 003 27 331 552 Sverige 4 495 473 1 232 9112 309 129 953 433 467 PERSONBILAR Norrbottens län är en av Sveriges biltätaste regioner. År 2013 nyregistrerades 5 389 bilar. Bilparkens ålder redovisas vart femte år. I Norrbottens län var den 2010 drygt 12 år jämfört med ett genomsnitt i Sverige på 9,6 år. 31
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2013 BOSTÄDER Index över fastighetspriser för permanenta småhus, 1990=100 efter län och tid 350 300 250 200 150 100 50 Norrbottens län Västerbottens län Stockholms län Sverige Fastighetsmarknaden Det är billigt att köpa bostad i Norrbottens län. Medelpriset för bostadsrätter år 2013 var 500 000 kronor i Norrbottens län att jämföra med riksgenomsnittets 1 404 000. Fastighetsprisindex år 2013 (prisutvecklingen 1990-2013) för permanenta småhus var 200 i Norrbottens län och 272 i riksgenomsnitt. Alltså har priserna ökat med 100 procent i Norrbottens län och 172 procent i Sverige i genomsnitt. Prisutvecklingen i Norrbottens län är lägst i landet. Bostadsbestånd Bostadsbeståndet i Norrbottens län är jämnt fördelat mellan småhus och lägenheter i flerbostadshus. Andelen småhus är något högre än genomsnittet i Sverige, men det är stora skillnader i länet. I Pajala kommun är 77 procent av bostäderna småhus. 32
Utbildningsnivå för kvinnor och män 25 64 år Norrbottens län 2013 Kvinnor Män UTBILDNING Folk- eller grundskola Gymnasium högst 2 år Gymnasium 3 år Eftergymn. mindre än 3 år Eftergymn. 3 år eller mer Forskarutbildning Kvinnor Män Länet Sverige Länet Sverige 8,9 11,0 11,2 14,8 28,0 22,2 35,6 26,1 20,7 20,0 23,8 21,6 14,8 15,6 13,0 14,7 26,0 28,8 14,2 19,5 0,7 1,0 1,1 1,4 Fler kvinnor än män har högskoleutbildning, både i länet och i Sverige. I Norrbottens län har 41 procent av kvinnorna och 28 procent av männen eftergymnasial utbildning. 33
UTBILDNING Avslutat gymnasiet 2009/2010 och påbörjat högskola/universitet inom 3 år (%) Övertorneå Boden Kalix Arvidsjaur Arjeplog Pajala Piteå Luleå Älvsbyn Haparanda Gällivare Jokkmokk Kiruna Överkalix Norrbottens län Sverige 0 10 20 30 40 50 60 70 Kvinnor Män 44 procent av kvinnorna som gick ut gymnasiet i Norrbottens län år 2010 studerade på högskola inom tre år, jämfört med 27 procent av männen. % Foto: 34 Jens Bäckström
Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet (LTU) etablerades redan 1971 som ett nationellt lärosäte. LTU är idag ett internationellt välrenommerat forskningsuniversitet som i nära samarbete med näringsliv och samhälle definierar viktiga behov. LTUs ambition är att fram till 2020 bli världsledande inom sina starka forsknings- och innovationsområden. Universitetet erbjuder kvalificerade utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, hälsovetenskap, musik, media, lärande och teater. Universitetet ger även utbildningar i Skellefteå, Piteå och Kiruna och rekryterar studenter från hela landet. Bergskolan i Filipstad har under senare år blivit en del av universitetet. Universitetets forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Universitetet har nio starka forsknings- och innovationsområden som bygger på samarbete där specialistkompetens från olika kompletterande discipliner och forskningsämnen samarbetar. LTU har av regeringen utsetts att nationellt ansvara för de två strategiska innovationsområdena Processindustriell IT och automation samt Gruv- och metallutvinnande industri. Universitetet ingår sen tidigare i det strategiska området Bio4Energy. UTBILDNING Studenter 19 000 Anställda 1 700 Professorer 190 Omsättning 1,6 miljarder kronor 35
BEFOLKNING Befolkningsstruktur 2013 Kvinnor Män 100-95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 % 5 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 % Norrbottens län Sverige Folkmängd 2013-12-31 samt förändringar 2013 Kommun/ Folk- In- Ut- Förregion mängd Födda Döda flyttade flyttade ändring Arjeplog 2 980 22 48 126 174-74 Arvidsjaur 6 471 67 79 275 260 4 Boden 27 838 261 311 1 715 1 429 240 Gällivare 18 339 195 227 738 676 32 Haparanda 9 886 89 115 555 548-18 Jokkmokk 5 066 42 80 260 242-20 Kalix 16 387 134 217 550 598-131 Kiruna 23 196 283 247 1 068 877 224 Luleå 75 383 765 634 3 825 3 476 478 Pajala 6 299 55 127 319 228 20 Piteå 41 278 440 432 1 483 1 291 200 Älvsbyn 8 168 60 103 334 323-32 Överkalix 3 436 24 63 117 139-61 Övertorneå 4 709 25 78 223 232-63 Länet 249 436 2 462 2 761 7 861 6 766 799 Sverige 9 644 864 113 593 90 402 115 845 50 715 88 971 36
Norrbottens län har större andel av befolkningen i åldersgruppen 65 år och äldre än genomsnittet i Sverige. Lägst andel äldre har Luleå kommun med 19,2 procent. Andelen barn 0-15 år är störst i kommunerna Kiruna och Piteå och lägst i Överkalix kommun. Befolkning per åldersgrupp 2013 (%) Kommun/ Ålder region 0-15 16-64 65- Arjeplog 14,1 58,6 27,3 Arvidsjaur 15,5 57,3 27,1 Boden 16,0 61,2 22,8 Gällivare 14,6 61,6 23,8 Haparanda 16,4 58,7 24,9 Jokkmokk 13,2 60,3 26,5 Kalix 15,6 57,7 26,7 Kiruna 17,4 62,4 20,2 Luleå 16,3 64,5 19,2 Pajala 14,4 53,8 31,7 Piteå 17,0 61,2 21,8 Älvsbyn 16,4 58,4 25,1 Överkalix 12,3 55,4 32,3 Övertorneå 13,9 57,4 28,7 Länet 16,1 61,4 22,5 Sverige 18,1 62,5 19,4 BEFOLKNING Foto: Per Pettersson 37
1968 1977 1983 1989 1995 2001 2007 2013 BEFOLKNING Folkmängd i Norrbottens län 1968-2013 100 000 80 000 Förändring i % 12 60 000 40 000 20 000 0 79-22 -41-24 290 0-15 år 16-24 år 25-39 år 40-64 år 65-79 år 80-- år Befolkningen i Norrbottens län har minskat med närmare 11 000 personer sedan år 1968. Befolkningsstrukturen har förändrats med en kraftig ökning av antalet äldre och stor minskning av antalet yngre. 38
1997 1999 1969 1973 2001 2003 1977 1981 1985 2005 1989 1993 2007 1997 2009 2001 2005 2011 2013 2009 2013 2 000 1 500 1 000 500 0-500 -1 000 Födelsenetto i Norrbottens län 1969-2013 (födda minus döda) BEFOLKNING Antal födda per 1000 av befolkningen 13 12 11 10 9 8 Norrbotten Sverige EU27 Antalet födda i Norrbottens län per 1 000 av befolkningen är lägre än genomsnittet i såväl Sverige som EU. 39
Foto: Tomas Utsi Kiruna Boden Foto: Pär Domeij/Synk Luleå Foto: Per Pettersson
Haparanda Foto: HaparandaTornio turistbyrå Foto: Anders Alm/Synk Piteå
ARBETE/NÄRINGSLIV Näringsliv Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Länet har exporterande tillverkningsföretag, en växande turism- och tjänstesektor och småföretag inom många olika områden får allt större betydelse. Etableringen av Facebooks egna datacenter i Luleå har breddat och kompletterat länets näringsliv. Etableringen har väckt globalt intresse och öppnar för fler satsningar i länet. Investeringsviljan i befintliga företag är stor. Gruvföretagen miljardinvesterar på flera platser i länet. Testverksamheterna i flera av länets kommuner har växt stadigt. Här testar internationella företag bland annat bilkomponenter, flyg och robotar. Gränshandeln med både Norge och Finland växer. I östra Norrbotten utvecklas samarbetet mellan Haparanda och Torneå hela tiden. Polarbröd i Älvsbyn levererar fryst matbröd till hela landet och Europa. Älvsbyhus är Nordens största trähustillverkare. Lindbäcks Bygg är ledande i Sverige vad gäller industriellt producerade flerbostadshus i trä. Polarica i Haparanda handlar med bär och vilt i Europa och världen. Polaris Eyewear AB i Boden tillverkar glasögon och har dotterbolag i England och Japan. Liko AB i Luleå är världsledande på personlyftar till sjukvården. Swerea MEFOS i Luleå är norra Europas metallurgiska utvecklingscentrum. Interactive Institute Swedish ICT i Piteå är ett experimentellt IT och design forskningsinstitut. Swerea SICOMP i Öjebyn är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom materialområdet polymera fiberkompositer. Winternet i Boden är ett test-, rådgivnings-, forsknings- och utvecklingscentrum för idrott, friskvård, folkhälsa, hälsa och rehabilitering. 42
Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå (ETC) är en forskningsorganisation som genomför forskning och tillhandahåller tjänster till akademi, samhälle och industri. Esrange i Kiruna är en unik resurs i Sverige och Europa eftersom det är den enda europeiska raketbas där man kan sända upp sondraketer och sedan landa lasten på land och bärga den. EISCAT association är en vetenskaplig organisation som driver ett antal radaranläggningar på Nordkalotten och Svalbard, organisationens huvudkontor ligger i Kiruna. SSAB är en av världens ledande tillverkare av stål. Gestamp Hardtech levererar krockskydd till den europeiska och amerikanska bilindustrin och Ferruform gör chassikomponenter till lastbilar och bussar. Forskning och kompetensutveckling skapar nya näringar i länet. Vid Musikhögskolan i Piteå finns företagsbyn Acusticum med inriktning på musik och media. Arbetsmarknaden i Boden utvecklas från offentlig till privat sektor. I Kiruna bedrivs internationell rymd- och miljöforskning. Foto: Anders Alm/Synk ARBETE/NÄRINGSLIV 43
ARBETE/NÄRINGSLIV Länets största arbetsgivare 2013 Företag LKAB 3 725 SSAB EMEA AB 1 375 Samhall AB 1 075 COOP Norrbotten 825 Boliden Mineral AB 725 TeliaSonera Sverige AB 625 Gestamp Hardtech AB 575 Smurfi t Kappa Kraftliner Piteå AB 575 Ferruform AB 550 Billerud Karlsborg AB 425 Inre Kraft i Norr AB 425 SCA Munksund AB 325 IKEA Försäljnings AB 225 Last & terräng Häggroths traktor AB 225 Polarbröd AB 225 Offentlig sektor Norrbottens läns landsting 7 475 Luleå kommun 7 025 Piteå kommun 4 275 Bodens kommun 2 875 Försvarsmakten 2 675 Kiruna kommun 2 125 Gällivare kommun 1 875 Kalix kommun 1 575 Luleå tekniska universitet 1 525 Älvsbyns kommun 1 275 Haparanda kommun 1 125 Arvidsjaurs kommun 925 Rikspolisstyrelsen 725 Pajala kommun 575 Övertorneå kommun 575 Jokkmokks kommun 525 Överkalix kommun 525 Arbetsförmedlingen 525 Arjeplogs kommun 375 44
Arbetsställen 2013 fördelade efter antal anställda, procent Inga anstälda Länet Sverige 0 72 69 1-9 22 25 10-49 5 5 50-1 1 ARBETE/NÄRINGSLIV Sju av tio arbetsställen i Norrbottens län är enmansföretag utan anställda. Med arbetsställe avses varje adress där företag bedriver verksamhet. Norrbottens län har närmare 34 000 arbetsställen. Arbetsställen 2013 efter näringsgren, procent Areella Tillverkning, gruvor, energi Byggindustri Handel Hotell och restaurang Transport och kommunikation Fastighet, försäkring, kreditinstitut Myndigheter, utbildning, hälso- och sjukvård Andra samhälleliga och personliga tjänster Länet Sverige 37,7 19,9 5,3 5,0 7,1 8,1 9,0 11,9 2,3 2,7 3,0 2,6 17,5 26,1 6,6 7,7 11,6 16,0 45
ARBETE/NÄRINGSLIV Förvärvsarbetande per näringsgren 2012 Antal Procent Näringsgren Kvinnor Män Totalt Länet Riket Jordbruk, skogsbruk, jakt, fi ske 998 3 423 4 421 3,7 1,8 Tillverkning och utvinning 2 932 13 748 16 680 13,8 13,5 Energi, vatten, avfall 312 1 301 1 613 1,3 1,0 Byggverksamhet 1 039 10 013 11 052 9,1 6,8 Handel 5 280 5 810 11 090 9,2 12,4 Transport och magasinering 1 026 5 076 6 102 5,0 5,1 Hotell- och restaurang 2 276 1 412 3 688 3,0 3,2 Information, kommunikation 1 036 1 840 2 876 2,4 3,8 Finans- och försäkringsverksamhet 924 580 1 504 1,2 2,0 Fastighetsverksamhet 565 1 092 1 657 1,4 1,5 Företagstjänster 5 090 6 460 11 550 9,5 10,9 Offentlig förvaltning, försvar 4 110 4 768 8 878 7,3 5,6 Utbildning 9 269 3 014 12 283 10,1 10,5 Vård och omsorg; sociala tjänster 17 908 3 557 21 465 17,7 16,3 Kulturella och personliga tjänster 2 672 1 956 4 628 3,8 4,3 Näringsgren okänd 927 661 1 588 1,3 1,1 Samtliga näringsgrenar 56 364 64 711 121 075 100 100 46
Nystartade företag 2012 Antal Nya företag nya per 1000* Region företag invånare Arjeplog 21 11,1 Arvidsjaur 36 9,5 Boden 130 7,6 Gällivare 96 8,4 Haparanda 40 6,6 Jokkmokk 31 9,9 Kalix 71 7,3 Kiruna 125 8,6 Luleå 450 9,3 Pajala 40 11,7 Piteå 199 7,8 Älvsbyn 37 7,6 Överkalix 24 12,0 Övertorneå 29 10,4 Norrbottens län 1 329 8,6 Sverige 69 216 11,5 *) Befolkning 16-64 år ARBETE/NÄRINGSLIV 47
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ARBETE/NÄRINGSLIV Öppet arbetslösa 16-64 år, årsmedeltal 1996-2013 (%) 15 12 9 6 3 0 Kvinnor, Norrbottens län Kvinnor, Sverige Män, Norrbottens län Män, Sverige Öppet arbetslösa eller i program Arbetslösa eller i program (%) 9,8-9,9 8,1-9,7 7,0-8,0 5,7-6,9 3,9-5,6 Den genomsnittliga andelen öppet arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarknadsprogram år 2013 är 7,2 procent i Norrbottens län och i hela landet 6,7 procent. 48
Andel förvärvsarbetande av befolkningen 2012, procent 4 Kvinnor 3 2 1 0 Sysselsatta 100-95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 Män 0 1 2 3 4 Ej sysselsatta ARBETE/NÄRINGSLIV Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst 2012 (tusental kr) Kommun/region Kvinnor Män Totalt Kiruna 236,0 330,9 285,0 Gällivare 226,7 317,4 273,5 Luleå 219,5 281,0 250,5 Piteå 207,5 286,5 246,8 Boden 209,5 268,6 239,1 Kalix 207,8 261,4 235,1 Arvidsjaur 202,9 263,5 233,4 Arjeplog 204,7 247,9 227,3 Jokkmokk 200,9 250,6 226,3 Älvsbyn 190,3 261,5 226,1 Pajala 195,1 248,1 223,0 Överkalix 200,6 237,9 219,8 Övertorneå 193,6 224,4 210,1 Haparanda 191,9 223,9 208,2 Norrbottens län 213,2 279,5 246,8 Sverige 215,1 288,0 251,2 EU28 151,5 158,0 154,7 49
REGIONAL EKONOMI Bruttoregionprodukt 2011 Index Sverige = 100 113-139 94-112 85-93 80-84 77-79 Bruttoregionprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukt (BNP). BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år och visar hur stor produktionen är. BRP i Sverige var i genomsnitt 368 000 kronor per invånare år 2011. Detta värde har erhållit index 100. Index för Norrbottens län var 113, dvs tretton procent högre än riksgenomsnittet. Bruttoregionprodukt per sysselsatt 2011 (tkr) 50 Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentlig sektor Totalt 0 200 600 1 000 1 400 Länet Sverige Länet har den högsta produktiviteten mätt som BRP per sysselsatt efter Stockholms län.
Industrins investeringar 2011-2013 REGIONAL EKONOMI Kronor per invånare 32 200-32 300 8 300-32 199 4 600-8 299 3 300-4 599 1 100-3 299 Under åren 2011-2013 har industrin årligen investerat 5 500 kronor per invånare i genomsnitt i Sverige. Industrins största investeringar under perioden gjordes i Norrbottens län med 32 000 kronor per invånare. Index 1991 = 100 600 Byggnader 500 Maskiner 400 300 200 100 Utveckling av industrins investeringar 1991-2014 Byggnader Maskiner 0 1991 1995 2000 2005 2010 Planer 2014 51
REGIONAL EKONOMI Export-/importföretag fördelade efter landområden med vilka handel bedrivs år 2012 Export % 75 Sverige Länet 50 25 Import 0 Norden EU Övriga Europa Fjärran Östern Övriga Asien Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika p % 75 Sverige Länet 50 25 0 Norden EU Övriga Europa Fjärran Östern Övriga Asien Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika 52
Export/importföretag 2012 efter omsättning Export Import REGIONAL EKONOMI -250 Tkr 250-999 Tkr 1-49 Milj. Kr >50 milj. Kr Norrbotten Export Import Sverige Export Import 63 71 51 61 16 16 17 16 18 13 27 21 2 1 5 3 Norrbottens län har cirka 2 200 importerande företag och cirka 780 exporterande. De fl esta export- och importföretagen i Norrbottens län handlar med länderna inom EU. Länet har mindre andel exportföretag med handel inom Norden än Sverige i genomsnitt. Exportvärde miljarder kronor. 2013 Län Värde Stockholm 327,8 Västra Götaland 196,8 Skåne 92,7 Västmanland 44,6 Östergötland 41,5 Jönköping 40,6 Södermanland 40,6 Norrbotten 33,3 Örebro 29,6 Kronoberg 29,4 Dalarna 29,3 Län Värde Gävleborg 29,2 Västernorrland 23,8 Uppsala 21,1 Värmland 20,0 Halland 15,1 Kalmar 13,9 Blekinge 13,3 Västerbotten 11,2 Jämtland 2,7 Gotland 0,1 53
TRANSPORTER Sjöfart Region Godsmängd miljoner ton Västra Götalands län 43,2 Skåne län 31,3 Norrbottens län 10,4 Stockholms län 9,8 Blekinge län 8,7 Gävleborgs län 5,9 Södermanlands län 5,7 Västernorrlands län 5,5 Hallands län 4,2 Kalmar län 3,9 Östergötlands län 3,6 Västerbottens län 3,4 Västmanlands län 2,7 Värmlands län 1,3 Gotlands län 0,9 Uppsala län 0,6 Sverige 141,1 31,3-43,3 8,7-31,2 5,5-8,6 2,6-5,4 0,5-2,5 Inrikes sjöfart Utrikes sjöfart Hamnarna i Luleå, Piteå och Kalix är öppna för sjöfart hela året tack vare de isbrytare som vintertid assisterar längs hela Norrlandskusten. Luleå hamn är i tonnage räknat en av Sveriges fem största hamnar genom hanteringen av råvaror för gruv- och stålindustrin. Piteå är utskeppningshamn för trä och papper. Båda hamnarna är importhamnar för petroleumprodukter. Kalix hamn hanterar idag huvudsakligen papper och pappersmassa. 54
Gods på lastbil Region Godsmängd miljoner ton Västra Götalands län 40,8 Skåne län 32,5 Stockholms län 25,9 Jönköpings län 16,9 Östergötlands län 15,4 Västernorrlands län 15,0 Norrbottens län 12,5 Dalarnas län 12,3 Hallands län 11,5 Gävleborgs län 11,2 Kronobergs län 10,9 Kalmar län 10,7 Värmlands län 9,4 Södermanlands län 9,4 Västerbottens län 8,5 Västmanlands län 8,1 Örebro län 7,6 Uppsala län 7,2 Jämtlands län 4,9 Blekinge län 4,8 Gotlands län 0,8 Sverige 276,2 TRANSPORTER 225,9-40,8 15,0-25,8 10,7-14,9 7,1-10,6 0,7-7,0 Inom länet Till andra län 55
GRUVNÄRING Gruvnäring och stålindustri Boliden AB:s Aitikgruva i Gällivare är Europas största koppargruva. I LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna bryts 90 procent av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor och LKAB planerar att öppna flera nya gruvor. I Pajala har Northland Resources AB öppnat en ny järnmalmsgruva 2013. Malmtransporter går från gruvorna i Malmberget, Kiruna och Pajala till Luleå samt Narvik i Norge. SSAB med masugnar i Luleå och Oxelösund, är en av LKAB:s största kunder. SSAB är en producent av höghållfasta stål. Bolaget har en råstålskapacitet om 6 miljoner ton. Av leveranserna utgör de höghållfasta stålen omkring 38 procent av de totala leveranserna. SSAB:s höghållfasta stål säljs över hela världen. 56
Skogsnäring Skogen i Norrbotten har en växlande karaktär, från lågproduktiva fjällnära områden till bördiga älvdalar. Den rika och varierade naturen är en stor tillgång för människorna i distriktet och nästan 25 procent av landytan utgörs av skyddade naturområden. Totalt är 34 procent av Norrbottens län täckt av produktiv skogsmark. Nästan 60 procent av den produktiva skogen är över 60 år gammal, en femtedel är mer än 140 år. Drygt hälften av skogen ägs av skogsbolag och resten ägs av privata aktörer. Näringen sysselsätter cirka 4 000 personer i länet och det totala produktionsvärdet 2009 var cirka 16 miljarder konor. I huvudsak produceras massa, papper, förpackningar och trävaror samt biobränsle. SKOGSNÄRING Foto: Erik Holmstedt /Synk 57
ENERGI Vattenkraftanläggningar i Norrbottens län Utbyggd effekt, MW 450,0-940,0 265,0-449,9 90,0-264,9 20,0-89,9 0,8-19,9 58 Medelårsproduktion GWh 1 Ritsem 460 2 Vietas 1 130 3 Porjus 1 260 4 Harsprånget 2 200 5 Ligga 800 6 Messaure 1 930 7 Seitevare 790 8 Parki 100 9 Randi 230 10 Akkats 580 GWh 11 Letsi 2 000 12 Porsi 1 160 13 Laxede 950 14 Vittjärv 230 15 Boden 490 16 Sikfors 185 17 Sädva 114 18 Rebnis 140 19 Bergnäs 28 20 Slagnäs 28
Energi Elproduktionen i Norrbotten är till största delen baserad på förnybar vattenkraft, cirka 14 TWh (91,5 procent), medan fossila bränslen bidrar med cirka 1,3 TWh (8,5 procent) genom gastillskott i kraftvärmeverk. Länets vattenkraft står därmed för 10 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Fjärrvärmen domineras av fossilt baserad energi som totalt genererar cirka 2 TWh värme. I Norrbotten finns ett ökande intresse för utveckling av förnybara drivmedel, vindkraft och möjligheterna för biogasproduktion. Detta kan ses i satsningar inom forskning, lantbruk och kommunal planering. Totalt använde norrbottningarna 30,8 TWh energi under 2011. Av dessa var 54 procent fossilbaserat, 19 procent baserat på förnybara bränslen, 21 procent el och 6 procent fjärrvärme. Industrin är den största användaren av energi följt av transporter och bostäder. ENERGI 59
TURISM Turismnäringen Turismnäringen visar en stark tillväxt, där antalet gästnätter ökar stadigt och sysselsättningen utvecklas snabbare än i många andra näringar. Besöksnäringen står för cirka 3 500 årsverken och den siffran väntas stiga i takt med att allt fler internationella och nationella gäster vill uppleva destinationens världsunika subarktiska natur och kultur. Swedish Lapland är det regionala platsvarumärket som används i marknadsföringen. Nya spännande upplevelser utvecklas ständigt; Treehotel i Harads, där man kan övernatta i rum uppe i träden, Aurora Sky Station, norrskenssafari uppe på fjället Nuolja i Abisko och ICEHOTEL i Jukkasjärvi utanför Kiruna. Spaceport Sweden i Kiruna verkar för att etablera rymdturism med möjlighet för privatpersoner att i framtiden uppleva rymden. Världens enda bräckvattenskärgård med tusentals öar kan besökas sommartid med turbåtar. På vintern går det att åka bil eller långfärdsskridsko på isen på speciella isvägar. Foto: 60 Per Pettersson
Haparanda Arjeplog Jokkmokk Arvidsjaur Kiruna Pajala Piteå Överkalix Luleå Älvsbyn Boden Gällivare Kalix Övertorneå Länet Sverige Andel sysselsatta i turismberoende branscher 2012 0 5 10 15 20 Kvinnor Män % TURISM Till turismberoende branscher räknas detaljhandel, djurparker och naturreservat, hotell och restaurang, museer och kulturminnen, nöjesparker, sportanläggningar m.m. Fler kvinnor än män är sysselsatta i branschen. 61
TURISM Övernattningar per typ av anläggning 2013, procent Hotell Stugbyar Vandrarhem Camping SoL* Länet Sverige 48 55 13 5.. 0 6 33 27.. 0 7.. = Sekretessbelagd uppgift, *) Privata stugor och lägenheter Hotellgäster per målgrupp 2013, procent 62 Länet Sverige Affärsresenärer 57 50 Konferensdeltagare 4 11 Gruppresenärer 9 8 Fritidsresenärer 30 31
2 500 Gästnätter 1991 2013 (1000-tal) TURISM 2 000 1 500 1 000 500 0 Antal gästnätter (tusental) 1993 1997 2001 2005 2009 2013 Under 2013 gjordes 2 152 000 övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och privata stugor och lägenheter i länet. Det motsvarar drygt fyra procent av alla övernattningar i Sverige. Övernattande gästers nationalitet 1991-2013, (1 000-tal) 1 800 1 500 1 200 900 600 300 0 1993 1997 2001 2005 2009 2013 Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa I Norrbottens län är sju av tio övernattande gäster svenskar. 63
JORDBRUK Åkerarealens användning i Norrbottens län 2013 Åker i Procent av Hektar länet % gröda i riket Slåtter- och betesvall 26 177 77,2 2,3 Spannmål 4 680 13,8 0,5 Träda 1 269 3,7 0,8 Grönfoder 536 1,6 1,4 Matpotatis 524 1,5 2,9 Ospecifi cerad åkermark 368 1,1 5,1 Andra växtslag 368 1,1 2,5 Trädgårdsväxter 179 0,5 2,5 Energiskog 60 0,2 0,5 Hela åkerarealen 33 927 100 1,3 Jordbruksföretag efter storleksklass, 2013 Norrbottens län Sverige Åkerareal, ha Antal % Antal % -5,0 392 29,3 14 077 21,0 5,1-20,0 564 42,2 26 296 39,2 20,1-50,0 200 14,9 12 800 19,1 50,1-100,0 110 8,2 7 368 11,0 100,1-72 5,4 6 605 9,8 Samtliga 1 338 100 67 146 100 I Norrbotten finns omkring 1 200 jordbruksföretag med en åkerareal på över 2 hektar. Trenden är att antalet jordbrukare minskar medan företagen och produktionen blir större. Av länets befolkning är 3,7 procent sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. 64