Religioner och andra livsåskådningar



Relevanta dokument
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

LPP i religion ht. 2015

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

LPP i religion vt. 2016

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Kursplanen i ämnet religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Religionskunskap. Syfte

Kunskapskrav i religion

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

M E D I A I N M O T I O N

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Planering Religionskunskap

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Religionskunskap. Ämnets syfte

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Tummen upp! Religion ÅK 6

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Övergripande planering Reviderad:

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

Religion Livsfrågor och etik

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Provrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 6 våren 2014

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

Mission: Buddhist! Rapporten Så här skriver du din rapport. Bedömning. Uppdrag. Genomförande

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Handlingsplan 0-18 år

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs

Läroplansträff Välkomna

Hinduism och Buddhism

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

OS i Skolan - SO ÄMNEN (Geografi, Historia, Religion, Samhällskunskap)

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Lärarhandledning till Hockey, bänkvärmare och bögar

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Jämförande analys av nazismen i Tyskland och kommunismen i Sovjetunionen. Länge leve Stalins konstitution!

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Förslag den 25 september Geografi

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Judendomen och Kristendomen

Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Ämne Religionskunskap

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Språkintroduktion i Umeå

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

Bibeln och bibelberättelser i skolan

Transkript:

Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 - Centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar

Religion och samhälle Kristendomens betydelse förr och nu Kristna högtider och traditioner Fornskandinavisk religion i vårt samhälle Religion åk 4-6 - Centralt innehåll Identitet och livsfrågor Livsfrågor om bland annat kamratskap, kärlek och döden Religioner och andra livsåskådningar

Religion åk 4-6 - Centralt innehåll Etik Etiska begrepp Rätt, orätt, jämlikhet och solidaritet Moraliska frågor om flickors och pojkars identiteter Jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning, utanförskap och kränkningar Vad är ett bra liv? Vad är att göra gott?

Religion - Förmågorna reflektera värdera analysera tolka söka information argumentera resonera

Religionskunskap E C A Du har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Du visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Du kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Du har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Du visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Du kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Du har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Du visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Du kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Du kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Du kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Du kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade och nyanserade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.

Religionskunskap E C A Du kan föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Du kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Du gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Du kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Du kan föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt. Du kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Du gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Du kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Du kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Du kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Du gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Du kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.