Sveriges Tandläkarförbund har under

LEDARE Avskaffa regler som försvårar undervisningen»om inte en ändring omgående kommer till stånd slår det hårt mot förutsättningarna att ge en god och patientsäker grundutbildning.«roland svensson Ordförande roland.svensson@ tandlakarforbundet.se Sveriges Tandläkarförbund har under en längre tid engagerat sig i grundutbildningen. Vi undersöker regelbundet hur den uppfattas av tandläkare som arbetat några år i professionen. Huvudfrågan är: lever grundutbildningen upp till de krav man möter i det dagliga arbetet? Vi har också arrangerat ett antal Tandvårdsforum på detta tema och har regelbundna kontakter med de fyra lärosätena. Sveriges Tandläkarförbund, vår europeiska tandläkarorganisation ced och tandläkarhögskolornas motsvarande organisation a d e e anser att man vid examen ska kunna praktisera tandläkaryrket självständigt och utan handledning. Högskoleverkets examensordning går ännu längre; studenten ska också inom ramen för grundutbildningen ha förvärvat kunskaper i att leda tandvårdsteamet. Målet med vårt engagemang i frågan är att genom utvärdering och diskussion värna om utbildningens kvalitet. Enligt förbundets verksamhetsmål ska svenska tandläkare ha en högkvalitativ utbildning som intar en internationell topposition. Det är viktigt för att tandvården ska utvecklas på alla nivåer och patientsäkerheten värnas. Inte minst den kliniska färdighetsträningen har stått i fokus. I och med att vi inte som läkarna har en a t efter grundutbildningen men före legitimationen, måste den kliniska färdighetsträningen helt och hållet rymmas inom den tio terminer långa grundutbildningen. Den viktigaste förutsättningen för att tandläkarutbildningen ska ha en realistisk möjlighet att nå målet om en högkvalitativ färdighetsträning, är att det finns lämpliga patienter i tillräckligt antal för studenterna att behandla. En utbildningspatient måste ha tålamod och mycket tid för varje ingrepp samt vara medveten om att hela behandlingen från start till mål tar mycket längre tid än normalt. Enligt våra skolors företrädare krävs det cirka fyra till sex gånger så lång tid för ett ingrepp hos en tandläkarstudent som i reguljär tandvård. En hel behandling tar alltså oftast mycket längre tid än den ett år långa behandlingsperiod som det statliga tandvårdsstödet har som begränsningsregel. Det som lockar folk att bli utbildningspatienter är först och främst att de fått rabatt på den utförda vården. Kostnaden har varit ungefär hälften av ordinarie pris. För vissa ingrepp har rabatten varit större. I det gamla tandvårdsstödet gavs utbildningsklinikerna möjlighet att få full ersättning av Försäkringskassan till patienten även om de rabatterat åtgärden. Behandlings tiden tilläts också vara längre än ett år, förutom för protetiska åtgärder. i d e t n y a t a n d v å r d s s t ö d e t finns inte dessa möjligheter till undantag, varför behandlingarna blir lika dyra på studentklinik som i reguljär tandvård och därmed mycket dyrare än tidigare trots att skolorna ger patienterna en femtioprocentig rabatt. Vem vill spendera fyra till sex gånger så lång tid för en tandvårdsbehandling som i sin helhet kan ta flera år att slutföra utan att få en ekonomisk fördel? Det är alltså en uppenbar risk att det blir än svårare att rekrytera patienter och lämpliga sådana till våra utbildningskliniker och därmed äventyras den kliniska färdighetsträningen för våra blivande tandläkare. Om inte en ändring omgående kommer till stånd slår det hårt mot förutsättningarna att ge en god och patientsäker grundutbildning. Jag förutsätter att vi är överens med regeringen om att detta måste undvikas. Regeringen bör därför se till att tandläkarhögskolorna får undantag som förläng er behandlingsperioden från ett till tre år och om möjligt att referenspriset räknas vid rabatterat pris till utbildningspatienterna på studentklinikerna. n tandläkartidningen årg 101 nr 6 2009 3

KRÖNIKA Eldsjälar på offensiven sveriges tandläkarförbund the Journal of the sda (SWediSH dental association) Årgång 101 Grundad 1909 B arn äter för mycket godis för ofta och barnens föräldrar slarvar med att borsta deras tänder. Alla som arbetar i tandvården vet att detta är en del av verkligheten, särskilt i familjer med svag ekonomi och låg utbildning. Behöver den sanningen verkligen upprepas om och om igen? I slutet av förra månaden publicerade Dagens Nyheter en debattartikel där Cancerfonden»slog larm«om att cancer blivit en klassfråga; en Sifoundersökning visade att kännedom om samband mellan fetma och cancer kunde relateras till inkomst och utbildning. En majoritet av de tillfrågade förordade en höjning av skatten på onyttiga produkter och en sänkning på nyttiga för att påverka livsstilen. DN följde upp artikeln med en rundringning till politiker som visade sig vara skeptiska till skattevapnet. (Begripligt; lågavlönade kvinnor röker trots höjd tobaksskatt.) Bland den godisätande allmänheten hittade tidningen dem som bad om höjd skatt på sin last. Samtidigt gick ett försäkringsbolag ut med ett pressmeddelande om en undersökning som visade att föräldrar är dåliga på att hjälpa barn med tandborstning; 14 procent av barnen under två år fick ingen hjälp alls. En fjärdedel av de yngsta åt godis och andra sötsaker två till tre gånger i veckan, trots att»svenska tandläkare Landstingsmajoritetens beslut att sälja tio folktandvårdskliniker i Stockholm»för att öka konkurrensen«har vållat visst rabalder i tandvården och hos den politiska oppositionen. Nya vd:n genomför nu försäljningen, något motvilligt, och hoppas att få använda intäkterna till att starta nya folktandvårdskliniker (!). Också för att öka konkurrensen, får man förmoda. Läs intervjun på sidan 36! under en längre tid har varnat för de risker barnens tandhälsa och allmänna hälsa utsätts för«. Här var ökad information medicinen. Jag är förvånad över att så många människor både i opinionsundersökningar och enklare enkäter efterlyser högre priser på godis, läsk och annat onyttigt för att de ska ändra sina egna ovanor. Varifrån kommer denna hjälplöshet? I det här numret berättar vi om dem som är ute på fältet och jobbar aktivt för att påverka den dystra verkligheten bakom statistiken. I reportaget följer vi med när tandvården söker upp högstadieeleverna i Bergsjön och i en kort artikel på sidan 50 berättar en forskare i Rosengård om en metod för att hjälpa tonåringar till bättre tandhälsa. Det är väl att det finns eldsjälar som bjuder hjälplösheten motstånd. Därför berättar vi om dem gång på gång. Sen får politikerna ta itu med klassamhället.»det är väl att det finns eldsjälar som bjuder hjälplösheten motstånd. Därför berättar vi om dem gång på gång.«christina MÖrK Chefredaktör Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: 08-666 15 00 Fax: 08-666 15 95 Hemsida: www.tandlakartidningen.se E-post: redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se CHEFREDAKTÖR: Christina Mörk 08-666 15 06 Ansvarig utgivare REDAKTION: Anita Hagstedt 08-666 15 29 Korrektur, registrering Thomas Jacobsen 08-666 15 00 Vetenskaplig redaktör Mats Karlsson 08-666 15 17 Reporter Björn Klinge 08-666 15 57 Vetenskaplig redaktör Carina Frohm 08-666 15 16 Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist 08-666 15 28 Layout Janet Suslick 08-666 15 26 Reporter ANNONSER: Elisabeth Frisk 08-666 15 13 Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser Christer Johansson 08-666 15 27 Produkt- & platsannonser Inger Kåberg 0708-44 33 83 Platsannonser platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se PRENUMERATION: Sverige 1 400 kronor + 6 % moms Norden 1 500 kronor + 6 % moms övriga länder 1 650 kronor TS-kontrollerad upplaga: 9 800 Medlem av Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB 264 22 Klippan ISSN 0039-6982 All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. 4

INNEHÅLL f o to: eva stööp, l asse mellq Uist, michael mel anson, UrBan or Zolek 12 30 36 ATP 1 2 C 34 41 60 REPORTAGET Bara 13 procent av 16-åringarna i Bergsjön har friska tänder. På folktandvårdens klinik brinner de för sitt jobb och kämpar hårt för att nå ungdomarna. Sid 12 tandläkartidningen nr 6 2009 vetenskap & klinik maskinell rotbehandling, mitokondriers effekt på åldrandet, våldsutsatta patienter n INTERVJUN: ANN-CHARLOTTE FRANK-LINDGREN SID 36 n STUDENTPRAKTIK SID 41 www.tandlakartidningen.se VETENSKAP & KliNiK: Maskinell rotbehandling, mitokondriers effekt på åldrandet, våldsutsatta patienter. NR 6 2009 Årgång 101 16-åringarna med sämsta tandhälsan sid 12 1 0 0 år samlaren Andreas väntrum liknar inget annat sid 34 Thea vill köpa sid 22 Krisplan i skåne sid 24 3 ledare Avskaffa regler som försvårar undervisningen. Roland Svensson 6 i korthet Fler förhandlingsärenden i privata företag. 12 KliniK i MotVinD På folktandvårdens klinik i Bergsjön jobbar personalen hårt för att nå de unga. 16 lönsamt MeD KValitet Kliniker som jobbar med kvalitet får god arbetsmiljö och en ekonomi i balans, visar doktorsavhandling. 18 ansvarsärenden 22 VaD HÄnDe sen? 2007 var Thea Tandhälsas mål att driva 15 kliniker i Sverige senast 2009. Och så kan det bli. OMSLAG: Tandläkare Andreas Szekelys väntrum liknar inget annat. Foto: Urban Orzolek 24 ny KrisPlan i skåne Snart ska IT-stödet vid folktandvården i Skåne fungera men ny upphandling väntar. 30 ProBleM ViD GrÄnsen Gränsgångare har orsakat stora problem för tandläkare i kommuner med närhet till Norge, Finland och Danmark. 34 en DrÖM FÖr samlare På Andreas Szekelys klinik finns allt från skyltar till mekaniska musikmaskiner. 36 tufft FÖr nya VD:n Vi porträtterar Ann-Charlotte Frank-Lindgren, vd för folktandvårdsbolaget. 38 KonserVerinGsMeDel Kan orsaka allergi 41 student Nina och Ida praktiserade på rättsmedicinalverket i Solna. VETENSKAP & KLINIK 45 krönika T B F den moderna dimridån. Thomas Jacobsen. 46 fackpress 50 i korthet 54 allt VanliGare MeD MasKinell rotbehandling Sjögren, Gruffman, Svensson 60 MitoKonDriers status Kan PÅVerKa ÅlDranDet Nilsson, Jönsson, Nebel, Bratthall 64 Brist PÅ KunsKaP om VÅlDsutsatta Patienter Dahlström, Jansson 71 DeBatt 75 Platsannonser 79 radannonser 82 födelsedagar 84 viktiga adresser 86 kalendarium TandläkarTidningen årg 101 nr 6 2009 5

I KORTHET Fler förhandlingsfall i privata företag Tjänstetandläkarna får in allt fler förhandling s ärenden som rör anställda hos privata tandvårdsföretag. Under senare år har allt fler privata tandvårdsföretag startats med ägare som inte är tandläkare. Som en följd av detta har Tjänstetandläkarna fått gå in för att lösa olika tvister som bland annat handlat om samarbetsproblem, uppsägningar och odontologiska brister i verksamheten. Susanna Magnusson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, handhar för närvarande ett flertal sådana ärenden. Det märks tydligt att privata arbetsgivare generellt sett inte har samma resur ser att lösa dessa tvister inom den egna organisationen som folktandvården har. Där har man tillgång till jurister och personalansvariga Susanna Magnusson med specialkompetens i arbetsrätt. Vid behov har man också större möjligheter att placera om personal, säger hon, och tillägger: Hos de flesta privata arbetsgivare finns naturligtvis en stor vilja att göra rätt. Men kompetensen när det gäller arbetsrätt borde höjas. Mats Karlsson»Ge papperslösa rätt till vård«människor som befinner sig i Sverige utan tillstånd att vistas här, så kallade papperslösa, bör ha samma möjlighet som svenskar att söka akut tandvård hos alla tandläkare. Det skriver Sveriges Tandläkarförbund i ett nytt policydokument. Förutsättningen är att vårdinrättningen får ersättning från annat håll för sitt arbete. Att säga nej till papperslösa som behöver vård strider mot den värde grund som svensk hälso- och sjukvård bygger på, anser Tandläkarförbundet. Dagens regler gör att personalen hamnar i konflikt. Om papperslösa inte kan betala hela summan för vården själva riskerar kliniken att tvingas stå för kostnaderna. Tillsammans med ett antal organisationer i Rätt till vård-initiativet agerar Tandläkarförbundet för att papperslösa ska ha rätt till vård i landet. Organisationerna uppmanar regeringen»att ta sitt ansvar för att pappers lösa och asylsökande ska få tillgång till hälso- och sjukvård på i allt väsentligt lika villkor som övriga invånare«. Dagens lagstiftning stäng er vissa grupper ute och är därför diskriminerande, tycker organisationerna. Lagen är inte förenlig med grundläggande mänskliga rättigheter, anser de. Janet Suslick Komplettering ska gå snabbare Det ska gå snabbare för tandläkare och andra med grundutbildning från länder utanför EU att komplettera sina kunskaper och färdigheter för att få svensk legitimation. Varje år går 25 30 tandläkare med grundutbildning från länder utanför eu igenom ett kompletteringsprogram för att få svensk legitimation. Det består av språkprov, odontologiska kunskapsprov, praktik och inspektion av en representant från Socialstyrelsen. Nu vill regeringen systematisera kompletteringsutbildningen för de olika legitimationsyrkena; syftet är att personerna ska komma ut snabbare i arbete än vad som ofta skett hittills. För att skapa dessa program kommer regeringen att anslå pengar. För tandläkarnas del kommer ansvaret för att skapa kompletteringsprogrammen att ligga på ki och Göteborgs universitet. Stein Björkman vid Enheten för behörighet och patientsäkerhet vid Socialstyrelsen berättar att cirka tio procent av anslagen kommer att gå till tandvården och räcka till elva helårstudenter. För lite, tycker han. Endast de som har minst fem års tandläkarutbildning från hemlandet kommer att kunna söka in till kompletteringsprogrammen, som förmodligen startar hösten 2010. Mats Karlsson Göteborgs universitet och Karolinska institutet får ansvaret för att skapa kompletteringsprogrammen för tandläkarna. foto: göran olofsson foto: camilla svensk 6 Tandläkartidningen årg 101 nr 6 2009

Dialog om nationella riktlinjer Socialstyrelsen arbetar intensivt med den vetenskapliga granskning som ska leda fram till nya nationella riktlinjer för tandvården. Innan de presenteras hoppas man på en dialog med representanter för tandvården. Över 100 företrädare för tandvården arbetar med riktlinjerna för sex olika odontologiska tillstånd och behandlingar som ska vara lege artis. Det gäller karies, sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat, sjukdomar i tandpulpan och i de periradikulära vävnaderna, smärtsamma käkfunktionsstörningar, bett och tandpositionsavvikelser samt total och partiell tandlöshet. Arbetet ska vara klart kring årsskiftet 2010 2011. En preliminär version kommer dock redan om cirka ett år. Möjliga behandlingar kommer att rangordnas. Rangordningen kan sedan tandvården använda vid fördelning av resurser, planering av verksamheten och beslut i kliniska valsituationer. Rangordningen ska också ligga till grund när TLV, Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, fattar beslut om vilka åtgärder som ska ge tandvårdsersättning. Men för att riktlinjerna ska bli så bra som möjligt innan Socialstyrelsen fattar beslut vill man ha en dialog med tandvården, dels för att sprida kunskap, dels för att få in synpunkter. När det gäller det första området, som hunnit längst, det vill säga karies, sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat, kommer vi i höst att bjuda in representanter för både offentlig och privat tandvård för en första återkoppling, berättar Nils Oscarson, projektledare för de nationella riktlinjerna. Men man kommer också senare, under våren 2010, att bjuda in en bredare skara inom tandvården till regionala seminarier över hela landet för diskussioner kring riktlinjerna, och för att få in synpunkter på den preliminära versionen för att riktlinjerna ska bli ett användbart verktyg. Nils Oscarson Erfarenheterna från sjukvården visar att detta är ett bra arbetssätt. När riktlinjerna fastställts kommer de i huvudsak att publiceras på webben för att de ska bli så lättåtkomliga som möjligt för användaren. Det ska gå lätt och fort att söka information, och förändringar kan snabbt läggas in. En viss del kommer också att finnas i pappersform. Mats Karlsson TLT rättar I reportaget i nummer 5 om hur Tandläkartidningen kommer till har en viktig bokstav fallit bort. Effekten blev lätt förvirrande:»det svåra är faktiskt inte att hitta ämnen att skriva om i tidningen, det är inte heller att välja vad Handledning i kirurgi Tandläkarförbundets undersökningar bland nya tandläkare har visat att väldigt många har varit missnöjda med den kliniska färdighetsträningen som de fick i käkkirurgi under utbildningstiden. För att hjälpa nya tandläkare, får nu studenter som går sista terminen på tandläkarutbildningen i Malmö en cd som visar i text, bild och film hur de gör ett tiotal mindre kirurgiska ingrepp. Materialet har tagits fram av Tandvårdshögskolans avdelning för käk kirur gi. Js 100 år som ska in i nästa nummer och vad som kan vänta. Det är för det mesta inte ens värt att skriva artikeln.«sista meningen ska naturligtvis lyda:»det är för det mesta inte ens värst att skriva artikeln.«en helt annan sak! cm Vägen till säker anestesi Ultra Safety Plus Ultra Safety Plus är det säkra sättet för behandlaren att lägga bedövning - Före, under och efter injektion. INJEKTION SÄKRAD Septodont är världens största tillverkare av anestetika inom odontologi. Tel: 08-564 373 70 www.bigmandental.se TandläkarTidningen årg 101 nr 6 2009 7

I KORTHET Många avstår från tandläkarbesök Tandhälsan är sämre hos ekonomiskt svaga grupper än hos befolkningen i stort, och många går inte till tandläkaren trots att de anser sig behöva det. Bilden bekräftas av tre olika undersökningar och rapporter som presenterades i slutet av mars. 2007 hade elva procent av alla vuxna i Sverige inte varit hos tandläkaren under de senaste tolv månaderna trots att de tyckte att de behövde tandvård. Av dem avstod ungefär hälften på grund av kostnaden de ansåg sig inte ha råd. Det visar Undersökningarna av levnadsförhållanden (ulf), som görs varje år av Statistiska centralbyrån (SCB). I första hand var det förtidspensionärer, långtidsarbetslösa och ensamstående med barn som avstod tandvård på grund av kostnaden. I vissa grupper hade mer än 20 procent inte varit hos tandläkaren på minst två Vårdgivare ska kunna utbyta journaluppgifter Det ska bli lättare för en vårdgivare att hämta in viktig information om patienter ur andra vårdgivares journalsystem. På regeringens uppdrag driver Socialstyrelsen ett projekt om en gemensam informationsstruktur inom vård och omsorg. Huvudsyftet är att olika vårdgivare ska kunna ta del av information om patienterna ur varandras datasystem. Problemen i dag är att itsystemen är uppbyggda på olika sätt hos olika vårdgivare. Det gör det ofta omöjligt för exempelvis en tandläkare att ta del av information om medicinering och sjukdomstillstånd som kan vara viktig inför en behandling. Har man väl tillgång till informationen kan det vara svårt att hitta det som är relevant, berättar Åsa Schwieler, delprojektledare på Socialstyrelsen. Tanken är nu att ta fram en it lösning som ska göra det lätt att ta del av varandras information. Förutom rent tekniska lösningar handlar det om att skapa ett gemensamt språk och en struktur där informationen om exempelvis diagnoser och provsvar går lätt att hitta. Åsa Schwieler påpekar att it strukturen kommer att utformas så att all information om patienterna inte går att komma åt av alla, endast det som kan vara relevant för en viss vårdgivare. Enligt den nya patientdatalagen måste också patienten ge sitt samtycke till att vårdgivaren går in och tar del av uppgifterna. Det finns inget datum för när den nya it kommunikationen ska vara i fullt bruk. Utveckling av systemet kommer att ske successivt. Tandläkarförbundet deltar i arbetet genom Hans Göransson, förbundsstyrelsen, och utredare Pia Kollin från kansliet. Mats Karlsson år. Det gällde långtidsarbetslösa, förtidspensionerade, människor födda utomlands samt människor mellan 25 och 34 år. I ekonomiskt svaga grupper har den förebyggande tandvården försämrats mellan 2004 och 2008, visar Nationella folkhälsoenkäten, som görs varje år av Folkhälsoinstitutet. Bland männen med stora ekonomiska svårigheter hade år 2008 39 procent inte varit hos tandläkaren de senaste två åren jämfört med 33 procent 2004. Bland kvinnor med stora ekonomiska svårigheter var det 28 procent som inte hade besökt tandläkaren på två år, jämfört med 24 procent fyra år tidigare. I andra grupper är det färre som inte får förebyggande tandvård. Enligt folkhälsoenkäten avstod sammanlagt 17 procent av kvinnorna och 15 procent av männen att söka tandvård de senaste två åren. På grund av omfattande käkkirurgiska ingrepp utan tillräckligt diagnostiskt underlag återkallade HSAN tandläkarens legitimation. Länsrätten gick på samma linje, men kammarrätten ändrar nu till prövotid. 2004 gav HSAN tandläkaren en varning för att hon låtit bli att remittera en patient för specialistutredning, extraherat utan påvisbar patologi och avlägsnat tandben utan säker diagnostik. 2006 begärde Socialstyrelsen att HSAN skulle återkalla tandläkarens legitimation, ett beslut som HSAN tog. Tandläkaren överklagade till länsrätten, Folkhälsorapport 2009, som presenteras varje år av Socialstyrelsen, handlar om hälsans utveckling i olika befolkningsgrupper i Sverige. Rapporten bekräftar att tandhälsan är sämre hos socioekonomiskt svaga grupper, till exempel förtidspensionärer, långtidsarbetslösa och ensamstående föräldrar, än hos andra, och att många anser att de inte har råd att gå till tandläkaren. Folkhälsorapporten konstaterar också att äldre som har flera olika sjukdomar och som bor kvar hemma får inte tillräcklig tandvård psykiskt sjuka och hemlösa nås inte av den uppsökande tandvården trots att de har mycket dålig tandhälsa. Janet suslick 100 år Delegitimering blev prövotid som gick på HSAN:s linje. Tandläkaren överklagade beslutet till kammarrätten, som har ändrat utslaget till prövotid. Tandläkaren hävdar bland annat att hon utfört kyrettering av käkben efter tillräckliga diagnosmetoder, något som Socialstyrelsen inte håller med om. Kammarrätten anser att tandläkaren utfört omfattande käkkirurgiska ingrepp utan fullgod röntgenundersökning eller diagnostik. Tandläkaren får inte utföra dessa ingrepp i fortsättningen. Hon har inte heller remitterat patienter när hon borde. MK 8 TandläkarTidningen årg 101 nr 6 2009

LED-kopplingar Yes we can change! Världens första LED-kopplingar Nu kan du enkelt få LED-ljus på alla dina befintliga instrument, bara genom att köpa en ny koppling från NSK. LED ger ett klarare ljus än halogenlampor, utvecklar mindre värme och lyser i tusentals timmar. Nyhet! LED-koppling för instrument med NSK-fattning. LED-koppling för instrument med KaVo-fattning. Jubileumskampanj! Byt in din gamla koppling och få 500 kr i rabatt vid köp av en LED-koppling. TS Dental är svensk representant för märket NSK. Box 37, 911 21 Vännäs, Tel. 0935-131 11, info@tsdental.se, www.tsdental.se NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Dentalservice / www.dentalservice.se

I KORTHET Eget ansvar inom djursjukvården Från och med januari 2010 får tandläkare själva ansvara när de behandlar djurs tänder. Det beslutade riksdagen den 19 mars. Hittills har det varit oklart om det är tandläkaren eller veterinären som bär ansvaret när tandläkare behandlar djur. Tandläkare har inte kunnat anmälas till Veterinära ansvarsnämnden, som motsvarar Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Nu blir ansvarsfrågan tydligare och ansvarsnämnden för djurens hälso och sjukvård byter namn. Tandläkare som uppfyller Jordbruksverkets krav blir själva ansvariga för sin verksam het och kan anmälas till nämnden. Än så länge är det oklart vilka krav som kommer att ställas på tandläkare för att bli godkända, enligt Helen Loor, veterinärinspektör på Jordbruksverket och den som ansvarar för frågan. Sveriges lantbruksuniversitet (SLu) ska ansvara för tilläggsutbildning för tandläkare, enligt riksdagsbeslutet. SLu kan ordna nödvändiga kurser i exempelvis veterinärmedicin, eller se till att de ges som uppdragsutbildning. SLu har i dag ingen särskild tilläggsutbildning för tandläkare, och har ännu inte börjat planera nya kurser som grundar sig på riksdagens nya beslut, enligt Svante Axelsson, utbildningsledare på SLu. En kortare tilläggsutbildning i veterinärmedicin kommer inte att leda till ytterligare en legitimation utöver tandläkarlegitimation. På längre sikt bör djurens mun och tandvård lösas genom utbildningar inom djurområdet, anser regeringen. Janet suslick Tandläkare utan gränser finns nu i Sverige. Ordförande är Nikoo Bazsefidpay, tandläkare på folktandvården i Tyresö, utanför Stockholm. Tandläkare utan gränser fick organisationsnummer Folktandvården JO-anmäls Folktandvården i Mönsterås anmäls till Justitieombudsmannen (JO) av en kvinna i Mönsterås. Kvinnans son kallades till folktandvården trots att han avled i augusti förra året, skriver Oskarshamns Tidningen. Js 100 år Tandläkare utan gränser startas i mars och arbetar nu med en hemsida, som beräknas bli klar under våren. Medlemmar kommer att kunna åka utomlands och arbeta i organisationens projekt, som är under planering. Js Perfekt estetik Procera Crown Zirconia, Alumina 1.550 kr Totalpris! Vi använder Nobel Rondo porslin Välkommen till Tandtekniska laboratoriet i Ystad Praktikertjänst Bra tandteknik sedan 1950 Ring för vårt startkit! Heraeus Kulzer introducerar den nya klassens perfekta restaureringar Venus Diamond är en ny universal nanohybrid komposit som på ett unikt sätt kombinerar låg kontraktion med hög styrka. Materialet tar upp färger från omkringliggande tandstruktur och återskapar ett naturligt utseende på ett unikt sätt. Diamond Formula Mätbart bättre mekaniska egenskaper Kontakta din dentaldepå eller någon av våra säljare för demonstration av materialet. Diamond Effect Perfekt färganpassning Diamond Layer Enastående naturligt utseende Tandtekniska laboratoriet i Ystad Praktikertjänst www.tlystad.com 0411-199 50 Mer information om Venus Diamond på www.heraeus-venus.com eller ring 08-585 777 55. Niclas Eriksson 070-623 31 40 niclas.eriksson@heraeus.com Mette Manniche 070-623 09 61 mette.manniche@heraeus.com The new Aesthetics. 10 Tandtekn lab nr 6.indd 1 09-03-25 10.49.55 TandläkarTidningen årg 101 nr 6 2009

Kliniska tester visar att Sensodyne reducerar ilningar hos 9 av 10 patienter Närmare en tredjedel av befolkningen är drabbade av ilningar i tänderna. Många av dem lider i det tysta, utan att känna till att det finns en effektiv lösning på problemet. Tandläkare och övrig tandvårdspersonal kan därför spela en viktig roll genom att uppmärksamma tillståndet och rekommendera en enkel lösning som kan minska lidandet. Daglig användning av Sensodyne tandkräm reducerar ilningar hos 9 av 10 patienter. (1) Sensodyne finns i sex varianter för att passa olika patienters behov och önskemål, något som kan förbättra compliance. C13007 GSK Dental är en del av GlaxoSmithKline som är ett av världens ledade forskningsbaserade läkemedelsföretag. Varje dag är det över 200 miljoner människor som använder en produkt från GSK Dental. Därmed har vi också ett stort ansvar för att sprida information och rådgivning till tandläkare och övrig tandvårdspersonal för att hjälpa dem att hjälpa sina patienter. För ytterligare information och för att beställa gratis varuprover kan du maila vår dental adviser: dental.se@gsk.com

REPORTAGET Venetia Dubecki, 15 år, provar tandtråd och får som alla andra ett paket med sig hem. Kliniken som kämpar i motvind 13 procent har friska tänder. Bland Göteborgs 16- åringar har de som bor i Bergsjön sämst tandhälsa. På folktandvårdens klinik brinner de för sitt arbete och jobbar hårt för att nå de unga. Det är en utmaning hela tiden. Det är inte lätt, men vi har valt att jobba här och det är spännande, säger Mina Mehrpour, tandläkare och klinikchef. Text: Charlotte Simonson Foto: Eva Stööp Hur ofta borstar ni tänderna? Två fingrar åker upp i luften. Två gånger! Vad innehåller tandkräm? Fluor! Med halva handen inne i munnen och plackers mellan tänderna svarar niondeklassarna måhända otydligt, men rappt på tandsköterskornas frågor. Vi befinner oss i ett litet grått studierum på Sandeklevsskolan i Bergsjön, en av Göteborgs mest segregerade stadsdelar. Två och två i taget anländer 15- och 16-åringar från sitt klassrum för att få sina molarer och premolarer fluorlackade och samtidigt dessutom få med sig lite grundläggande tandvårdsråd. Om alla skötte tänderna som dessa ungdomar uppger att de gör skulle statistiken förmodligen se strålande ut. Verkligheten är dock en annan. Barn med karies finns överallt, men här är de i förkrossande majoritet. 63 procent av 16-åringarna har karies i fyra eller fler tänder. En jämförelse med andra stadsdelar i Göteborg visar på ett enormt glapp i tandhälsa, vilket delvis kan förklaras av de stora socioekonomiska skillnaderna. I Bergsjön finns en stor koncentration av människor med olika svårigheter som arbetslöshet, relativ ekonomisk fattigdom och bristande svenskakunskaper. Tänderna speglar den utsatta familjesituationen. Majoriteten av barnen som vi möter i Bergsjön är redan före tre års ålder infekterade av bakterier som ger karies. Det gör att barnen redan vid tidig ålder och fortsättningsvis kommer att ha ett behov av omfattande tandvård, säger Mina Mehrpour, tandläkare och klinikchef. Att stadsdelen har tre gånger så många utländska medborgare som Göteborgssnittet påverkar bilden, eftersom också synen på tandvård skiljer sig åt, menar Mina Mehrpour. Ett stort problem är att ungdomarna inte kommer när de kallas, eftersom de inte ser några skäl till det de har ju inga problem med tänderna! Många tror att de måste ha ont för att gå till tandläkaren. Så tänker många föräldrar också. Vi förklarar för dem hur det funkar, att i Sverige går man till tandläkaren för att förebygga problem. 12 Tandläkartidningen årg 101 nr 6 2009

REPORTAGET Tandsköterskorna Ann-Louise Boström och Arnela Hodzic på besök i Sandeklevsskolan i Bergsjön. Tandläkartidningen årg 101 nr 6 2009 13

REPORTAGET»Det är sorgligt att se, men föräldrars inställning till tandvård påverkar mycket. Man får med sig dåliga vanor med nappflaskan.«16 olika språk talas av klinikens personal. Ändå behövs tolk ibland.»det finns saker du inte kan se eller känna, men efter ett år kan det vara för sent.«det händer att en hel dag är bokad med patienter som sedan inte dyker upp. Det gjorde att Mina Mehrpour tidigt i sin roll som klinikchef bestämde sig för att satsa stort på den uppsökande verksamheten. Externt arbete riktat till barn och ungdomar har bedrivits under många år i olika former. Tandvårdsbussen åker ut till skolorna och utför undersökningar på cirka 1 200 elever, på plats i bussen. Ett annat exempel är munhälsolektioner i årskurs fem, samt på»introduktionsskolan«för barn som nyligen kommit till Sverige. Tandsköterskor ger även kontinuerligt tandhälsoinformation till både föräldrar och elever i olika årskurser. Vi kan inte bara sitta och borra bort karies i tandläkarstolen vi måste ut och satsa förebyggande! säger Mina Mehrpour.»Är inte socker bra?«tre pojkar på Sandeklevsskolan jobbar denna tisdagsförmiddag hårt med tandtråden. Allvarligt, snabbt och metodiskt, som hade de inte gjort annat i sitt liv. Vad dricker ni när ni är törstiga? Vatten! Te på morgonen, svarar en 15-årig pojke, som ganska nyligen anlänt från Afghanistan. Använder du socker i teet? Ja. Är det inte bra? Han tittar uppmärksamt på tandsköterskan Ann-Louise Boström och väntar på svar. Här blir det uppenbart att det inte är pekpinnar och bannor som behövs, utan helt enkelt förklaringar. Att socker inte är bra för tänderna vet väl varenda tonåring, kan man tycka, men så är det inte här. Många är duktiga och ambitiösa och går säkert hem och vill ändra sina vanor. Men så finns ofta äldre släktingar i hemmet, som har en annan åsikt, säger Ann-Louise Boström. I många länder tillhör mycket söta drycker kulturen, och man ser sött som något man mår bra av. Dessutom ses det som normalt att få hål i mjölktänderna och så småningom en lucka mellan framtänderna. Här i Sverige blir det däremot en klassfråga. En del barn kommer de aldrig att nå fram till, menar både Mina Mehrpour och Ann-Louise Boström. Redan på bvc kan de se vilka. skoltandvård i göteborg Skolelever i Göteborg fluorlackas en gång per termin sedan oktober 2008. År 2010 ska fem särskilt utsatta stadsdelar i Göteborg, däribland Bergsjön, ha fluorlackning fyra gånger per termin. Det är en del av ett nytt koncept i Folktandvården Västra Götaland: framm Fluor, Råd, Arena, Motivation, Mat. framm är en preventiv modell som riktar sig till alla barn i regionen från 0 till 19 år. Målgruppen nås på vardagliga mötesplatser som till exempel bvc och skola. I riskgruppsområden satsas extra på till exempel samverkan med andra hälsoaktörer. Det är sorgligt att se, men föräldrars inställning till tandvård påverkar mycket. Man får med sig dåliga vanor med nappflaskan, säger Ann- Louise Boström. I vissa fall kämpar vi med ett barn i flera år, men når inte fram. Det är samma med syskonen. Förmodligen beror det på att det finns andra problem i familjen som är så pass stora att de inte orkar med att tänka på tänderna, säger Mina Mehrpour. Parodontit, karies, bortoperationer av dåliga tänder På kliniken görs ovanligt många svåra behandlingar på barn, som dessutom kan ha traumatiska upplevelser i bagaget. Det gjorde att Mina Mehrpour som nytillträdd chef kände att de måste satsa på de tandvårdsrädda barnen. Nu finns möjlighet att använda lustgas och lugnande mediciner samt två tandläkare som är specialistutbildade för att ta hand om barn med tandvårdsrädsla. Varje dag är tid avsatt på kliniken för jourverksamhet. Det kommer utan tvekan folk! Varje dag har vi flera akuta fall. Vi säger aldrig nej till barn som har akuta besvär, om vi måste avbokar vi i stället en vuxen, säger Mina Mehrpour. Mina Mehrpour har arbetat som tandläkare i sex och ett halvt år. Första halvåret efter examen fick hon anställning i Alingsås. Där stannade hon ett halvår, tills arbetsmarknaden lättat i Göteborg och hon fick jobb på folktandvården här i Bergjön. Sedan dess har hon gått ledarutbildning och avancerat till klinikchef. Hon stormtrivs med sitt arbete, med utmaningen och oförutsägbarheten i mötena med nya familjer. Hon talar om maktlösheten hon känner när statistiken ser allt sämre ut, trots hårt arbete Mina Mehrpour 14 Tandläkartidningen årg 101 nr 6 2009

och stora satsningar, men skulle inte vilja arbeta någon annanstans. Vi kan inte styra hur människors tandstatus ser ut när de kommer hit till Sverige. Det är vårt jobb att hjälpa dem, inte att jaga fina siffror. Verkligheten ser inte ut så. Nya familjer samma problem En anledning till att klinikens satsningar inte avspeglas i statistiken är den stora nyinflyttningen till stadsdelen. För många invånare är Bergsjön första anhalt i Sverige, och de som har möjlighet flyttar sedan vidare till andra stadsdelar. Det gör det svårt att följa upp och utvärdera. Det kommer ständigt nya familjer med samma problematik och vi får börja om från början. När vi träffar dem är allt nytt för dem och de har mycket problem med tänderna. Det finns unga som har nio, tio hål när de kommer. Det tar tid att åtgärda det och att påverka attityder, säger Mina Mehrpour. Men hälsoinformationen som kliniken i Bergsjön ger är ändå av stort samhällsekonomiskt värde, menar hon. Med utflyttningen får vår satsning stor spridning i samhället. På Sandeklevsskolan har ungdomarna bättre tänder än på andra håll i stadsdelen, till exempel Bergsjöskolan en bit därifrån. Många 15 16-åringar vet vad de ska svara för att göra sköterskorna glada, men en och annan upplysning denna dag vittnar om att även bakterierna kan glädjas: Cola som dryck under skoldagen eller efter hemkomst är populärt. Inte för att man är törstig, det är ju kul att dricka. Och godis är gott. Går ni ofta till kiosken och handlar? Ja! Gör ni det Han lever på er, kioskgubben ni gör honom rik. En flicka öppnar glatt munnen och uppvisar en seg massa som klibbar i tänderna. Det får bli Duraphatlack över grönt godis i dag. 16-åringar i bergsjön Andel med karierade och fyllda tänder (permanent bett): 87 procent Andel med fyra eller fler karierade och fyllda tänder (permanent bett): 63 procent Andel med karierade och fyllda approximalytor (permanent bett): 48 procent Andel med fyra eller fler karierade och fyllda approximalytor (permanent bett): 17 procent n Amal Karche och Samira Music fluorlackas av tandsköterskorna Ann- Louise Boström och Arnela Hodzic. Det blir ofta frågor kring kanylen, som många tror är en spruta. Arnela Hodzic gillar att jobba med barn. Genom att vara ute i skolor skapas en relation till ungdomarna, som finns kvar när de träffas på kliniken. Tandläkartidningen årg 101 nr 6 2009 15

Kliniker som jobbar med kvalitet får god arbetsmiljö och en ekonomi som är i balans. Det anser Göran Pilgård, som har skrivit en doktorsavhandling om arbetsmiljö och kvalitetsarbete inom käkkirurgin. Text: Janet Suslick foto: lasse skog Kvinnliga käkkirurger har mer muskel- och ledbesvär än manliga, tror Göran Pilgård, som har studerat käkkirurgernas arbetsmiljö. Men det finns för få kvinnliga käkkirurger att dra statistiskt säkerställda slutsatser. Kvalitetsarbete lönar sig Betonar arbetsgivaren att personalen i första hand ska producera mycket, leder det till mer sjukskrivning och sämre ekonomi, säger han. Göran Pilgård Göran Pilgård är övertandläkare i Borås. Han doktorerade vid Malmö högskola den 6 mars. Avhandlingen beskriver käkkirurgernas arbetsmiljö och hur man arbetar med kvalitet och kvalitetsledningssystem vid landets käkkirurgiska kliniker. Personalen på de käkkirurgiska klinikerna mår inte sämre än andra grupper inom vården, men både den fysiska och psykiska arbetsmiljön kan förbättras, menar Göran Pilgård. Ont i nacken Undersökningen visar att de allra flesta har bekymmer med nacke, axlar, rygg och armar. Tandsköterskor har mer muskeloch ledbesvär än tandläkare, och kvinnor har mer besvär än män. Ungefär 80 manliga och 20 kvinnliga käkkirurger ingår i undersökningen. Det går inte att jämföra dem direkt med varandra, eftersom det finns för få kvinnliga käkkirurger för att dra statistiskt säkerställda slutsatser. Men Göran Pilgård tror att de kvinnliga käkkirurgerna har större besvär än de manliga. Yrket sliter mer på kvinnor än på män, men det säger ingenting om hur de är som tandläkare, säger han. Problem med nacke och axlar beror på arbetsställning, vibrationer från borrmaskiner och även på en pressande arbetssituation, säger Göran Pilgård. 88 procent av käkkirurgerna i undersökningen jobbar ibland trots att de är sjuka. Hans avhandling visar också att personalen tycker att skillnaden är stor mellan hur det borde vara och hur det är på arbetsplatsen. Störst skillnad är det på möjligheten att påverka viktiga beslut. Både tandläkare och tandsköterskor upplever att de inte har så stora möjligheter att påverka viktiga beslut som de hade önskat sig. Kvalitetsarbete hjälper Göran Pilgård har också tittat på om och hur personalen på käkkirurgiska kliniker arbetar med ledningssystem för kvalitet, patientsäkerhet och miljö. När frågan ställdes i en enkät, svarade 55 procent att de jobbade med någon typ av kvalitetsledningssystem. Men det var bara på två av 22 kliniker som alla var överens om vilket system som användes. Det verkar som om många inte vet om kliniken jobbar med kvalitetsutveckling eller inte. Det visar att informationen om systemet och delaktigheten i kvalitetsarbetet har varit bristfällig, säger Göran Pilgård. Större kliniker använder oftare kvalitetsledningssystem än mindre och tandsköterskor arbetar mer med dem än tandläkare. På kliniker där personalen upplevde att arbetsgivaren prioriterade produktivitet, effektivitet och vikten av att ta ordentligt betalt, jobbade man mindre med kvalitetsledningssystem än på andra kliniker, berättar Göran Pilgård. Sköterskor mer positiva Mer än dubbelt så många tandsköterskor som tandläkare som jobbar med kvalitetsutvecklingssystem tycker att det har förändrat jobbet till det bättre. Sköterskorna tycker också att kvalitetsarbetet är viktigare för arbetsmiljön än vad tandläkarna anser. Däremot tycker yrkesgrupperna i lika stor utsträckning att kvalitetsarbete påverkar vården positivt. Göran Pilgårds studie bygger på en enkät som skickades ut till 33 käkkirurgiska kliniker i Sverige 2003. 22 kliniker medverkade i studien. Bland personalen på de medverkande klinikerna, svarade 86 procent, varav knappt 100 tandläkare. Avhandlingens titel är»quality management and work environment in Swedish Oral and Maxillofacial Surgery«. n 16 Tandläkartidningen årg 101 nr 6 2009

Inget oväntat i glaset... teknodont.se Ledande inom svensk tandteknik

ANSVARSÄRENDEN Regeringsrätten upphävde varning SAMMANFATTAT Efter fyra och ett halvt års kamp gav Regeringsrätten tandläkaren rätt, och HSAN:s varning upphävdes, därmed också domarna i både länsrätt och kammarrätt. Men inte nog med det; Socialstyrelsen vände på klacken och gick på tandläkarens linje. Hösten 2004 anmälde Socialstyrelsen tandläkaren till hsan för att ha planerat en omfattande behandling utan att ha haft patientens hela behandlingsbehov klart för sig. Han hade fastställt terapin och förberett denna genom att skicka in en förhandsprövning. Enligt Socialstyrelsen skedde detta utan ett avslutat samråd med patienten, något som tandläkaren tillbakavisar. Diskussionerna skulle fortsätta. Patienten, en kvinna i 30-årsåldern, var mycket tandvårdsrädd. Hon remitterades till tandläkaren för att eventuellt få ett implantat på tand 21. Redan efter första besöket bestämde tandläkaren terapin, som innebar att extrahera tänderna 12, 11, 21 och 22 och ersätta dessa med implantat. Tandläkaren bedömde att tänderna var parodontalt skadade, parodontitis levis. Han skickade in en förhandsprövning till Försäkringskassan. Vid ett återbesök diskuterade han och patienten olika behandlingsförslag. Försäkringskassan godkände senare förhandsprövningen, men patienten valde att inte fullfölja implantatbehandlingen utan sökte en annan tandläkare, som konstaterade att det inte fanns någon indikation för extraktion av tänderna 12, 11 och 22. Enligt Socialstyrelsen ska undersökningar och diskussioner med specialister och patienten vara avslutade innan förhandsprövningen skickas in. Att förhandspröva en terapi som inte är fastställd är felaktigt. Att tandläkaren ansåg att terapin inte var fastlagd uppfattade patienten det så. hsan ansåg att tandläkaren hade fastställt terapiplanen för en vidlyftig behandling på en ung tandvårdsrädd patient utan fullgott underlag. Han borde inte ha skickat in förhandsprövningen förrän diskussioner och samråd var avslutade. Trots att Försäkringskassan godkände terapin fanns det inte någon indikation för att ta bort tre av de fyra framtänderna. hsan gav tandläkaren en varning. Tandläkaren överklagade beslutet till länsrätten, där Socialstyrelsen gick på hsan:s linje. Rättens beslut blev att det var rätt att ge tandläkaren en varning. Tandläkaren överklagade till kammarrätten. Där yttrade sig åter Socialstyrelsen och hävdade att varningen inte skulle tas bort. Kammarrätten gick på denna linje. Tandläkaren överklagade till Regeringsrätten och hävdade bland annat att ingen av insatserna kunnat visa att han tagit slutgiltig ställning till vilken behandling patienten skulle få. I överklagandet bifogade han ett intyg från en övertandläkare och tilllika enhetschef. Denne förklarade att terapiplanen skulle ha fastställts först efter samråd med honom som ansvarig kirurg. Intressant är att Socialstyrelsen nu vänder på klacken och går på tandläkarens linje. Man konstaterar att det som framkommit innebär att det inte kan styrkas att tandläkaren» ej fullgjort en skyldighet som är av direkt betydelse för säkerheten i vården«. Regeringsrätten går på Socialstyrelsens linje; disciplinansvar kan endast komma i fråga om» åligganden som har betydelse för säkerhet i vården inte följs«. Att begära förhandsprövning hos Försäkringskassan av en omfattande och ännu inte fullt utredd behandling har inte någon betydelse för patientsäkerheten. Mats Karlsson»Absurt att ge mig en varning«det har varit en jobbig tid, men jag är väldigt glad över att Regeringsrätten friade mig. Att ge mig en varning för en behandling som inte var beslutad var absurt. Det säger den nu friade tandläkaren. Tandläkaren, som vill vara anonym, berättar att han är mycket glad över att så många kolleger stöttat honom under den tid som gått från anmälan till hsan till Regeringsrättens beslut. Det är tragiskt att behöva föra en kamp under så många år. Beslutet i hsan var absurt, och det tycks som om både länsrätt och kammarrätt fattade sina beslut utan att granska ärendet; man köpte hsan:s skrivningar rakt av. En viktig fråga i fallet har varit den förhandsprövning som tandläkaren skickade in till Försäkringskassan. Det har tolkats som att behandlingen var beslutad. Det var den absolut inte, men de långa handläggningstiderna hos Försäkringskassan gjorde att jag valde att begära en förhandsprövning. Diskussionerna med patienten var definitivt inte avslutade. Det fanns tid uppsatt för fortsatta samtal om olika terapimöjligheter. Dessutom för jag varje månad terapisamtal med en kirurg, och detta fall skulle tas upp i ett kommande samtal. Mats Karlsson 18 Tandläkartidningen årg 101 nr 6 2009

Länsrätten: N2-metoden inte lege artis Länsrätten slår i en dom fast att N2-metoden inte är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. HSAN:s beslut står därmed fast. Ce-märkt och tillåtet inom eu Han skriver vidare i sitt yttrande till länsrätten att han använde mätinstrumentet TriAuto-zx, vilket är godkänt; indikatorröntgen är då inte obligatoansvarsärenden i Tandläkartidningen är ett urval av ärenden som kommit in till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Nämnden prövar enbart de anmärkningar som patienten haft mot vården och den tandläkare som utfört den. Referaten och kommentarerna bygger på nämndens beslut som är offentlig handling. Redaktionen har inte tillgång till övrigt material, till exempel journaler och röntgenbilder, som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen. Fallen kommenteras av kolleger med lång klinisk erfarenhet. Dessa ingår i Tandläkarförbundets expertgrupp och har utsetts på I slutet av november förra året gav hsan tandläkaren en varning för att han använt N2-metoden vid behandling av två av patientens tänder, se nummer 3 2009. Varningen gällde också att tandläkaren hade cementerat en krona på den rotfyllda tanden 26 utan aktuellt röntgenunderlag. Indikatorröntgenbilder hade inte tagits. Tandläkaren överklagade till länsrätten. Han anser att 50 års erfarenhet inom tandvården visar att N2- metoden fungerar väl och att han lade ner ett mycket omfattande arbete på att häva den infektion som fanns. Att han glömde att röntga en tand var ett misstag som han gottgjorde genom att återbetala hela summan för denna behandling. förslag av Privattandläkarna och Tjänstetandläkarna lokalt. Nya experter utses av Tandläkarförbundets etiska kommitté. överklagande Ansvarsnämndens beslut kan överklagas till länsrätten både av den anmälde tandläkaren och av den som gjort anmälan. Ett överklagande måste vara inlämnat till länsrätten inom tre veckor efter att parterna tagit del av rättens beslut. Annars vinner beslutet laga kraft. Länsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten, men där krävs så kallat prövningstillstånd. risk. Han påpekar att N2 är ce-märkt och tillåtet inom hela eu sedan slutet av 1990-talet. Socialstyrelsen slår i sitt yttrande till länsrätten fast att man står fast vid sin uppfattning att rotfyllning med N2-metoden inte är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen delar hsan:s uppfattning att det var fel av tandläkaren att inte göra en röntgenundersökning av en av tänderna innan den försågs med en krona, ett fel som tandläkaren medgivit. Socialstyrelsen konstaterar också att det inte har någon betydelse för bedömningen att tandläkaren betalade tillbaka sitt arvode till patienten. Man slår även fast att det inte finns uppgivet i journalen att tandläkaren mätte rensdjupet på en av tänderna. Patienten uppger i sitt yttrande till länsrätten att tandläkaren har utsatt henne för kroppsskada genom att använda N2-metoden; hon har fortfarande värk i en av tänderna. Efter att ha tagit del av alla synpunkter beslöt länsrätten att avslå tandläkarens överklagande. Mats Karlsson Tandläkaren har överklagat till kammarrätten. Inbjudan till kurs på Hawaii 26 september 11 oktober 2009 Lägre dollarkurs ger nu ett ännu lägre pris! Kursresan består av sex dagar i Honolulu och fyra dagar på Maui, en tropisk pärla, med avslutande tre dagar i New York. Pris/ person från Arlanda för flygresor (exkl. flygskatt), transfers och hotell är 34.900:- Kursavgiften är 10.900:- För mer information och anmälan kontakta tel. 0703-29 81 07 Kursansvarig är: Dental Education Design PBB AB Sävstigen 25, 165 71 Hässelby Telefonnr: 073-592 25 25 Kombinera kurs med Bengt-Åke Orrell och deltagande i American Dental Associations kongress, med allt underbart Hawaii kan erbjuda. Ett unikt tillfälle att låta sig inspireras av vetenskapliga seminarier inramat i en underbar natur! Tandläkartidningen årg 101 nr 6 2009 19

LEX MARIA Felaktig förskrivning ledde till överdosering Inför en behandling tog en patient en för hög dos av antibiotika i form av Dalacin och fick köras akut till sjukhus. Händelsen anmäldes till Socialstyrelsen genom lex Maria. Tandläkaren hade angett doseringen i vikt, inte i antal tabletter, vilket ledde till misstaget. Patienten, som är född -36, hade en mekanisk klaffprotes i hjärtat. Efter undersökning hos tandläkaren beslöt denne att patienten skulle behandlas hos tandhygienist. På grund av klaffprotesen bedömde tandläkaren att patienten skulle ha antibiotikaprofylax, och hon fick ett recept på penicillinpreparatet Aminox. Dagen därpå ringde patienten och berättade att hon var allergisk mot penicillin. Tandläkaren ringde då in ett recept på 20 Dalacintabletter à 300 mg med dosering 600 mg en timme före behandlingen. Innan behandlingen inleddes kontrollerade tandläkaren att patienten tagit det ordinerade läkemedlet. Hon uppgav då att hon tagit samtliga tabletter, alltså sex gram i stället för ordinerade 600 mg. Hon uppgav att hon varit illamående. Tandläkaren ringde giftinformationscentralen, som rekommenderade honom att ta kontakt med sjukhusets akutmottagning. Där gav man rådet att kalla på ambulans. Tandläkaren kontaktade dagen därpå sjukhuset och fick veta att patienten fått åka hem. Tillståndet var inte så allvarligt som man befarat. Patientens förklaring till att hon överdoserat så kraftigt var att hon känt sig stressad inför behandlingen. Socialstyrelsen konstaterar att tandläkaren uppgett doseringen i vikt, inte i antal tabletter som är brukligt. Att ange en dosering i vikt kan skapa förvirring hos en patient eftersom han eller hon själv måste göra en uträkning av antalet tabletter. slutsats Socialstyrelsen anser att den aktuella folktandvårdsorganisationen måste skapa rutiner när det gäller antibiotikaprofylax till riskpatienter. Rutinerna bör inte enbart utformas utifrån vad profylaxen gäller utan även baseras på om ingreppet är kirurgiskt, endodontiskt eller parodontalt, och de specifika åtgärder som då kan krävas. Av rutinerna bör det också framgå hur ett recept ska utformas för att undvika att händelser som liknar den som beskrivits inte ska inträffa i framtiden. Socialstyrelsens slutsats av det inträffade är att rutinerna måste ses över hos folktandvårdsorganisationen. Man slår också fast att tandläkaren handlade adekvat genom att ringa giftinformationscentralen och därefter skicka patienten till sjukhus. mats karlsson Senaste nytt alltid på www.tandlakartidningen.se N2 Fler än 300 svenska tandläkare använder N2 Unika långsiktiga kliniska resultat CE sedan 1998 DentMan 08-25 10 75 SEAL-TIGHT 20 Lillen 1-2009.indd 1 1/27/09 11:12:34 AM TandläkarTidningen årg 101 nr 6 2009