SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson 2012-03-29 Riktlinjer Lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Bestämmelserna gäller även den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten, statens institutionsstyrelse eller enligt lagstiftningen om stöd- och service till vissa funktionshindrade. Lex Sarah innebär en skyldighet för den som bedriver verksamheten att efter en mottagen rapport utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller risken för missförhållande. Vidare ingår en skyldighet att snarast anmäla till Socialstyrelsen om missförhållandet eller risken för missförhållandet är allvarligt. Lex Sarah rapportering är en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet inom socialtjänsten. Kvalitets- och säkerhetsarbetet bör ha ett systemperspektiv med tyngdpunkten på förebyggande åtgärder och riskanalys. LAGSTIFTNING 14 kap 2 SoL Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. 14 kap 3 SoL Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma ifråga för, insatser inom verksamheten.
14 kap 4 SoL Den som enligt 3 ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt 2 och 3. 14 kap 6 SoL Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. 14 kap 7 SoL Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Socialstyrelsen. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. 24 a LSS Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. 24 b LSS Den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma ifråga för insatser enligt sådan lagstiftning. 24 c LSS Den som enligt 24 b ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade om de skyldigheter som han eller hon har enligt 24 a och b. 24 d LSS Den som, i yrkesmässig bedriven enskild verksamhet, enligt 24 b ska ta emot rapporter ska informera berörd nämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot. 24 e LSS Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. 24 f LSS Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Socialstyrelsen. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Sidan 2 av 6
24 g LSS Ytterligare bestämmelser om anmälnings- och rapporteringsskyldighet finns i 14 kap. 1 och 3 Socialtjänstlagen SYFTE Syftet är att upptäcka och komma till rätta med brister i verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. FÖLJANDE PERSONER HAR RAPPORTERINGSSKYLDIGHET Anställda - alla anställda oavsett anställningsform som fullgör uppgifter inom socialtjänsten Uppdragstagare - Frivilligorganisationer och kontaktpersoner med uppdrag i kommunen Praktikanter, elever Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder FÖLJANDE PERSONER HAR INTE RAPPORTERINGSSKYLDIGHET Frivilligarbetare - som arbetar på eget initiativ, inte på uppdrag av kommunen. Familjehem Tillfälligt inhyrd personal - ex hantverkare Anhöriga God man, förvaltare Legitimerad personal (bör dock alltid informera ansvarig enhetschef om det inträffade) När det gäller privata utförare bör det skrivas in i kravspecifikationen inför upphandlingen hur Lex Sarah ska hanteras. FÖLJANDE SKA RAPPORTERAS Fysiskt våld, t ex slag, hårda tag, fasthållning Psykiska övergrepp, t ex hot, trakasserier, skrämsel, kränkningar Försummelser, t ex otillräcklig föda, bristande hygien, ej utförda omvårdnadsåtgärder Missförhållanden eller risk för missförhållanden i avvaktan på beslut om insats/insatser Ett missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande som uppstår på grund av att ingen utredning påbörjats efter inkommen förfrågan om insats Om rapporten inkommer i samband med eller efter att den enskilde inte befinner sig i den miljö där missförhållandet eller den påtaliga risken för missförhållandet har ägt rum, ska ändå rapporten utredas enligt instruktionen. Sidan 3 av 6
METOD INFORMATION Ansvarig enhetschef ansvarar för att ge information om Lex Sarah-rutin och rapportering, både muntligen och skriftligen, vid nyanställning eller påbörjad praktikperiod. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. RAPPORT Alla medarbetare har en skyldighet att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden till ansvarig enhetschef. Alla inkomna rapporter lämnas vidare till socialt ansvarig samordnare (SAS) som utreder missförhållandet. Socialchef gör en bedömning om missförhållandet eller risken för missförhållandet är allvarligt och om det ska anmälas vidare till Socialstyrelsen. Den som rapporterar anonymt har inte fullgjort sin rapporteringsskyldighet enligt bestämmelserna om Lex Sarah, men även en anonym anmälan måste tas emot. Socialnämnden ska alltid informeras om mottagna rapporter av SAS. Om ansvarig enhetschef berörs av missförhållandet, ska rapporteringen göras direkt till SAS. Finns inte ansvarig eller ställföreträdande enhetschef i tjänst, lämnas rapporten till tjänstgörande sjuksköterska som också ansvarar för att utan dröjsmål avhjälpa och undanröja missförhållandena. SAS ansvarar för att rapporten diarieförs. SAS ansvarar för att den enskilde som berörs alltid underrättas om ett missförhållande som har inträffat. POLISANMÄLAN Om det finns anledning att anta att en inträffad händelse är brottslig, bör ansvarig enhetschef tillsammans med den enskilde eller dennes ställföreträdare ta upp frågan om polisanmälan ska göras. Berörs enhetschef av anmälan görs polisanmälan av annan enhetschef. UTREDNING Ansvarig enhetschef ansvarar för att utan dröjsmål avhjälpa och undanröja missförhållandena. Berörs ansvarig chef av rapporten ska istället annan enhetschef avhjälpa detta. SAS ansvarar för att dokumentera och utreda alla missförhållanden eller risk för missförhållanden. Sidan 4 av 6
Om missförhållanden eller risk för missförhållanden bedöms som allvarliga ska de snarast anmälas till Socialstyrelsen. Om utredningen inte är avslutad när anmälan görs ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter att anmälan är gjord. DOKUMENTATION AV UTREDNINGEN OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER Dokumentationen ska göras fortlöpande och utredningen ska innehålla följande 1. vad det rapporterade missförhållandet eller risken för ett missförhållande har bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde, 2. när den muntliga eller skriftliga rapporten har tagits emot, 3. när och hur missförhållandet eller risken för ett missförhållande har uppmärksammats, 4. när missförhållandet har inträffat, 5. de orsaker till missförhållandet eller risken för ett missförhållande som har identifierats, 6. om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen, och 7. bedömningen av om något liknande skulle kunna inträffa igen. Av dokumentationen ska det vidare framgå 1. vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet eller risken för ett missförhållande samt tidpunkt för dessa, 2. vad som i övrigt har framkommit under utredningen, och 3. vilket beslut eller ställningstagande som utredningen har avslutats med. För varje uppgift som dokumenteras under utredningen ska det framgå 1. vilket datum uppgiften dokumenterades, 2. varifrån uppgiften kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 4. vem (namn och befattning eller titel) som har dokumenterat uppgiften. De åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras. Som ett underlag i utredning kan Socialstyrelsens handbok för risk- och händelseanalys användas. Information till berörd personal, den enskilde eller dennes ställföreträdande görs av SAS efter avslutad utredning samt SAS ger även information om att anmälan till Socialstyrelsen görs. Sidan 5 av 6
SAS ansvarar för att avslutad utredning rapporteras till socialnämnden. ANMÄLAN TILL SOCIALSTYRELSEN SAS ansvarar för att allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden snarast anmäls till Socialstyrelsen efter beslut av socialchefen. Förutom att uppgifterna på blanketten ska fyllas i, ska utredningen bifogas om den är avslutad samt ev. andra handlingar som är av betydelse för det aktuella missförhållandet. Om utredningen inte är avslutad när anmälan till Socialstyrelsen görs ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast 2 månader efter anmälan gjordes. Ansvarig enhetschef har ansvar för att i förekommande fall ge stöd till såväl den personal som rapporterat som till den personal som rapporten berör. SAS ger information till den enskilde eller dennes ställföreträdande, ansvarig enhetschef och berörd personal när beslut från Socialstyrelsen kommit. SAS rapporterar till socialnämnden när beslut från socialstyrelsen kommit. När inte SAS är i tjänst träder medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) in i dennes ställe. När inte socialchef är i tjänst träder tillförordnad socialchef in i dennes ställe. Sidan 6 av 6