Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre



Relevanta dokument
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

De skånska odlingssystemförsöken

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Uthålliga odlingsformer försök med ekologisk och konventionell odling i 18 år

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Samodling av majs och åkerböna

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

PM Strategin för växtskyddsmedel

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

11 Ekologisk produktion

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Utlakningsförsöken i Mellby

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Jordbruksinformation Ekologisk odling av ärtor

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Frö- och Oljeväxtodlarna

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

11 Ekologisk produktion

Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem. Slutrapport KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Odling och användning av proteingrödor

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Baljväxter till livsmedel och foder

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Värdet av honungsbins pollinering

Sveakonferensen januari 2015

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Rapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Ekologisk odling på Logården

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Ekologisk produktion lantbruk

Att sätta värde på kvalitet

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation

Odlingssäkerhet hos sortblandningar av åkerböna

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Sorter ekologisk odling

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Transkript:

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008

Samodling och trindsäd i renbestånd Bollerup A B C D E Konventionell växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt 1987-2002 Konventionell produktion med nöt - Ingen samodling, ärt 1987-2002 Biodynamisk produktion med nöt - Ärt/havre (mogen skörd) 1987-2002, lupin/havre (mogen skörd) 2002-2005 samt grönfoder (åkerböna/havre) 2000-2005 Ekologisk produktion med nöt - Ärt/havre (mogen skörd) 1987-2002, lupin/havre (mogen skörd) 2002-2005 samt grönfoder (åkerböna/havre) 2000-2005 Ekologisk växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt 1987-2002; åkerböna 1987-2005; blå lupin 2002-2005.

Samodling och trindsäd i renbestånd Önnestad A B C D E Konventionell växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt 1987-2005 Konventionell produktion med nöt - Ingen samodling, ärt 1987-1998 Biodynamisk produktion med nöt - Grönfoder (ärt/havre) 1987-2005 Ekologisk produktion med nöt - Grönfoder (ärt/havre) 1987-2005 Ekologisk växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt 1987-2005, åkerböna 1987-1998

Samodling och trindsäd i renbestånd Östra Ljungby A B C D E Konventionell växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt 1987-2005 Konventionell produktion med nöt - Grönfoder (ärt/havre) 2000-2005, ärt 1987-1998 Biodynamisk produktion med nöt - Ärt/havre (mogen skörd) 1987-1998, grönfoder (ärt/havre) 2000-2005 Ekologisk produktion med nöt - Ärt/havre (mogen skörd) 1987-1998, grönfoder (ärt/havre) 2000-2005 Ekologisk växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt 1987-2002, åkerböna 1987-1998, gul lupin 2000-2002, blå lupin 2003-2005

Tre försöksplatser Bollerup Önnestad Österlen, mullhaltig lättlera Kristianstad, mulljord Östra Ljungby Helsingborg, sandjord

Kärnskörd i konventionell och ekologisk trindsäd Skånska odlingssystemförsök 1987-2005 dt/ha 50 40 30 20 10 0 30,2 31,5 37,9 40,2 34 33,2 25,5 27,1 21,5 A B C D E Odlingssyste m 11 Ärt Ärt/havre Lupin/havre Åkerböna Gul lupin Blå lupin Samodling Tabell 7.16

Kärnskörd i ärt, ärt/havre och åkerböna, Bollerup 1987-2001 Tabell 7.17 Kärnskörd dt/ha A ärt 34,1 a B ärt 36,0 a C ärt/havre 35,7 a D ärt/havre 35,7 a E ärt 29,1 b E åkerböna 25,4 b

Proteinskörd i ekologisk ärt, ärt/havre och åkerböna Skånska odlingssystemförsök 1987-2005 kg/ha 800 700 600 500 400 300 200 100 0 575 556 548 537 Ärt Ärt/havre Åkerböna C D E Odlingssystem Tabell 7.16

Proteinskörd i ärt, ärt/havre och åkerböna Skånska odlingssystemförsök 1987-2005 800 700 600 631 685 575 556 548 537 500 Ärt kg/ha 400 300 Ärt/havre Åkerböna 200 100 0 A B C D E Odlingssyste m Tabell 7.16

Proteinskörd i ärt, ärt/havre och åkerböna, Bollerup 1987-2001 Tabell 7.17 Proteinskörd kg/ha A ärt 735 a B ärt 769 a C ärt/havre 581 b D ärt/havre 554 b E ärt 619 b E åkerböna 641 a

kg/ha 1000 Proteinskörd i konventionell och ekologisk trindsäd Skånska odlingssystemförsök 1987-2005 800 600 400 200 0 631 685 761 669 575 556 548 A B C D E Odlingssystem 799 537 402 Ärt?? Ärt/havre Lupin/havre Åkerböna Gul lupin Blå lupin Tabell 7.16

Mycket ojämn mognad av Bora lupin

Grönfoder + återväxtskörd 2000-2005 Tabell 7.28 Totalskörd Råprotein Energi Baljväxtandel dt ts/ha kg/ha MJ/ha % Bollerup (åkerböna + havre) C D 64 66 822 809 60 952 63 642 27 27 Ö. Ljungby (ärt + havre) B C D 63 60 55 892 920 803 62 790 60 472 54 434 52 62 58

Ärtrotröteindex för respektive växtföljd inför odlingsåret 2001 och kärnskörd för ärt (A, B, E) och ärt/havre (C, D) under åren 1987-2001 Bollerup Önnestad Östra-Ljungby Index 2001 *Kärnskörd Index 2001 dt/ha Led Index 2001 *Kärnskörd dt/ha *Kärnskörd dt/ha A 72 34,1 51 37,0 59 22,1 B 76 36,0 38-59 24,0 C 48 35,7 39 38,2 33 26,0 D 42 35,7 40 36,9 37 25,5 E 67 29,1 53 27,0 48 20,9 Tabell 10.7

Förekomst av rotogräs i trindsäd i renbestånd och trindsäd/havre Gröda Kvickrot Åkertistel Åkermolke Skott/100m 2 Skott/100m 2 Skott/100m 2 Trindsäd samodlat med havre Trindsäd i renbestånd 6 8 2 18 13 6 Tabell 9.12

Fördelar vid samodling av trindsäd och spannmål Kärnskörden är högre och i ekologisk odling är proteinskörden på åtminstone samma nivå i samodling som vid odling av trindsäd i renbestånd Vinsten vid samodling är störst på lättare jordar och jordar med mycket ogräs Variationen i skördenivån är mycket mindre än vid odling av trindsäd i renbestånd I ekologisk odling får man färre problem med rotogräs och fröogräs i växtföljden Man får eventuellt mindre problem med bladlöss Man får eventuellt mindre problem med ärtrotröta

Nackdelar vid samodling Det är svårt att sälja en samodlad gröda Proteinkvaliteten är annorlunda i spannmål/trindsäd än i trindsäd i renbestånd

Lupiner? Gul lupin är ingen intressant gröda Samodling av oförgrenad lupin och havre är lovande i södra Sverige Odling av förgrenade sorter är tveksamt med nuvarande sortmaterial Foto: Ingemar Larsson, HS Kristianstad

Tack för uppmärksamheten!