TÄLJÖ STRANDÄNG. Etapp 1 (Detaljplan Täljöviken) Kvalitets- och gestaltningsdokument. Vy från lokalgata i trädgårdsstadsdelen

TÄLJÖ STRANDÄNG Etapp 1 (Detaljplan Täljöviken) Kvalitets- och gestaltningsdokument Vy från lokalgata i trädgårdsstadsdelen 2013 05 29

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSPRINCIPER 1.1. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR NY BEBYGGELSE 1.2. BEBYGGELSESTRUKTUR 1.3. HUSVOLYMER OCH KARAKTÄRER 2 ALLMÄN PLATS - KVALITETSRIKTLINJER 2.1. GATOR, CIRKULATIONSPLATSER, GC VÄGAR 2.1.1 HUVUDGATA 2.1.2 LOKALGATOR 2.1.3 CIRKULATIONSPLATSER 2.1.4 GC VÄGAR 2.2. TORG OCH PLATSER 2.2.1. TORGET 2.2.2. OMRÅDESLEKPLATS 2.2.3. UTSIKTSPLATS 2.2.4. KIOSK/SOMMARCAFÉ 2.3. GRÖNYTOR 2.3.1 PARKYTOR 2.3.2 DAMMAR OCH DIKEN 2.3.3 ÄNGAR OCH VASSOMRÅDEN 2.3.4 ÅKERHOLMAR OCH SKOGSBRYN 2.4 BELYSNING AV GATOR, GC VÄGAR OCH PARKER 3 KVARTERSMARK - KVALITETSRIKTLINJER 3.1. VILLOR, KEDJEHUS, RADHUS (TRÄDGÅRDSSTAD) 3.1.1 HUVUDBYGGNAD 3.1.2 KOMPLEMENTBYGGNADER 3.1.3 ANORDNINGAR PÅ TOMTEN 3.1.4 MARKBEHANDLING 3.2. FLERBOSTADSHUS (HUS I PARK) 3.2.1. HUVUDBYGGNAD 3.2.2. PARKERINGSHUS, MILJÖHUS 3.2.3. GÅRDSGATOR, GC VÄGAR 3.2.4. GEMENSAM GRÖN GÅRD CENTRUMBYGGNAD OCH TERRASSHUS BEHANDLAS I SÄRSKILT DOKUMENT. 3

Trädgårdsstad avser friliggande villor, kedjehus och radhus Hus i park avser flerbostadshus ÖVERSIKTLIG VY ÖVER TÄLJÖ STRANDÄNG ETAPP 1 (Detaljplan Täljöviken) 4

1. ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSKRAV Under denna punkt sammanfattas krav och ambitioner i Detaljplanens planbeskrivning och gestaltningsprogram. 1.1 GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR NY BEBYGGELSE Inom programområdet Täljöviken Näsängen (Täljö Strandäng etapp1 och 2) föreslås sammanlagt ca 600 nya bostäder. I Täljöviken (etapp 1) föreslås främst enfamiljshus, radhus och mindre flerfamiljshus i trädgårdsstadens anda tolkat utifrån platsens förutsättningar. I norra delen av etapp 1, i anslutning till Täljövikens konferensgård, föreslås flerbostadshus med möjlighet till seniorboende, hus i park, med en utformning som samspelar med Täljövikens konferensgård som ska inrymma en centrumanläggning. Vy över områdesentrén från Svinningevägen en upplyst och trygg gatumiljö. Illustration: Greitz arkitektkontor Denna byggnad är intressant såväl ur arkitektonisk som kulturhistorisk synvinkel och behandlas som en resurs för området och omgivningarna. Byggnaden ska kunna användas för olika typer av serviceändamål. Byggnadskompletteringar är möjliga för exempelvis förskola och vårdboende. I sluttningen sydväst om centrumanläggningen tillskapas bostäder i en serie byggnadsvolymer med terrasserad uppbyggnad. Dessa volymer medverkar till ett starkt förtydligande av den nya nedanförliggande huvudgatan och den tätortsstruktur som formas genom att Åkersberga får en tätortsentré även från Svinningevägen. Bebyggelseområdet formas med en sammanhållen gatustruktur och kopplingar med omgivningen för att skapa förbättrad tillgänglighet till Svinningevägen/Täljö samt inom programområdet. Förslaget innebär en samlad bebyggelse med tydliga kvarter och gaturum med avgränsningar mellan allmänna och privata rum med undantag för området norr om den nya centrumanläggningen. Detta får en mer storskalig bebyggelse i form av friliggande hus i park, och får därmed inte samma tydliga rumsliga avgränsningar. Planutformningen ger ett genomgående huvudvägnät för busstrafik mellan etapp 1 och 2. Aspekter av betydelse i området är bebyggelsens placering i landskapet, byggnadsutformning och systemval som påverkar energianvändning samt att förstärka och tillgängliggöra landskapets kvaliteter. Ambitionen är att göra området vid Täljöviken tillgängligt för allmänheten som ett rekreationsområde, 5

samtidigt som dess natur och kulturvärden samt vattenkontakt värnas och stärks. Strandskydd, översvämningsrisker, geologiska förhållanden samt terräng har också påverkat detaljplanens utformning. Angränsande höjdryggar samt strandängar lämnas obebyggda. Parker och gröna släpp i bebyggelsen skapar länkar mellan Täljöviken och anslutande skogsområden. Utblickar mot vattnet värnas. Allmänhetens tillgänglighet förbättras genom ett gång och cykelstråk nedanför bebyggelsen. 1.2 BEBYGGELSESTRUKTUR Trädgårdsstad Bebyggelsestruktur och karaktär inom Dp Täljöviken (flerbostadshusen undantagna) ska ha sin utgångspunkt i trädgårdsstadens grundläggande principer, och utifrån dessa ska området formas med hänsyn till platsens förutsättningar och nutida material och teknik. Trädgårdsstadens principer kan uttryckas som: Strukturer med tydliga och väl avgränsade rum Gaturum med genomgående gator med grön karaktär som varieras med platsbildningar. En måttligt tät och varierad bebyggelse. Bebyggelse huvudsakligen i två våningar. Tre våningar i centrala delar vid platsbildningar. Hus placerade nära gatuliv, på samma avstånd från gata, med små förgårdar avgränsade med staket eller häck. Trädgårdar till alla hus, enskilda eller gemensamma och väl avgränsade. Exempel: Bebyggelse längs Ålstensgatan i Bromma. En tät bebyggelse med egna små trädgårdar. Hus i park Bebyggelsen i norra delen av Dp Täljöviken ska ges en utformning som ansluter till/och förstärker centrumanläggningens karaktär. Byggnaderna utformas som hus i park, dvs. som friliggande flerbostadshus med en lätt och terränganpassad arkitektur i öppen terräng, där växtligheten tillåts komma nära bebyggelsen. Byggnaderna ska omges av icke inhägnad park som antingen tillhör fastigheten eller är allmän platsmark och får därför inte samma tydliga avgränsning av det privata rummet. Privata uteplatser minimeras till förmån för gemensamma grönytor. Centrumanläggningen och hus i park. Illustration: Greitz arkitektkontor 6

Flerbostadshusen förläggs i en krans kring det öppna landskapsrummet, på mark där skogen idag delvis är huggen, och betonar på detta sätt rumsligheten ytterligare. Denna större sammanhängande naturpark fortsätter ner till Täljövikens strand och binder på så sätt samman områdena. Centrumanläggningen (F d Täljövikens konferensgård) Täljövikens konferensgård är intressant såväl ur arkitektonisk som kulturhistorisk synvinkel, och ska behandlas som en resurs för området och omgivningarna. Befintliga fasader ska behålla sin karaktär och tillbyggnader ska anpassas och/eller förstärka denna karaktär, bland annat genom materialmässig anpassning av nya fasader och tak till den befintliga byggnaden. Byggnadens tänkta nya användningsområde med t.ex. närservicecentral, restaurang, festvåning, bad/spa/gym, gästrum, kontorshotell och förskola kan på ett respektfullt sätt få avspegla sig i förändringar av fasaden (t ex entréer, skärmtak, belysning, skyltar). En indragen påbyggnad med en våning möjliggörs. Taket kan förses med solfångare. Ytor för förskola skapas genom en väl anpassad tillbyggnad samt till viss del genom ombyggnad av delar av nedersta suterrängvåningen. Terrasshus och centrumanläggning, vy från sydost. Illustration: Greitz arkitektkontar. Det nya terrasshuset ska ha ljusa putsade fasader med glaspartier mot bostadsterrasserna. Fasaden mot huvudgatan gestaltas som tre byggnadsvolymer som länkas samman med glasade trapphuspartier. De två nedersta våningarna i suterrängläge utformas som enkelsidiga radhuslägenheter med egna entréer mot huvudgatan. De två översta våningarna utgörs antingen av tvåvånings radhus eller av mindre enplanslägenheter. Till och påbyggnader utformas med flacka tak. Sedum får användas som takmaterial. I annat fall gäller bandtäckt plåttak i svart eller grå kulör eller liknande takmaterial som överensstämmer med byggnadens karaktär. 7

1.3 HUSVOLYMER OCH KARAKTÄRER Trädgårdsstad Bebyggelsen ska i huvudsak utgöras av tvåvåningsbebyggelse, med småskaliga tillägg i form av tornrum och gaveluppbyggnader. I vissa lägen kan suterränghus få förekomma. Vid torget tillåts tre våningars byggnadshöjd för att accentuera torgrummet och ge möjlighet för annan användning i bottenvåningarna, t ex småbutiker eller generationsbostäder. Varierade hustyper ska eftersträvas med en blandning av radhus och enfamiljshus inom samma kvarter. En sammanhållen gestaltning för respektive kvarter eftersträvas genom att fasadmaterial, takmaterial och fönstertyper hålls begränsade. Gestaltningen bör ha sin grund i ett samtida och områdesanpassat formspråk. Traditionella typhusfasader bör undvikas. Taklutningen ska vara måttlig (14 27 grader) för att inte skugga eller i onödan reducera sjöutsikten för bakomliggande hus. Taksprången bör vara korta. Sadeltak används som grundprincip men pulpettak kan få förekomma i viss utsträckning. Variation i form av t ex mindre burspråk, balkonger, skärmtak och tornrum ryms inom planbestämmelserna. Taken ska beläggas med lertegel eller matta betongtakpannor. Takhuvar och eventuella skorstenar ska gestaltas medvetet och integreras materialmässigt i byggnadens arkitektur. Exempel: 1.Skiss lokalgata i trädgårdsstaden 2. Skiss Torget Detaljplan Täljöviken, trevånings radhus/greitz arkitektkontor 8

Hus i park norra delen av DetaljplanTäljöviken Norr om den storskaliga centrumanläggningen möjliggörs flerbostadshus med t ex seniorbostäder i måttlig skala, hus i park, med en varierad utformning och färgsättning som samspelar med denna. Bebyggelsen utformas huvudsakligen som trevåningshus med möjlighet till ytterligare en delvis indragen takvåning. Suterrängvåning kan också tillkomma för att underlätta anpassningen till befintlig mark. En lätthet i arkitekturen är viktig. Det är speciellt viktigt hur byggnaderna upplevs söderifrån så att de får en god anpassning till terrängen och inte dominerar över vare sig landskap eller centrumanläggningen som även fortsättningsvis ska vara landmärke i området Utspringande balkonger med smäckra räcken kan skapa lätthet och liv åt byggnaderna. Flacka tak med stora taksprång tar upp något av centrumanläggningens arkitektoniska anslag, t ex med bandtäckt plåttak i grå kulör. Inslag av sedum kan få förekomma. Kv Ulla, Örebro, flerbostadshus i parkmiljö. (Sweco Örebro) Östra Kullön, Vaxholm, förslag till flerbostadshus i parkmiljö. (Greitz ark) 9

2. ALLMÄN PLATS KVALITETSRIKTLINJER 2.1 GATOR, CIRKULATIONSPLATSER, GC VÄGAR 2.1.1 HUVUDGATA - utformas med en bredd av 15 m inkl gång och cykelbanor, smalkroniga alléträd (t ex pelarek) och möjlighet till parkering på båda sidor. Körbanan är 7 m bred. (träd planteras med c/c ca 15 20 m, 2 bils kantparkering mellan vartannat trädpar ger utrymmen för snöupplag (utformning/antal p platser enligt Österåkers kommun). VA ledningars läge enligt Österåkers kommun och Roslagsvatten. P ytor (bredd 2,0 m) beläggs med betongmarksten typ S:t Eriks Hansa, som medger god infiltration. 2.1.2 LOKALGATOR gårdsgator med enkelsidig trädrad, besöksparkering sker mellan träden (vintertid möjlighet till temporärt snöupplag). VA ledningars läge enligt Österåkers kommun och Roslagsvatten. P ytor (bredd 2,0 m) beläggs med betongmarksten typ S:t Eriks Birka (se bild 2 nedan) alternativt Hansa. Vägren (0,5 m) beläggs med finkornig kross/naturgrus. 2.1.3 CIRKULATIONSPLATSER Vid Svinningevägen utnyttjas befintligt vattendrag (avvattning av Lillträsket) som miljöskapande element i cirkulationsplatsens mitt. Genom anläggande av en oval damm 10

kantad av rullsten skapas associationer till den forna Långhundraleden och de fornborgar som ligger längs leden. Kompletterad med konstnärlig utsmyckning t ex i form av en stiliserad långbåt ansluter utformningen till den skärgårdstematik som kännetecknar flera av kommunens cirkulationsplatser. 2.1.4 GC VÄGAR huvudstråk vid strandzonen utformas med 3 m bredd, GC väg längs huvudgatan med 2,5 m bredd, belägges med asfalt. 2.2 TORG OCH PLATSER Alla lekplatser utformas med utgångspunkt från dokumentet LEKPLATSPOLICY för Österåkers kommun (under arbete). 2.2.1 TORGET närlekplats (storlek ca 300 kvm), sittgrupper, fontän, boulebana mm (se skiss sid 5). 2.2.2 OMRÅDESLEKPLATS nedanför övre dammen i parken. Storlek ca 800 kvm. 2.2.3 UTSIKTSPLATSEN Vid strandkanten uppförs två sjöbodar på ett träpålat trädäck. Den ena boden är ett skärmtak/vindskydd där kommunen, länsstyrelsen och föreningar ges utrymme för information/utställningar om Österåkers och platsens historia, om skärgårdens flora och fauna. Den andra boden kan användas som redskapsförråd och kanske som förråd för några uthyrningskajaker som kan bokas i kiosken vid GC vägen, strax söder om torget. Längst ut på trädäcket finns fasta bord och bänkar i trä för ca 20 30 personer, samt ett kryssräcke med barnskydd i form av härdat glas på insidan. I vattnet slås träpålar ned i halvcirkel med ett inbördes avstånd av ca 1 meter (för att förhindra passage av båtar och vattenskotrar). 11

2.2.4 KIOSK/SOMMARCAFÉ KVARTERSMARK som projekteras av Österåkers Näs Fastighets HB. Caféet kan verksamhetsmässigt vara en utlöpare till Centrumbyggnaden, vilket gör att innehåll och utformning bör koordineras med Centrumbyggnadens verksamhet. Generellt bör de kvalitetsriktlinjer som anges under punkt 3.1 gälla. 2.3 GRÖNYTOR 2.3.1 PARKYTOR består av gräsytor, ängsytor, buskar, träd, rabatter, parkvägar. PROJEKTERAS I ENLIGHET MED DETALJPLANENS BESKRIVNING AV ÖSTERÅKERS K:N. 2.3.2 DAGVATTENDAMMAR OCH DIKEN djup, botten, strandskoning, ev stängsel. PROJEKTERAS I ENLIGHET MED DETALJPLANENS BESKRIVNING I SAMRÅD MED ROSLAGSVATTEN AB. 2.3.3 SLÅTTERÄNGAR, STRANDÄNGAR OCH VASSOMRÅDEN (SKÖTS AV ÖSTERÅKERS K:N i enlighet med planbeskrivning/skötselplan). 2.3.4 ÅKERHOLMAR OCH SKOGSBRYN (SKÖTS AV ÖSTERÅKERS K:N i enlighet med planbeskrivning/skogsvårdsplan). 2.4 BELYSNING AV GATOR, GC VÄGAR OCH PARKER All gatu och parkbelysning utformas i samråd med Österåkers kommun med utgångspunkt från BELYSNINGSPLAN för Österåkers kommun 2010. Belysningsberäkningar ska utföras inför stolp och armaturval. Belysningsstolparna har enkla, mjuka och rena former, och en mild färgsättning, exempelvis ljust grågröna (se bilder nedan). Svarta gjutjärnsstolpar (som ger onödigt skarp vertikalverkan i gaturummet, och ofta har ett tvivelaktigt historiserande formspråk) undviks helt. HUVUDGATA: Belysningsstolpar höjd ca 7,0 m. Välavskärmade armaturer med bra färgåtergivning (3000 Kelvin) ska användas. LOKALGATOR: Belysningsstolpar höjd max 6 m, Störande ljus i bostädernas övre plan får ej förekomma. Välavskärmade armaturer med bra färgåtergivning (3000 Kelvin) ska användas. 12

GC VÄGAR: Belysningsstolpar höjd max 4 m (längs huvudgatan kan samordning ske med gatubelysningen). Spången och kanske också GC vägen i strandzonen kan alternativt få låga pollare typ Veksö I light eller liknande(se bild 1 nedan). Välavskärmade armaturer med bra färgåtergivning (3000 Kelvin) ska användas. PARKBELYSNING: Parkvägar belyses med låga pollare typ (se bild 1 nedan). Åkerholmarnas träd belyses utmed parkvägarna underifrån med försänkta markstrålkastare (se bild 2 nedan). 13

3. KVARTERSMARK KVALITETSRIKTLINJER 3.1 VILLOR, KEDJEHUS, RADHUS 3.1.1 HUVUDBYGGNAD HUSTYPER Området ska enligt Detaljplanen och Gestaltningsprogrammet ha ett samordnat arkitektoniskt anslag, vilket innebär att många så kallade kataloghus med dessas typiska attribut inte uppfyller de riktlinjer som anges i det följande. Inom varje kvarter bör husen också ha ett varierat utseende, antingen genom användande av 2 3 olika hustyper, eller genom tillägg i form av burspråk, balkong, och/eller varierad fönstersättning. FASADMATERIAL OCH FÄRGSÄTTNING stående lockläktpanel och/eller stående/liggande faspanel, målas täckande typ oljelasyr, varierad färgsättning inom varje kvarter. Exempel på kulörer och NCS-nr. Faluröd ljus S 4550-Y70R Ljusgrå S 2502-Y Gulockra S 2030-Y30R Grågrön S 3005-G80Y Blyertsgrå S 8000N Träpanel skall vara huvudsakligt fasadmaterial, men delar av bebyggelsen får utföras helt eller delvis med puts som fasadmaterial (t ex trevåningsradhusen vid Torget och hus i suterrängläge). FASADDETALJER foder och knutbrädor skall vara raka och enkla, målas lika fasad. Eventuella midjeband skall utgöras av målad trälist i samma kulör som fasaden, plåt får ej förekomma. Takfot skall vara öppen med synliga tassar, enkel profilering (nedan till vänster) FÖNSTER max 70 mm indragna från fasadliv (ovan till höger), finspröjsning (lösspröjs, inglasad spröjs) får ej förekomma, målas utvändigt i accentkulör alt vita. Vinylfönster får ej förekomma. 14

BURSPRÅK utförs med rätvinkliga hörn och målas antingen vita eller i samma kulör som övriga fasaden, alternativt i fönstrens accentkulör (exempel, se nedan). TAKLUTNING OCH MATERIAL huvudtaket skall vara sadeltak, 14 27 graders lutning, inslag av pulpettak får förekomma. Tak skall beläggas med obehandlade genomfärgade takpannor (kulör ljusgrå eller terrakotta) alt zinkgrå slätplåt (bandtäckning eller likvärdigt utseende). Se bilder nedan. HÄNGRÄNNOR OCH STUPRÖR galvaniserat utförande alt aluzink, gärna rektangulära rännor (se bild 1 nedan). BALKONGER fribärande (alt uppstolpade över entré), vitmålat räcke, stående eller liggande trä (se bild 2 och 3 ovan). SKÄRMTAK tak och ev stolpar utföres av trä, målas vita eller i husets accentkulör, undersida får ej brädas in (se bilder nedan). 15

MARKISER markiser ska vara raka (ej baldakinmodell), ha ingen eller rak kappa, enfärgade i ljusa jordnära kulörer, tex naturväv, ljusgrå, ljust gulockra eller ljust terracotta (se bilder nedan). VENTILATIONSHUVAR, SKORSTENAR skall utföras som rektangulära huvar i förzinkad plåt (exempel, se bilder nedan). SOLFÅNGARE upp till max 6 kvm area får komplettera värmeförsörjningen, men skall följa takets lutning (se bild nedan). PARABOLER området utrustas med bredband, paraboler/antenner får ej förekomma på husets gatusida. UTVÄNDIGA LUFTVÄRMEPUMPAR, FTX AGGREGAT huvudbyggnaden skall klara energibalanskraven med hjälp av passiv teknik (ökad isolering, fönsterplacering etc) och frånluftsvärmepump. FTX aggregat och uteluftsvärmeväxlare får ej förekomma. 3.1.2 KOMPLEMENTBYGGNADER CARPORTAR/FÖRRÅD OCH GARAGE carportar/förråd och garage skall förläggas i samma frontlinje från gata som huvudbyggnader, alternativt något indragna. Träpanel i samma utförande och kulör som huvudbyggnad bör användas som fasadmaterial. Höjden är begränsad till en våning. Tak utföres som pulpettak och lutningen skall vara måttlig (14 grader). Principskisser, se nedan. 16

LUSTHUS, VÄXTHUS, FRIGGEBODAR träpanel i samma utförande och kulör som huvudbyggnad bör användas som fasadmaterial. Höjden är begränsad till en våning. Taklutningen skall vara måttlig (max 14 grader). Byggnadsformen bör helst vara rektangulär En viss lekfullhet är dock möjlig. Exempel, se bilder nedan. 3.1.3 ANORDNINGAR PÅ TOMTEN STAKET vitmålade, alt ljusgrå eller faluröda (ej omålat tryckimpregnerat virke), spjälor ca 70 mm breda med ca 70 mm avstånd (vilket ger innanförliggande häck möjlighet att utvecklas), fasas med spets 45 grader, höjd max 0,8 m. I staket får finnas öppningar för en gångentré med bredd max 1 m, en bilinfart max 3 m och ett sopskåp max 1 m. Se exempel nedan. PLANK vitmålade, alt ljusgrå eller faluröda (ej omålat tryckimpregnerat virke), stående bräder, rak överkant, höjd max 1,8 m (OBS plank på förgårdsmark max 3 m vinkelrätt ut från husfasad, och övre del utförs då som spaljé, se bild 1 nedan). TERRASSER/ALTANER skall utföras som trädäck. Fram och sidokanter skall kläs in med trä, gärna i form av trappsteg/sittavsatser (se bild 2 ovan). Trädäck belägna mer än 0,5 meter över mark skall redovisas på bygglovritning. Terrassräcken skall utföras som enkla kryssräcken, höjd 0,9 m och stolpavstånd max 1,2 m. 17

GRINDSTOLPAR, GRIND Utfarter och entrégång skall markeras med målade grindstolpar av trä, lämpliga dimensioner 145x145 mm, höjd ca 1,1 meter. Enkel profil och avslutning/lock (ex, se bilder). Gångentréns och utfartens stolpar kan kompletteras med personligt utformade grindar i vitmålat trä. BREVLÅDOR Brevlådor bör monteras intill grind, ej på grindstolpar (exempel, se bild under STAKET). SOPKÄRLSINKLÄDNAD bör utföras av virke målat i samma kulör som staket. MURAR får endast utföras där nivåskillnader mot gata eller grannfastighet inte kan tas upp med slänt med lutning max 1:3. Murar mot gata får ej bestå av vinkelelement i betong. Murar skall redovisas på bygglovritning. BELYSNING FASAD OCH TOMTMARK bör utformas så att bländning undviks, t ex genom lämplig avskärmning av fasadbelysning och genom användande av markarmaturer eller låga pollare som trädgårdsbelysning. 3.1.4 MARKBEHANDLING HÄCKAR MOT GATA tomtgräns mot gata skall vid slutbesiktning vara försedd med staket, utformat enligt ovan. Staket skall ges enhetlig utformning och färgsättning inom varje kvarter. Marken innanför staketet skall vara förberedd för individuell häckplantering som skapar variation och spontanitet i gaturummet. Förebilden är snarare skärgårdssamhällets mångfald och lekfullhet än den traditionella trädgårdsstadens tuktade häckar. Tänkbara fritt växande häckbuskar är t ex spirea, parkros, schersmin och syrén (bild 1 4 nedan). 18

Mer lämpliga att formklippa är häckoxbär, måbär och vintergrön liguster (bild 1 3 nedan). Ligusterns bär är dock giftiga, vilket man bör beakta i barnrika miljöer. En både blommande och klippt häck kan åstadkommas med forsythia, rosenribs eller körsbärskornell (bild 1 3 nedan). FÖRGÅRDSMARK skall vid tillträdet vara belagd med färdigt rullgräs. Planteringsytan för häck skall ha tillräckligt matjordsdjup för häckplantering. Entrégång med bredd 1,0 meter, infart och bilplats skall vara underbyggda och belagda med grus 0,4 0,6 mm. ÖVRIG TOMTMARK får överlämnas grovplanerad i enlighet med bygglov (markplaneringsritning med eventuell uppfyllnad och slänter) för sådd med minst 0,2 m matjord. Uteplats/trädäck skall dock vara förberedd genom avgrusad singelbädd. 19

3.2 FLERBOSTADSHUS 3.2.1 PUNKTHUS FASADMATERIAL OCH FÄRGSÄTTNING som huvudsakligt fasadmaterial skall användas puts, företrädesvis i grå nyanser. Inslag av träpanel i matta ljusa kulörer får finnas, t ex vid balkonger och översta våningsplan. Träpanelen kan dock även utföras i samma färgskala som gäller för villor, kedjehus och radhus. FASADDETALJER takfot skall vara öppen med synliga tassar, enkel profilering. BALKONGER fronter utförs av laminerat glas och/eller liggande bräder, gärna i samma kulör som träfasad vid balkong (se bilder nedan). Korrugerad plåt får ej användas. SKÄRMTAK utförs som lätt stålkonstruktion, förzinkade eller vitmålade stolpar/balkar, beläggs med slätplåt (bandtäckning eller likvärdigt) i förzinkat utförande/zinkgrå kulör (se bilder ovan). MARKISER markiser ska vara raka (ej baldakinmodell), ha ingen eller rak kappa, enfärgade i kulörer enl kulörkarta (se 3.1.1). Markisprogram bör upprättas. TAKMATERIAL flacka tak med ca 0,5 meter taksprång (öppen takfot), som bekläs med slätplåt (bandtäckning eller likvärdigt) i förzinkat utförande/zinkgrå kulör. FÖNSTER bör vara invändigt vitmålade träfönster med utvändig beklädnad av pulverlackerad aluminium som bör ansluta till kulörkarta ovan, alternativt vara zinkgrå eller vita. ENTRÉER bör vara utförda som entréglaspartier i målat stål, och som bör vara tillräckligt stora för att ge en ljus och välkomnande entréhall. UTEPLATSER bör utföras som räckesförsedda upphöjda trädäck i golvnivå (uppfyller då tillgänglighetskravet), ej som plattbelagda markuteplatser. 20

3.2.2 PARKERINGSHUS, MILJÖHUS FASADMATERIAL genom att förse parkeringshusets betongstomme med en spaljéliknande beklädnad, kanske också med växande rådhusvin, kaprifol eller klematis kan byggnadens yttre bli ett positivt tillskott i gatubilden (se bildexempel nedan, till vänster Fredblad Arkitekter, till höger Lund & Valentin). FÄRGSÄTTNING Kan vara obehandlat cederträ, alternativt grå eller grönlaserat. 3.2.3 GÅRDSGATOR, GC VÄGAR MARKBELÄGGNING gårdsgator och GC vägar belägges med asfalt. BELYSNING gatlyktor typ Defa Milepost eller liknande (se bild nedan) 3.2.4 GEMENSAM GRÖN GÅRD BUSKAR, HÄCKAR, TRÄD se i princip avsnitt 3.1.4 NÄRLEKPLATS mindre lekplats med sandlåda och 2 3 lekredskap. 21