Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1.
Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner om hon eller han inte lyder? Får man slå en annan människa? Svaret är enkelt: naturligtvis inte. Meningsskiljaktigheter och tvister ska lösas genom diskussion. Men om det inte handlar om en vuxen person utan ett barn? Får man använda våld i uppfostran? Med hurudant exempel föregår fostraren när det gäller respekten för människovärdet och lösning av konflikter? I Finland förbjöds aga som uppfostringsmetod redan år 1984. Attityderna har förändrats i positiv riktning under de gångna tjugo åren, men inte i tillräcklig omfattning. Ungefär var fjärde vuxen finländare godkänner aga, åtminstone i undantagsfall. Var tredje 14-åring har blivit luggad och var tionde har blivit pryglad. Aga fostrar inte, utan den skadar och kränker barnets människovärde. Detta är utgångspunkten för det nationella program mot aga som utarbetades år 2010. Syftet med programmet är att främja den positiva utvecklingen. I denna pamflett sammanfattas de diskussioner som fördes vid ett seminarium på Hanaholmen i Helsingfors 8-9 december 2011. I seminariet, som ingick i programmet för Finlands ordförandeår i Nordiska ministerrådet, deltog experter från Norden och Baltikum. Vi ville utbyta erfarenheter och god praxis med våra grannländer. Vi hoppas att diskussionen fortgår och att samarbetet barnens människovärde till fromma ytterligare intensifieras! Maria Kaisa Aula Finlands barnombudsman
Vad är aga? Avsiktligt åsamkande av smärta i syfte att straffa barnet eller styra barnets beteende De vanligaste formerna av aga är örfilar, smisk, knuffar, rivande, knäppar, luggande och prygling Släpande och annan hårdhänt och smärtsam behandling betraktas också som aga Agan kan också vara mental: till exempel förringning, hån och hot. Barnen borde informeras om att de inte får agas eller pryglas. Alla barn känner inte till detta. Barn kan tro att agan är deras eget fel. Flicka 13-15 år. Kan aga skada barnet? En person som blivit agad som barn löper större risk att förfalla till våld mot sin partner och till annan kriminell verksamhet än personer som blivit uppfostrade på annat sätt. Aga inverkar negativt på barnets mentala utveckling. Aga ökar risken för psykiska problem, till exempel ångest och depression
Har barnen inte samma människovärde som vuxna? 96 % av finländarna fördömer våld som metod för att lösa konflikter i ett parförhållande. 29 % av finländarna godkänner ändå aga som uppfostringsmetod i vissa situationer. (Centralförbundet för Barnskydd och Taloustutkimus 2006.) Handlar det inte om en överreaktion? Det är ju inte barnmisshandel. Aga ger barnet signaler om att våld är acceptabelt och ett godkänt sätt att lösa konflikter. Barnet lär sig att den starkaste vinner och att man kan vara rädd också hemma. Aga är barnmisshandel. Enligt strafflagen är avsiktligt tillfogande av smärta eller skada misshandel. Alla fysiska gärningar som kan betraktas som aga är straffbara misshandelsbrott. Barnen borde kanske lyda sina föräldrar bättre, men skulle lydnaden lösa de vuxnas egna problem? (till exempel mentala problem och alkoholproblem) Flicka 7-12 år.
Varför har jag inte blivit traumatiserad av agan utan haft framgång i livet? Aga ger inte nödvändigtvis bestående skador, men den ökar risken för problem. Trots att många storrökare dör i tobaksrelaterade sjukdomar finns det rökare som aldrig drabbas av dessa sjukdomar. Det betyder ändå inte att rökning kan vara ofarlig. På motsvarande sätt hör en person som klarat aga utan konsekvenser till den lyckliga del som förskonats från problem. Hur vill du bli ihågkommen som förälder eller fostrare?
Hur får jag då barnen att lyda? Undersökningar har visat att aga inte är effektivare än andra uppfostringsmetoder tvärtom: under en period om två år ökade det oönskade beteendet bland barn som utsattes för aga medan det minskade bland barn som inte agades. Aga snarare främjar än stävjar det oönskade beteendet. Förtroendet mellan barnen och de vuxna främjas inte av smisk och luggande, utan av observans, konsekvens och rättvisa. Barn som är rädda lär sig långsammare. Jag minns hur det kändes att få smisk, men jag minns inte vad jag hade gjort för fel. Kvinna 27 år.
Hur kan jag motarbeta aga? Visa respekt! Barnets respekt för dig främjas inte av smisk, utan av att du lyssnar och är rättvis. Säg JA! till positiv uppfostran Genom att föregå med gott exempel hjälper du andra vuxna att vara goda fostrare och barnen att bli goda fostrare i framtiden. Propagera och påverka! Berätta för andra vuxna om agans konsekvenser och för barnen om deras rättigheter. Låt oss samarbeta! Låt oss utbyta material och god praxis och låt oss arbeta tillsammans för att göra vardagen smidig och trevlig. Ingen ska behöva vara ensam med sina bekymmer och utmaningar. Det kan kännas svårt att blanda sig i andra familjers angelägenheter, men försök se saken ur barnets synvinkel! Skulle du vilja att någon ingrep om du själv blev misshandlad?
Materialet i pamfletten baserar sig på seminariet Ge barnet rätt till en positiv uppfostran NEJ till allt våld!, som arrangerades 8 9.12.2011 av Institutet för hälsa och välfärd, Social- och hälsovårdsministeriet, Barnombudsmannens byrå, Nordiska ministerrådet och Hanaholmens kulturcentrum. Citaten i pamfletten är lånade ur en enkät som Barnombudsmannens byrå gjorde inom ramen för Nationella handlingsprogrammet för att minska kroppslig aga mot barn. Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1.