för bredband i världsklass Eslöv 13-05-27 Per Torphammar Eric Åkerlund
SkåNet 2.0
KFS BAS från november2012 Huvuduppgift: att förverkliga bredband till alla i Skåne (BAS) Ägare Region Skåne Strategisk nivå Ett öppet nät med lika tillträde för alla aktörer Samarbete offentliga Skåne, privat operatör och stadsnät Ett engagerat forum Marknadens aktörer SkåNet Operativ nivå SkåNet samordnar och utgör en gemensam plattform SkåNet har verktyg och databas över alla nät och uppgifter från PTS, SCB mm Partner Tele2 BAS-nätet Stadsnät Fysisk nivå BAS-nätet: Ett konkurrensneutralt nät med många kunder
BAS-nätet en öppen plattform till >300 orter i Skåne med möjlighet för vidare utbyggnad 14 stadsnät, Tele2 inkl. PTS redundanssatsning Totalt >2 300 km kabel 24 fiberpar och ytterligare tomrör Öppen prislista Konkurrensneutral plattform
Principiell rollfördelning Tjänster Innehåll Nytta Miljö Affärer Innovationer e-tjänster Vård Utbildning Mina vårdkontakter Landsbygd Operatörer näringsliv Infrastruktur näringsliv samhälle
Ett snabbt bredband är lika viktigt som väg- och elnät för företag och boende. Skåne likasom övriga Sverige bör bli världens mest framgångsrika digitala samhälle. Den Digitala Agendan
BAS nätverk kring bredbandsfrågan FTTH Council Näringsdepartementet Easy Fibre EU:Eris@ mfl SSNf PTS Bredbandsforum Stadsnätskluster Region Skåne Kommunförbundet Skåne Länssamverkan Ericson mfl Region Skåne Myndighet SkåNet AB Skånska kommuner Länsstyrelsen Tele2 Skånsk Nätkraft (skånska stadsnät) Marknadens aktörer
Stöd till byalag Möjlighet till samkörning av databaser Här: BAS relaterat till PTS kartläggning 2012, hastighet 50 Mbit/s 10 Mbit/s 3 Mbit/s 1 Mbit/s
http://www.bredbandivarldsklass.se/ http://www.lansstyrelsen.se/skane/ http://skanet.se/ http://skane.se/sv/skanes-utveckling/ Ansvarsomraden/Infrastruktur/Bredband/ http://www.ssnf.org/ http://coompanion.se/
Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 53%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband År 2020 bör 90 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s
Agenda En översikt sprocessen Finansiering och bidrag Sammanfattning och avslutning
När marknaden inte bygger Var är marknaden? Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar.
Vad är bredband hur fort är fort? 56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s
Varför hög kapacitet?? Mbit/s 1 000 1000 M = 1 Gbit/s 100 100 M 10 8 M 24 M 1 2 M 0,1 28 k 56 k 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025
ADSL - Koppar Koppar Telestation Fiber < 7 km < 1,5 km VDSL
ADSL - Koppar VDSL Mbit/s 24 20 16 12 8 4 Nedströms Uppströms 1 2 3 4 5 6 km
Mobilt bredband Radio Basstation Fiber < 5 km
Är mobilt bredband ett alternativ? 4G system 100 80 Exempel på kapacitet i mobilt bredband, kapaciteten är bl.a.. beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet Nerladdning Mbit/s 50 40 Uppladdning 3 En användare 10 Mbit/s 3 Mbit/s Tio samtidiga användare 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s Avstånd till användare km
Vi skall ha båda! FIBER = Kapacitet Radio = Mobilitet
Fiber Fiber Anslutningspunkt Fiber > 10 km
Fiber Uppströms 100 (1 000) Nedströms Mbit/s 24 10 20 30 40 50 60 km
Fiberkabel - varför fiber? 50
Ett fiberbaserat bredbandsnät Nätoperatör AP Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät,
Lite mer i detalj---sprocessen Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv nätet Prata med grannarna och grannbyn Informera & förankra Fatta beslut Projektera Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Bilda förening och konstituera styrelse Skriv avtal Förvalta Gör en Marknadsanalys Identifiera förutsättningarna för Marktillträde Finansiering Verksamhetsform Avtal Projektorganisation Ta fram projektplan och starta projektet Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter och teckna avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Ta fram översiktlig nätplan (Förprojektering) Sök finansiering Deklarera Ta fram ekonomiska kalkyler Slutrapportera projektet
Prata med.. Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen Projektidé Medfinansiering Samförläggning mm Prata med Länsstyrelsen Offentliga stöd, krav och ansökningshandlingar Fornminnen och andra miljöhänsyn Övriga tillståndgivare som kan krävas tillstånd från
Gör en marknadsanalys (ta hjälp av kommunen) Marknadsanalys Finns bredband idag? Vilken typ? Vilka operatörer? (http://bredbandskartan.pts.se/) Bifoga karta över planerad utbyggnad och anslutning. Uppskatta antal - timmar ideellt arbete (tim) - anslutna hushåll och företag - kilometer nät du söker stöd för Intyg på: Öppenhet Skälig prissättning Krav på upphandling om: Stödbeloppet blir högre än 200 000
Finansieringsmöjligheter Eget arbete Grävarbete Projektledning Föreningsaktiviteter Egen kapitalinsats Egen betalning direkt eller via eget lån på fastigheten Föreningen tar lån Offentliga stödmedel Ofta Landsbygdsprogrammet Medfinansiering via kommunen eller PTS Försök få till samförläggning med el, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster! Kontakta kommunen! Kontakta din länsstyrelse/region för att höra vilka krav på finansiering som finns.
offentliga stödmedel Kommuner/ Byalag Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet Leader PTS Medfinansiering Näringsdepartementet Kanalisationsstöd Länsstyrelsen Landsbygdsprogrammet Region Skåne Kanalisationsstöd Tillväxtverket Strukturfonder Skatteverket HUS (ROT)- avdrag
Bredbandsprojekt, finansiering från Landsbygdsprogrammet Söks hos Länsstyrelsen Skåne Pengar: Min 5 000 kr Eget arbete el mtrl: Max 10 000kr Övr off medfin: min 20 % Stöd fr Landsbygdsprogrammet: max 80 % (34 000 * 0,8 = 27 200 kr) Egen insats: 15 000 kr + 2 % av total projektkostnad Totalt stödbelopp: 34 000 kr per hushåll (=50 000 15 000 1000) Total projektkostnad, Exempel: 50 000 kr per hushåll
Bidrag, aktuellt läge Pengarna i Landsbygdsprogrammet är i stort sett slut för 2013. Det finns ansökningar inne på mer än vad som finns tillgängligt Mera pengar kommer 2014 och därefter, men oklart hur mycket och vilka regler som kommer att gälla Länsstyrelsen tar emot ansökningar löpande Det finns pengar kvar till kanalisationsstöd
Förenings- och företagsformer Medlem Ideell Förening Ekonomisk Förening Samfällighetsförening Stadgar Registrering Skatteregler
Möjliga samverkansformer i olika skeden Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Översiktlig nätplan Skriv avtal Förvalta Gör en Marknadsanalys Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Identifiera finansieringsmöjligheter Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Besiktiga Dokumentera Bilda förening Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet
Föreningar och moms Enligt Skatteverket: normalt finns ingen direkt koppling mellan medlemens kapitaltillskott (=insats) och de tjänster föreningen tillhandahåller. (Ingen skatteplikt) föreningens tjänster (upplåtelse av fiber, distribution av tjänster, etc.) är momspliktiga upplåtelse av kanalisation är undantagen från skatteplikt. (Viss möjlighet till frivillig skatteplikt finns) föreningens tjänster till sina medlemmar skall vara marknadsmässigt prissatta, annars kan upptaxering ske
Ta fram avtalsunderlag och ta in offerter Exempel Markavtal Servitut när det är klart Ledningsrätt Medlemsavtal Anslutningsavtal Projektering Markentreprenad Installation Material
Organisera projektet Projektledare Styrgrupp Administration Förstudie och information Bygg Offertförfrågan Avtal Ekonomi Redovisning Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring Projektering Entreprenad Installation Dokumentation Registrering
Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade på en karta och gör en översiktlig nätplan
Gör ekonomiska kalkyler Modell för beräkning av kostnaden för fiberanläggningen Beräkningshjälpmedel AP 1 A B 2 C 10 D Abonnent Överlämningspunkt 3 E 9 AP Förgrening Nod i angränsande byanät Anslutningspunkt 4 5 6 7 8
Kostnad per medlem i Fiberby Investeringskostnad/fastighet 60000 50000 Fastigheter 40000 30000 20000 10000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Total kostnad 1 200 000 kr ------ Medelkostnad: 24 000 kr per fastighet Betalningsmodeller Modell 1: Alla betalar lika stor insats och anslutningsavgift för att täcka investeringskostnaderna Modell 2: De som inte kan betala sin insats och anslutningsavgift kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3: Fastighetsägaren betalar en insats och anslutningsavgift som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet
Månadskostnader Tycker du att det verkar vara dyrt att dra in bredband i huset? Räkna ihop hur mycket du idag lägger på Internet, TV och telefoni Jämför med vad samma tjänster kostar i fibernätet Du får bättre tjänster till samma eller troligen lägre kostnad! Bredbandsinstallation är en lönsam investering som dessutom höjer värdet på ditt hus
Kostnadsexempel Telia Internet, TV och telefoni, ADSL via telejacket 2 Mbit/s, 21 TV-kanaler, telefoni prisavtal mini: 517 kr/mån 30 Mbit/s, 21 TV-kanaler, telefoni prisavtal dygnet runt: 752 kr/mån Telia Internet, TV och telefoni, fiber via byanät 100/10 Mbit/s, 21 TV-kanaler, telefoni: 299 kr/mån
Lite mer i detalj sprocessen Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Informera & förankra Fatta beslut Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Bilda förening och konstituera styrelse Skriv avtal Förvalta Gör en Marknadsanalys Identifiera förutsättningarna för Marktillträde Finansiering Verksamhetsform Avtal Projektorganisation Ta fram projektplan och starta projektet Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter och teckna avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Ta fram översiktlig nätplan (Förprojektering) Sök finansiering Deklarera Ta fram ekonomiska kalkyler Slutrapportera projektet
Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns Nätanslutningspunkt (Överlämningspunkt) Kanalisation Fiberkablar Förgreningspunkt Skarvpunkt Användarnod
Rekommendationer Genomför risk- och sårbarhetsanalyser och bygg robust genom att följa exempelvis Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer för Robusta nät respektive Robusta noder eller motsvarande rekommendationer Planering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp All kanalisation skall ha ett märkband Kabelförläggningsdjup Val av rätt kanalisation
Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen.
Mät in och besiktiga Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns
Dokumentera och registrera Översiktskarta Nätkarta Lägeskarta =U44 +D22 =U45 +D23 =U46 +D24 =U48 +D25 =U47 Dokumentera nätet i enlighet med Svenska Stadsnätsföreningens rekommendation Nätdokumentation eller motsvarande rekommendationer. (Nätdokumentationen ska hållas uppdaterad och finnas tillgänglig för ansvarig tillsynsmyndighet). Registrera nätet i http://www.ledningskollen.se för att undvika skador på nyförlaggda kablar och kanalisation.
Slutrapportera projektet Ansökan om utbetalning Se till all följa villkoren i bidragsbeslutet! Håll tiderna eller sök anstånd! Bilagor Sammanfattning Genomförande Mål och resultat Slutsatser m.m Projektets mätbara resultat Nyskapade företag Nya/bevarade arbetstillfällen Nya produkter, tekniker, tjänster, nätverk eller mötesplatser Män/kvinnor Antal deltagare i ev utbildningar Intyg om : öppenhet och icke-diskriminerande behandling robust och driftsäker IT-infrastruktur
Lite mer i detalj---sprocessen Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Informera & förankra Fatta beslut Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Bilda förening och konstituera styrelse Skriv avtal Förvalta Gör en Marknadsanalys Identifiera förutsättningarna för Marktillträde Finansiering Verksamhetsform Avtal Projektorganisation Ta fram projektplan och starta projektet Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter och teckna avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Ta fram översiktlig nätplan (Förprojektering) Sök finansiering Deklarera Ta fram ekonomiska kalkyler Slutrapportera projektet
Drift av byanät Skapa långsiktig drift och förvaltningsorganisation som ansvarar för: löpande drift underhåll anpassning och utveckling av nätet Skriv gärna ett driftsavtal. upphandla driftavtal för 3-5 år med extern driftleverantör upphandla tjänstedistributör för 3-5 år. Tjänstedistributören ansvarar för den aktiva utrustningen. Hushållen beställer tjänster från tjänstedistributören. OBS! Villkoren i avtalen måste uppfylla kraven för offentligt stöd.
Kom i håg Släpp inte kontrollen Fundera redan från början på om ni vill äga nätet själva på lång sikt Bygg och driv genom professionella aktörer Säkra enligt PTS LATHUND öppet och icke diskriminerande långsiktig förvaltning följ rekommendationer om robusthet* dokumentera* registrera i Ledningskollen * www.ssnf.org RAPPORTER & REMISSER/RAPPORTER/REKOMMENDATIONER *Robusta Nät, Robusta Noder, Nät dokumentation, Säker Kundanslutning
SLUT Kontaktpersoner Lisbet Smolka Ringborg Länsstyrelsen 040 25 24 15 Lisbet.Smolka-Ringborg@lansstyrelsen.se Kristoffer Levin Region Skåne 044 309 33 30 kristoffer.levin@skane.se Per Torphammar SkåNet 0706 24 29 89 per.torphammar@skanet.se Eric Åkerlund SkåNet 0705 36 63 06 eric.akerlund@skanet.se