Runristandets dynamik; Forskning om runristare, vård och digital kommunikation Laila Kitzler Åhfeldt ABM-tjänster 2009-2014 Syftet med projektet är att studera runristares relationer till varandra och deras betydelse i samhället under vikingatid och tidig medeltid. Runristarnas mobilitet har studerats med hjälp av analys av ristningstekniken och satts i relation till tidigare studier om mobilitet i lågteknologiska samhällen. En grundhypotes är att förändringar i runristarnas mobilitet och arbetssätt kan visa på förskjutningar i maktförhållanden, kontaktnät och social samhörighet. I projektet används 3Dskanning och en metod för huggspårsanalys utvecklad av författaren. Resultaten tolkas med hänsyn bl.a. till den tilltagande literacyn (läs- och skrivfärdigheten) och kristnandet i ett europeiskt perspektiv. Projektet inkluderar även vård och digital kommunikation. Syftet är att tillgängliggöra den högkvalitativa 3D-dokumentation, som har samlats in i för forskning om runristare men som även kan bidra till säkrare läsningar och vara användbar för studier av vittring och skador. Projektets viktigaste resultat Resultaten visar att det sker strukturella förändringar i det epigrafiska runristandet under loppet av 1000-talet. I en jämförelse mellan traditionella resta runstenar och tidigkristna gravmonument (s.k. eskilstunakistor) i Västergötland visades att för de resta stenarna var ristningstekniken likartad över ett större område, medan den för gravmonumenten var tydligt lokalt stratifierad. Det finns flera möjliga förklaringar, t.ex. att det uppstått konflikter mellan ätter och att samverkan mellan ristarna därför försvåras eller upphör. En annan förklaring kan vara en mer utbredd runkunskap, vilket gör det överflödigt med samverkan över större områden. Detta implicerar att literacyn har ökat i första halvan av 1000-talet. Det är även tänkbart att den förändrade ristarorganisationen är en effekt av hur samhället omstruktureras under inverkan av kyrkan. Vidare har runristarnas resor undersökts i ljuset av tidigare historisk och arkeologisk mobilitetsforskning. Min hypotes är att det finns en koppling mellan runristarens aktionsradie och dennes funktion i hushållet. En slutsats är att runristarnas mobilitet är jämförbar med den
räckvidd som kommit fram i tidigare undersökningar av lågteknologiska samhällen under medeltid och tidig modern tid. Runristarna under sent 900-tal och tidigt 1000-tal gör möjligen längre resor än senare under 1000-talet. Möjligen var det mer ont om runristare i början av seklet och runkunskap en sällsynt och speciell färdighet. Det finns två kategorier av ristare, flertalet gör inte längre resor än ca 50 km fågelvägen medan en annan mindre grupp gör längre resor. Huvudområdet är sällan större än att ristaren kan nå sina runstenar på en dag. De mest avlägsna runstenarna kan nås på två till tre dagar, men om det är av stor vikt kan en resenär som färdas i hast tänkas nå dem på en dag. Kanske återspeglar detta också något av räckvidden och allianserna för den släkt eller hushåll som runristaren ingår i. Det kan vara en förutsättning för en lyckad allians på den här sociala nivån (runstensresare) att man kan meddela sig till varandra inom ett eller som mest två dygn. En vidare geografisk utblick representeras av relationen mellan runstenar på Gotland och fastlandet, där ömsesidiga influenser finns under större delen av 1000- talet men det direkta samarbetet mellan runristare tycks tillta i det sena 1000-talet liksom tidigare har framkommit i runologiska undersökningar. Där de historiska källorna ger den politiska inramningen och runinskrifterna kan ses som samtida ögonvittnesrapporter, vittnar istället ristningstekniken om de direkta kontakterna mellan hantverkare. En studie av ristartermer har visat på hur valet av ristarterm samvarierar inte bara med monumentets form, utan även har en klar koppling till valet av ornamentik. Detta styrs delvis av lokala preferenser, men undantag finns. Den varierande graden av konsekvens (eller ibland brist på sådan) säger något om ristarnas och resarnas förhållningssätt till hur språk, ornamentik och monumenttyp samspelar och bör kombineras. En udda kombination i ett annars homogent område kanske kan ses som tecken på särskilda förbindelser eller nätverk. Sammantaget är resultaten talande för förändringar i kommunikationsmönstren under 1000- talet och visar hur ristarna har anpassat sig till kulturella och/eller politiska omständigheter. Nya forskningsfrågor En ny forskningsfråga är relationerna mellan Östersjöns öar Öland, Gotland och Bornholm framträder i ett tvärvetenskapligt runforskningsperspektiv. Dessa öar utgör en gränszon mellan svenska, danska och även baltiska intressen. En jämförelse mellan dem skulle skifta fokus från
det fastlandsskandinaviska runområdet till en sfär med egna förutsättningar, ifråga om dateringsproblem, kontaktmönster och lokal variation. En annan intressant fråga är om analys av ristningstekniken kan ge ett svar på om runstenarna på Bornholm och de s.k. svenskstenarna i Hedeby verkligen har en mälardalsk anknytning, såsom föreslagits i tidigare forskning. Projektets internationella förankring Två internationella forskarnätverk har varit till hjälp för detta projekt, Austmarr: The Baltic Sea Region 500-1300 AD (säte i Tartu) och Runes, Monuments and Memorial Carvings: An International Research Network (RMMC, säte i Nottingham och Stockholm). Delar av projektet har presenterats vid internationella seminarier och workshops i München (2010), Köpenhamn (2010), Uppsala (2ggr 2011), Härnösand (2013) och Oslo (2014) samt på konferenserna Scandinavia and the Balkans: Cultural Intercations with Byzantium and Eastern Europe in the first millenum vid New Bulgarian University i Sofia (2012) och 8th International Symposium on Runes and Runic Inscriptions i Nyköping (2014), där jag också var med i organisationskommittén. Jag har även deltagit i internationella seminarier och konferenser i Oslo, Chester, Sigtuna, Visby, Stockholm och Mora, bl.a. fältrunologiska seminarier och heldagsrunråd. 2011 var jag projektledare för ett internationellt bildstenssymposium i Visby (finansiering RJ). Bidragen publicerades i serien Gotländskt Arkiv, som för första gången också gavs ut i en engelsk utgåva för att möta det internationella intresset (finansiering av engelsk utgåva KVHAA). Dessa aktiviteter har lett till utökad korrespondens med forskarkolleger utomlands och inbjudningar att delta i andra projekt. 2013 bildades en informell forskargrupp för bildstenar med deltagare från Universität Götting, Uppsala universitet Campus Gotland och Gotlands Museum. Vi gjorde bl.a. gemensamma fältarbeten för att utvärdera olika metoder och vi har haft ett diskussionsseminarium enligt Tartu-modellen. 2012 deltog jag i en svensk-tysk arkeologisk forskningsgrävning i Hedeby (Landesmuseum Schloss Gottorf och Stockholms universitet). 2014 gjordes en undersökning av Kulistenen på
Vitenskapsmuseet i Trondheim tillsammans med professor James Knirk (finansiering Vetenskapsakademien i Oslo). Slutligen har jag varit gästredaktör för Journal of North Atlantic: an archaeology and environmental history journal (University of Edinburgh). Forskningsinformativa insatser Under de årliga fältarbetena med 3D-skanning av runstenar har det givits många tillfällen att berätta om forskningen för intresserade i alla åldrar. Jag har ofta demonstrationer för besökande myndigheter, organisationer m.fl. till RAÄ i Visby. Runforskning har förmedlats i sociala medier, som K-blogg och Kulturvårdsforum. Intervju och filminspelning har gjorts för en tysk dokumentärfilm om vikingatiden. Jag har haft en lektion om arkeologiska metoder inom en kurs i kriminalteknik på gymnasiet och har årligen undervisning för studenter på Stockholms universitet. Projektet har presenterats på öppna seminarier, t.ex. vid Vänermuséet. I september 2014 hölls en presentation på Forskartorget på Bokmässan i Göteborg tillsammans med Magnus Källström. Projektets två viktigaste publikationer Som projektets viktigaste publikationer önskar jag nämna Carving Technique and Runic Literacy och Runstenar och eskilstunakistor i Västergötland: ett exempel på förändrad mobilitet. I den förstnämnda artikeln diskuteras hur analys av ristningstekniken kan bidra till studier av literacy (språkfärdighet) på en nivå som ligger nära den som ytterst utför själva skrivhantverket. Analyserna kan göras på olika nivåer, för att söka relationer mellan platser, regioner, olika monumenttyper, kronologiska faser, arbetsinsats och ristarnas skicklighet, vilket är av intresse även ur ett literacyperspektiv. Indirekt kan ristarnas skicklighet och mobilitetsmönster ge indikationer på deras auktoritet och utbildning. I den andra artikeln används metoden för att undersöka en del av ett större skeende. Utifrån iakttagelsen att ristningstekniken går från homogenitet över ett stort område till tydlig stratifiering mellan olika lokaler, resonerar jag kring hur mobiliteten hos runristarna förändras under 1000-talet och om detta möjligen kan sättas i samband med hur kristendomen börjar
inverka på människors dagliga liv. Artikeln knyter an till annan pågående forskning om tidigkristna gravmonument och samhällsförändringar i samband med religionsskiftet. Med dessa artiklar vill jag sätta in såväl runforskning som laborativa arkeologiska analyser i en vidare kontext, nämligen i sammanhang som rör den tilltagande literacyn och kristnandet. Resonemangen om runristarnas mobilitet och dess implikationer utvecklas vidare i en forskningsrapport om Södermanland (manus). Projektets publiceringsstrategi Artiklar publiceras i arkeologiska och runologiska vetenskapliga tidskrifter samt i antologier som publiceras av olika forskarnätverk. De publicerade artiklarna finns fritt tillgängliga på www.academia.edu. 3D-modeller av gotländska bildstenar, med och utan runinskrifter, har gjorts fritt tillgängliga på Riksantikvarieämbetets hemsida. Publikationer 2009-2009. The rune stone fragments in Köpingsvik, Öland. I: Regner, E., von Heijne, C., Kitzler Åhfeldt, L. & Kjellström A. (red.). From Ephesos to Dalecarlia. Thoughts on Body, Space and Time in Medieval and Early Modern Europe. Stockholm Studies in Archaeology 48/ The Museum of National Antiquities, Stockholm, Studies 11. S. 83-100. 2009. Celtic and Continental handicraft traditions; Template use on Gotlandic Picture Stones analysed by 3D-scanning. In: Ney, A., Williams, H. & Charpentier Ljungqvist, F. (red.). Á austrvega. Saga and East Scandinavia. Preprint of The 14th International Saga Conference. Volume 1. The University of Gävle. S.498-505. 2009. Keltiskt eller kontinentalt? Om mallanvändning på Gotlands bildstenar. I: Hedenstierna- Jonson, C. et. al. (red.). Spaden och pennan. En minnesskrift till Erik B Lundberg och Bengt G Söderberg. S.134-156. 2011. Runstenar och eskilstunakistor i Västergötland: Ett exempel på förändrad mobilitet. Futhark: International Journal of Runic Studies. Vol. 2., s. 145-176. 2011. Några träfynd i Sigtuna under runstenstid. Situne Dei 2011, s.49-60. 2011. Recension av Volker Vogels Holzfunde aus dem mittelalterlichen Schleswig. Mit Beitragen von Ingrid Ulbricht, Hilke Elisabeth Saggau, Karl-Heinz Gloy unde Ulrike Mayer- Küster (Ausgrabungen in Schleswig. Berichte und Studien 17). Fornvännen 106, s. 145-146.
2012. Carving Technique and Runic Literacy. I: Jesch, J. et. al. Epigraphic literacy and Christian identity: Practical modes of written discourse in the newly Christian European north 800-1200. Utrecht Studies of Medieval Literacy. Brepols. S. 63-97. 2012. Bildstensverkstäder och hantverkstraditioner. I: Herlin Karnell, M. et. al. (red.). Gotlands bildstenar: järnålderns gåtfulla budbärare. Visby. S. 183-194. 2012. Picture stone workshops and handicraft traditions. In: Herlin Karnell, M. et. al. (eds.). Gotland s Picture Stones: Bearers of an Enigmatic Legacy. Visby. S. 183-194. 2012. - Källström, M. & Widerström, P. Inledning. I: Herlin Karnell, M. et. al. (red.). Gotlands bildstenar: järnålderns gåtfulla budbärare. Visby. S.6-9. 2012. - Källström, M. & Widerström, P. 2012. Introduction. In: Herlin Karnell, M. et. al. (eds.). Gotland s Picture Stones: Bearers of an Enigmatic Legacy. Visby. S. 6-9. 2013. 3D-scanner analyses of the Gotland Picture Stones; Workshops, Iconography and Dating. With supplementary material: Digital catalogue of 3D-data of picture stones. JONAS : Journal of Nordic Archaeological Science 18. S. 55-65. Picture stone workshops in Viking Age Gotland. I: W. Heizmann & S. Oehrl. (red.). Denkmäler zur germanischen Mythologie und Heldensage: Autopsie - Dokumentation Deutung. Ergänzungsbände zum Reallexikon der germanischen Altertumskunde. I tryck. Setu stain, kiarþu merki, risti runar. Tekniska termer för runstensinskrifter under vikingatiden. En undersökning av ord och monument. Fornvännen. I tryck. Rune carvers traversing Austmarr. I: Berthell, M., Willson, K. & Frog (eds.). Austmarr: Cultures and Contacts in the Baltic Sea Region during the Iron Age and Early Middle Ages. Accepterad. Runristare vid Köpings kyrka. I: P. Lekberg (red.). Arkeologiseminarium om Köpingsvik till minne av Hella Schultze (prel. Titel). Konferenspublikation. Kalmar Läns Museum. Accepterad. Ingvar Vittfarnes runristare. I: Arrhenius, B. & Holmquist, L. (red.). Kunskap ur föremål: vänbok till Gustaf Trotzig (prel.titel). Accepterad. Manus Runristare och mobilitet i Södermanland. Forskningsrapport (103 s.). Manus. Åsmund och hans medhjälpare en studie av ristningstekniken. Manus. Rapporter 2011. Nyfynd av gravhällsfragment med runor i Husaby kyrka, Västergötland. Rapport från Riksantikvarieämbetet. Dnr 322-4412-2011. 2013. Runstensfragment från Bälinge kyrka. Rapport från Riksantikvarieämbetet. Dnr 3.5.1-01904-2013.
2013. 3D-skanning och RTI-mätning av bildsten från Stenkyrka. Rapport från Riksantikvarieämbetet. Dnr 3.5.1-03693-2013. Länkar Publicerade artiklar: https://raa.academia.edu/lailakitzleråhfeldt Projektbeskrivning:http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-ochfynd/runstenar/runristandets-dynamik/ 3D-modeller av bildstenar (svensk resp. engelsk sida) http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologifornlamningar-och-fynd/runstenar/runristandets-dynamik/3d-data-for-gotlandska-bildstenar/ http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/runstenar/runristandetsdynamik/3d-data-picture-stones-from-gotland/ K-blogg: http://www.k-blogg.se/2013/11/21/rti-matningar-av-runinskrifter/ http://www.k-blogg.se/2012/07/18/3d-skanning-av-runstenar-i-sodermanland/ Kulturvårdsforum: http://www.kulturvardsforum.se/forum/categories/runor-1/listforcategory