Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 8
|
|
- Per Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 8 Laila Kitzler Åhfeldt Huggspårsanalys av ett runfragment från Strängnäs
2 Huggspårsanalys av ett runfragment från Strängnäs INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING D-SCANNING... 3 ANALYS AV HUGGSPÅREN... 6 EXCERPERING AV VARIABLER... 6 URVAL... 6 DISKRIMINANTANALYS RESULTAT SAMMANFATTNING REFERENSER
3 Huggspårsanalys av ett runfragment från Strängnäs Inledning I denna rapport presenteras en huggspårsanalys med hjälp av optisk 3D-scanner av ett runfragment från Strängnäs (fig. 1). Undersökningen gjordes i samband med Helmer Gustavsons arbete med publicering av detta fynd. Det råder sedan lång tid oklarhet om huruvida runfragmentet från Strängnäs är en äkta forntida runsten eller om det är en senare förfalskning. Syftet med denna huggspårsanalys är att jämföra fragmentets runor och linjer dels med runstenar med den äldre runraden, dels med ett modernt referensmaterial bestående av runstenar huggna på 1990-talet. Metoden för huggspårsanalys med 3D-scanner har tidigare aldrig använts på detta sätt. Materialet är begränsat och runstenarna är även av olika stenart. Runfragmentet är av jotnisk sandsten av Mälar-, Roslags- eller Gävletyp (Löfvendahl 2002), medan det i undersökningen också ingår stenar av granit och kalksten. Studien får därför betraktas som ett pilotförsök. Fig. 1. Runfragmentet från Strängnäs. Foto: Författaren. 3D-scanning Mätprincipen är att objektet fotograferas synkront med två kameror monterade på ett mäthuvud i bestämd vinkel. Mjukvaran i utrustningen beräknar utifrån dessa bilder 3D-koordinater med upp till 4 miljoner objektpunkter. För att kunna mäta objektet runtom och nå in i håligheterna, vrids objektet och scannas från olika håll. De olika överlappande vyerna läggs samman till en 3D-modell. Inför scanningen placerades referenspunkter på stenens yta (fig. 2). Referenspunkterna är små självhäftande märken med ca. 4,3mm Ø. De lämnar inga spår och är lätta att avlägsna. Med hjälp av referenspunkterna kan systemet definiera sensorns position och omvandlar delmätningarna till en helhet i ett gemensamt koordinatsystem. Operatören övervakar digitaliseringsprocessen på skärmen. För varje mätning kontrolleras automatiskt kalibreringen, eventuella rörelser eller inverkan av förändrade ljusförhållanden. Kamerornas linser är utbytbara och anpassas till storleken på föremålet som skall mätas. En egenskap hos 3D-scannerutrustningar är att upplösningen minskar med en större mätyta. I detta fall har mätvolymen 350x280x280mm använts. Upplösningen är då 0,27mm mellan mätpunkterna. Resultatet av scanningen är en tredimensionell digital modell av objektet (fig. 3, 4), som kan analyseras med hjälp av olika programvaror för 3D-bearbetning som finns tillgängliga på marknaden. Referenspunkterna lämnar små runda hål där data inte har fångats. Dessa kan fyllas igen med en slät yta 3
4 utan stenstruktur för att få ett bättre utseende på den digitaliserade modellen. Andra element som lämnar hål i modellen är mycket blanka och även svarta områden, som när registreringsnummer har skrivits direkt på föremålet. I ett fåtal fall har reflexer eller damm orsakat s k erratic points, med konsekvensen att hålen inte kan fyllas igen p g a funktionen då inte fungerar. Om ytans struktur är mycket porös eller har mycket djupa och smala spår kan det bli skuggor där kamerorna inte kommer åt. Till en del kan det kompenseras genom att göra ett stort antal mätningar med något förändrad vinkel var gång. Ibland är det dock inte möjligt att fånga data överallt. Ett typiskt fall är en brottyta i de spongiösa delarna av ben. Detta var dock inget problem i det här fallet. Eftersom enbart de huggna linjerna, runorna och textens baslinjer, var av intresse i det här fallet scannades enbart ristningsytan. Fig. 2. 3D-scanning av runsten. T.v. syns det belysta mätområdet 350x280mm samt referenspunkterna som gör att mjukvaran kan beräkna överlappningarna. Fig. 3. 3D-bild av Strängnäsfragmentets ristningsyta. 4
5 Fig. 4. 3D-bild av Strängnäsfragmentets ristningsyta, detalj. 5
6 Analys av huggspåren Excerpering av variabler Huggspåren analyseras med hjälp av ett antal variabler som beskriver djup och form, samt sekvensen av gropar i spårbotten (fig. 5). Med hjälp av dessa variabler kan man gå vidare med statistiska analyser, där huggspåren jämförs med andra runstenar. Metoden beskrivs utförligt i Kitzler Åhfeldt 2000 och Kitzler Åhfeldt ersattes äldre mjukvara för att beräkna variablerna med funktionen Groove Measure i programmet DeskArtes Design Expert. Funktionen Groove Measure har konstruerats specifikt för att göra huggspårsanalys enligt den metod som beskrivs i Kitzler 2000 och programkoden har skrivits av företaget DeskArtes på uppdrag av Arkeologiska Forskningslaboratoriet, i samråd med författaren. Grunderna för hur variablerna excerperas går ursprungligen tillbaka på Henry Freijs arbeten under 1980-talet (Freij 1986; 1996). Tidigare (fram till 2004) gjordes avtryck som scannades med laserscanner på AFL. Detta görs inte längre, utan sedan runstenen mätts in med 3D-scanner kan huggspår för analys väljas ut i den digitala 3Dmodellen på skärmen. Här skall speciellt uppmärksammas att variablerna inte grundar sig på måtten på ett ställe i varje runa eller ornamentikdel, utan på ett medelvärde av mått tagna med 1mm intervall. Ex. om en runa är 100 mm lång har djupet mätts på 100 ställen med 1mm intervall. Variabeln AvgX är för den runan medelvärdet av djupen x 1 och x 2 på 100 platser. Fig. 5. Variabler som används vid huggspårsanalys. Urval Tre runor samt de två bevarade runbandslinjerna har analyserats (fig.6). Runfragmentet har jämförts med runor och ornamentdelar av dels de äldre runstenarna Sparlösastenen, Rökstenen, Visingsöstenen samt runfragmenten från Tomteboda (fig. 7-10), dels med fem runstenar huggna under 1990-talet av Kalle Dahlberg och Erik Sandqvist (fig ). Bild saknas av en runsten huggen av Kalle Dahlberg, K3. Totalt ingår 175 prover i analysen (Tabell 1). Som framgår av Tabell 1 är stenarna av olika stenart, vilket måste framhållas som en möjlig felkälla i analysen. Material från Sparlösastenen, Visingsöstenen samt det moderna referensmaterialet samlades in i samband med mitt avhandlingsarbete (Kitzler Åhfeldt 2002). Sparlösastenen har en äldre inskrift daterad till ca 800 ekr samt en yngre inskrift sannolikt inhuggen på 1000-talet. Här har endast den äldre inskriften använts. Rutinen för provinsamling var då att runor och ornamentiklinjer valdes ut, avtryck gjordes med plastelinamassa och dessa prover scannades med laserscanner på AFL. Runfragmenten från Tomteboda 6
7 analyserades på samma sätt (Kitzler Åhfeldt 2006; Gustavson et.al. 2006). Som nämnts ovan, görs inga avtryck längre utan de huggspår som analyseras väljs ut i den digitala 3D-modellen. 3D-scanning av Rökstenen utfördes med en berörelsefri optisk 3D-scanner av samma typ som den som använts till runfragmentet från Strängnäs, ATOS, av företaget Metimur AB på uppdrag av Runverket. Materialet ställdes till mitt förfogande av Helmer Gustavson, Runverket, i form av STL-filer (dvs 3D-data, digital 3D-modell). Endast en av Rökstenens fem ristningsytor har tagits i anspråk för denna analys. Fig. 6. Strängnäsfragmentet med prover för huggspårsanalys markerade. Fig. 7. Prover på Sparlösastenen Vg119 (Kitzler Åhfeldt 2002:93, Appendix A). 7
8 Fig. 8. Prover på Rökstenen Ög136. Foto Erik B. Lundberg, Kulturmiljöbild, modifierat av författaren. Fig. 9. Prover på runstenen från Visingsö (Kitzler Åhfeldt 2002:93; Appendix A). 8
9 Fig. 10. Prover på runstensfragmenten från gravfältet i Tomteboda. Fig. 11. Prover på runsten (E1) huggen på 1990-talet av Erik Sandqvist (Kitzler Åhfeldt 2002:85; Appendix A). 9
10 Fig. 12. Prover på runsten (E2) huggen på 1990-talet av Erik Sandqvist (Kitzler Åhfeldt 2002:85; Appendix A). Fig. 13. Prover på runsten (K1) huggen på 1990-talet av Kalle Dahlberg (Kitzler Åhfeldt 2002:85; Appendix A). 10
11 Fig. 14. Prover på runsten (K2) huggen på 1990-talet av Kalle Dahlberg, som också gjort teckningen. M och K markerar vilka delar som huggits av Kalle respektive medhjälparen Markus (Kitzler Åhfeldt 2002:85; Appendix A). Runsten/ provgrupp Datering Antal prov Runor Ornamentik Material Strängnäs Sandsten Sparlösa (Vg119) 800-tal Granit Rök (Ög136) 800-tal Granit Visingsö 800-tal Kalksten Tomteboda Folkv.-Vendeltid Sandsten Erik (2 stenar) 1990-tal Granit Kalle (3 stenar) 1990-tal Granit Totalt Tabell 1. Runstenar som ingår i analysen. Diskriminantanalys Varje runa eller del av en linje blir ett "prov" som representeras av variabler som beskriver huggspårets utseende i tvärsektion och i spårbottnen längs med huggriktningen. Fyra variabler har använts; v, AvgZ, k och w i denna studie (fig. 5). Dessa har analyserats med hjälp av diskriminantanalys, en multivariat statistisk metod för att gruppera och klassificera material. I analysen beräknas vad som är karakteristiskt för varje sten och hur de skiljer sig från varandra. Man kan sedan med hjälp av en funktion i analysprogrammet, Posterior Probability, göra en bedömning av en okänd runsten och klassificera vilken av de tidigare kända som den liknar mest. Resultatet erhålles i form av en klassificeringstabell som anger i % det okända provets likhet med referensmaterialet i förhållande till de alternativ som ingår. Det sistnämnda kursiverade betyder att man inte kan få svaret "inget av dessa alternativ", utan svaret får tolkas som en viktad prioriteringsordning. En parameter man skall ta ställning till är A priori classification probabilities, som kan vara 1) Proportional to group sizes, 2) Same for all groups eller 3) User defined. I och med valet av alternativ 2 kommer det att sakna betydelse i detta sammanhang om det är olika många prover i grupperna. Även om antalet prover från en sten skulle helt dominera materialet och ge det slagsida så påverkar det inte klassificeringen av den okända runstenen. 11
12 Runorna och ornamentiken analyseras var för sig, eftersom tidigare studier visat att samma ristare hugger dessa på olika sätt. För en erfaren ristare finns det systematiska skillnader mellan runorna och ornamentiklinjerna (Kitzler 1998; Kitzler Åhfeldt 2002, Paper I). I denna analys kommer runorna på den okända runstenen att jämföras med sex andra runstenar, som utgör det totala referensmaterialet. Det innebär att vid en blind gissning skulle vara ca 16,7% (1/6) sannolikhet för att runorna på Strängnäs-fragmentet klassificeras till endera av grupperna. Man skulle kunna säga att varje referenssten har ca 17% chans att få Strängnäsproverna. Det är också i relation till siffran 17% som man skall tolka resultatet (Tabell 2). Här får Sparlösastenen värden om ca 56-76%, medan de nyristade runorna av Kalle Dahlberg hamnar på 3-6%. Erik Sandqvist har inget genomslag alls, dessa runor finner vi först i den tredje decimalen. Vid diskriminantanalys av runinskriftens baslinjer, här kallat för ornamentik, utgår Visingsöstenen eftersom den enbart har runor. För ornamentik finns därmed fem runstenar i referensmaterialet och vilket innebär att det är 20% (1/5) sannolikhet för att runorna på Strängnäs-fragmentet skall klassificeras till endera av grupperna. Resultatet i form av Posterior probabilities framgår av Tabell 3. Resultat Med hänsyn till huggspåren gör runstenen ett ålderdomligt intryck. Resultatet av diskriminantanalys av runorna anger att Strängnäsfragmentet i första hand liknar Sparlösastenen (den äldre inskriften), i andra hand Visingsöstenen, i tredje hand Rök. I slutet av urvalslistan hamnar Kalle, Tomteboda och Erik (Tabell 2). I Tabell 2 visas i procentsats vilket alternativ som ligger närmast till hands. Exempelvis prov Strängnäs n1, som är en runa, anges som 61,8% sannolikhet som att den hör till Sparlösastenen, 20,3% till Visingsö etc. Den äldre gruppen som omfattar Sparlösa, Visingsö och Rök, samtliga runologiskt daterade till 800-tal, ger tillsammans % sannolikhet. Det framgår tydligt att de nyhuggna runstenarna kommer mycket långt ner på listan, liksom även fragmenten från Tomteboda. (Tabell 2, fig. 15). Även för ornamentiken dominerar likheten med Sparlösastenen (79,8% respektive 93,3%). Därefter är ordningen omkastad så att Kalle kommer som nummer två, dock betydligt längre ned. Posterior probability för de övriga är försumbar, dvs det finns ingen likhet alls att tala om. (Tabell 3, fig. 16). Att Tomteboda hamnar så långt ner skulle möjligen kunna bero på att dessa runfragment, som påträffades på ett gravfält i Tomteboda, hör till ett ännu äldre tidsskede och speglar en huggningstradition som kanske står bildstenstraditionen närmare (Gustavson et. al. 2006). Det kan vara värt att beakta att runfragmentet inte ansluter till stenarna från Tomteboda och Visingsö, trots att dessa är mer lika i egenskapen att vara av sedimentär bergart (sandsten respektive kalksten). Ur det här perspektivet är det Sparlösastenen, som är av kristallin bergart, som den liknar mest Runor Sparlösa Visingsö Rök Kalle Tomteboda Erik Totalt Strängnäs n1 61,8% 20,3% 14,8% 3,1% 0,0% 0,0% 100% Strängnäs n2 56,6% 25,9% 11,8% 5,6% 0,1% 0,0% 100% Strängnäs n5 76,5% 16,6% 1,5% 5,3% 0,1% 0,0% 100% Tabell 2. Runor. Resultat av diskriminantanalys; Classification matrix Ornamentik Sparlösa Kalle Tomteboda Rök Erik Totalt Strängnäs n3 79,8% 20,0% 0,2% 0,0% 0,0% 100% Strängnäs n4 93,3% 6,5% 0,2% 0,0% 0,0% 100% Tabell 3. Ornamentik. Resultat av diskriminantanalys; Classification matrix. 12
13 90% 80% 70% 60% 50% 40% Strängnäs n1 Strängnäs n2 Strängnäs n5 30% 20% 10% 0% Kalle Tomteboda Erik Fig. 15. Runor. Resultatet av diskriminantanalysen framställt som stapeldiagram. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Kalle Tomteboda Erik Strängnäs n3 Strängnäs n4 Fig. 16. Ornamentik. Resultatet av diskriminantanalysen framställt som stapeldiagram. 13
14 Sammanfattning Med hjälp av huggspårsanalys har runfragmentet från Strängnäs jämförts dels med runstenar med den äldre runraden, dels ett modernt referensmaterial med runstenar huggna på 1990-talet. För analysen har en 3Dscanning gjorts av runfragmentets ristningsyta, varefter huggspår har analyserats med hjälp av diskriminantanalys enligt den metod som beskrivs i Kitzler Åhfeldt I jämförelsen ingår dels de äldre runstenarna Sparlösastenen, Rökstenen, Visingsöstenen samt runfragment från Tomteboda, dels fyra runstenar huggna under 1990-talet av runristarna Kalle Dahlberg respektive Erik Sandqvist. Med hänsyn till huggspåren gör stenen från Strängnäs ett ålderdomligt intryck. Bland de alternativ som ingår i referensmaterialet liknar i första hand Sparlösastenen (den äldre inskriften). För runorna kommer i andra hand Visingsöstenen, i tredje hand Rök. Av analysen framgår tydligt att de nyhuggna runstenarna kommer mycket långt ner på listan över tänkbara likheter, liksom även fragmenten från Tomteboda. De saknar all likhet med runorna på runfragmentet Strängnäs. För ornamentiken dominerar Sparlösastenen totalt, ännu mer än för runorna. Därefter som tvåa, men med betydligt lägre sannolikhet, finner vi nyhuggna runstenar av Kalle. Övriga är försumbara. Docent Runo Löfvendahl, RAÄ, har gjort en geologisk bedömning av runfragmentet. Löfvendahls slutsats är att det inte finns något som tyder på att runorna skulle vara huggna efter vikingatid och att det är troligt att fragmentet är äkta. Runorna är något ljusare än den övriga stenen, men detta är ett vanligt fenomen med kvartsiter. Kvartsitbergarter behåller ett ljusare utseende i slagskador under mycket lång tid. (Löfvendahl 2002). Resultaten av denna undersökning är entydiga, de huggna linjerna liknar de vikingatida runstenarna. Detta harmonierar också med Löfvendahls geologiska bedömning. Metoden för huggspårsanalys med 3Dscanner har dock tidigare aldrig använts på detta sätt. Materialet är begränsat och en felkälla är att runstenarna är av olika stenart. Studien får därför betraktas som ett pilotförsök. Referenser Gustavson, H En runsten med kortkvistrunor från Visingsö. Tidskrift. Arkeologi i sydöstra Sverige N:r 1. pp Gustavson, H., Hamilton, J. & Kitzler Åhfeldt, L Fragmenten från Tomteboda runsten med bildframställning eller bildstenar med runinskrift. Fornvännen 101:4, s Kitzler, L Learning to Know a Rune Carver and his cutting technique. A method study and some results. Laborativ arkeologi 10-11, sid Kitzler, L Surface Structure Analysis of Runic Inscriptions in Rock. A method for distinguishing between individual carvers. Rock Art Research. Volume 17, Number 2, pp Kitzler Åhfeldt, L Work and Worship. Laser Scanner Analysis of Viking Age Rune Stones. Theses and papers in Archaeology B:9. Arkeologiska Forskningslaboratoriet. Kitzler Åhfeldt, L Huggspårsanalys av runstensfragment från Tomteboda, Bolstomtagravfältet RAÄ 39, Solna sn., Uppland. Rapporter från Arkeologiska Forskningslaboratoriet 4. Löfvendahl, R Runfragmentet från Strängnäs. Opublicerad rapport. Vg = Västergötlands runinskirfter granskade och tolkade av Elisabeth Svärdström (SRI V, Stockholm). Västergötlands runinskrifter. Ög = Östergötlands runinskrifter granskade och tolkade av Erik Brate (SRI II, Stockholm). Muntliga meddelanden Helmer Gustavson, Runverket, Riksantikvarieämbetet. Runo Löfvendahl, Stenenheten, Riksantikvarieämbetet. 14
15 ISSN
Rapporter från Arkeologiska Forskningslaboratoriet 4
Rapporter från Arkeologiska Forskningslaboratoriet 4 Laila Kitzler Åhfeldt Huggspårsanalys av bildstensfragment från Tomteboda Bolstomtagravfältet RAÄ39, Solna sn., Uppland Huggspårsanalys av bildstensfragment
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. 3D-skanning och RTI-mätning av bildsten med runor från Stenkyrka
Runrapport från Riksantikvarieämbetet 3D-skanning och RTI-mätning av bildsten med runor från Stenkyrka Riksantikvarieämbetet 2013 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2013-11-05 Dnr Avdelning
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökningar av runstensfragment från Kv. Professorn 1 i Sigtuna, Uppland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökningar av runstensfragment från Kv. Professorn 1 i Sigtuna, Uppland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-11-08
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Nyfynd av gravhällsfragment med runor i Husaby kyrka, Västergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Nyfynd av gravhällsfragment med runor i Husaby kyrka, Västergötland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-12-01 Dnr
Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland
Datum 2012-11-19 Dnr 322-04083-2012 Avdelning Förvaltningsavdelningen Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland Den 8 oktober 2012 anmälde antikvarie Gunnar Andersson, SHM, till mig att ett runstensfragment
Ett runstensfragment från Halls kyrka
Ett runstensfragment från Halls kyrka Halls sn, Gotland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av runristade kalkstensfragment från Rinna kyrka, Östergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av runristade kalkstensfragment från Rinna kyrka, Östergötland Riksantikvarieämbetet 2013 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2013-09-20
Ett nyfunnet runstensfragment från Eds allé
Ett nyfunnet runstensfragment från Eds allé Eds sn, Uppland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Fragmenten från Tomteboda Runsten med bildframställning eller bildstenar med runinskrift
Fragmenten från Tomteboda Runsten med bildframställning eller bildstenar med runinskrift Av Helmer Gustavson, John Hamilton och Laila Kitzler Åhfeldt Gustavson, H.; Hamilton, J. & Kitzler Åhfeldt, L.,
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av ett par oregistrerade runinskrifter från Uppsala i Upplandsmuseet
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av ett par oregistrerade runinskrifter från Uppsala i Upplandsmuseet Riksantikvarieämbetet 2010 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum
Ännu ett runbleck från Gamla Uppsala
Ännu ett runbleck från Gamla Uppsala Gamla Uppsala sn, Uppland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Runstenar och eskilstunakistor i Västergötland: Ett exempel på förändrad mobilitet. Laila Kitzler Åhfeldt. Inledning
Runstenar och eskilstunakistor i Västergötland: Ett exempel på förändrad mobilitet Laila Kitzler Åhfeldt Abstract In this paper runestones are compared to early Christian grave monuments, the so-called
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Granskning av fragmenten Sö 43 Västerljungs socken, Skällberga
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Granskning av fragmenten Sö 43 Västerljungs socken, Skällberga Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se Datum 2014-0402 Klassificering
Rapporter från Arkeologiska Forskningslaboratoriet 12. Laila Kitzler Åhfeldt
Rapporter från Arkeologiska Forskningslaboratoriet 12 Laila Kitzler Åhfeldt Runstensfragmenten i Köpingsvik s k yrk a, Öland Analys med optisk 3D-sk anner Runstensfragmenten i Köpingsviks kyrka, Öland
Renovering av kyrkogårdsmur Husby-Sjuhundra
Renovering av kyrkogårdsmur Husby-Sjuhundra PM 2019-02-04 Arkeologisk rådgivning och kontroll Stockholms län, Uppland, Norrtälje kommun, Husby-sjuhundra socken, Husby-Sjuhundra kyrkogård, L2018:711 Fyndplats,
Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka
Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka Anga sn, Gotland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
situne dei Årsskrift för Sigtunaforskning och historisk arkeologi Utgiven av Sigtuna Museum Redaktion: Rune Edberg och Anders Wikström
situne dei Årsskrift för Sigtunaforskning och historisk arkeologi 2011 Redaktion: Rune Edberg och Anders Wikström Utgiven av Sigtuna Museum SITUNE DEI Runstenen under kakelugnen i kvarteret Tryckaren Torbjörn
Idenna artikel presenteras en delstudie inom
SITUNE DEI 2008 Runristare i stad och land Huggspårsanalyser av runstenar i och kring Sigtuna Laila Kitzler Åhfeldt Idenna artikel presenteras en delstudie inom projektet Lika men ändå olika: Runstenarna
Runverket på 2000-talet
Särtryck ur: Årsbok 2015 KVHAA Stockholm 2015 (isbn 978-91-7402-441-8, issn 0083-6796) LAILA KITZLER ÅHFELDT & MAGNUS KÄLLSTRÖM * Runverket på 2000-talet Vi tänkte inleda med att säga några ord om det
2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!
1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera
VA-arbete i Sättunahögens skugga
Rapport 2013:59 Arkeologisk förundersökning VA-arbete i Sättunahögens skugga Invid RAÄ 10, 50, 77 m fl Sättuna 15:1 Kaga socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. En återfunnen runristning (G 190B) och ett nyfynd i Mästerby kyrka, Gotland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet En återfunnen runristning (G 190B) och ett nyfynd i Mästerby kyrka, Gotland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2014-04-15
FIGURER VID FLYGFÄLTET
FIGURER VID FLYGFÄLTET Hällristning Norrköping Raä nr 344 i Östergötland Den centrala ristningsytan objekt C från söder med flygfältet i bakgrunden. Rapport över dokumentation av nyupptäckta hällristningar
Undersökning av nyfunnen gravhäll med runor vid Heda kyrka, Östergötland
Datum 2010-11-01 Dnr 322-3519-2010 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Magnus Källström Undersökning av nyfunnen gravhäll med runor vid Heda kyrka, Östergötland Den 15 oktober
Husbyggnation i gravars grannskap
Rapport 2013:73 Arkeologisk förundersökning Husbyggnation i gravars grannskap På platsen för RAÄ 20 och intill RAÄ 21 Kullersbro 7:1 Björkebergs socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg
Undersökning av runristade och ornerade stenfragment i Fornåsa kyrka, Östergötland
Datum 2013-02-07 Dnr 3.5.1-00469-2013 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Magnus Källström Undersökning av runristade och ornerade stenfragment i Fornåsa kyrka, Östergötland
En stockbåt i sjön. En stockbåt i sjön Skiren. Arkeologisk besiktning. Uppland Österåkers kommun. Mikael Fredholm
sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport Nr 2010:2 En stockbåt i sjön Skiren Sjöhistoriska museets arkeologienhet genomförde i oktober 2009 en besiktning av en påträffad stockbåt i sjön Skiren, Österåkers
Västerhaninge kyrkas bogårdsmur
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:59 ARKEOLOGISK SCHAKTÖVERVAKNING Omläggning av Västerhaninge kyrkas bogårdsmur Västerhaninge kyrka, Åby 1:51, Västerhaninge socken, Haninge, Södermanland Karin Sundberg
Rapport om granskning och uppmålning av runinskrifter i Stockholms län 2010
Datum 2010-12-28 Dnr 322-907-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport om granskning och uppmålning av runinskrifter i Stockholms län 2010 Under fältsäsongen
Ett 1700-talslager i Östhammar
Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk
Ett runstensmonument från Skånela kyrka, Uppland
Ett runstensmonument från Skånela kyrka, Uppland Av Magnus Källström Källström, M. 1996. Ett runstensmonument från Skånela kyrka, Uppland. (A rune-stone monument from Skånela Church, Uppland). Fornvännen
Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges av: Täby Hembygdsförening NYTT Nr 19 Årgång 2 sept 2010 Text, bild, layout: lgronwall@tele2.se Ansvarig utgivare: Jan Rosenberg 070-6949988
Vagnhall vid Finspångs Golfklubb
Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A
Två arkivfunna runstenar från Uppsalatrakten Källström, Magnus Fornvännen 2012(107):1, s : ill.
Två arkivfunna runstenar från Uppsalatrakten Källström, Magnus Fornvännen 2012(107):1, s. 59-62 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2012_059 Ingår i: samla.raa.se Två arkivfunna runstenar
Granskning av ett runristat ben från Mälby, Tillinge sn, Uppland
Datum 2011-02-02 Dnr 322-425-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Magnus Källström Granskning av ett runristat ben från Mälby, Tillinge sn, Uppland Den 12 januari 2011
Balder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av ett runbleck från Sunnerby i Otterstads socken, Västergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av ett runbleck från Sunnerby i Otterstads socken, Västergötland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se Datum
Runfynd Av Jan Paul Strid och Marit Åhlén
Runfynd 1986 Av Jan Paul Strid och Marit Åhlén Strid, J. P. and Åhlén, M. 1988. Runfynd 1986. (Rune finds in 1986.) Fornvännen 83. Stockholm. Three runic inscriptions were found in 1986. Two are runestone
Listerby 4:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk undersökning. Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman
Listerby 4:1 Listerby socken, Ronneby kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Den aktuella fornlämningen upptäcktes i samband
FÖLJ MED PÅ EN VANDRING I RUNORNAS SIGTUNA
FÖLJ MED PÅ EN VANDRING I RUNORNAS SIGTUNA U 385. Vid Olovsgatan. Fragmentet är inmurat högt upp i kyrkoruinens västgavel En vandring i runornas Sigtuna Sammanlagt 15 runstenar ingår i vandringen, 12 i
Ny villa i Hässelstad
Rapport 2009:40 Arkeologisk förundersökning Ny villa i Hässelstad Intill RAÄ 141 Hässelstad 1:2 Skärkind socken Norrköpings kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E
Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13
Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala
Tre nya tomter i Ekängen
Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR
Runverket inom Riksantikvarieämbetet
program 2014 2018 Runverket inom Riksantikvarieämbetet En nationell resurs för ett världsunikt kulturarv Runinskrifter är unika språkliga minnen som sträcker sig nästan tvåtusen år tillbaka i tiden. Att
Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.
1 (2) 2010-10-13 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Stefan Sundblad 08-523 021 18 stefan.sundblad@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Vård av Runstenar Dnr 10/71 Sammanfattning
Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun
Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning
Telefonstolpar i stensträngsland
Rapport 2013:72 Arkeologisk förundersökning Telefonstolpar i stensträngsland Intill RAÄ 84 Eriksdal 2:3 och Lövsberg 1:3 Hogstad socken Mjölby kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S
Runristandets dynamik; Forskning om runristare, vård och digital kommunikation
Runristandets dynamik; Forskning om runristare, vård och digital kommunikation Laila Kitzler Åhfeldt ABM-tjänster 2009-2014 Syftet med projektet är att studera runristares relationer till varandra och
Malin Lucas Dnr: Ar Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2017-06-02 Malin Lucas Dnr: Ar-787-2016 Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE FÖRUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING BÖRSTIL 141:1, INFÖR BYGGNATION INOM FASTIGHETEN ÖSTHAMMAR 36:1,
Multisportarena vid Himmelstalund
UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV
arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Bredband mellan Sya och Västra Harg
Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders
Stenig terräng i Kista äng
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter
Om runstensfragmenten vid Hagby i Täby socken Westlund, Börje Fornvännen Ingår i:
Om runstensfragmenten vid Hagby i Täby socken Westlund, Börje Fornvännen 152-156 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1964_152 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDE OM RUNSTENSFRAGMENTEN VID
Kompletterande jobb utefter väg 250
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning
GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av en oregistrerad runinskrift i Sanda kyrka, Gotland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av en oregistrerad runinskrift i Sanda kyrka, Gotland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2014-02-21 Dnr
Rapport. Arkeologisk slutundersökning av boplatsgrop, RAÄ nr Skellefteå stad 626:1, Skellefteå sn & kn. Västerbottens län
Rapport Arkeologisk slutundersökning av boplatsgrop, RAÄ nr Skellefteå stad 626:1, Skellefteå sn & kn. Västerbottens län Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson & Nina Granholm Dnr 379/13
Gång och cykelväg i Hall
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:56 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Gång och cykelväg i Hall Östertälje 110:1 Hall 4:4, Östertälje, Södertälje kommun, Stockholms län, Södermanland
Lasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:2 Lasjö Antikvarisk kontroll Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning
Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar
Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Sabine Sten Osteologisk Rapportserie 2015:2 Institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet Campus Gotland INLEDNING
Boplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
U414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen.
NORRSUNDA Norrsunda kyrka är synlig från E4:an mellan Stockholm och Uppsala i närheten av Märsta. Socknen är rik på fornminnen bl.a. finns här kung Nordians gravhög från folkvandringstiden. Det är en östtornskyrka
Rullstolsramp i kv Handelsmannen
Rapport 2012:54 Arkeologisk förundersökning Rullstolsramp i kv Handelsmannen RAÄ 21 kv Handelsmannen 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Den andra platsen var invid fornlämning Gryta 22:1, en registrerad skärvstenshög, ca 11 m i diameter och 2 m hög.
2014-11-19 Dnr Ar-1012-2014 Ar-1014-2014 Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED SKYLTPLACERING INVID FORNLÄMNING FRÖSLUNDA 13:1
Trädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Norra Vi Ombyggnad av elnätet
UV ÖST RAPPORT 2007:84 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Norra Vi Ombyggnad av elnätet RAÄ 54, RAÄ 203 Norra Vi socken, Ydre kommun Östergötland Dnr 421-3088-2006 Sofia Lindberg UV ÖST RAPPORT
Datering av blästbrukslämning i Vitsand, Tiveden
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2017:36 ARKEOLOGISK PROVTAGNING Datering av blästbrukslämning i Vitsand, Tiveden Provtagning i blästerbrukslämning RAÄ-nr Tived 25:1, fastigheten Kvarnsjöbacken 1:4, Tived socken,
Forntida spår i hästhage
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning
Vindkraftverket som behövde en elkabel
Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö
Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND
Arkeologisk kontroll 2016 Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND RAÄ Södra Mellby 122:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Österlenarkeologi Rapport 2017:1 Lars Jönsson Arkeologisk kontroll
Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen
UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen
RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Rapport 2006:66. Arkeologisk förundersökning. Konungsund 7:1. RAÄ 4 och 7 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län.
Rapport 2006:66 Arkeologisk förundersökning Konungsund 7:1 RAÄ 4 och 7 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län Mattias Schönbeck Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R
Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
Kabeldragning vid Väversunda
Rapport 2013:61 Arkeologisk förundersökning Kabeldragning vid Väversunda Intill RAÄ 23, 31 och 32 Väversunda 5:12 och 21:2 Väversunda socken Vadstena kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren
Malmliknande jord från Norr Amsberg
UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012
Runfynd Smärre meddelanden. Skåne, Lund, kv. Glambeck 4.
Smärre meddelanden 2fii Runfynd 1966 Skåne, Lund, kv. Glambeck 4. Det intressantaste fyndet är utan tvekan en rikt ornerad käpp av lönn med en kort runinskrift. Föremålet påträffades i augusti 1966 vid
En grav vid Lilla Bjärs i Stenkyrka från romersk järnålder!
Dnr: 2015-63 En grav vid Lilla Bjärs i Stenkyrka från romersk järnålder! Rapport efter en arkeologisk förundersökning i Stenkyrka socken, Gotlands län och region. Länsstyrelsens diarienummer 431-476-15!
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,
Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Schaktning för avlopp i Årdala
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:74 Schaktning för avlopp i Årdala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Årdala 106:1 Sannerby 2:8 Årdala socken Flens kommun Södermanlands
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12 Undersökning: Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Lst:s dnr: 431-1566-2003 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 2119/02-5331
SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID HÖGRABACKEN
RAPPORT 2017:13 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID HÖGRABACKEN INVID RAÄ 21:1 OCH 24:1 STEN 6:1 OCH 8:1 VÄSTRA STENBY SOCKEN MOTALA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS
MELLAN TORP OCH GRAVFÄLT I VILHELMSBERG
RAPPORT 2015:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING MELLAN TORP OCH GRAVFÄLT I VILHELMSBERG VILHELMSBERG 4:2 ÖSTRA HARGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Mellan torp och gravfält i Vilhelmsberg
MARKSKADOR I STEN- STRÄNGSLANDSKAP
RAPPORT 2015:63 ARKEOLOGISK SKADEINVENTERING, KARTERING OCH ÅTERSTÄLLNING MARKSKADOR I STEN- STRÄNGSLANDSKAP RAÄ 171:1 & 3 OCH 286:1 HALLEBY 7:1 OCH 8:1 SKÄRKINDS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS
Bredband till S:t Nicolaus
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:92 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Bredband till S:t Nicolaus RAÄ Sigtuna 195:1, S:t Nicolaus 3, Sigtuna socken och kommun, Uppland Tomas Ekman
Runfynd 1970. 202 Smärre meddelanden. Gotland, Hablingbo kyrka
202 Smärre meddelanden Runfynd 1970 Under året har tjugofyra förut obeaktade runinskrifter undersökts, sju vikingatida och sjutton medeltida. Av de sju vikingatida, från Södermanland och Uppland, är en
Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:76 Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7 Schakt inom gravfält RAÄ Lid 42:1 Förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Lid 42:1 Fastighet
KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN
RAPPORT 2015:42 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAÄ 21 SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST Kabelskåp
Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping
Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:52 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping Östra
Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida
, arkeologisk undersökning, husgrunder och gravar, startsida Visningar för allmänheten 14 maj kl. 18.00 Samling: Vid bodarna på utgrävningsplatsen (mellan BAUHAUS och ICA-Maxi). Arrangör: Riksantikvarieämbetet
Grävning för elkabel på gravfält
arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning
Fjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21
UV RAPPORT 2014:85 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Fjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21 Östergötland Linköpings stad och kommun Snickaregatan, kvarteret Duvan 21 RAÄ 153 Dnr 3.1.1-03010-2013 Marita
Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G
Nybyggnation vid Orlunda skola
Rapport 2011:101 Arkeologisk utredning, etapp 2 Nybyggnation vid Orlunda skola Invid RAÄ 36 och 66 Orlunda 1:9 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M
Handen bakom huggningen
Handen bakom huggningen Lasse Bengtsson, Vitlycke museum Abstract The hand that made the carving ving : A number of rock art images from Askum parish in Bohuslän are analyzed. The purpose is to test if
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Rapport om granskning av runstenar i Värmland i april 2010
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Rapport om granskning av runstenar i Värmland i april 2010 Riksantikvarieämbetet 2010 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2010-11-19 Dnr 322-905-2011
Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk