Logomanual Juni 2009
JUNI 2009 v 1.0 2 Frågor och svar ang den nya logotypen Varför byter ni Logotyp? Förbundet är en helt självständig gren i den kristdemokratiska rörelsen. Hittills har vi använt oss av partiets grafiska profil vilket många felaktigt tolkat som att vi är en del av det politiska partiet. Hur har ni kunnat använda partiets grafiska profil om ni inte varit eller är en del av partiet? Förbundets verksamhet är en avknoppning som skedde 2004 från partiet. Partiet betraktade den verksamhet som vi bedriver som viktig men ansåg samtidigt att den inte hörde hemma inom ett sekulärt politiskt parti. Nu har vi som verkar inom förbundet vant oss vid att stå på egna ben och vi vet hur vi vill gestalta vår frihet och identitet. Är det inte en fördel för partiet att dess varumärke finns med i kyrkovalen där det med tanke på det låga valdeltagande borde vara lätt att nå framgång och framstå som vinnare? Vi är helt överens med partiledningen för Kristdemokraterna om att den självständighet som finns mellan förbundet och partiet skall avspeglas i att den grafiska profilen skiljer sig åt både när det gäller färg, form och symbolspråk. Ni har valt att lägga ett färgglatt hjärta ovanför förbundets namn, varför det? Hjärtat symboliserar kärleken. Färgrikedomen står för den befriade och evangeliska glädjen i att kunna se olikheten som en värdefull rikedom. Men man kan även se att hjärtat är skapt som ett träd vars rot finns i bokstäverna kr. Med det vill vi markera att förbundet och dess identitet är och skall vara knuten till Kristus. Är det inte en fördel för er att dra nytta av att partiet erbjuder ett väl inarbetat varumärke? Om man som vi sysslar med att förvalta trosfrågor inom Svenska kyrkan så är det viktigare att värna sin integritet och trovärdighet än att åka snålskjuts på ett varumärke som kan skadas av att vara länkat till ett visst trossamfund.
JUNI 2009 v 1.0 3 forts från fg sida Så ni har späckat er nya logga med en massa teologi? Ja det kanske man kan säga. Det ser ju ut som om ett färgfält är borta uppe till höger. Det symboliserar den viktiga ofullkomlighetstanken. Vikten av att bejaka och påminna om människans ofullkomlighet borde kanske vara självklar för varje kristdemokrat. I vår nya logga ser man att hjärtat dessutom ser ut att ha brustit vilket symboliserar bekännelsen av Jesu försoningsdöd på korset. Hjärtat är inte glatt därför att det är perfekt utan därför att det är inneslutet i den fullkomlighet som Anden (den vita färgen) ger. Det där måste du nog förklara närmare. Jo mot en mörk bakgrund ser man att det bara är en synvilla att ett färgfält saknas. Fullkomlighetens vita färg ligger som en kontur runt hela hjärtat vilket gör att det blir helt. Vitt är ju också en färg även om den inte syns på ett vitt papper. Är punkten som ligger längst till vänster i logotypen också teologiskt motiverad? Kanske det, men framför allt handlar den om att förbundet vill arbeta för att sätta punkt för(e) den nuvarande politiska kontrollen över Svenska kyrkan. Färgfälten i hjärtat speglar ju det allmänpolitiska landskapet som även återfinns i Svenska kyrkan. Genom att verka för ett nytt valsystem med renodlade personval vill vi sätta punkt för de politiska partiernas kontroll över trossamfundets inre liv. Glöm inte att stödja vår kampanj för renodlade personval i Svenska kyrkan! www.personval.nu Har ni själv utvecklat den nya grafiska profilen eller är det någon byrå som ligger bakom? Vi vill gärna hedra reklambyrån FRI i Umeå som hjälpt oss att ta fram vår nya logga. Kurt Hedman, förbundsordförande
Blå 1 CMYK = 0170 Grön CMYK = 005X Röd CMYK = XX00 LOGOMANUAL KrISTDEMOKRATER I SVENSKA KYRKAN JUNI 2009 v 1.0 4 10 % magenta 50 % cyan 100 % yellow 70 % cyan 100 % black 100 % magenta Färgsättning Logotypens färger är en del av den grafiska profilen.eftersom färger kan återges på olika sätt så är det viktigt att använda rätt färgbeteckningar så att nyansen blir den rätta. Blå 2 CMYK = 0380 30 % magenta 80 % cyan Orange 1 CMYK = 9300 90 % yelow Denna logotype innehåller många färger och när den trycks i färg används färgkoderna CMYK. Dessa färgkoder som visas här till vänster finns inlagda i de vektoriserade logo-original filerna som finns på cd-skivan i mappen för tryck. 30 % magenta Om man ska producera en skylt eller ta fram brodyr så kan man visa dessa färgkoder för produ- Blå 3 CMYK = 0580 Orange 2 CMYK = 9400 centen som då får ta fram motsvarande färger i deras färgprover/material osv. 50 % magenta 80 % cyan 90 % yelow 40 % magenta Utskrift av denna manual får ej användas som färgprov! För korrekt jämförelse används Pan- Orange 3 CMYK = X600 tones färgguider/böcker. 100 % yelow 60 % magenta
JUNI 2009 v 1.0 5 Logotyp i olika filformat Logotypen finns i olika digitala format för olika ändamål. På CD-skivan finns logotypen för tryck och för användande på PC i t ex Officepaketet. Skillnaden mellan dessa är att de som är i filformatet.ai är vektoriserade och därför de som ska användas till all produktion som ej ska visas på en dataskärm eller tv. Dessa bibehåller sin kvalitet oavsett storlek på logotypen. Logotyp för tryck Hjärta_CMYK.ai Logo_kr_hjärta.ai Logo_kr_vit_hjärta.ai Logo_Kristdemokrater_CMYK.AI Logo_Kristdemokrater_vit_CMYK.ai kr_text_svart.ai kristdemokrater_text_svart.ai Logotyp för PC Hjärta_färg.bmp Hjärta_färg.jpg Logo_kr_hjärta_färg.bmp Logo_kr_hjärta_färg.jpg Logo_Kristdemokrater_färg.bmp Logo_Kristdemokrater_färg.jpg kr_text_svart.bmp kr_text_svart.jpg kristdemokrater_text_svart.bmp kristdemokrater_text_svart.jpg Logofiler med ändelserna.jpg och.bmp är sk pixelbaserade och används endast till skärm. I mappen För TRYCK finns de logotyper som är anpassade till CMYK för offset tryck 4-färger. Se fg sida med de olika färgnumren.
JUNI 2009 v 1.0 6 Anpassad logotyp Ibland så trycks logotypen mot en mörk bakgrund, använd då logotyperna med vit text för bästa kontrast och läsbarhet. När endast 1 färg kan tryckas används logotypen utan hjärtat. Logotyp mot mörk bakgrund Logotyp i 1-färg, förslagsvis svart
JUNI 2009 v 1.0 7 Mät storleken på logotypen efter textens topp och botten. Logotypens placering Minsta rekommenderade storlek: ca 7 mm Logotypens storlek Logotypen bör inte vara mindre än ca 7 mm hög. Blir den mindre syns inte alla detaljer och den tappar sin tydlighet. Utrymmen att eftersträva: Logotypens utrymme För att logotypen ska behålla enhetligt uttryck i olika trycksammanhang fredar vi den med en frizon runt dess hörn. Avståndet mellan logotypens hörn och frizonens ytterkant är minst höjden på logotypen. I detta område får inte någon text förekomma. Men man måste alltid ta hänsyn till de ev omkringliggande objekten så att det känns bra för ögat. Logotypen ska placeras med hänsyn tagen till bakgrunden. Den bör placeras i en lugn miljö för att inte förändras i uttrycket.
JUNI 2009 v 1.0 8 Exempel på framtaget mtrl Brevpapper A4 block med linjer A6 block för anteckningar www.kyrkovalen.se www.kyrkovalen.se Lillsjöberg 24, 922 66 Tavelsjö. Tel 090-38 328. www.kyrkovalen.se
www.personval.nu info@personval.nu Lillsjöberg 24, 922 66 Tavelsjö *Medlem i Svenska kyrkan, döpt och 18 år. www.personval.nu info@personval.nu Lillsjöberg 24, 922 66 Tavelsjö LOGOMANUAL KrISTDEMOKRATER I SVENSKA KYRKAN JUNI 2009 v 1.0 9 er som väljs ystem ereättigade i kans riksdag, yngre än i EUad genom att Exempel på framtaget mtrl kan du al.nu yrkan. Det är dags för personval.nu Kampanjen personval.nu vill att de ledamöter som väljs i höstens kyrkoval beslutar om ett nytt valsystem med renodlade personval Den 20 sep 2009 är det dags för 5.8 miljoner röstbereättigade i Svenska kyrkan att välja vilka som skall sitta i kyrkans riksdag, Kyrkomötet. I kyrkovalet väger varje röst mycket tyngre än i EUval och kommunval. Du kan därför göra stor skillnad genom att stödja kampanjen. Folder 4 sidig A5 och stat Genom www.personval.nu och adressen nedan kan du registrera dig för att stödja kampanjen beställa kampanjmaterial anmäla dig eller ditt företag som sponsor få information om vilka nomineringsgrupper och kandidater som stödjer kravet på personval.nu få svar på frågor om valsystemet i Svenska kyrkan. Det är dags för personval.nu För att fullfölja åtskillnaden mellan kyrka och stat måste valsystemet i kyrkan ändras. tt fritt, öppet lle skiljas. lig myndign skulle inte ngre frukten av t trossamfund. kulle bli fri och År 2000 togs ett viktigt steg i utvecklingen av ett fritt, öppet och dynamiskt Sverige. Kyrkan och staten skulle skiljas. Svenska kyrkan skulle inte längre vara en statlig myndighet och makthavarnas förlängda arm. Biskopen skulle inte längre vara statens tjänsteman, Bibeln inte längre frukten av en statlig utredning. Kyrkan skulle vara ett fritt trossamfund. Många trodde att Svenska kyrkan verkligen skulle bli fri och oberoende. Valsystemet i Svenska kyrkan har gjort att hoppet om en fri och oberoende kyrka har grusats. Under 2009 har det blivit väldigt tydligt att det fortfarande är politikerna i Riksdagen som har makten över trossamfundet Svenska kyrkan. Vill du hjälpa till att ändra på det skall du stödja kampanjen personval.nu Förtroende för personer viktigare än partitillhörighet I höstens kyrkoval får man för första gången sätta kryss för tre olika kandidater. Som röstberättigad borde jag få ge mina kryss i valet åt dem jag har mest förtroende för. Men kyrkan är underkastad ett partipolitiskt kontrollerat valsystem som hindrar att jag ger min röst åt vem jag vill. Valsystemet tvingar oss att först välja parti och därefter får vi bara välja personer inom det parti vi valt. Renodlade personval - så här fungerar det Alla kandidater i en valkrets som uppfyller valbarhetskriterierna* placeras på samma lista utan rangordning. För att underlätta för väljaren att hitta de kandidater man vill rösta på placeras alla kandidater i valkretsen i bokstavsordning. ppet om en fri 9 har det blivit a i Riksdagen a kyrkan. dja kampanjen Program och principer överordnas tilltron till verkliga människor. Med nuvarande valsystem får jag exempelvis inte dela mina tre kryss mellan en socialdemokrat, en kristdemokrat och en moderat. Det är dags att ändra på det. Det är dags för renodlade personval. Kyrka som statsmaktens lydiga redskap - en dålig historia Under den svenska stormaktstiden var kyrkan de enväldiga kungarnas effektivaste redskap för att bygga enhetskultur. Om kyrkan satte sig på tvären mot kungamakten kunde kungens knektar förvandla kyrkklockorna till mynt präglade med kungens bild. På 17- och 1800-talet fick medborgarna i Sverige inte ha andliga sammankomster utanför Svenska kyrkans kontroll. Konventikelplakatet som avskaffades i mitten av 1800-talet gjorde svenskarna till kyrkans fångar. Kyrkans företrädare tvingades att utforma frihetens och sanningens budskap så att det stämde med idén om ett folk/ en tro. Kyrkan blev alltmer skadad av underkastelsen under statsmakten. Frikyrkorörerelsen växte fram som en reaktion. Gemenskap och samhörighet som är värd namnet kan bara byggas i full frihet.det gäller i både samhälle, kyrka och församling. Väljarna i den aktuella valkretsen får samtidigt information om alla de kandidater som är beredda att ta på sig ett visst förtroendeuppdrag i kyrkoråd, stiftsfullmäktige eller Kyrkomöte. Kandidater som vill informera om partitillhörighet kan göra det, den som inte vill slipper. Väljaren får fördela sina kryss fritt mellan alla kandidater. Ett rättssamhälle kräver åtskillnad mellan tro och politik Ett rättssamhälle förutsätter att man noga håller isär olika maktsfärer från varandra. Den lagstiftande makten (Riksdagen) får exempelvis inte påverka den dömande makten (domstolarna). Den som har rätt och makt att tillgripa våld (polis och militär) får inte ägna sig åt att döma eller sätta upp egna regelverk för när och hur våld får utövas. En kyrka som i sin trosbekännelse talar om en allsmäktig Gud måste vara skild från den politiska makten i samhället. Det borde vara självklart. I ett fritt, tolerant och öppet samhälle måste makthavarna slå vakt om och värna maktens gränser. Ingen skall tvinga dig att tro på vare sig Gud eller statsministern. Ingen skall kunna tvinga dig att älska även om vi alla är beroende av kärlek. De högsta värdena i livet utvecklas bara i full frihet. Kampanjen personval.nu vill att de ledamöter som väljs i höstens kyrkoval beslutar om ett nytt valsystem med renodlade personval Den 20 sep 2009 är det dags för 5.8 miljoner röstbereättigade i Svenska kyrkan att välja vilka som skall sitta i kyrkans riksdag, Kyrkomötet. I kyrkovalet väger varje röst mycket tyngre än i EUval och kommunval. Du kan därför göra stor skillnad genom att stödja kampanjen. nfo@personval.nu 4, 922 66 Tavelsjö Genom www.personval.nu och adressen nedan kan du registrera dig för att stödja kampanjen beställa kampanjmaterial anmäla dig eller ditt företag som sponsor få information om vilka nomineringsgrupper och kandidater som stödjer kravet på personval.nu få svar på frågor om valsystemet i Svenska kyrkan. För att fullfölja åtskillnaden mellan kyrka och stat måste valsystemet i kyrkan ändras. År 2000 togs ett viktigt steg i utvecklingen av ett fritt, öppet och dynamiskt Sverige. Kyrkan och staten skulle skiljas. Svenska kyrkan skulle inte längre vara en statlig myndighet och makthavarnas förlängda arm. Biskopen skulle inte längre vara statens tjänsteman, Bibeln inte längre frukten av en statlig utredning. Kyrkan skulle vara ett fritt trossamfund. Många trodde att Svenska kyrkan verkligen skulle bli fri och oberoende. Valsystemet i Svenska kyrkan har gjort att hoppet om en fri och oberoende kyrka har grusats. Under 2009 har det blivit väldigt tydligt att det fortfarande är politikerna i Riksdagen som har makten över trossamfundet Svenska kyrkan. Vill du hjälpa till att ändra på det skall du stödja kampanjen personval.nu De pe
JUNI 2009 v 1.0 10 L e v a n d e f ö r s a m l i n g a r! M e d k ä r l e k som vågar tro. Nytt valsystem! M e d t r o p å renodlade personval. Exempel på framtaget mtrl Rollups 2 st Kampanjknapp
Logotypen är Kristdemokrater i Svenska kyrkans egendom. Den får endast användas av Kristdemokrater i Svenska kyrkan eller av annan part efter medgivande från Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Eventuella frågor kring användandet av logotypen tas med Nils-Ola Andersson på tel +46 90 383 28 eller någon annan ansvarig företrädare för förbundet.