Vital virkesgrossist i Spanien

timbernews En tidning för SCAs trävarukunder www.scatimber.com 32015 Vital virkesgrossist i Spanien SCA MILJARD- INVESTERAR I MASSAFABRIK DANSKA VTI EXPERT PÅ LIMFOG

Manolo och Adolfo de la Fuente, framgångsrika trägrossister i Spanien. INNEHÅLL SCA storsatsar på Östrands massafabrik 3 Ökad efterfrågan på norrlandsfura 4 SCAs komponentfabrik på stadig grund 6 Skandinavisk fura blir barnmöbler i IKEAs värld 7 Dansk träindustri med vind i seglen 8 Gammal fura håller rötan borta 10 Nystart för SCA Timber i Spanien 12 Nytt om namn 15 Skogens svarta guld 16 Foto: Mats Wigardt Foto: Per-Anders Sjöquist SCA tror på skogens framtid I slutet av augusti beslutade SCAs koncernstyrelse att investera 7,8 miljarder kronor i en utbyggnad av Östrands massafabrik. Det är en av de allra största industriinvesteringarna i Sverige någonsin och det kommer att medföra att Östrand blir den effektivaste och kostnadsledande tillverkaren av blekt barrsulfatmassa i världen. SCA ÄR EUROPAS STÖRSTA privata skogsägare och SCAs koncernstyrelse konstaterar att det är en konkurrenskraftig industri som ger skogen dess värde. En välinvesterad och effektiv industri kan ta till vara skogens potential och säkerställer att den även långsiktigt är en värdefull tillgång. DEN HÄR INVESTERINGEN är inte något plötsligt hugskott. Under de senaste tio åren har SCA investerat 15 miljarder i sin skogsindustri. Det är fyra miljoner kronor om dagen, varje dag i tio år. En betydande del av dessa pengar har investerats i SCAs fem sågverk. Just nu investeras en halv miljard kronor i den nya såglinje som ska ta Tunadals sågverk till främsta Europa-elit när det gäller produktionseffektivitet. SCAs sågverk har gått från att ligga i gärdsgårdsserien till att höra till de främsta i Europa. En modern och välinvesterad industri kan tillverka de produkter kunderna behöver till en konkurrenskraftig kostnad. Ny och modern teknik ger möjlighet att tillverka nya produkter eller att ta nya steg när det gäller att utveckla kedjan från skogen fram till våra kunders kunder. MEN MAN BEHÖVER UTVECKLA hela värdekedjan. Sågverken behöver en effektiv fiberindustri som kan ta vara på produktionens biprodukter. Bara runt hälften av stocken kan bli trävaror, även om vi arbetar hårt för att förbättra råvaruutbytet. Runt en tredjedel av stocken blir massaflis och den del av ett avverkat träd som inte kan användas till trävaror, blir också massaråvara. Det är viktigt för sågverken, och därmed även för sågverkens kunder, att det finns en effektiv pappers- och massaindustri som kan ta väl vara på sågverkens biprodukter och bära sin del av kostnaden för ett ansvarsfullt och långsiktigt skogsbruk. SCA har på ett högst påtagligt sätt visat att man tror på sin skogsindustris framtid. Ulf Larsson vd SCA Forest Products Timber News SCA Forest Products AB 851 88 Sundsvall, tel 060-19 30 00 www.scatimber.com Timber News utkommer 4 ggr/år Ansvarig utgivare Björn Lyngfelt Produktion KarMin kommunikation Repro & tryck Åtta.45 Tryckeri AB, Sundsvall För prenumeration av Timber News kontakta: ingrid.lofqvist@sca.com Citera oss gärna, men ange källan. SCA TIMBER är en av Europas ledande leverantörer av träbaserade produkter med en årlig produktion på 2,1 miljoner kubikmeter. Produktsortimentet kompletteras med service och distributionslösningar till kunder inom träindustri och byggvaruhandel. SCA Timber ingår i SCAs affärsenhet Forest Products, som producerar papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder kostnadseffektiva transportlösningar. timbernews 2

SCA storsatsar på Östrands massafabrik För att möta den ökade efterfrågan på massa har SCA tagit beslut om att investera i ökad kapacitet för massaproduktion vid Östrands massafabrik i Timrå. Investeringen kommer att uppgå till cirka 7,8 miljarder SEK under en treårsperiod. Det är en av de största industriinvesteringarna i Sverige någonsin. INVESTERINGEN innebär att SCA bygger en nästan helt ny massafabrik, som får den största produktionslinjen för blekt barrsulfatmassa i världen. Det finns visserligen större massafabriker i världen, men de producerar lövmassa samt löv- och barrmassa. När utbyggnaden av Östrand står klar, 2018, kommer den årliga produktionskapaciteten av blekt sulfatmassa att öka från nuvarande cirka 430 000 ton till cirka 900 000 ton. FÖR ATT FÖRSÖRJA den utbyggda fabriken kommer det att behövas ungefär dubbelt så mycket virke som idag, det vill säga runt fyra och en halv miljon kubikmeter. Precis som idag kommer den större delen av virkesråvaran att hämtas från SCAs egna stora skogsinnehav och genom köp från privata skogsägare i regionen. SCA samarbetar också med andra skogsföretag och skogsägarföreningar kring råvaruförsörjningen. Man räknar också med en marginell ökning av import från Baltikum, där SCA redan har ett virkesanskaffningsföretag. EUROPA är Östrands huvudmarknad idag och kommer även fortsättningsvis att vara det. SCA vidareutvecklar organisationen Utbyggnaden kommer att ge SCA en mycket konkurrenskraftig anläggning vad gäller kostnader och kvalitet, därför räknar man med att kunna stärka sin ställning på huvudmarknaden. Investeringen i Östrand kommer på sikt att öka omsättningen och konkurrenskraften samt ge en kostnadsposition i världsklass och högre marginal, säger Magnus Groth, vd och koncernchef, SCA. Foto: Kontrast Foto SCA är ett globalt hygien- och skogsindustriföretag, där cirka 85 procent av omsättningen kommer från hygienverksamheten. För att ytterligare öka fokus på koncernens båda verksamheter har SCA beslutat att påbörja en uppdelning av koncernen i två divisioner, en Hygiendivision och en Skogsindustridivision. Skogsindustridivisionen kommer att innehålla samtliga skogsindustriella verksamheter samt all skogsmark som idag ägs av SCA. Arbetet med denna sammanslagning kommer nu att påbörjas. Det finns betydande synergier mellan skogsindustrin och skogsmarksägandet. SCAs skogsindustriverksamhet har en välintegrerad värdekedja med produktionsanläggningar koncentrerade till norra Sverige i anslutning till skogsinnehavet. En sammanhållen skogsindustriverksamhet i en division tydliggör ytterligare värdeskapandet samt optimerar synergierna mellan skogsindustrin och skogsmarksägandet, kommenterar Magnus Groth, vd och koncernchef, SCA. 3 timbernews

Ökad efterfrågan på norrlandsfura Foto: Per-Anders Sjöquist Det svenska monstret har den nya torken vid Bollsta sågverk kallats av en tysk facktidskrift. På Sveriges största sågverk märker man av en ökad efterfrågan på sågad och förädlad norrlandsfura. Samtidigt ökar kraven i värdekedjan på kvalitet, leverans- och samarbetsförmåga. En positiv utmaning, konstaterar affärschef Erik Elmkvist vid Bollsta sågverk. Vi fortsätter att utvecklas i takt med våra kunder. E fter flera år av tunga investeringar står idag Bollsta sågverk redo att leva upp till högt ställda förväntningar. Som landets största sågverk producerar man 560 000 kubikmeter sågade furuprodukter, varav 100 000 kubikmeter vidareförädlas. Men det gäller att visa att vi kan dra nytta av gjorda investeringar, säger Erik Elmkvist. Vi driver inget skrytbygge utan måste alltid hålla jämna steg med omvärldens krav och förväntningar. TILL INVESTERINGARNA i Bollsta sågverk hör en ny biopanna som gör sågverket självförsörjande med energi. Man har därmed minskat oljeförbrukningen med 3 400 kubikmeter årligen och nästen helt eliminerat utsläppen av koldioxid. I satsningarna ingår även sex nya kammartorkar samt en så kallad tvärcirkulationstork med kapacitet för 100 000 kubikmeter, av en tysk facktidskrift kallad det svenska monstret. Investeringar i justerverk och impregneringsanläggning, nytt sågintag för optimering av sågutbytet, ny råsortering, förbättringar i såglinjen och ett utökat antal fack i sorteringen är andra åtgärder som vidtagits. MEN STÖRST UPPMÄRKSAMHET har kanske investeringen i ny utrustning för sortering av timmer med hjälp av röntgen fått. Redan i sorteringen kan vi nu styra rätt stock till rätt produkt, med en hög och jämn kvalitet, förklarar Erik Elmkvist. Vi kan därmed bättre ta tillvara fördelarna hos den norrländska furan. SOM EXEMPEL nämner han att en ökad efterfrågan på kärnvedsprodukter till bland annat fönsterämnen, lättare kan tillgodoses. Med ny teknik går det att sortera stocken allt efter kundens önskemål. Dessutom minskar spill och utsortering. Begreppet kundanpassning har därmed fått en konkret innebörd. Även om dimensionen är densamma kan kundkraven variera utifrån en specifik slutprodukt, säger Erik Elmkvist. Olika stocktyper sorteras i olika fack beroende på om det är kärnved som efterfrågas eller om den ska användas till limträ, panel eller någon annan produkt. timbernews 4

Foto: Per-Anders Sjöquist Investeringarna har givit gott resultat, försäkrar Elmkvist. Förutom sänkta kostnader har dialogen med kunden intensifierats och det långsiktiga samarbetet utvecklats. Även dialogen mellan sågverk och säljare har stramats åt. En ökad miljömedvetenhet spelar oss också i händerna, säger Erik Elmkvist. Till exempel kan vi nu Med ny teknik är det nu enklare att tillgodose en ökad efterfrågan på till exempel kärnvedsprodukter. Vi driver inget skrytbygge utan måste alltid hålla jämna steg med omvärldens krav och förväntningar. ERIK ELMKVIST ta fram furuvirke till ytterpanel och tak som inte behöver behandlas. OCH DRÖMMAR FINNS REDAN om fortsatt utveckling, med ännu högre träffsäkerhet. Erik Elmkvist nämner bland annat möjligheten att anpassa timmersorteringens inställning efter trädens växtplats. På sikt skulle man kanske kunna sköta skogen mer utifrån kundens behov. En gång i tiden plockade man ut träd efter vad de skulle användas till, som golv eller fönster, säger han. Det vore spännande att med modern teknik utveckla det spåret. Mats Wigardt 5 timbernews

Från vänster Staffan Grankvist, chef för komponentfabriken i Munksund, Tomas Markström, planerare samt operatörerna Fredrik Lundström och Mia Renberg. SCAs komponentfabrik på stadig grund När SCA investerade 93 miljoner i en ny komponentfabrik i anslutning till furusågverket i Munksund skakade Staffan Grankvist från sin dåvarande horisont på huvudet. Men idag är all tveksamhet som bortblåst. Man var då snarast före sin tid, konstaterar han. S CAs komponentfabrik i Munksund invigdes 2008. Det var då Skandinaviens största förädlingsfabrik för fönsterämnen, med kapacitet för 30 000 kubikmeter, eller fem miljoner löpmeter. Med det allra senaste i teknikväg kunde särskilt utvald och sågad norrlandsfura scannas, kapas, hyvlas, fingerskarvas och limmas i sex meter långa lameller som levererades till fönstertillverkare i Skandinavien, med tonvikt på Danmark. virke i Danmark: upp till 90 procent kärnved med tätt mellan årsringarna. Det är en kravspecifikation som man har visat intresse för även i övriga Skandinavien. Och den råvaran har vi häruppe i norr, liksom tekniken att förädla den, vilket utgör en grundbult för hela satsningen, säger han. Idag produceras omkring två miljoner löpmeter fönsterämnen vid fabriken i Munk- Foto: Per-Anders Sjöquist sund, med den träförädlande industrin som beställare. Men man fyller inte hela den volym man har kapacitet för med enbart fönsterämnen. Därför har två andra spår också snitslats upp, med sammantaget ungefär samma volym som den som går till fönsterindustrin. DET ENA ÄR LÄNGDANPASSADE och fingerskarvade ämnen avsedda för större möbeltillverkare. Möbler av fura har blivit allt mer efterfrågade, säger Staffan Grankvist. Ett ökat miljötänk gör att konsumenterna i ökad utsträckning väljer massivt trä i stället för olika skivmaterial. Ett annat spår man slagit in på är limmade, skarvade och längdanpassade innerväggspaneler för bygghandeln. Med nästan osynliga skarvar behöver inte ens den mest kräsna kunden bli besviken på slutresultatet, försäkrar Staffan Grankvist. Med tre stadiga ben att stå på har komponentfabriken i Munksund idag anledning att se framtiden an med tillförsikt. Råvaran står i täta led i hela Norrland, tätvuxen och med fina kvistar. Efterfrågan är stadigt på väg upp och SCAs ställning som leverantör har stärkts. Ambitionen är att i samarbete med våra kunder fortsätta öka inom segmentet fingerskarvade insatsprodukter av fura, säger Staffan Grankvist. Mats Wigardt MEN PRODUKTIONSCHEF Staffan Grankvist medger att han var skeptisk till satsningen i Munksund. Han stod på den tiden lite vid sidan av med uppdrag för en annan arbetsgivare och trodde inte att tiden var riktigt mogen att i stor skala börja förädla sågad fura. Att producera komponenter till fönsterindustrin ställer höga krav, att likna vid träindustrins Formel 1, konstaterar han. Med alla bitar väl på plats kan Staffan Grankvist som under det senaste året haft Munksund som arbetsplats inte annat än applådera satsningen. Man tänkte rätt, men var tidigt ute, konstaterar han. Efterfrågan ökar, det är bra tryck i fabriken och siffrorna är svarta och fina, summerar han belåtet. SOM EXEMPEL nämner Staffan Grankvist de höga krav som numera ställs på fönster- Längdanpassade och fingerskarvade ämnen utgör ett av komponentfabriken i Munksunds starka ben. Foto: Per-Anders Sjöquist timbernews 6

Skandinavisk fura blir barnmöbler i IKEAs värld Efterfrågan på möbler i massiv fura ökar stadigt. För lettiska Avoti SWF innebär det idel nya investeringar och välfyllda orderböcker. Vi är idag IKEAs största externa leverantör av furumöbler, berättar vd Uldis Misinš. F amiljeföretaget Avoti SWF i byn Lizums, cirka två timmars bilresa nordost om Riga, har på 20 år utvecklats från ett enkelt sågverk till Lettlands största möbeltillverkare. Vd Uldis Misinš skrattar gott när han berättar hur det startade. När jag under sovjettiden skulle bygga ett hus åt familjen fanns inget material att köpa. I stället anvisades jag ett skogsområde där jag själv fick avverka det virke jag behövde. Uldis och hans hustru köpte en såg och en liten traktor och satte igång med sitt husprojekt. De trivdes med arbetet och några år senare köpte de lite skog och startade ett eget sågverk. Och på den vägen är det. De första åren producerade man mestadels byggnadsvirke för export till Tyskland, idag har man helt övergått till att förädla skandinavisk fura till möbler. Vi har utvecklats steg för steg, med bättre maskiner, nya produkter och större lokaler, säger Uldis Misinš vars företag idag sysselsätter cirka 315 anställda och omsätter drygt 30 miljoner euro. RÅVARAN utgörs enbart av toppstocken från fura som vuxit i norra Skandinavien, totalt cirka 60 000 kubikmeter per år. 45 procent kommer från Finland, 26 procent är från inhemska leverantörer och cirka 13 procent levereras från svenska sågverk, där även SCAs sågverk i Munksund ingår. Avoti är en bra och pålitlig kund med goda framtidsutsikter som vi gärna vill utveckla samarbetet med, summerar Ville Liimola på SCA Timber Europe. SAMARBETET MELLAN AVOTI och IKEA inleddes 1998 med tillverkning av enkla ribbottnar till sängar. En lastbil i månaden blev snabbt tre bilar i veckan. Uldis Misinš minns hur det hela började: Jag visste att IKEA var på besök i en fabrik i närheten. Jag åkte dit och satte mig att vänta vid entrén. När besökarna kom ut sa jag att jag hade en fabrik och ville arbeta med dem. OK sa de, vi kommer och tittar i morgon. Vilket de gjorde och de blev uppenbarligen nöjda med vad de såg. Samarbetet har därefter utvecklats från enkla lagerhyllor till Närmare 90 procent av Avotis produktion levereras till IKEA. fingerskarvat limträ och barnmöbler i massivt trä. Sängar, hyllor, bord, lådor, byråer Exakt hur många enheter det varje år handlar om har man inget svar på, men att det kan räknas i miljoner vet man med säkerhet. NÄRMARE 90 PROCENT av Avotis produktion går till IKEAs lager och varuhus i Europa, Asien eller Nordamerika. At t det är en kund med höga krav på kvalitet och logistik är ingen hemlighet, men Uldis Misinš säger sig gärna vilja fortsätta utveckla samarbetet med IKEA. Vi vet vad som krävs och har potential att växa ytterligare, försäkrar han. I DEN 24 000 KVM STORA fabrikslokalen är tempot högt uppdrivet. Hundratusentals bitar ska sågas, slipas, borras, kontrolleras, packas, ibland även ytbehandlas. Avfallet blir briketter som säljs till Tyskland. I lagret väntar sedan fullastade pallar med platta paket på att hämtas och lastas på bilar. Och snart ska skåpet Sundvik och förvaringssystemet Trofast packas upp och skruvas ihop i en barnkammare någonstans i världen. Familjeföretaget Avoti SWF i Lettland tillverkar furumöbler. Här är företagets vd Uldis Misins, till höger, tillsammans med sonen Janis. Text och foto: Mats Wigardt 75 timbernews

DANSK TRÄINDUSTRI MED VIND I SEGLEN När Flemming Nielsen i danska Vinderup startade sitt lilla snickeriföretag siktade han på en handfull anställda. Idag, 40 år senare, omsätter företaget en kvarts miljard kronor och producerar limfog motsvarande 90 000 kubikmeter råvara. Råvaran utgörs uteslutande av skandinavisk fura, berättar Flemming Nielsen. S teget från pappans gamla lada där Flemming Nielsen startade sitt företag 1976, till den moderna produktionsanläggning som idag finns utanför Vinderup på Midtjylland, är något av ett sjumilakliv. Flemming var bara 20 år och utbildad byggnadssnickare. Planen var att bygga hus i liten skala. Men efter några år börjar han i stället producera limfog för möbeltillverkning. Ett klokt beslut, skulle det visa sig. Men vi fortsätter att enbart vara underleverantör, förklarar Flemming Nielsen. Man kan inte vara duktig på allt. VTI har överlevt både möbelkris och finanskris, även om det varit några tuffa år, med stundtals kraftiga tapp i omsättning och resultat. VTI har klarat sig tack vare ett man alltid fokuserat på sina omkostnader betonar Flemming Nielsen. Ständig utveckling, gedigen kunskap, en modern maskinpark, rätt insatsvaror, med mindre spill och hög produktivitet per anställd utgör skillnaden mellan succé och fiasko, säger han. En annan viktig anledning är att vi till dryga 90 procent är familjeägt, menar Flemming Nielsen. Det gör företaget flexibelt och lätt att manövrera, även i motvind. Flemming Nielsens företag VTI är idag en av Europas största tillverkare av limfog. Gedigen kunskap, modern maskinpark och rätt insatsvaror är några av VTIs framgångsfaktorer. SEDAN DESS har Vinderups Træindustri, VTI, vuxit så det knakar. Efter några år var produktionsytan 1 100 kvm. Under hela 1990-talet fortsatte expansionen och vid millennieskiftet kunde man inviga en ny fabrik på 18 000 kvm, vilket redan utökats till 22 500 kvm. Idag är Vinderups Træindustri en av Europas största tillverkare av limfog. Alla siffror pekat uppåt: omsättning, resultat, eget kapital och soliditet. Vi kan med gott samvete säga att vi kan limma trä, där har vi vår expertis, försäkrar Flemming Nielsen, som idag lämnat vd-stolen och inköpsansvaret för att i stället axla positionen som styrelsens ordförande. UNDER DE GÅNGNA ÅREN har VTI passerat många viktiga milstolpar: nytt råvarulager, en exportsatsning som på tre år ökade från noll till 80 miljoner kronor, kungabesök och hederspris, nya produktgrupper samt FSCcertifiering. IDAG VILAR VTI på tre stabila ben. Förutom den ursprungliga möbelfogen producerar man även så kallad hobbyfog samt limmade fönsterkomponenter, varav merparten är fingerskarvat. Omsättningsmässigt är fönster numera vår största produkt, med möbelfog som god tvåa, säger Flemming Nielsen. I det fuktiga danska klimatet ställs höga krav på fönsterråvaran. Nationella regler kräver en 70-procentig andel kärnved för att den ska duga till fönster. Råvaran utgörs av senvuxen nordsvensk eller finsk fura, som håller en högre kvalitet än den polska och europeiska furan. Leverantörerna finns i Sverige och Finland. VTI har ett nära samarbete med sågverken för att få fram insatsvaror av rätt kvalitet och rätt dimension som utan spill kan sättas direkt in i produktionen. SAMARBETET MELLAN VTI och SCA är av gammalt datum. Från början kom leveran- timbernews 8

Alla siffror pekar uppåt: omsättning, resultat, eget kapital och soliditet. Vi kan med gott samvete säga att vi kan limma trä, där har vi vår expertis. FLEMMING NIELSEN serna från SCAs sågverk i Munksund, för att under de senaste tre-fyra åren ha kompletterats med furuvirke från Bollsta sågverk. Och volymerna ökar kraftigt, konstaterar Flemming Nielsen, som gärna tar emot större volymer fönstervirke från SCA till fabriken i Vinderup. Någon tveksamhet inför företagets möjligheter att utvecklas ytterligare hyser han Det danska företaget producerar limfog för möbler, dörr- och fönstertillverkning samt till gör-det-själv-marknaden. inte. Med en soliditet på närmare 40 procent finns utrymme för nya satsningar. DET SENASTE TILLSKOTTET i produktkatalogen är värmebehandlat limträ till fönster. Ett stabilt energiträ med god isolering, som inte behöver behandlas och med en hållbarhet på 30 år, beskriver Flemming Nielsen. Ännu så länge är det en dyr nischprodukt, men det är en produkt vi tror mycket på. Och, tillägger han, vi ser gärna ett utökat strategiskt samarbete med SCA om utveckling, kvalitet och nya produkter. FAKTA Vinderup Træindustri A/S producerar limfog för möbler, gör-det-själv-marknaden och dörr- och fönstertillverkning. VTI är idag en av Europas största tillverkare av limfog. Företaget grundades 1976 av Flemming Nielsen. Förväntad produktion 2015 är 90 000 kbm. Antalet anställda är drygt 100 i produktion med ytterligare 25 personer på kontoret. Målsättningen fram till år 2020 är samma höga tillväxt som de senaste två åren. VTI arbetar med senvuxen skandinavisk fura. Text och foto: Mats Wigardt 9 timbernews

Kärnfura från SCA förädlas i norska Alvdal till naturligt impregnerad panel för byggprojekt med höga krav på hållbarhet. Och efterfrågan ökar, intygar vd Roar Voll på Alvdal Skurlag. Kunderna har blivit mer noggranna när de väljer material, säger han. Foto: Clements Photography Knarvik kirke utanför Narvik, med panel i kärnfura från Alvdal Skurlag. GAMMAL FURA HÅLLER RÖTAN BORTA lvdal Skurlag kan i år fira 60-årsjubileum. Företaget grundades 1955 som ett kooperativt ägt sågverk med syfte att säkra avsättningen av timmer för lokala skogsägare. Numera är företaget aktiebolag, med Alvdals kommun och den lokala skogsägarföreningen som största ägare. 2010 la man ner såglinjen för att i stället satsa på förädling av olika specialprodukter för bygghandel och byggindustri. Det var ett tufft beslut, säger vd Roar Voll, men vi sågade för små volymer för att på allvar kunna konkurrera med de stora sågverken. Idag förädlar man såväl standardprodukter som olika specialprodukter. Och trots att granen av tradition dominerar den norska marknaden är det till 90 procent röttålig fura som används varav 80 procent har svenskt ursprung. Norska sågverk fokuserar på egen förädling och saknar utrustning att sortera ut större volymer av det virke vi vill ha, förklarar Roar Voll. I Sverige har man en mer kundorienterad produktion. I DEN MODERNA förädlingsanläggningen strax utanför det lilla samhället, ett tiotal mil söder om Röros, hyvlas, fingerskarvas, exaktkapas och behandlas den svenska furan till produkter som kunden efterfrågar. Det är bland annat stående och liggande panel, trall, tak, konstruktionsvirke och byggelement. Man säljer även ett sortiment som går under namnet Malmfura, eller det optimala miljöalternativet som produkten kallas i företagets broschyr. Norsk hytte med panel i kärnfura som behandlats med järnvitriol. Hållbart, helt utan tungmetaller, tillverkat av närmare 100 procent kärnved, enligt Roar Voll. Det handlar om en renässans för kunskap som gick förlorad med industrialismens intåg då kärnved, som ett sätt att undvika röta och mögel, ersattes med storskalig impregnering. Foto: Alvdal Skurlag timbernews 10

När det inte längre fanns tid att sortera timmer efter användningsområde glömdes träets naturliga skyddsegenskaper bort, konstaterar Roar Voll. DET VAR NÄR INTRESSET för att renovera gamla hus ökade som man återigen började leta efter kvalitetstimmer med hög andel kärnved. Sibirisk lärk, med samma skyddande egenskaper som kärnfuran, var ett alternativ. Lite senare vände man ögonen mot de norska dalgångarna där kunskapen att välja rätt timmer levde kvar och där det växte tillräckliga volymer tätvuxen fura för att tillgodose behovet när gamla hus behövde ny panel. I takt med att både privatpersoner och arkitekter fick upp ögonen för den underhållsfria kärnfurans positiva egenskaper och efterfrågan ökade kom Alvdal Skurlag att lägga allt mer fokus på sin Malmfura. FURA under fötterna Sedan 1989 har 25 miljoner besökare passerat Vasamuseet i Stockholm. Då krävs ett golv som håller i längden. Valet föll därför på ett furugolv från Lappland, tillverkat i Sorsele. Foto: Alvdal Skurlag OCH I SVERIGE FINNS RÅVARAN. På SCAs sågverk i Bollsta har man tekniken och kunskapen att sortera, såga och torka rätt stockar ur den väldiga mängd timmer som passerade. Ett växande segment, säger SCAs virkessäljare Lars-Ivar Eriksson. Idag handlar det om cirka 4 000 kubikmeter, eller en lastbil i veckan, som går från Bollsta till Alvdal. Roar Voll konstaterar att Malmfuran numera används till panel i allt fler byggprojekt, från fritidsstugor och villor till flervåningshus. En beställning gick till renoveringen av snötunnlar utmed malmbanan, en annan till en ny kyrka i Bergen. Det är en viktig produkt för oss, säger han. Då behöver vi också en stabil leverantör som kan anpassa sin produktion efter våra önskemål. Mats Wigardt Alvdal Skurlag har levererat ytterpanel i kärnfura till studentbostäderna i Ås utanför Oslo. FAKTA KÄRNVIRKET, som tas från gamla tallar som fått växa långsamt, består av stammens innersta delar vars celler fyllts med kåda och harts. Denna del av virket blir därigenom inte bara hårt och hållbart, utan får dessutom en exceptionellt god motståndskraft mot väta och angrepp av svamp och skadedjur. I Sverige och Norge finns över tusen år gamla kyrkor av kärnved som idag är helt intakta. DEN TÄTVUXNA LAPPLANDSFURAN har i alla tider utgjort levebröd för familjen Abrahamsson i Sorsele. I generation efter generation har familjen förädlat det tåliga virke som långsamt växer utanför husknuten. Baseco startade 1983, och sedan 1993 drivs företaget av far, mor och tre söner Abrahamsson. Breda golv i hög kvalitet har alltid utgjort grundstomme i verksamheten. Massiva furugolv är det vi helst arbetar med, säger Daniel Abrahamsson som svarar för inköp av råvara. ÄVEN OM SORTIMENTET IDAG utökats till att också innehålla väggpanel och stugor är det ändå de breda golvbräderna som gjort företaget känt långt utanför landets gränser. Förutom i Sverige har man idag kunder i såväl Norge och Danmark som i Japan. Sedan vi bröder gjort entré i företaget har en kontinuerlig produktutveckling inom alla segment bidragit till att om - sättningen fördubblats, berättar Daniel Abrahamsson. Flera tunga prestigeprojekt, som Vasamuseet, Drottningholms slott och Millesgården på Lidingö har medverkat till att stärka varumärket och bana väg för Sorseleföretagets produkter. Varje år produceras omkring 250 000 kvm golv och en miljon löpmeter panel. Råvaran, cirka 12 000 kubikmeter, utgörs av sågad och möbeltorr fura som levereras från norrländska sågverk, varav omkring hälften från SCAs sågverk i Munksund och Bollsta. Vi använder nästan enbart topp- och mellanstock med friska kvistar, säger Daniel Abrahamsson. Längre ner på stocken blir kvistarna för svarta. DET ÄR EN EXKLUSIV GOLVPRODUKT som produceras av Baseco, med höga krav på en torr råvara som håller jämn kvalitet. Friskkvistig kärnfura sammanfattar Daniel Abrahamsson företagets kravspecifikation. Vi vill vara bäst, då måste vi också ha den bästa råvaran, förtydligar han. Kvalitet håller i längden. Och även om man numera även saluför golv i ek och ask är det ändå furan som utgör hjärtat i verksamheten. Varhelst man ser står den i täta led, tätvuxen och härdad av mörker och kalla vintrar. Vi känner vår fura och expanderar allt vi kan och hinner, försäkrar Daniel Abrahamsson. Mats Wigardt Foto: Patrick Degerman 11 timbernews

YSTART Santander är inte enbart namnet på en av världens största banker och ett fotbollslag i spanska ligan. Det var också i staden Santander i norra Spanien som familjeägda trägrossistföretaget Marino De La Fuente grundades 1946. Relationen med Sverige och SCA är grundmurat stabil. S FÖR SCA TIMBER I SPANIEN antander är en välmående hamnstad och huvudort i den spanska provinsen Kantabrien. Hit kom en driftig ung man, Marino de la Fuente, strax efter inbördeskriget. Han hade lämnat det sargade landskapet på den kastilianska högslätten för att starta ett nytt liv vid kusten, i Santander. Marino de la Fuente fick snabbt arbete inom träindustrin och efter bara två år startade han ett eget företag och började importera virke och handla med järnvägsslipers till Spanien. ÅREN GICK, företaget växte och de tre sönerna Manolo, Adolfo och Ricardo skolades tidigt in i verksamheten. Efter skolan fortsatte arbetsdagen i pappans virkeslager. Att ta in en extern kompanjon var aldrig aktuellt, företaget växte med enbart eget kapital. Företaget var, är och förblir ett renodlat familjeföretag. Sverige och svenska sågverk kom tidigt in i bilden. Jag gjorde praktik i Sverige, på Graningeverken och Bollstasågen på 1960-talet, minns äldste sonen Manolo. Under en period var vi sågverkets största kund och har upprätthållit relationen även sedan SCA blev ny ägare. Sedan 1979 är det sönerna som driver faderns arv vidare. Numera har man två självständiga företag med basen i Santander och med verksamhet även i Sevilla och i Valladolid utanför Madrid. Vi har samma upplägg på alla orter, med ett brett sortiment av virke, beslag, verktyg och köksinredning, förklarar mellanbrodern Adolfo som delar tid och ansvar för Valladolid och Sevilla med lillebror Ricardo. MARINO DE LA FUENTE är idag en av Spaniens största virkesgrossister med egna lastbilar, över 40 000 kvadratmeter täckta magasin, import av virke och skivor från hela världen och med 35 olika träslag i lager. Företaget har genom åren även utvecklats med investeringar i hyvleri, impregnering, bearbetning av skivmaterial och försäljning av gör-det-självmaterial. Och lyckligtvis är både vi själva och vårt företag vid god hälsa, trots den allvarliga kris som Spanien har genomlidit, säger Manolo de la Fuente och lutar sig tillbaka i stolen bakom skrivbordet i Santander där pappa Marinos porträtt intar hedersplatsen. EFTER FLERA ÅRS BYGGBOOM I SPANIEN kom kraschen 2007, med en skoningslös utslagning av företag verksamma inom byggsektorn, från stora virkeshandlare och cementfabriker till små lokala snickerier. Krisen slog hårt mot hela landet, med övergivna byggprojekt, fallande fastighetspriser, skyhög arbetslöshet och ett banksystem som gungade betänkligt. 40 procent av alla aktörer i byggbranschen har tvingats slå igen. Även Marino De La Fuente drabbades. Omsättningen halverades, en planerad expansion sköts på framtiden, importen sjönk som en sten. Ett exempel: före krisen sålde man 6 000 kubikmeter massiva trä- timbernews 12

Marino De La Fuente är en av Spaniens största virkesgrossister. Företaget har även hyvleri, impregnering och bearbetning av skivmaterial. balkar, nu är siffran 300 kubikmeter träbalk. MEN FÖRETAGET ÖVERLEVDE och man kan nu skönja ljuset i tunneln. Skälet, enligt bröderna själva, är deras starka finansiella ställning utan lån att betala tillbaka under krisen. Prydligt, professionellt och välskött sammanfattas företagets policy. Vi kunde välja att investera i renovering av både lastbilsparken och produktionslinjerna i stället för att betala av på höga lån, berättar Adolfo de la Fuente. Idag har vi planer på nya etableringar i andra delar av Spanien. Manolo de la Fuente, längst till vänster, och Adolfo de la Fuente längst till höger. Här tillsammans med Raffaele Parlato, chef för SCA Timber Europe. 13 timbernews

Den värsta krisen för den spanska byggsektorn anses nu vara över. I år beräknas omkring 50 000 bostäder bli klara, visserligen ett rejält tapp jämfört med tidigare nivåer men ändå ett positivt tecken. Andelen tomma hus i landet har också minskat, mycket tack vare rejäla prissänkningar och förmånliga erbjudanden. Och blir det bara en bra turistsäsong ökar investeringsviljan med fortsatta renoveringar av sydkustens hotell och privatvillor. Något som också slukar mycket virke och skivmaterial, konstaterar Raffaele Parlato som är chef för SCA Timber Europe med ansvar för att återvinna SCAs marknadsposition i Spanien. Fram till början av 90-talet sköttes SCA virkesaffärer med Spanien genom en agent och därefter i egen regi tills affärerna las ner mot slutet av 90-talet. I och med köpet av Graningeverken, som hade en stor egen försäljning till Spanien, återupptogs SCAs virkesaffärer 2001. Först sköttes de av en agent och sedan med direktförsäljning genom nystartade SCA Timber Europe, med bättre kommunikation, enklare dialog och snabbare beslut. Marino De La Fuente är en stabil och viktig partner i Spanien, med kapacitet att följa med när marknaden på allvar vänder uppåt, försäkrar Raffaele Parlato. MEN BYGGKRISEN I SPANIEN har också inne- burit att logistiken påverkats, med färre båtar och mindre volymer till spanska hamnar. SCA Timber Europe har därför introducerat en ny linje för leveranser till Spanien, med båt till franska Rochefort och därefter vidare med bil för att kunna garantera försörjningen av virke till sina kunder. Logistiken är helt avgörande för hur vi ska kunna sköta åtaganden gentemot våra kunder i Spanien. RAFFAELE PARLATO, SCA TIMBER EUROPE Logistiken är helt avgörande för hur vi ska kunna sköta åtaganden gentemot våra kunder i Spanien, konstaterar Raffaele Parlato. Nu får vi en båt från Sverige till Rochefort var fjärde vecka, men räknar med att om ett år öka till varannan vecka. Även hos Marino De La Fuente märks att tiderna blivit bättre. Omsättningen ökar sakta, import och efterfrågan likaså. Det finns pengar i rörelse i landet. Det är alltid någon som är villig att satsa på ett byggprojekt eller renovering av ett hus, särskilt i landets norra delar som blivit mindre drabbat av krisen. Och kunderna återvänder sakta: mindre snickerier, byggföretag, trävaruhandlare utan egna lager som kräver snabba leveranser. Men att skicka en hel lastbil med två, tre virkespaket till en annan del av landet gör man inte. I stället väljer man att verka i de områden där det finns mer fördelaktiga logistiklösningar. På så vis kan man garantera kunderna ett komplett sortiment av såväl standardprodukter som bearbetade produkter. MANOLO DE LA FUENTE spår att det kommer att ta cirka tolv år från det att krisen inleddes tills pendeln slår tillbaka och affärerna tar ordentlig fart. Om vi bara sköter oss, med bra produkter och tillförlitliga leveranser, ska vi ha en reserverad plats på tåget den dagen, tror Raffaele Parlato. Text och foto: Mats Wigardt Den spanska virkesgrossisten Marino De La Fuente går mot ljusare tider, med ökad efterfrågan och ökad omsättning. timbernews 14

NYTT OM NAMN HENRIK DAHLBOM tillträdde den 1 september 2015 tjänsten som teknisk chef vid SCA Timber. Henrik kommer närmast från en tjänst som processchef vid Ortvikens pappersbruk. JOHN LLOYD har anställts som inköpschef och ansvarig för försörjningskedjan vid SCA Timber Supply UK. Han kommer att ansvara för inköps- och kvalitetsfrågor vid SCAs tre brittiska verksamhetsgrenar samt att ha det direkta ansvaret för distributionsverksamheten i Stoke. John kommer närmast från tjänsten som inköpschef hos Snows Timber. TORBJÖRN OLSSON har anställts som affärschef vid Tunadals sågverk. Torbjörn tillträdde den 1 augusti 2015 och kommer fram till den 1 november 2015 att arbeta parallellt med Anders Petersson, nuvarande tillförordnad affärschef, för att därefter ta över ansvaret som affärschef. Torbjörn kommer närmast från en tjänst som projektledare vid Bofors. ROBIN MIKAELSSON tillträdde den 1 oktober 2015 tjänsten som säljare vid Skandinavien Mill Sales. Robin kommer närmast från en tjänst som biträdande affärschef vid Rundviks sågverk. STEVE RUMSAY har utsetts till inköpschef för panelprodukter vid SCA Timber Supply UK. Stephen kommer att ansvara för inköp, upphandling och utveckling av SCAs panelprodukter. Han har tidigare arbetat för Metsä Wood UK, Saint Gobain, FW Morgan, Arnold Laver och Montague L Meyer. Långsamt förbättrad marknadsbalans Under första halvåret 2015 har den globala konsumtionen av sågade trävaror, softwood, fortsatt att öka sakta, vilket också produktionen gjort. Marknadsbalansen har under perioden förbättrats, men inte riktigt i den takt vi önskat oss. Lagernivåerna för svenska sågverk har sjunkit med ca 15 procent från årets början, men ligger i slutet av juli cirka 12 procent högre än samma period 2014. PÅ EN GLOBAL NIVÅ har första halvårets utveckling resulterat i en något högre produktion jämfört med konsumtion. Tillsammans med de valutakursförändringar som uppstått har detta satt priserna i lokal valuta under viss press. Priser i USD och GBP har sänkts, men för svenska sågverk har detta kompenserats med en svagare svensk krona. VI PÅVERKAS AV VÄRLDSLÄGET och hur det förändras. Nya utmaningar har uppstått och står säkerligen inför dörren. USA, världens största importmarknad, fungerar allt bättre och antalet byggstarter ökar starkt. Kina, som den näst största importmarknaden, ökar långsiktigt sin köpkraft, men tillfälligt har Kina haft en hel del problem. Utmaningarna i MENA-länderna är stora politiska, finansiella och krig men vårt behov av dessa marknader är stort och importen är fortfarande i en stigande trend. I Europa ökar konsumtionen gradvis, men det är från en väldigt låg nivå, medan konsumtionsutvecklingen i Sverige varit mycket positiv under året. SAMMANTAGET kan man ha en positiv syn på utvecklingen över kommande femårsperiod, där det dock kan uppstå kortsiktiga problem och försämrade lägen utifrån parametrar vi inte kan bedöma idag. Anders Ante Andersson, marknadsdirektör, SCA Timber Foto: Shutterstock 15 timbernews

Skogens svarta guld Allan Nordmark är en erfaren tjärbrännare. Tjärbränning hade för ett par hundra år sedan stor betydelse i Norrbottens inland; det var en viktig gren av skogsnäringen. Allan Nordmark kommer från en familj i Dirivaara, Överkalix, där i stort sett alla män bränt tjära så långt någon kan minnas. I ÖVERKALIX PRODUCERADES sju-åtta tunnor på 125 liter per person i mitten på 1800-talet. Tjäran flottades i tunnor på älvarna till kusten för vidare export exempelvis till England och Holland. Tjäran användes till bland annat impregnering av fartyg, berättar Allan Nordmark. För att få en tunna tjära behövs tre kubikmeter prima tjärved. Det är ett drygt arbete att klyva veden i små bitar, och den mesta kådan sitter i det mest vridna och svårkluvna virket i roten. Förr förbrukades stora mängder kådrik och senvuxen fura. När skogsbruket tog fart i slutet av 1700-talet infördes ett förbud mot att ta död på levande träd, vilket gjordes för att få bra tjärved. Det optimala virket fanns och finns annars där skogen brunnit, helst flera gånger. TJÄRA är fortfarande ett bra impregneringsmedel och den går att sälja även om inte timlönen blir hög. När skogens svarta guld börjar rinna en timma eller två efter tändningen av tjärdalen fylls luften av den karaktäristiska doften. Det är mest en kulturgärning med tjärbränning idag, men man blir belåten varje gång man ser att det fungerar, säger Allan Nordmark. Och det är roligt när det kommer folk och tittar på, därför byggde jag och ägaren till Vippabackens kulturområde i Överkalix en ny tjärdal infälld i jorden så sent som förra sommaren. Glödande tjärved blir till tjära ett bra impregneringsmedel. ÅRETS TJÄRDAL har han varit rådgivare till. Den är av mindre slag men ger i alla fall nästan 30 liter tjära. Att lära upp nya personer i det uråldriga hantverket har blivit en mission för Allan, och han har unga som tar vid; både son, dotter och svärson kan bränna tjära. Under sitt yrkesliv på Skogsstyrelsen utbildade han även lärare, som i sin tur använde kunskapen i arbetet med att synliggöra historien. Allan Nordmark kastar med van hand torv på tjärdalen, som ska brinna lagom mycket. Man använder torrved i yttervarvet, den ska ta eld och sätta igång processen med den glödande tjärveden. Då täcks hela dalen. Den bästa veden ska vara längst in. Förr hade man näver som underlag i gropen på marken, och de största dalarna var på flera hundra kubikmeter, berättar han. De brändes i flera dygn, och krävde många som vaktade. Text: Katarina Karlsson Foto: Gunnar Svedenbäck timbernews 16