Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011
lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Högskolor/universitet, myndigheter. övr.organisationer
Konkretisera de olika delarna i kursplanen, hur de är konstruerade och tänkta att användas, Tydliggöra hur kursplanen tillsammans med den samlade läroplanens övriga avsnitt utgör en grund för lärarens planering, undervisning och bedömning.
Varför ämnet hem- och konsumentkunskap i grundskolan? Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.
Varför ämnet hem- och konsumentkunskap i grundskolan? Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet.
Varför ämnet hem- och konsumentkunskap i grundskolan? I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider.
Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar 3. Kursplaner
Kursplanen i hem- och konsumentkunskap Kursplan 2000 kunna samarbeta. Lgr 11 Avsnitt 1 Skolans uppdrag. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Avsnitt 2.2 Kunskaper Mål kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Centralt innehåll i åk 7-9 Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
Kursplanen i hem- och konsumentkunskap I huvudsak består utgångspunkterna i kursplanen 2000, men med ny struktur för mål och innehåll Men några förändringar som hur den enskilda individen genom sina handlingar i hushållet kan bidra till hållbar utveckling. arbetsfördelning i hemmet. tydligare koppling mellan mat och hälsa boende inriktas främst på tvätt och rengöring
Kursplan i hem- och konsumentkunskap Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vad som krävs för godtagbara kunskaper och för olika betyg
Centralt innehåll Tre kunskapsområden: Mat, måltider och hälsa Miljö och livsstil Konsumtion och ekonomi Åk 1-6 Åk 7-9
Centralt innehåll utgår från ämnets långsiktiga mål planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, Mat, måltider och hälsa hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling Konsumtion och ekonomi Miljö och livsstil
Centralt innehåll Progressionen från det enkla till det komplexa och sammansatta.
Mat, måltider och hälsa Visst centralt innehåll finns i alla årskurser Åk 1-6 Mat, måltider och hälsa Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag. Måltidens betydelse för gemenskap. Åk 7-9 Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept. Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet. Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.
Konsumtion och ekonomi I senare årskurser tillkommer innehåll åk 1-6 Ungas ekonomi, sparande och konsumtion. Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris. åk 7-9 Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter. Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor. Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.
Centralt innehåll Ämnesövergripande innehåll åk 1-6 Hem- och konsumentkunskap Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation Samhällskunskap Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika åk 4-6 medier med ett källkritiskt förhållningssätt. åk 7-9 Hem- och konsumentkunskap Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. Idrott och hälsa Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa Kemi Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
FIKA
Kunskapskrav Kvalitativa skillnader på samma innehåll E C A Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.
Kunskapskrav Kunskapskravens konstruktion: -beskriver vad eleven kan och hur eleven visar det. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt.
Kunskapskrav Kunskapskraven utgår från ämnets långsiktiga mål i syftet. Mål planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,
Kunskapskrav Kunskapskraven relaterar till centralt innehåll.. I årskurserna 7 9 syftar det bland annat på: Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
Kursplanen i hem- och konsumentkunskap Syfte Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang Centralt innehåll i åk 7-9 Jämförelser av recept och beräkning av mängder Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. Kunskapskrav för betyget A i slutet av åk 9 Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav.
Kunskapskrav Progressionen mellan åk 6 och åk 9 i kunskapskraven I vissa delar är det samma krav för både åk 6 och åk 9 och där är koppling till centralt innehåll viktig. Dvs. det är olika svårighetsgrad på de aktiviteter som ligger till grund för bedömningen.
Kunskapskrav- Progression Planera och tillaga. E C A viss relativt god god åk 6 Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. åk 9 Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav.
Kunskapskrav Progressionen mellan åk 6 och åk 9 i kunskapskraven I andra delar tillkommer krav för åk 9. Dvs. det är även här olika svårighetsgrad på de aktiviteter som ligger till grund för bedömningen. Det som tillkommer är krav på fördjupade kvaliteter på de förmågor som bedöms.
Kunskapskrav- Progression Åk 6 och 9 Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider. Åk 9 Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov
Värdeorden i kunskapskraven Ett begränsat antal värdeord som används enbart för det betygssteget tex. Enkla används uteslutande på E-nivån Ibland är värdeorden desamma för flera betygssteg när kraven inte ökar mellan betygen.
Värdeorden i kunskapskraven Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Enkla används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att något är lätt att göra. I frasen eleven kan ge enkla omdömen används till exempel värdeorden för att beskriva hur utvecklad förmåga att utvärdera något som eleven visar. Med enkla omdömen avses då att omdömena grundar sig på basala analyser, är övergripande till sin karaktär och har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Mer utvecklade omdömen grundar sig på djupare analyser och de är mer specifika till sin karaktär. De kännetecknas också av att värderingarna är sakliga snarare än subjektiva.
Värdeorden i kunskapskraven Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.. Uttrycken används för att ange graden av underbyggnad i elevens argument, slutsatser eller resonemang. Underbyggnad handlar om stöd i fakta och sakförhållanden men också om logiken i resonemanget. Ofta kombineras dessa värdeord med en angivelse av hur utvecklade elevens resonemang är, exempelvis eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om
Terminsbetyg När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. 10 kap. 19 skollagen ska tillämpas från och med höstterminen 2012
Terminsbetyg Hur ska man tänka kring kunskapsnivån i årskurs 7 och 8? Svar: Eftersom kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för olika betyg i slutet av årskurs 9 behöver man som lärare göra en bedömning av vilken kunskapsnivå som är rimligt att begära av eleven i de tidigare årskurserna för ett visst betyg i förhållande till kraven för årskurs 9. Hela betygsskalan ska användas vid varje betygstillfälle och högsta betyg ska vara möjligt att få redan i årskurs 6. Jämförelser mellan kunskapskraven i årskurs 6 och årskurs 9 kan vara ett stöd i bedömning i årskurs 7 och 8.
S + C + K = Lpp Det finns många sanningar om lokala pedagogiska planeringar. Läs mer i Allmänna råden vilka krav som ställs på planering och dokumentation av planeringen. http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/grundskoleutbildning/2.3064/allmant-rad-1.122646
En pedagogisk process Dokumentation Planering Genomförande Uppföljning Kunskapsbedömning och betygssättning
En pedagogisk process Dokumentation PLANERING Genomförande Uppföljning Inriktning Bedömningsformer Dokumentationsformer Arbetsformer PLANERING och arbetssätt Elevmedverkan Erfarenheter Samordning och samverkan Undervisningstid Kunskapsbedömning och betygssättning
Stöd i genomförandet www.skolverket.se Ämnesfilm m.m. Diskussionsunderlag Kommentarmaterial Kunskapsbedömning i skolan Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen konsumentkunskap Bedömningstöd i hem- och