Besvarande av skrivelsen "Region Mälardalen!"

Dnr KS/2011:693-000 Handläggare: Per Johansson Besvarande av skrivelsen "Region Mälardalen!" Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar uppdra åt kommunstyrelsens ordförande att, efter samråd med kommunstyrelsens vice och 2:e vice ordförande, besvara skrivelsen "Region Mälardalen!" från Landstinget Sörmland. Ärendebeskrivning Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands 1än driver en process för att tillsammans bilda en regionkommun Region Mälardalen med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling samt hälso- och sjukvård. Genom att ansöka om att bilda regionkommunen senast den 31 januari 2012, kan man vara med och påverka hur Sveriges framtida karta ritas. Den snäva tidsplanen är satt av staten, varför man måste skynda snabbt. Mot bakgrund av detta, har Landstinget i Sörmland skickat ut underlag för ansökan om att slå samman landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands 1än till en regionkommun. Landstinget önskar att kommunerna, genom kommunstyrelsen, senast den 13 januari 2012 tar ställning till underlaget. Ärendets handlingar Region Mälardalen! 2011-12-07, Landstinget Sörmland

~~~ LANDSTINGET SÖRMLAND Landstingsstyrelsen DATUM 2~11'12-~/ DIA RIENR LS-LED 11-636 ~~~1 ~~~ ~ ~;~ nugir i~r W~~c;~,i~ghr~ ~ ~L~~~I~ Region Mälardalen! I januari 2009 meddelade regeringen att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regionkommuner och primärkommuner. Fyra regionkommuner har redan bildats, och i ett flertal 1än pågår arbete som syftar till att lämna in en ansökan till regeringen om större sammanhållna regioner. Parallellt pågår en utredning om hur den statliga regionala indelningen ska se ut. Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands 1än driver en process för att tillsammans bilda en regionkommun, Region Mälardalen, med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Genom att ansöka om att bilda regionkommun senast den 31 januari 2012 kan vi vara med och påverka hur Sveriges framtida karta ritas. Den snäva tidsplanen är satt av staten och vi har därför att skynda snabbt. Region Mälardalen kan enligt vår uppfattning på ett helt annat sätt än dagens tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling och ett kraftfullt regionalt ledarskap tillsammans med regionens 31 kommuner. Inom regional utveckling kommer kollektivtrafik-och infrastrukturfrågor att spela en särskilt viktig roll. Region Mälardalen innebär att vi tillsammans blir en resursstark samarbetspartner för Stockholm och omvärlden i övrigt. En stark regionkommun är också en bra partidialog och förhandlingar med staten. Som en regionkommun med drygt 800 000 invånare får vi också en styrka som motsvarar den som finris i Skåne, Västra Götaland och Stockholm. En regionkommun kan även tillvarata skalfördelar, genom att fördela verksamheter och resurser effektivare än vad våra tre mindre landsting var för sig har möjlighet till. Det nya övergripande ansvaret skapar också förutsättningar för att fördjupa den regionala demokratin. En bibehållen god representativitet skapar möjligheter att utveckla och stärka förtroendemannarollen. Landstinget Sörmland Fax 0155-28 91 15 Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Tfn 0155-245000 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 SID 1(2)

~~'~'1'1'~'~1,.,. ' ~ ' Att bilda en regionkommun.är inte bara en angelägenhet för dagens landsting. De kommuner som firuls inom den tänkta regionkommunen är i högsta grad medspelare i planeringen. Därför är det oerhört viktigt att vi för en bred dialog och fångar upp synpunkter från de 31 kommunerna i regionen. Den remissrunda som nu görs kommer att följas upp av fördjupade samtal och processer under den fortsatta resans gång. I bifogat underlag redogör vi för motiven för och de förväntade effekterna av regionbildningen. Vi önskar att samtliga kommuner genom kommunstyrelsen senast den 13 januari 2012 tar ställning till vårt förslag om att hos regeringen ansöka om att bilda en regionkommun genom sammanslagning av Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland och Örebro läns landsting. Respektive kommun skickar sitt yttrande till landstingsstyrelsen isitt län. LANDSTINGET SÖRMLAND l '~. ~1~.så ~, lgrex~ Landstingsstyrelsens ordförande OftG NR 232100-0032 SID 2(2)

Re ion Mälardalen underlag för en ansökan om att slå samman landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län till en regionkommun REMISSUPPLAGA TILL KOMMUNERNA 6 DECEMBER 2011 Innehåll Sammanfattande slutsatser... 1 Inledning... 2 Övergripande motiv för regionbildning... 3 Motiv för att bilda Region Mälardalen..., 4 Region Mälardalens verksamhet..., 5 Effekter på demokratin... 6 Avstånd, kommunikationer och arbetsmarknadsregioner... 7 Befolkningsutveckling och sysselsättning... 8 Tillgång till kommunal och annan service... 9 Effektivitetsvinster och inomregional balans... 10 Kommunalekonomiska effekter... 11 Den fortsatta processen... Bilaga 1 Kommunerna och Region Mälardalen...... 2... 4... 5... 7...10...12...13...15...16...17...19... 22... 24 J 1

Sammanfattande slutsatser Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands 1än har inlett en process för att tillsammans bilda en regionkommun, Region Mälardalen, med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. 1 denna skrivelse redogörs för motiven för och de förväntade effekterna av regionbildningen. ÖVERGRIPANDE MOTIV FÖR REGIONBILDNING Det finns starka skäl att ersätta landstingen med större och mer kraftfulla regionkommuner. Regeringen meddelade i januari 2009 att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regionkommuner och primärkommuner. Den 1 januari 2011 bildades de första fyra regionkommunerna, och runt om i landet pågår arbetet med att bilda nya. Att ersätta landstingen med större regionkommuner som även får ett sammanhållande ansvar för regional utveckling är viktigt av fem huvudsakliga skäl: 1. Det ger regioninvånarna ett direkt inflytande över de samhällsuppgifter som hanteras på regional nivå och kan därigenom vitalisera den regionala demokratin och lägga en grund för ett regionalt politiskt ledarskap som förmår ena regionen och mobilisera dess resurser. 2. Det gör det möjligt att ta ett mer samlat grepp om den regionala utvecklingen, där ansvaret idag är sönderdelat mellan ett stort antal aktörer, och ge ett folkvalt organ huvudansvaret. Härigenom skapas också förutsättningar för en tydligare rågång mellan å ena sidan ett utvecklingsuppdrag, präglat av politiska prioriteringar, och å andra sidan ett rättsvårdande myndighetsuppdrag, som regionalt axlas av länsstyrelsen. 3. Det möjliggör en mer ändamålsenlig regionindelning: såväl hälso- och sjukvård och regional utveckling som statlig regional förvaltning kräver ett vidare geografiskt perspektiv och ett större befolkningsunderlag än dagens normallän för att kunna organiseras effektivt. 4. Staten behöver starka regionkommuner med demokratisk legitimitet och stora egna resurser för att förverkliga nationella ambitioner inom områden som infrastruktur och kultur. 5. Det är också angeläget att andra delar av landet får samma förutsättningar som Skåne och Västra Götaland att skapa tillväxt och utveckling och hävda sina intressen. MOTIV FÖR ATT BILDA REGION MÄLARDALEN Med en befolkning på över 500000 invånare, ett eget universitetssjukhus, ett universitet och en större högskola, båda med fasta forskningsresurser, uppfyller Region Mälardalen de flesta av Ansvarskommittens kriterier för hållbara regionkommuner. Med ett tydligt demokratiskt mandat, beskattningsrätt och ett sammanhållande ansvar för uppgifter inom regional utveckling, som idag sköts av tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser, kan Region Mälardalen på ett helt annat sätt än idag skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling. En större hälso- och sjukvårdshuvudman står bättre rustad för att möta hälso-och sjukvårdens utmaningar den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen, enåldrande befolkning och den gränslösa vård det fria vårdvalet skapar. Den kan också tillvarata skalfördelar, genom att fördela verksamheter och resurser effektivare, mellan fler enheter, än vad tre mindre landsting var för sig har möjlighet till. Regionbildningen innebär att vi tillsammans blir en resursstark samarbetspartner för Stockholm och omvärlden i övrigt. Också staten har ett stort intresse av en stark Region Mälardalen i arbetet med att skapa tillväxt och utveckling och lösa det gemensamma välfärdsuppdraget. 2

EFFEKTER AV REGIONBILDNINGEN När Region Mälardalen bildas övertar den de tre landstingens uppgifter, tillgångar och intäktskällor. Därutöver får den ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen och övertar uppgifter, resurser och personal inom detta område från de båda samverkansorganen och de tre länsstyrelserna. Det innebär att den nya regionkommunen kommer att ha två huvudsakliga verksamhetsområden regional utveckling samt hälsooch sjukvård. Inom regional utveckling kommer kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor att spela en särskilt viktig roll. Det nya, övergripande ansvaret för regional utveckling skapar förutsättningar för att vidga och fördjupa den regionala demokratin. Med en bibehållen god representativitet finns det också möjligheter att utveckla och stärka förtroendemannarollen när landstingens tre förtroendemannaorganisationerersätts av engemensam. Sammanslagningen av tre landsting till en regionkommun ger utrymme för betydande effektivitetsvinster, på kort sikt främst när tre lednings- och stabsorganisationer ersätts av en. På längre sikt ges också möjlighet att effektivisera och utveckla hälso- och sjukvården. Det är dock inte troligt att dessa förändringar kommer att påverka den inomregionala balansen i negativ riktning. Regionbildningen ger utrymme att utveckla och effektivisera verksamheten och förväntas därför på sikt förstärka ekonomin. Det är inte möjligt att idag beräkna den nya gemensamma skattesatsen. Den påverkas av omvärldsförändringar fram till 2015 och olikheter i ansvarsfördelningen gentemot kommunerna, faktorer som idag är svåra att uppskatta effekterna av. Ett nytt utjämningssystem och de möjligheter till effektivitetsvinster som regionbildningen ger, förväntas dock båda stärka ekonomin. Bildandet av Region Mälardalen påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionkommun och kommuner. Den senare samverkan får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Den förstnämnda är i princip kommunernas ensak, men eftersom frågorna hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. 3

1 Inledning Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län har inlett en process för att läggas samman till en regionkommun, Region Mälardalen, med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. I samband med bildandet övertar Region Mälardalen även ansvaret för uppgifter inom regional utveckling från Regionförbundet Sörmland och Regionförbundet Örebro samt från länsstyrelserna i de tre länen. Regionkommunen har samma konstitutionella ställning som de landsting den ersätter, jämställd med kommunerna. Målsättningen är att Region Mälardalen ska bildas den 1 januari 2015. För att det ska vara möjligt krävs att en ansökan lämnas till regeringen i början av 2012. Ansökan kommer även att överlämnas till Utredningen om den statliga regionala förvaltningen, för att utredaren ska kunna ta hänsyn till den i sitt förslag till ny länsindelning, som lämnas senast den 15 december 2012. De tre landstingen siktar på att ta ställning till ansökan i landstingfullmäktige i januari 2012. Innan dess är det dock viktigt att kommunerna i de tre berörda länen får tillfälle att yttra sig över planerna på en regionbildning. Denna skrivelse har tagits fram som underlag för kommunernas yttranden och redogör för motiven för samt de förväntade effekterna av regionbildningen. Regering och riksdag har aldrig tagit ställning till Ansvarskommittens färslagtill kriterier för läns- och regionkommunindelning. Den författning ändringar i landstingsindelningen prövas emot är i stället indelningslagen (1979:411). Den stadgar att en ändring i landstingsindelningen endast fårgöras omändringen kan antas medföra bestående fördel. Av förarbetena till lagen framgår att regeringen vid sitt beslut ska ta särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från de berörda landstingen, liksom från ortsbefolkningen, företrädd av landstingsfullmäktige. Bland de faktorer som ska beaktas nämns: avståndsförhållanden, människors närhet till service, tillgång till kommunal service, tillgång till kommunikationer, påverkan på arbetsmarknad och sysselsättning, tillgång till infrastruktur, samt demokratifrågor till exempel antalet förtroendevalda. avsnitt 5-11 i denna skrivelse redogörs för vilka effekter regionbildningen kan förväntas få utifrån dessa faktorer samt för andra frågor som blir viktiga vid granskningen av ansökan, så som kommunalekonomiska effekter och inomregional balans. 0

2 Övergripande motiv för regionbildning Det finns starka skäl att ersätta landstingen med större och mer kraftfulla regionkommuner. Regeringen meddelade i januari 2009 att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regionkommuner och primärkommuner. Den 1 januari 2011 bildades de första fyra regionkommunerna, och runt om i landet pågår arbetet med att bilda nya. Att ersätta landstingen med större regionkommuner som även får ett sammanhållande ansvar för regional utveckling har tre huvudsakliga syften: - en fördjupad regional demokrati som grund för ett regionalt ledarskap, - ett sammanhållande ansvar för den regionala utvecklingen, samt - en mer ändamålsenlig läns- och regionindelning. EN FÖRDJUPAD REGIONAL DEMOKRATI SOM GRUND FÖR ETT REGIONALT LEDARSKAP När regionfrågan på 1960-talet blev brännande handlade den främst om att fördjupa den regionala självstyrelsen, att ge länsinvånarna ett direkt inflytande över regionala samhällsuppgifter genom landstingen, länens folkvalda församling. Ett fördjupat regionalt självstyre har ett stort egenvärde. En vital regional demokrati och opinionsbildning är också viktig för ett pluralistiskt samhälle och ytterst för människors deltagande i och tillit till det svenska samhällslivet. På senare år har man även framhållit att ett fördjupat regionalt självstyre ger utrymme för ett regionalt ledarskap med mandat att samla regionen och mobilisera dess resurser. Det visar inte minst exemplen från Skåne och Västra Götalands län. Bildandet av en regionkommun innebär att ett direktvalt organ övertar ansvaret för uppgifter som idag sköts av statliga myndigheter och/eller indirekt valda samverkansorgan. Genom att överföra ansvaret för den regionala utvecklingen från bland annat länsstyrelserna till regionkommunerna skapar man också en tydligare rågång mellan å ena sidan ett utvecklingsuppdrag, präglat av politiska prioriteringar, och å andra sidan ett rättsvårdande myndighetsuppdrag. Denna rågång är inte endast avsedd att fördjupa demokratin och stärka det regionala utvecklingsarbetet, utan också att undvika rollkonfliktermellan utvecklingsinsatser och rättsvårdande uppgifter som tillsyn. ETT SAMMANHÅLLANDE ANSVAR FÖR DEN REGIONALA UNECKLINGEN Tillväxtfrågorna har de senaste decennierna fått en allt tydligare regional logik, när lokala arbetsmarknader växer ut över kommun- och till och med länsgränser. I takt med att tillväxt- och utvecklingspolitiken har koncentrerats till regional nivå har den otydliga och uppdelade ansvarsfördelningen blivit ett allt större problem. Särskilt uppdelat är ansvaret på regional nivå, där såväl länsstyrelser och andra statliga myndigheter som landsting, samverkansorgan, kommunalförbund och andra kommunala organ har viktiga uppgifter inom området. Vid sidan av dem finns också ett stort antal andra organisationer, helt eller delvis offentligt finansierade, med uppgift att stimulera företagande och tillväxt. Dessutom varierar uppgiftsfördelningen från län till län: i fyra län har från och med 2011 regionkommuner ett sammanhållande ansvar för den regionala utvecklingen, i 13 län har kommunala samverkansorgan delar av detta ansvar, och i resterande fyra län ansvarar länsstyrelserna för de uppgifter som i övriga län har anförtrotts regionkommuner och samverkansorgan. Denna uppdelning av ansvaret har skapat en svårverskådlig mosaik av aktörer med ibland direkt konkurrerande ansvarsområden. Den gör det inte endast svårt att ta ett samlat grepp om den regionala utvecklingen utifrån ett helhetsperspektiv, utan leder också till 5

revirstrider, dubbelarbete och ett ineffektivt resursutnyttjande. Den försvårar dessutom politisk styrning och skapar därmed ett demokratiskt underskott. EN MER ÄNDAMÅLSENLIG REGIONINDELNING Regional utveckling kräver i allmänhet ett vidare geografiskt perspektiv än dagens normallän. Det gäller inte minst planering av infrastruktur och kollektivtrafik, regional kulturverksamhet med konstnärlig spets samt tillväxtskapande åtgärder. Det visar den omfattande samverkan som har vuxit fram i Mälardalen. Den beskrivs närmare i avsnitt 3 och bottnar i ett växande behov av att överbrygga de hinder dagens läns- och landstingsgränser skapar för samhällsplanering och resande och därmed också för tillväxt och utveckling. Det finns dock gränser för vad man kan uppnå genom frivillig samverkan, där det ofta är den som vill eller kan minst som fäller avgörandet. Också hälso- och sjukvården kräver ett väsentligt större befolkningsunderlag än dagens normallandsting för att i längden kunna klara kunskapsförsörjningen och upprätthålla en fungerande sjukvårdsstruktur. Med stöd av bland annat OECD:s landsrapport och en underlagsrapport från Socialstyrelsen bedömde Ansvarskommitten att 1-2 miljoner invånare är ett lämpligt befolkningsunderlag och att varje sjukvårdshuvudman bör ha ett eget regionsjukhus som kunskapscentrum. Större landsting tenderar också att vara ekonomiskt mer robusta, genom att de kan tillvarata skalfördelar och fördela specialiteter och resurser effektivare, mellan fler enheter. En stor sjukvårdshuvudman borde därför också ha bättre möjligheter att upprätthålla och utveckla vårdenheter i regionens olika delar än vad mindre och mer sårbara landsting var för sig har. Det tydligaste beviset för att dagens län är för små är ändå den statliga sektorn, som idag nästan helt har övergivit länsprincipen. Alltfler myndighetskoncerner omvandlas till nationella en-myndigheter, och de nationella myndigheter som ännu har en regional organisation har i allmänhet betydligt färre och större geografiska verksamhetsområden än dagens 21 län. Det beror främst på att det är både svårt och dyrbart att upprätthålla den nödvändiga kompetensen på 21 platser samtidigt. Det gäller givetvis även länsstyrelserna, varför alltfler uppgifter på senare år koncentrerats till ett fåtal länsstyrelser. ANSVARSKOMMITTENS KRITERIER FÖR ATT BILDA REGIONKOMMUNER Av dessa skäl föreslog Ansvarskommitten 2007 att landstingen ska ersättas av större och mer robusta regionkommuner, vilka utöver hälso- och sjukvården även ska ha ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen. Kornmitten föreslog också en ny länsoch regionkommunindelningefter följande kriterier: 1. en gemensam läns- och regionkommunindelning, som även statliga sektormyndighetermed regionindelning som regel skall följa, 2. ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare och som inte utan starka skäl understigeren halv miljon invånare, 3. att varje regionkommun har ett regionsjukhus eller, omså inte är möjligt, etablerar ett institutionaliserat samarbete med en regionkommun som har det, 4. att varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser, 5. att arbetsmarknadsregionerna, så som de beräknas se ut 2030, utgör byggstenar i läns- och regionkommunindelningen och inte bör delas, annat än om mycket starka skäl föreligger, samt 6. att län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. D

3 Motiv för att bilda Region Mälardalen Den föreslagnp regionkommunen har idag 807 000 invånare och har de senaste åren vuxit med runt 4 000 invånare per år. Den lever upp till kraven på en robust regionkommun och skapar förutsättningar för att genom kraftfulla trafiksatsningar knyta samman Stockholms och Örebros arbetsmarknadsregioner. Dagens organisations- och samverkansstrukturer ger ytterligare stöd åt den föreslagna regionbildningen. EN EXPANSIV OCH VÄL SAMMANHÅLLEN REGION Region Mälardalens befolkning uppgick i september 2011 till 807 000 invånare. Det är tre gånger så mycket som dagens normallandsting och två tredjedelar av Region Skånes befolkning. Dessutom ökar befolkningen stadigt, de senaste fem åren med i genomsnitt 4 000 invånare per år. Inom regional utveckling skapar en större geografi och ett sammanhållande ansvar för uppgifter som idag sköts av tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser betydande fördelar. Ett omfattande samarbete har de senaste decennierna vuxit fram inom Mälardalen, som ett resultat av såväl som en förutsättning för dess snabba integration till en sammanhållen arbetsmarknadsregion. En sammanslagning av tre av de fem ingående landstingen borde underlätta detta samarbete och gör Region Mälardalen till en betydligt mer jämbördig och attraktiv partner till främst Stockholm än vad de mindre landstingen, samverkansorgan och länsstyrelserna idag var för sig har förutsättningaratt vara. Mälardalen präglas av en lång varig gemensam industritradition. Det geografiska läget har varit avgörande för Mälardalens industrialisering, där inte minst närheten till gruvorna i Bergslagen, bördiga jord- och lantbruksområden och Stockholm har varit viktiga faktorer. Kommunikationerna via Mälaren och de sammanbindande kanalerna var tidigt viktiga transportleder, som senare ersattes av ett finmaskigt väg- och järnvägsnät. Med sin centrala belägenhet mitt i Sverige och nära Stockholm besitter Region Mälardalen en rad viktiga nav och stråk inom såväl väg- och järnvägstrafiken som flygtrafiken och sjöfarten. Med en lång Östersjökust har den också en central belägenhet i den dynamiska Östersjöregionen. Imodern tid har många nya och innovativa samarbeten i Mälardalen, som till exempel det framgångsrika samarbetsprojektet Robotdalen, kunnat bygga vidare på denna tradition och mycket talar för att en regionkommun skulle bidra till att ytterligare stärka dessa samband. Region Mälardalen har ett eget regionsjukhus, Universitetssjukhuset Örebro, som sedan länge har ett väl etablerat samarbete med regionkommunens båda övriga landsting. Den har goda förutsättningar att i samverkan med etablerade kompetens- och forskningscentra isödermanlands och Västmanlands län utvecklas till ett nav för kunskapsbildning och kunskapsspridning inom hälso- och sjukvården. En stor regionkommun står över huvud taget bättre rustad för att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen, en åldrande befolkning och den gränslösa vård det fria vårdvalet skapar. Region Mälardalen kan också tillvarata skalfördelar genom att fördela verksamheter och resurser effektivare, mellan flera enheter, än vad dagens tre landsting var för sig kan göra. Det finns dessutom betydande möjligheter att ytterligare samordna hälso- och sjukvården över gränserna mellan dagens tre landsting, möjligheter som lättare kan tillvaratas om de läggs samman. Viktigast är kanske ändå att ett folkvalt organ ges ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen. Det skapar förutsättningar för ett regionalt ledarskap med mandat att mobilisera regionens resurser och företräda den i omvärlden. Med ett befolkningsunderlag på över 800 000 invånare får Region Mälardalen en betydande politisk tyngd och fll

blir en resursrik och attraktiv medaktör på såväl den nationella som den internationella arenan, det visar tydligt erfarenheterna från Skåne och Västra Götaland. Region Mälardalen uppfyller i allt väsentligt Ansvarskommittens kriterier. Med 807.000 invånare ligger befolkningen med god marginal över miniminivån på en halv miljon och växer dessutom stadigt. Region Mälardalen har också ett eget universitet, Örebro universitet samt en av landets större högskolor, Mälardalens högskola, med olika och kompletterande profiler. Med en yta (inklusive inlandsvatten) på 21 330 kmz är den mindre än såväl Västra Götalands som Dalarnas län, och sönderdelar inte heller något område med stark gemensam identitet. Som framgår av avsnitt 6 beräknas den redan 2015, så när som på Ljusnarbergs kommun, ha knutits samman i två arbetsmarknadsregioner Stockholms och Örebro även om stora delar av den förstnämnda kommer att ligga utanför Region Mälardalen. Med kraftfull satsning på att utveckla trafiksystemen liknande dem som Region Skåne och Västra Götalandsregionen gjort skulle dessutom Örebroregionen successivt kunna integreras med Stockholm-Mälardalens arbetsmarknad. AVGRÄNSNINGEN AV REGION MÄLARDALEN Arbetsmarknadsregionerna, så som de på några decenniers sikt beräknas se ut, bör utgöra de odelbara byggstenarna när nya län och regionkommuner ska byggas upp, detta för att inte sönderdela funktionella regioner och försvåra fortsatt regionförstoring. Stockholms lokala arbetsmarknad beräknas redan 2015 omfatta inte endast Stockholms, utan också hela Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län, så när som Älvkarleby kommun. Det naturliga kan därför tyckas vara att slå samman dessa fyra län och landsting och Örebro län, vars band till övriga delar av Mälardalen stadigt växer sig allt starkare. Förslag i denna riktning har tidigare framförts från landstingen i Södermanlands och Västmanlands län. En sådan regionkommun skulle dock omfatta mer än en tredjedel av Sveriges befolkning och dessutom svara för större delen av landets befolkningstillväxt. Återkommande sonderingar har visat att det för närvarande heller inte finns något intresse för en sådan regionbildning. Med dessa utgångspunkter har landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län enats om att tillsammans bilda en regionkommun. Som framgår av denna skrivelse bedömer vi att den medför stora vinster jämfört med dagens läns- och landstingsindelning, såväl förde berörda länen som för resten av Mälardalen och Sverige. Skulle något ytterligare landsting i ett senare skede vilja ansluta sig till Region Mälardalen bör ett sådant initiativ kunna övervägas. DAGENS ORGANISATIONS- OCH SAMARBETSMÖNSTER Dagens organisations- och samarbetsmönsterger stöd för den valda regionbildningen. De tre landstingen samarbetar sedan länge inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. Det finns också två gemensamma nämnder. Landstingen och kommunerna i de tre berörda länen har även en välutvecklad samverkan mellan sina länstrafikbolag genom det samägda servicebolaget Länstrafiken Mälardalen. Inom det viktiga kollektivtrafikområdet finns således en samverkansstruktur att bygga vidare på i samband med regionbildningen. Vidare har ett omfattande samarbete inom kulturområdet vuxit fram mellan de tre landstingen. Dessutom har ALMI-bolagen i Örebro och Västmanlands län slagits samman till ALMI Företagspartner Mälardalen AB, med Regionförbundet Örebro och Landstinget Västmanland som delägare, medan ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB är gemensamt för dessa båda län.

Avgörande för regionens utveckling och konkurrenskraft på längre sikt är kompetensförsörjningen, vilken kräver ett starkt utbud av utbildning, lärande miljöer och forskning: Örebro universitet och Mälardalens högskola med campus i Västerås och Eskilstuna har ett nära samarbete med varandra och med andra lärosäten. Med en ny geografi; ett nytt mandat och nya resurser som tidigare varit uppdelade på tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser blir Region Mälardalen en kraftfull och attraktiv partner för dessa båda lärosäten, som i sin tur kanske är de viktigaste enskilda utvecklingsfaktorerna inom den nya regionen. Tillsammans med Region Mälardalen står de också starkare i utbytet med andra universitet och högskolor, vilket i framtiden kommer att bli allt viktigare. Den nya gränsdragningen överensstämmer också med det fordonskluster, som vuxit fram i Mälardalen med Eskilstuna, Västerås, Köping, Arboga och Lindesberg som noder. Ett annat exempel är Robotdalen, ett samhällsstött samarbetsprojekt i de tre berörda länen som syftartill att omsätta ideer och forskning inom robotfik och automation i affärsverksamhet. Vidare organiserar Handelskammåren Mälardalen företag i såväl Västmanlands som Örebro län. Vad gäller myndigheter ingår Södermanlands, Örebro och Västmanlands län tillsammans med Uppsala och Östergötlands län i Trafikverkets Region Öst. Samma fem län utgör också programområden inom den europeiska sammanhållningspolitikens Mål 2 Regionalfonden och Mål 2 Socialfonden. Mycket av samarbetet omfattar dock samtliga de fem Mälardalslänen. Det gäller inte minst Mälardalsrådet, som är det övergripande forumet för dialog och samverkan mellan kommunerna och landstingen i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro. Ett annat exempel är Mälardalstrafik MÄLAS AB, som ägs av trafikhuvudmännen i dessa fem län, med uppgift att underlätta resandet över länsgränser. Detta samarbete måste givetvis fortsätta att utvecklas, också sedan Region Mälardalen har bildats. En sammanslagning av landstingen i tre av dessa län borde, som ovan framhållits, i själva verket underlätta detta samarbete och ger den nya regionkommunen och dess kommuner en starkare ställning i sina kontakter med såväl Stockholm som nationella myndigheter. På detta sätt bidrar Region Mälardalen till att stärka Stockholms och hela Mälardalens konkurrenskraft.

4 Region Mälardalens verksamhet När Region Mälardalen bildas övertar den de tre landstingens uppgifter, tillgångar och intäktskällor. Därutöver får den ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen och tar över uppgifter från samverkansorgan och länsstyrelser. Det innebär att den nya regionkommunen kommer att ha två huvudsakliga verksamhetsområden regional utveckling samt hälso- och sjukvård. REGIONAL UTVECKLING Region Mälardalen får ett övergripande ansvar för regional utveckling, något som för närvarande regleras i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar ivissa län. Det innebär att den nya regionkommunen, utöver landstingens verksamhet inom området, övertar ansvaret för ett antal statliga uppgifter som idag sköts av länsstyrelserna i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län samt Regionförbundet Sörmland och Regionförbundet Örebro, närmare bestämt: - att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin - att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, - att följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet, - att utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram, samt - att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur Som en konsekvens av detta övertar regionkommunen även resurser och personal för att sköta de aktuella uppgifterna från dessa fem organ, exakt vilka blir föremål för förhandling mellan parterna. Region Mälardalen övertar också en rad lagreglerade och frivilliga uppgifter från de tre landstingen och de båda regionförbanden. Det innebär att den kommer att ansvara för följande uppgifter inom regional utveckling: - utarbeta och besluta om regionalt utvecklingsprogram (RUP; det som i lagtexten benämns "strategi för länets utveckling"), samt leda och samordna arbetet med att genomföra RUP, - besluta om användningen av statliga medel för regional utveckling till projektverksamhet och företagsstöd, - leda och samordna arbetet med regionalt tillväxtprogram (RTP), - tillsammans med kommunerna skapa förutsättningarförnäringslivsutveckling, - upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur, - utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram, - genom delägande i regionalt ALMI-bolag understödja företagsutveckling, - genom länsturismorgan understödja utvecklingen av turismnäringen, - bedriva lokal och regional kollektivtrafik, ensam eller tillsammans med berörda kommuner enligt den nya lagen (2010:1065) om kollektivtrafik, som träder i kraft den 1 januari 2012, - bedriva regionalt folkhälsoarbete, - ge stöd åt egna och fristående folkhögskolor, - samverka med och understödja utvecklingen av Örebro universitets och Mälardalens högskolas verksamheter i regionen, samt - bedriva regional kulturverksamhet, vilket förutom landstingens nuvarande åtaganden inom området omfattar att fördela statsbidrag enligt den nya kultursam= verkansmodellen. Därtill kan Region Mälardalen, genom egna initiativ och i samförstånd med kommunerna, ta på sig ytterligare uppgifter inom regional utveckling. Det faller sig också naturligt att 10

staten anförtror en stor och resursrik regionkommun som Region Mälardalen ytterligare uppgifter, så som man gjort med Region Skåne och Västra Götalandsregionen. HÄL50- OCH SJUKVÅRD Region Mälardalen övertar ansvaret för hälso- och sjukvården i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län från de tre landstingen. Trots det nya och betydelsefulla ansvaret för den regionala utvecklingen kommer hälso-och sjukvården att omfatta cirka 90 procent av den nya regionkommunens utgifter och ha runt 23 000 anställda. Av dessa är närmare 60 procent universitets- och högskoleutbildade och 80 procent är kvinnor, vilket gör Region Mälardalen till den helt dominerande arbetsgivaren för högskoleutbildade kvinnor i regin-nen och ett viktigt komplement till den ofta mansdominerade industrin i regionen. Region Mälardalen skaparen bredare bas för att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar. En snabb medicinsk och medicinteknisk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ställer stora krav på prioriteringar och långsiktiga överväganden om hur invånarnas behov av hälso- och sjukvård i framtiden ska mötas. Samtidigt får människor större inflytande över var man får sin vård, vilket skapar växande flöden av patienter över såväl landstings- som nationsgränser. Denna fria rörlighet påverkas inte av regionbildningen. Dagens landsting är alltför små för att, var och en för sig, möta dessa utmaningar. Det krävs ett betydligt större befolkningsunderlag för att dimensionera utbudet av hälso- och sjukvård och skapa de samband som krävs för fungerande vårdflöden. Med det som grund får Region Mälardalen bättre möjligheter än de nuvarande huvudmännen att säkra människors tillgång till en god vård i närområdet och en utvecklad specialistvård i alla regiondelar. Region Mälardalen kommer också att fortsätta att samarbeta med andra landsting och vårdgivare och hantera växande flöden av patienter över landstings- och nationsgränser. Det gäller inte minst det viktiga samarbetet inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Det bör även poängteras att hälso- och sjukvården, vid sidan av huvuduppgiften att erbjuda vård och behandling, har uppdrag att bedriva såväl utbildning som klinisk forskning och folkhälsoforskning. Örebrn är numera en av de orter där det bedrivs läkarutbildning. Även inom Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland bedrivs ett välrenommerat forskningsarbete. Tillsammans utgör de ett kunskapscentrum av rang med välutvecklade omvärldskontakter. Kopplingen mellan landstingsanknutna forskare i hela regionen och universitetet och högskolan ger tyngd och kraft i dessa uppdrag. 11

5 Effekter på demokratin Det nya, övergripande ansvaret för regional utveckling skapar förutsättningar för att vidga och fördjupa den regionala demokratin. Med en bibehållen god representativitet finns det också möjligheter att utveckla och stärka förtroendemannarollen när landstingens tre förtroendemannaorganisationerersätts av en gemensam. EN VIDGAD OCH FÖRDJUPAD REGIONAL DEMOKRATI Ett huvudsyfte med att ersätta landstingen med regionkommuner är att vidga och fördjupa den regionala demokratin. Den vidgas genom att ett direktvalt organ får ett övergripande ansvar för regional utveckling, uppgifter som idag endast till del sköts av landstingen. Det ger regioninvånarna möjlighet att i direkta val utkräva ansvar för viktiga framtidsfrågor. Med ett sammanhållande ansvar för uppgifter som idag sköts av tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser kan Region Mälardalen också ta ett samlat grepp om de regionala utvecklingsfrågorna. Det skapar förutsättningar för att fördjupa den regionala demokratin genom en mer åskådlig och engagerande opinionsbildning och en mer vital regional politisk debatt. Södermanlands och Örebro län har det regionala utvecklingsarbetet en regional demokratisk förankring genom Regionförbundet Sörmland och Regionförbundet Örebro. Till skillnad från Region Mälardalen är de dock indirekt valda, har betydligt mindre resurser till förfogande och verkar i mer begränsade geografier. Dessutom har såväl landsting som länsstyrelser betydande uppgifter och resurser inom regional utveckling i län med samverkansorgan. EN BIBEHÅLLEN REPRESENTATIVITET Det råder en bred enighet i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län om att regionbildningen inte får urholka det politiska uppdraget. Tvärtom är det angeläget att en god representativitet upprätthålls, också geografiskt, med ett i huvudsak bibehållet antal förtroendeuppdrag. När Region Skåne och Västra Götalandsregionen bildades minskade antalet förtroendeuppdrag något, jämfört med de tidigare landstingen. I gengäld innebar det regionala utvecklingsuppdraget att de nya uppdragen blev mer attraktiva, vilket har underlättat partiernas rekrytering. Inte minst har ledande kommunpolitiker lockats in i regionpolitiken, på ett helt annat sätt än i den tidigare landstingspolitiken, vilket har underlättat samverkan mellan kommuner och region och gjort det lättare att enas i viktiga frågor. Erfarenheten från Skåne och Västra Götalands län visar också att regionbildningen ger goda möjligheter att utveckla och stärka förtroendemannarollen. När tre förtroendemannaorganisationerslås ihop till en skapas dessutom utrymme för att pröva nya uppdrag och arbetssätt. En viktig uppgift i det fortsatta arbetet blir att forma en förtroendemannaorganisation och en förtroendemannaroll som tillvaratar de möjligheter att fördjupa den regionala demokratin som regionbildningen skapar. 12

6 Avstånd, kommunikationer och arbetsmarknadsregioner Region Mälardalen får över 800 000 invånare på en yta som är mindre än Dalarnas län. Triangeln Örebro-Västerås-Eskilstuna utgör dess naturliga centrum och samlar runt 60 procent av dess befolkning. Med ett sammanhållande ansvar för kollektivtrafik och infrastrukturplanering icentrala och västra Mälardalen får den goda möjligheter att knyta samman hela Mälardalen i en arbetsmarknadsregion, genom att förena Stockholms och Örebros lokala arbetsmarknader. AVSTÅN D Det är viktigt att avstånden inom en nybildad regionkommun inte uppfattas som alltför stora. En sammanslagning av landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län skapar en regionkommun med en yta (inklusive inlandsvatten) på 21330 kmz. Det är mindre än Västra Götalands län och bara drygt två tredjedelar av Dalarnas län. Runt 60 procent av regionens befolkning är koncentrerad till triangeln Örebro-Västerås-Eskilstuna med inbördes avstånd på 40-100 kilometer. Andra viktiga befolkningscentra är Nyköping- Oxelösund, Katrineholm och Karlskoga-Degerfors. Av stor betydelse är även närheten till Stockholm, med dess tillväxtkraft och huvudstadsfunktioner. KOMMUNIKATIONER Med tanke på befolkningstätheten och de stora pendlings- och transportflödena lämnar trafiksystemen i regionen ännu en del i övrigt att önska, såväl vad gäller flödena inom regionen som de livsviktiga förbindelserna till och från Stockholm. Till flaskhalsarna hör järnvägsförbindelserna till Stockholm norr och söder om Mälaren, men också väg- och järnvägsförbindelserna mellan de tre största orterna, Örebro, Västerås och Eskilstuna samt Nyköpingsbanan. Ett gemensamt problem att lösa är de stora godsflöden som kan väntas från gruvorna i Bergslagen. Industrin skulle över huvud taget ha mycket att vinna på en bättre samordning av insatserna mellan de tre berörda länen för att utveckla godstrafiken på järnväg och väg samt med flyg och sjöfart. Många av de återstående flaskhalsarna i trafiksystemen bottnar i att ansvaret för trafiksystemen är uppdelat på alltför många aktörer i fem olika län. Region Mälardalen får ett sammanhållande ansvar inte endast för kollektivtrafiken itre av dessa län. Det innebär att dagens tre kollektivtrafikmyndigheter ersätts av en gemensam myndighet med samma ansvarsfördelning mellan regionkommun och kommuner i hela regionen. Dessutom beslutar Region Mälardalen om länsplan för transportinfrastruktur och får därmed ett stort inflytande över utbyggnaden av infrastrukturen. Med sin politiska och ekonomiska tyngd får den också bättre förutsättningar att hävda regionens intressen på den nationella arenan och gentemot Stockholm och blir en attraktiv och resursstark partner till Trafikverket och andra aktörer inom trafikområdet. Region Skåne och Västra Götalandsregionen har framgångsrikt dragit till sig statliga investeringar i infrastruktur och gavs under den senaste planeringsomgången möjlighet att ta fram egna underlag till den nationella infrastrukturplaneringen. Det beror på att man kunnat avsätta egna resurser för att tidigarelägga statliga investeringar och har byggt upp en stor egen kompetens inom området. Idag arbetar två personer i Södermanlands, en person i Västmanlands och drygt tre personer i Örebro län med infrastrukturplanering, och regionförbunden saknar egna resurser för att medfinansiera infrastrukturinvesteringar. Med en budget på 20 miljarder kronor och samordning av personalresurserna inom området får Region Mälardalen helt andra möjligheter att genomdriva investeringar i infrastrukturen. 13

Region Skåne och Västra Götalandsregionen har numera ensamma ansvar för kollektivtrafiken irespektive län. Sedan de bildades har de kraftigt byggt ut kollektivtrafiken över de gamla länsgränserna, allra helst på järnväg. I mångt och mycket har det handlat om att få trafiksystemen i respektive storstadsområde att fungera. Storå resurser har även lagts ned på att med hjälp av ny trafik och infrastruktur knyta samman de olika delregionerna till en sammanhängande arbetsmarknad. Det ligger nära till hands att Region Mälardalen, tillsammans med angränsande regioner, på samma sätt försöker binda samman Stockholm-Mälardalen med snabba och täta förbindelser. Den tekniska utvecklingen innebär att avståndsoberoende kommunikation kommer att spela en viktig roll. Det gäller inte minst inom Region Mälardalens egen verksamhet, och då framför allt inom hälso-och sjukvården. ARBETSMARKNADSREGIONER Arbetsmarknadsregionerna är de naturliga byggstenarna när nya län och regionkommuner ska avgränsås. För att den nya läns- och regionkommunindelningen ska vara hållbar bör den utgå från hur arbetsmarknadsregionerna kommer att se ut på några decenniers sikt och även beakta möjligheter till regionförstoring. den senaste beräkningen av lokala arbetsmarknader, som SCB gjorde 2008, berörs de tre länen av nio lokala arbetsmarknader, varav två Stockholms och Karlskogas även omfattar kommuner i andra län. Redan 2015 beräknas pendlingen dock ha ökat så mycket att dessa lokala arbetsmarknader iallt väsentligt förenats i två stora lokala arbetsmarknader, Stockholms och Örebros, bestående av Stockholms, Uppsalar, Södermanlands och Västmanlands län respektive Örebro länt 3. Arbetsmarknadsregioner bör inte onödigtvis sönderdelas av administrativa gränser mellan exempelvis olika kollektivtrafikmyndigheter, en problematik som är välbekant i Mälardalen. Samtidigt är Stockholms lokala arbetsmarknad Sveriges ojämförligt största och beräknas redan 2015 omfatta närmare en tredjedel av Sveriges befolkning. Det saknas därför förutsättningar för att samla hela Stockholms lokala arbetsmarknad inom en och samma regionkommun. En sammanhållen arbetsmarknadsregion, som omfattar alla de fem nuvarande Mälardalslänen är ett naturligt mål för Region Mälardalen. På sikt ser vi inga hinder för att Region Mälardalen utvidgas till att omfatta hela Mälardalen. Region Mälardalen har dessutom ett växande pendlingsutbyte med andra regioner i såväl norr och söder som i väster funktionella samband som har stor. potential och måste tillvaratas. Dessa samband kan på sikt leda till att även län som idag inte hör till den egentliga Mälardalen kan ingå i regionen. En sammanslagning av landstingen. i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län till en regionkommun med ett sammanhållande ansvar för kollektivtrafik och infrastrukturplanering representerar icke desto mindre ett stort steg på vägen mot att undanröja administrativa gränser i Mälardalen. Förutom att den förenar den västra halvan av Stockholms lokala arbetsmarknad, skapar den förutsättningar för att stärka banden till Örebro lokala arbetsmarknad, som redan har ett växande pendlingsutbyte med såväl Västmanlands som Södermanlands län. En regionkommun med över 800 000 invånare skulle dessutom utgöra en mer jämbördig och attraktiv samarbetspartner för Stockholms län. Med färre aktörer borde hur som helst den fortsatta utvecklingen av trafiksystemen i Mälardalen underlättas. ~ Utom Ålvkarleby kommun 2 Utom Ljusnarsbergs kommun 3 Nutek: (R 2006:18) Framtidens arbetsmarknadsregioner, s 19 14

7 Befolkningsutveckling och sysselsättning Med ett övergripande ansvar för regional utveckling får Region Mälardalen bättre möjligheter än dagens huvudmän var för sig har att skapa förutsättningar fär tillväxt och utveckling. Regionbildningen förväntas därför få en positiv effekt på sysselsättningen och därmed också på befolkningsutvecklingen. ERFARENHETERNA FRÅN SKÅNE OCH VÄSTRA GÖTALAND ÄR GODA Ett viktigt motiv till att bilda regionkommuner är att samla ansvaret för regional utveckling till ett organ med ett demokratiskt mandat att mobilisera och företräda regionen i omvärlden. Den föreslagna regionkommunen får ensam hand om uppgifter inom regional utveckling som idag sköts av tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser och får helt andra förutsättningar att axla ett regionalt politiskt ledarskap än vad något av dessa åtta organ idag, var för sig har. Erfarenheterna från Skåne och Västra Götalands län ger tydligt stöd för denna tes. Det är visserligen svårt att avgöra i vilken utsträckning den positiva befolknings- och ekonomiska utveckling dessa båda län på senare år har uppvisat beror på bildandet av Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Redan i Statskontorets utvärdering av den då.pågående försöksverksamheten 2004 framhölls dock att de framgångsrikt tillvaratagit sina intressen, bland annat genom att skickligt mobilisera kommun- och regionpolitiker och ena sig bakom svåra prioriteringar. Särskilt Västra Götalandsregionen hade varit så framgångsrik i den senaste planeringsomgången inom infrastruktur att utredarna framhöll vikten av att också andra län fick samma möjlighet att hävda sina intressen.4 Också Banverket har mycket goda erfarenheter av försöksverksamheten vad gäller planeringen av transportinfrastrukturen och det regionala tillväxtarbetets. EN POSITIV EFFEKT PÅSYSSELSÄTTNING OCH BEFOLKNINGSUNECKLING KAN FÖRVÄNTAS Region Mälardalen skiljer sig från Region Skåne och Västra Götalandsregionen genom att dess dominerande tillväxtcentrum Stockholm ligger utanför regionkommunen. Det innebär att samverkan med Storstockholm är av avgörande betydelse för Region Mälardalen. I det sammanhanget har, som tidigare poängterats, en stor regionkommun med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård, helt andra förutsättningar att mobilisera och företräda den egna regionen än vad tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser idag var för sig har. Det bör i sammanhanget också påminnas om den betydelse hälso- och sjukvården har som tillväxtmotor. Dels genererar den stora koncentrationen av högutbildade medarbetare, välrenommerad forskning och innovationsdrivande verksamhet inte minst på ett universitetssjukhus med läkarutbildning, ett stadigt flöde av nya affärs- och produktideer. Dessutom genererar hälso- och sjukvården arbetstillfällen hos leverantörer. Den är också i sig en tillväxtbransch. Med ett övergripande ansvar för regional utveckling får regionkommunen bättre förutsättningar att tillvarata denna potential. Det finns därför goda skäl att tro att bildandet av Region Mälardalen ska påverka sysselsättningen och befolkningsutvecklingen ipositiv riktning. Hur mycket hänger dock på hur väl den nya regionkommunen lyckas samla den egna regionen och tillsammans med dess kommuner ena sig om viktiga politiska prioriteringar. 4 Statskontoret: Rapporten (2004:32) Regionalt ansvarpå försök i Skåne och Väsfra Götalands 16 ff 5 Proposition 2009/10:156 Regionalt utvecklingsansvari nissa läns 15 15

8 Tillgång till kommunal och annan service Regionbildningen isig påverkar inte den service de berörda huvudmännen idag til/handahåller åt medborgarna. Däremot bedöms Region Mälardalen på sikt ha bättre förutsättningaratt utveckla denna service, inom såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling, än vad dagens huvudmän var för sig har. 1 den mån Region Mälardalen kan skapa bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling, vilket är en bärande tanke med regionbildningen, ökar det också underlaget för annan offentlig och privat service. REGIONKOMMUNENS EGNA VERKSAMHETER Region Mälardalen övertar ansvaret för hälso-och sjukvård och tandvård från landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län. Regionbildningen innebär i sig inga förändringar av dessa verksamheter som medborgarna kommer att märka. Precis som de _tre landstingen idag kommer Region Mälardalen tveklöst att ha ambitionen att bedriva en tillgänglig hälso- och sjukvård och tandvård av hög kvalitet nära medborgarna. Vad som förändras är möjligheterna att långsiktigt utveckla sjukvårdsstrukturen, inom ramen för det kontinuerliga förändringsarbete som mer eller mindre konstant pågår i alla landsting. Med flera sjukhus att fördela resurser och specialiteter emellan och ett eget universitetssjukhus som centrum för kunskapsstyrning har en större hälso- och sjukvårdshuvudman bättre möjligheter att tillvarata skalfördelar och effektivisera och utveckla verksamheten. Med en mer robust ekonomi borde den därför också ha bättre förutsättningar att upprätthålla och utveckla vårdinrättningar lalla den nya regionens delar än vad tre mindre landsting var för sig har. Region Mälardalen kommer även att tillhandahålla service till medborgarna inom området regional utveckling, bland annat genom: - den regionala kollektivtrafiken, - regionala kulturinstitutioner, - folkhögskolor, samt - ALMI FöretagspartnerA6 samband med att Region Mälardalen övertar dessa engagemang från de tre landstingen och de två samverkansorganen kan det bli aktuellt att förändra organisationsstrukturen och ansvarsfördelningen gentemot kommunerna. Som ovan framgått är en bärande tanke med att bilda Region Mälardalen att den ska kunna bedriva dessa verksamheter effektivare än idag och därmed skapa ett mervärde för medborgarna. Det är också troligt att Region Mälardalen precis som Region Skåne och Västra Götalandsregionen kommeratt tillskjuta mer resurser till kollektivtrafik, regional kultur och företagsutveckling än vad de tidigare huvudmännen gjort, som en återspegling av den ökade betydelse regional utveckling kommer att tillmätas. ANNAN SERVICE Vid sidan av den service som regionkommunen erbjuder har människor även behov av annan offentlig och privat service. Dessa verksamheter påverkas inte direkt regionbildningen. På sikt, om och när regionkommunen bygger ut eller drar ned på verksamheter, kan det visserligen leda till att människor flyttar till eller från berörda orter, vilket påverkar underlaget för annan service. Det finns dock ingen anledning att tro att denna utveckling skulle te sig väsentligt annorlunda än om de tre landstingen och de två samverkansorganen fortsätter att bedriva samma verksamheter. Om något, kan Region Mälardalen förväntas ha bättre möjligheter att på sikt bibehålla och utveckla verksamheter i alla regionens delar än vad nuvarande huvudmän var för sig har. 16

9 Effektivitetsvinster och inomregional balans Sammanslagningen av tre landsting till en regionkommun ger utrymme för betydande effektivitetsvinster, på kort sikt främst när tre lednings- och stabsorganisationer ersätts av en. På längre sikt ges också möjlighet att effektivisera och utveckla hälso- och sjukvården. Det är dock inte troligt att dessa förändringar kommer att påverka den inomregionala balansen i negativ riktning. LEDNINGS- OCH STABSFUNKTIONER Regionbildningen innebär att de tre landstingens lednings- och stabsfunktioner slås samman till en gemensam lednings- och stabsorganisation. Resurser kommer också att föras över från Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Örebro och de tre länsstyrelserna, isamband med att Region Mälardalen övertar uppgifter inom regional utveckling. De funktioner som närmast berörs är idag lokaliserade till residensstäderna Nyköping, Örebro och Västerås, tre av regionens fyra största tätorter, som alla haren jämförelsevis stabil arbetsmarknad. Betydande utrymme för effektivitets- och kvalitetsvinster skapas när dessa funktioner sammanförs till en sammanhållen lednings- och stabsorganisation. Dessa är av två typer: 1. Dels kan verksamheten rationaliseras när parallella funktioner läggs samman till en den nya regionkommunen kommer endast att behöva en ekonomifunktion, en personalfunktion, en informationsfunktion och så vidare. 2. Dels kan man i kraft av större totala resurser koncentrera kompetensen inom enskilda områden till en ort och därmed höja kunnande och effektivitet. Det innebär dock inte att alla lednings- och stabsfunktioner behöver samlas till en och samma ort. Tvärt om ligger det nära till hands att de fördelas mellan nuvarande residensstäder och möjligen även andra orter. När Västra Götalandsregionen bildades förlades exempelvis regionstyrelsens kansli till Vänersborg, medan staberna för regional utveckling, hälso- och sjukvård, miljö och kultur till stor del koncentrerades i Göteborg, Skövde, Borås respektive Uddevalla. Samtidigt är det viktigt att möjligheterna till effektivisering och koncentration av kompetensverkligen tillvaratas. Regionbildningen ger på sikt ett betydande utrymme för att minska de administrativa kostnaderna. VERKSAMHETER Ansvarskommitten konstaterade att många landsting idag saknar den kritiska massa som behövs för att göra effektiva investeringar och bedriva vård och forskning av hög kvalitet. Landstingen bedömdes inte heller vara tillräckligt stora för att kunna bära och utveckla spetskompetens och klara kompetensförsörjningen. Man framhöll också att storleken påverkar förmågan att ta emot och omsätta ny kunskap och samtidigt utmönstra gamla metoder, liksom,att de medicinska fakulteterna begränsas av att vara hänvisade till ett landsting. Det är därför angeläget att hälso- och sjukvården organiseras runt ett begränsat antal regionala kunskapscentra. Den naturliga basen för dessa är universitetssjukhusen med sina redan välutvecklade miljöer och resurser för forskning och utveckling.6 En större regionkommun kan, som framgår i avsnitt 2, tillvarata stordriftfördelar och fördela verksamheter och resurser effektivare, mellan fler enheter, än vad dagens huvudmän var för sig kan göra. Inom hälso- och sjukvården kan exempelvis vissa verksamheter koncentreras till en eller ett fåtal enheter, det man brukar kalla nivåstrukturering. Den bygger på att vården systematiskt delas in i närsjukvård (eller basal sjukvård), specialiserad 6 Ansvarskommitten (SOU 2007:10) Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft s 158 ff. 17