Malmö i juli SIDA:1/6 Nederländerna: Dyr återvinning Nederländerna valde tidigare en annorlunda väg inom förpackningsåtervinning. Nu vill man insamla större kvoter av plast som ska finansieras genom en förpackningsskatt. De tidigare angivna kostnaderna räcker emellertid inte på långt när. Omhändertagandet av förpackningarna i Nederländerna har sedan börjat av året blivit betydligt dyrare.. Regeringen har inte enbart höjt förpackningsskatten utan man har också tagit bort särbehandlingen av transport och konsumentförpackningar. För båda gäller nu enhetliga och högre skattesatser. Kostnaderna för transportförpackningar har i vissa fall tredubblats. Redan innan denna höjning var detta skattesystem ett av de dyraste återvinningssystem i Europa. I början av år 2008 infördes förpackningsskatten i landet, som skulle ge en intäkt på cirka 365 miljoner Euro, utslaget blir det cirka 22 Euro per invånare. Detta kan jämföras med Tyskland och kostnaderna för den hushållsnära insamlingen i de gula säckarna där kostnaden ligger under 15 Euro per invånare. Återvinningskvoterna i Tyskland är avsevärt högre, Nederländerna har uppfyllt sina kvoter främst genom insamling av industriella förpackningar. Däremot har konsumentförpackningarna hamnat i avfallet som senare har gått till förbränning. Kapaciteten för förbränning har inte räckt till inom landets gränser utan har bland annat transporterats till Tyskland för förbränning. Detta var inte acceptabelt enligt Nederländernas miljöminister och under 2007 satte hon upp ny återvinningsmål för plast. 32 procent av alla plastförpackningar skulle återvinnas innan 2009, 38 procent till 2010 och 42 procent till 2012. Detta kan bara uppnås om man även insamlar konsumentförpackningarna. Eftersom det inte finns sådana anläggningar i landet var stora investeringskostnader att vänta. Ansvaret för byggandet av dessa ligger på kommunerna. Skattesystemet, som regeringen införde, minskade inflytandet inom området recycling för industrin. Liksom i andra europeiska länder har industrin bildat en organisation som skulle organisera återvinningen. I Nederländerna heter denna organisation Nedvang. Nedvang måste köpa den insamlade plasten från kommunerna till ett pris av 475 Euro per ton. Dessutom betalar Nedvang lite över en Euro per invånare och år till kommunerna som en investeringshjälp och för offentlighetsarbete. Medlen för detta kommer från en avfallsfond, skatteintäkter och inkomster från försäljning av sekundärråvaror. Pengarna räcker emellertid inte. Det är också brister i infrastrukturen: för de uppskattade 250 000 ton plast, som ska insamlas redan under första året, finns det ingen sorteringsanläggning. Alltså kommer även plasten att exporteras till tyskland för att bli sorterad där. Nederländerna blir tvungna att bygga flera sådana anläggningar. Här kommer det att behövas en del know-how: hur kommunerna organiserar insamlingen är upp till dem själva, kvalitetsstandarder finns inte, cirka 30 samarbetspartners vill inte ha en separat insamling av plastförpackningar utan vill sortera ut den från avfallet. Det innebär att plastmaterialet kommer att vara smutsigt och av sämre kvalitet och kommer på så vis att driva upp priserna för återvinningen ytterligare. Källa: Grüner Punkt - Duales System Deutschland GmbH
SIDA:2/6 Norge: Grønt Punkt Norge AS höjer sina priser för återvinning av glas Med anledning av finanskrisen har råvarupriserna generellt sett fallit dramatiskt på världsmarknaden och glas är inte undantaget. Norsk GlasGjennvinning AS informerar att den förra avgiftsändringen på glas ägde rum den 1 juli 1999. Under hela denna 10-årsperiod har de varje år använt sig av sina reserver för att kunna hålla en stabil och förutsägbar prisnivå. Detta kan man inte längre göra. Avgiftsbelagda produkter med glasemballage är dryckesvaror som till exempel, juice, mjöl, vatten, öl vin och starksprit. Sylt, barnmat olja och tvål förpackade i glas är däremot avgiftsfria. Priserna gäller från och med den 1 juli 2009. Observera att priserna nedan anges i norska kronor. Glas Gällande priser 2009 NOK/st Nya priser fr.o.m. 2009-07-01 NOK/st 0-250 ml 0,058 0,113 251-500 ml 0,116 0,225 > 500 ml 0,175 0,338 Norge: Grønt Punkt AS rapporterar att medlemmarna tar sitt miljöansvar Under 2008 insamlades 430 000 ton emballage i Norge. Detta kan jämföras med 2007 års siffror som var 418 452 ton. Nedan angivna siffror har Grønt Punkt AS rapporterat in till den norska statliga myndigheten per 090401. Återvinning Mål i branschavtalet 2008 års resultat Energiutnyttjande Materialutnyttjande Energiutnyttjande Materialutnyttjande Kartong Upp till 10% 50 % 34,9 % 44,5 % Plast 50 % 30 % 58,3 % 30,0 % EPS 10 % 50 % 48,8 % 42,9 % Metall 60 % 68,2 % Wellpapp Upp till 15 % 80 % 9,0 % 86,0 % Dryckeskartong Ligger under dryckesvaror - 27,8 % 47,5 % Plastflaskor utan pant Glas föreskrifterna Ligger under dryckesvaror - föreskrifterna Flaskor ligger under dryckesvaror - föreskrifterna 57,4 % 13,4 % 92,0 %
SIDA:3/6 Sverige: Svensk GlasÅtervinning höjer priserna 1 januari 2010 Glasåtervinningen i Sverige ökar stadigt. Under 2008 samlades det in 174 000 ton glas. Svensk GlasÅtervinning sänkte år 2007 priserna i genomsnitt med 2 öre per förpackning. Sedan dess har insamlingsvolymen ökat med 15 000 ton och en av orsakerna är bland annat den stora privatimporten. Ökningen kommer att fortsätta att öka, tror man på Svensk GlasÅtervinning. Trots effektivisering och hård kostnadskontroll måste man höja avgifterna med i genomsnitt 3 öre per förpackning från och med 1 januari 2010 enligt följande Glas Gällande priser 2009 Öre/st Nya priser fr.o.m. 2010-01-01 öre/st 0-250 ml 6 öre 7 öre 251-500 ml 16 öre 13 öre 501-699 ml 17 öre 20 öre 699 ml - 25 öre 30 öre Europa: Revidering av RoHS och WEEE-direktiven EU-kommissionen har lagt fram förslag om revidering av två centrala direktiv som reglerar hanteringen av elektriska och elektroniska produkter. Revideringen väntas vara klar senast 2011. Bakgrunden till att direktiven kom till är de stora mängderna miljöfarligt avfall som den snabba tekniska utvecklingen bidragit till eftersom elektronik produkterna byts ut innan de är uttjänta. Syftet med direktiven är att främja återvinning och återanvändning av sådana produkter och att se till så att farliga ämnen såsom kvicksilver oh kadmium försvinner ur avfallet. Ambitionen med dessa EUdirektiv är att man vill samordna lagstiftningen inom medlemsländerna, för att förhindra att det uppstår handelshinder. I december 2008 föreslog EU kommissionen en revidering av dessa båda direktiv, efter att det rått osäkerhet inom tillämpningsområdet, oklarheter om bestämmelser och definitioner, problem med illegal frakt till länder utanför EU. Revideringen ska också ses som ett led i att utveckla bättre, effektivare och lättare regler, som sak främja konkurrenskraften mellan företagen och främja tillväxt och skapande av nya jobb. Vidare föreslår kommissionen en harmonisering av registreringskraven som finns i WEEE-direktivet, så att den administrativa bördan för företag som verkar i flera medlemsländer blir mindre. De båda förslagen innehåller vissa av de grundläggande kraven som är utmärkande för regleringar enligt den s.k. nya metoden. Produkter som uppfyller kraven ska CE-märkas. En avgörande skillnad är att de väsentliga kraven i dessa båda direktiv inte hänvisar till harmoniserad standard, utökad användning av standarder i olika avseenden som till exempel livscykelprocedur, provtagningsprocesser och mätmetoder, som kan vara önskemål som kan komma fram under pågående remissbehandling. Standarder kan också spela en roll som komplement respektive utfyllnad till krav i direktiven och som är viktiga för transparensen, likaså förståelse för regelsystemet genom att berörda intressenter ges möjlighet att delta i processen. Förslagen kommer att behandlas i rådets arbetsgrupp under våren och försommaren och man bedömer att en slutlig överenskommelse inom EU ska nås senast 2011. Länk till förslag av revidering till RoHS (http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/26/39/767ea65e.pdf) Länk till förslag av revidering till WEEE (http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/45/62/2b235a24.pdf)
Kort och gott: SIDA:4/6 Tyskland: GRS-Batterien Stiftelsen GRS-Batterien (Gemeinsames Rücknahmesystem Batterien) organisationen som står för insamling av förbrukade batterier i Tyskland. Under årets första kvartal har antalet medlemmar ökat med 34 stycken och till en total på 1025 medlemmar. Under första kvartalet insamlades 3 878 ton batterier vilket är lite mer än prognosen. Alla sorterade apparatbatterier (3 140 ton) som insamlades kunde återvinnas till 100 procent. Källa: GRS-Batterien Aktuell Tyskland: Återvinning av dryckeskartonger Under år 2008 insamlades och återvanns cirka 145 000 ton dryckeskartonger i Tyskland. Återvinningskvoten låg på oförändrat 65 procent. Trots kris på råvarumarknaden kommer framgångarna för denna typ av insamling att bestå, tror man på ReCarton i Tyskland. Även Recarton är drabbade av sjunkande papperspriser, nedläggningar och eftersläpande industriproduktion. ReCarton förfogar över tillräckligt med kapacitet för att kunna återvinna. För detta året räknar man emellertid med ökade bearbetningskostnader. Källa: FKN-Fachverband Kartonverpackung Sverige: Scanpack 20-23 oktober 2009 i Göteborg Scanpack 2009 arrangeras i Göteborg den 20-23 oktober 2009. Tre fokusområden kommer att ges extra uppmärksamhet under mässan. Det är bioförpackningar, RFID och förpackningsdesign. För mer information, se: www.scanpack.se. Tysk-Svenska Handelskammaren och Gröna Punkten är även företrädda på mässan. Vi kommer att informera om producentansvar och förpackningsåtervinning vid export till Tyskland och andra länder. Vi berättar om användning av logotypen Gröna Punkten och upplyser om vår internetbaserade, kostnadsfria symbolguide till olika typer av produktmärkning i en rad länder. Tysk-Svenska Handelskammaren och Gröna Punkten finns i monter C 00:06. Sverige: Ökning med 75 procent av rättvisemärkta produkter Under 2008 ökade försäljningen av rättvisemärkt med 75 procent i jämförelse med 2007. Omsättningen blev cirka 700 miljoner kronor. Ökningen beror främst på ett ökat utbud och bättre spridning av produkterna i handeln och i kombinationer med att allt fler konsumenter känner till och väljer rättvisemärkta produkter när de handlar. Detta bekräftar att Rättvisemärkt inte är en tillfällig trend, menar VD Morgan Zerne. Källa: Rättvisemärkt Konferenser & mässor Schweiz: 14th International congress on battery recycling, 16-18 september 2009, Genéve www.icm.ch Sverige: Scanpack 20-23 oktober 2009, Göteborg www.scanpack.se Tyskland: ENTECO, 27-30 oktober, Köln www.entsorga-enteco.de Österrike: 9th International Electronics Recycling Congress, 20-22 januari 2010, Salzburg www.icm.ch
SIDA:5/6 För att följa upp utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad. Nedan anges ett urplock av dessa: Tyskland: Circle ISD och Fax Facts (ISD) www.interseroh.de, Fachverband Kartonverpackungen für flüssige Nachungsmittel e.v. www.getraenkekarton.de, Punkt och Punkt.Direkt (DSD) www.gruener-punkt.de, RIGK Reporter www.rigk.de, Umweltinfo (DIHK) www.ihk.de, Umwelt Magazin www.umweltmagazin.de, Vfw- Newsticker www.vfw-gmbh.eu, Verpaackungsrundschau www.verpackungsrundschau.de och wpn Wellpappenachrichten www.wellpappenachrichten.de Sverige: Beyond www.stfi-packforsk.se, Dagens Miljö www.dagensmiljo.se, Energivärlden www.energivarlden.nu, Kretslopp www.novator.se, Kretsloppet www.srv-atervinning.se, Miljöaktuellt www.miljoaktuellt.se, Miljö EKO www.miljo-eko.nu, Miljö&Utveckling www.miljo-utveckling.com, Nordemballage www.n-e.nu, Packmarknaden Nordica och Packmarknaden Nyhetstidning www.packnet.se, Packnews www.packnews.se, Plast i fokus www.plastinformation.com, Plast-Forum www.plastnet.se, Recycling&Miljöteknik www.recyclingnet.se, Rvfnyheterna www.rvf.se, SIS Standard News www.sis.se och Transport idag och i trafik www.transportnet.se, ÅIbulletinen www.recycling.se Europa: Contact (AHK Frankrike), Ecoemballages Nyhetsbrev (Spanien), Pack & Plast www.techmedia.dk, Emballage & Miljø (AHK Danmark), Informasjonsbrev (Materialretur, Norge), EVA (Österrike) www.eva.co.at, PYR www.pyr.fi Saftey-plus (Schweiz) www.safety-plus.org, Trennt (ARAÖsterrike) www.ara.at, Umwelt-Focus (Schweiz) www.umweltfocus.ch, Umweltnews (Öko-Box, Österrike), Umweltschutz (Österrike) www.umweltschutz.co.at, Umwelt für Europäer www.ec.europa.eu/environment/news/efe/index_de.htm, Umwelt Perspektiven www.umweltperspektiven.ch och Waste management world www.waste-management-world.com,
Nyhetsbrev Internationell Recycling Abonnemang Svarstalong till Tysk-Svenska Handelskammaren Servicekontor för europeisk förpackningsrecycling SIDA: 6/6 Telefax 040-30 49 43 Jag önskar abonnera på Ert nyhetsbrev per e-post! Företagsnamn: Gata / Box: Postnummer/Ort: Verksamhet: Vi är medlem i Tysk-Svenska Handelskammaren: Handläggare: Befattning: Telefon: Telefax: E-post: