En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13
Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar 5 Investeringar 6 Beslut.. 6 Installation... 7 Uppföljning 7 1
Förord Saxnäs Skola drivs i kommunal regi, där ett 80-tal elever i årskurserna 1-9 får sin utbildning. Eleverna bussas till skolan från de närliggande byarna, i väster Klimpfjäll och några mil österifrån. Saxnäs Skola är belägen inom Vilhelmina kommun ca. 10 mil från Vilhelmina tätort. Skolan ligger på en höjd i det natursköna fjällområdet med utsikt över Kultsjöns vatten. Eftersom natur och miljö är en viktig del för eleverna och skolans arbete, passar inte olja som uppvärmningsalternativ för skolan. I förhållande till övriga energislag är oljepriserna höga och tillför miljön ytterligare belastning av koldioxid vid förbränning till skillnad mot träpellets. Vilhelmina kommuns framtida energistrategi och miljöpolicy är att frångå fossilt (olja) bränsle och övergå till miljövänligare alternativ. 2
Sammanfattning Vilhelmina kommun satsar på alternativt bränsle för uppvärmning i Saxnäs Skola. Investeringen uppgår till 250 000 kr inkl. moms. Med de höga energipriserna på olja så räknas övergången till pellets ge besparingar på över 100 000 kr per år. Investeringen beräknas därmed återbetala sig på endast 2,5 år. Uppdateringar kommer att ske löpande och datum för uppdaterad version anges på rapportens omslags sida. 3
Arbetsgång Under vintern 2003/2004 gjordes undersökningar om vilka alternativa bränslen för Saxnäs Skola som kunde vara intressanta. Man satte driftsäkerhet, miljö och energipris som de prioriterande kraven på den nya anläggningen. Men även investeringsstorlek och återbetalningstid var av stor betydelse. Ganska snart kom man fram till att pellets var det mest attraktiva alternativet. Även faktum att utnyttjande av den redan befintliga utrustningen sänkte investeringskostnaden betydligt, påverkade valet av energiform för uppvärmning. Saxnäs Skola hade mycket goda förutsättningar, eftersom man redan hade två av varandra oberoende oljepannor, vilket den ena (äldre) endast utgör reserv. Utredningen visade på möjligheten att byta ut den gamla pannan till en ny integrerad pelletspanna med brännare eller att satsa på enbart ny pelletsbrännare i den gamla pannan. Den gamla pannan Norra Hammars Bruk var av gott skick för att konvertera. Den nyare oljepannan kan fortfarande fungera som reserv och topplast. Efter övervägande kom man fram till att enbart ett byte av brännare till pellets var ett fullgott alternativ. En motivation för beslutet var att påvisa att det även är möjligt att göra små ingrepp för att gå över till ett miljövänligare alternativ. Man har även ambitionen att som helhet verka för en effektivare hushållning med energi. Vilket beräknas göras med tilläggsisolering av vindsbjälkslaget och andra besparande åtgärder. Sammanvägt så passade det ovanstående beskrivna mycket bra i Vilhelmina kommuns ekonomi och miljöpolicy. Ett ytterligare starkt argument är just att främja närproducerad bioenergi och även kunna testa den tekniska lösningen. Även möjligheten till besök av anläggning kan bli aktuell för intresserade grupper. 4
Förutsättningar Före konverteringen Värmebehov: ~ 30 m 3 olja (~ 300 000 kwh) Värmeutrustning: 1 st Norra Hammars Bruk med oljebrännare 1 st Parca panna med 2*40 kw oljebrännare Värmekostnad inkl. moms 192 000 kr/ år under 2002 207 000 kr/ år under 2003 Beräknad kostnad med olja 226 000 kr/ år (pris 2004) 317 000 kr/ år (pris okt 2005) Så här såg pannorna ut inkl. oljebrännare före konverteringen. Beräkningar Ett teoretiskt uträknat effektbehov med tanke på för orten gällande klimatdata och tidigare förbrukning gjorde att en brännare av storleken 60 kw skulle klara av effektbehovet. Eftersom isoleringsåtgärder också är aktuella kan en minskning till 50 kw vara rimlig. Detta beräknas göras med tilläggsisolering av vindsbjälkslaget samt andra besparande åtgärder. Man bestämde sig därmed för en brännare av storleken 50 kw. Även lagen om övervakningssystem som gäller för anläggningar över 50 kw skulle fördyra investeringen väsentligt. Då det endast rör sig om ett fåtal dagar som toppeffekter behövs, så får oljepannan komplettera detta tills besparingsåtgärderna är genomförda. Man har även ambitionen att som helhet verka för en effektivare hushållning med energi. 5
Investering Investeringen uppgick till 250 000 kr inkl. moms De beräknade besparingarna skulle bli 109 000 kr/år inkl moms. Med dessa priser blir då anläggningen lönsam inom 2,5 år vilket är en mycket kort återbetalningstid. Till uppföljning av de grundläggande beräkningarna kan nedanstående tabell ge ett gott underlag. Pay off kalkyl enligt beräkningarna: Kostnadsjämförelse nuvarande uppvärmningsenergi och pellets 900 000 kr Årliga kosnader 800 000 kr 700 000 kr 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr 200 000 kr 100 000 kr Kostnad för nuvarande energi Investering ÅR 1 ackumulerad vinst energikostnad Där ackumulerad vinst och investering skär, ligger "Break even" 0 kr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ÅR Beslut En anbudsförfrågan om den fysiska installationen skickades ut till installatörer av pelletsbrännare och man fick in ett antal anbudssvar. Kommunstyrelsen beslutade att: Satsa på konvertering av den gamla pannan till pellets och att Saxnäs Skola ska vara en pilotanläggning där man har för avsikt att testa hur övergången till pelletseldning fungerar i praktiken. 6
Installation Under sommarmånaderna installerades brännare och silo och den stora dagen för driftstart blev 16/9 04. Så här ser pannan ut efter konverteringen. Utomhussilo för pellets Uppföljning En kontinuerlig uppföljning av driftkostnader redovisas löpande under åren vilket ska ge erfarenheter inför framtiden. (kommer att skrivas som uppdatering vartefter erfarenheterna visar sig) Vid ingången av okt månad gjordes en avstämning av bränsleförbrukningen som visade på mycket positiva resultat. Trots att ventilationen har ökats med 10 % drifttid på grund av höga radonvärden och att vissa driftstörningar, kan vi glädjande nog konstatera att kostnaden hitintills ligger lägre än de beräkningar som gjorts. Besparingen hitintills ligger på 146 500 kr. Alltså kan konstateras att pilotprojektet hitintills har uppfyllt förväntningarna och medverkat till förbättrad miljö trots smärre driftstörningar. Skötselbehovet har enligt vaktmästaren endast ökat hälften mot det budgeterade timmarna. Med de erfarenheter som gjorts kan ytterligare besparingar förväntas. Energirådgivare Tommy Danvind 7