DEN FASTSPÄNDA FLICKAN Handledarmaterial för lärare
INNEHÅLL Om teater fryshuset Den Fastspända flickan Om materialet Kapitel 1. Tema: Nora 1:1 Information 1:2 Tips och råd 1:3 Diskussion/grupparbete 1:4 Exempelfrågor Kapitel 2. Tema: Psykisk ohälsa 2:1 Information 2:2 Tips och råd 2:3 Diskussion/grupparbete 2:4 Exempelfrågor Kapitel 3. Sex som självskadebeteende/mot ersättning & samtycke 3:1 Information 3:2 Tips och råd 3:3 Diskussion/grupparbete 3:4 Exempelfrågor Kapitel 4. Det finns hjälp att få! 4:1 Stöd och insatser vid oro 4:2 Varningstecken 4:3 Vill du veta mer? 4:4 Vart kan man vända sig? 1. 1. 2. 2. 3. 4. 4. 4. 5. 6. 7. 7. 8. 9. 10. 11. 11. 11. 12. 13.
Om teater Fryshuset Teater Fryshuset är en turnerande rikstäckande teater som spelar pjäser med tema kring aktuella sociala frågor, utsatta grupper och destruktiva utanförskap. Teater Fryshusets föreställningar kan beskrivas som vittnesmålsteater och berättelserna är alltid ett resultat av dokumentära processer eller baserade på sanna historier. Vi på Teater Fryshuset ser fram emot ett spännande samarbete med er. Vi hoppas att vi tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för ungdomars tillvaro i och utanför skolan. Teater är enligt våra erfarenheter och gängse pedagogisk litteratur ett effektivt inslag i utbildningen om den kan kopplas till andra utbildningsverktyg. Med teater väcks känslor och engagemang, som kan göra att signaler och budskap lättare fångas upp. Det är vanligt att teater används som en slags dörröppnare och diskussionsunderlag Vårt syfte är att väcka debatt, dialog, handling och delaktighet. Som en del av vårt koncept så arrangerar vi alltid ett eftersamtal eller seminarium tillsammans med publiken efter varje föreställning. Den fastspända flickan Den fastspända flickan är en verklig berättelse om en sluten värld som få har insyn i och kunskap om, den slutna tvångsvården av barn och unga. Den tar upp vad konsekvenserna kan bli när samhället inte ser ett barn och dess behov och vad som kan uppstå när ungdomsvård blir big business. I historien följer vi Nora från de tidiga tonåren, i en utåt sett, välfungerande kärnfamilj. Men bakom fasaden gömmer sig våld och kränkningar som till slut splittrar familjen. Som en följd av detta hamnar Nora i en mångårig vårdkarusell på grund av sin psykiska ohälsa som tar sig många uttryck, i självskada, självmordsförsök och missbruk. Hon hamnar på ett behandlingshem där hon blir lovad vård men istället drivs hon in i prostitution som en form av självskadebeteende. En dag blir hon fastspänd och grovt våldtagen av en av sexköparna. Våldtäktsmannen polisanmäls, men förundersökningen läggs ned. Först tre år senare grips gärningsmannen. Han visar sig vara en av landets tidigare högsta polischefer. 2013 sände Sveriges Radio Daniel Velascos prisbelönta radiodokumentär Den fastspända flickan. Teater Fryshuset har fått förtroendet att skriva om dokumentären till en teaterföreställning. Med teaterföreställningen Den fastspända flickan vill Teater Fryshuset synliggöra ungas psykiska ohälsa, sexuellt våld och vuxenvärldens oförmåga att se och bemöta ungas utsatthet.
Om handledarmaterialet Det här materialet är en förlängning av samtalen efter pjäsen och tänkt att fungera som en extra trygghet för dig som lärare. Vi vill skapa förståelse för varför vi på Teater Fryshuset valt att sätta upp pjäsen. Vi har lyft tre teman med tillhörande exempelfrågor som ett underlag för diskussion. Materialet grundar sig i enlighet med läroplanen för gymnasieskolans välkända rader om att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på, (Skolverket, 2011). Det fungerar som ett underlag som ni kan använda för att reflektera, diskutera och bearbeta pjäsen, dess innehåll och tankar som fötts på vägen och som säkerligen kommer finnas kvar när vi avlägsnat oss. Detta enligt Vygotskijs teorier om att kunskap är något som skapas i samspel med andra då vi diskuterar, resonerar och lär av varandra. Han ansåg att förståelsen av verkligheten skapas då vi först får tillåtelse att tänka tillsammans med andra (Vygotskij, 1999). Vi hoppas det ska vara till hjälp i ert arbete med att fånga upp det som pjäsen eventuellt väcker och långsiktligt skapa en skolmiljö där alla har möjlighet att bli sedda, må bra och utvecklas. För de flesta barn och unga som varit med om tuffa saker finns en gemensam känsla av att de önskar att någon vuxen tidigare hade vågat fråga dem om deras situation. Att som vuxen just våga fråga, se signaler på att någon mår dåligt och ingripa, är inte en lätt uppgift. Ändå är det vårt ansvar som vuxna att göra just det. Vi begär inte att du som vuxen ska förstå alla dessa svåra frågor. Vi tror däremot att du kan göra mycket genom ett inkännande och icke-dömande sätt. Är det något du känner är obekvämt eller svårt, be den unga personen med egen erfarenhet förklara själv. Det är dem som är expert på sin egen situation. Lika många som lider av psykisk ohälsa, lika många individuella berättelser kommer det att finnas för det. Lycka till!
KAPITEL 1. Tema: NORA 1.1 Information Efter föreställningen läser skådespelaren Rakel Wärmländer upp en hälsning från den riktiga Nora som föreställningen handlar om. Denna hälsning skickade Nora med till alla som ser pjäsen. Nora vet att hennes livsberättelse är väldigt tung och svår, men hon vill att alla som ser pjäsen ska veta att det har gått bra för henne. Att hon idag mår bra. 1.
1:2 Tips och råd Håll gärna diskussionen om Nora så fri som är möjligt, låt diskussionen ha sin gång. Ha gott om tid och låt eleverna lyfta det de själva vill. Eftersom pjäsen berör allt ifrån psykisk ohälsa, självskada, självmordsförsök, missbruk och olika former av övergrepp, förmodar vi att en diskussion i grupp kommer att te sig på olika sätt beroende på vad som behöver vädras. Det ämne eleverna tar upp, är förmodligen det som behöver lyftas. Var uppmärksam! En annan aspekt då samtalet kring Noras situation förs, är att vara medveten om att det kan finnas elever som har varit med om något liknande i gruppen. Att skada sig själv som Nora gör är inte ovanligt. Dels kan det finnas elever med en lättare psykisk ohälsa, som kan fångas upp. Det kan finnas elever som bär på oro, ångest, nedstämdhet, prestationskrav, utan att det behöver vara ett trauma bakom. Alla problem förtjänar dock att tas på lika stort allvar, utan att jämföras. Har man ett pågående självskadebeteende, kan både pjäsen, men också diskussion efteråt verka triggande. Detta innebär att om man har eller haft erfarenhet av att hantera jobbiga tankar och känslor med destruktiva lösningar, kan det öka ett sug att göra just detta när det pratas och diskuteras om det. Det är därför viktigt att skolans elevhälsoteam är involverade och medvetna om hur och när teaterbesöket Den fastspända flickan med efterföljande diskussion hålls. Försök att hålla en neutral och icke-dömmande ton, både mot Nora och mot förövare i diskussion. Det kan finnas elever i både Noras situation, men också elever som utsätter andra för kränkande handling och behöver hjälp att komma ur sitt beteende. Här ser vi det som viktigt att skilja på sak och person. En handling är en handling, som orsakas av en utlösande faktor. En människas värde är däremot alltid detsamma. 1:3 Diskussion/grupparbete Att diskutera utifrån olika roller Ett exempel på att närma sig pjäsens innehåll i diskussion kan vara att välja att prata om pjäsen utifrån olika roller. Hur skulle du se på situationer som uppstår om du vore Nora, sjukhuspersonal, polis etc. Att diskutera utifrån Barnkonventionen Ytterligare att förlag på att arbeta med Noras historia, är att diskutera vuxenvärldens bemötande av henne utifrån Barnkonventionen. Vi har gett förslag på några artiklar nedan. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. 2.
Artikel 12 15 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Artikel 19 Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. 1:4 Exempelfrågor till elever Vad i pjäsen fastnade ni för? Vilka tankar väcktes? Vilka känslor väcktes? Vilka fel och brister finns i hur vuxna bemöter Nora i hennes historia? Vad är dina tankar om ifall detta skulle hända dig eller någon i din närhet? Varför har man valt att lägga Noras hälsning i slutet av föreställningen, tror ni? 3.
KAPITEL 2. Tema: PSYKISK OHÄLSA 2:1 Information 1 av 4 unga människor mellan 16-24 år lider idag av psykisk ohälsa. Då syftar man på psykisk ohälsa som ångest, oro och depression. Men det stannar inte där. Statistik visar att 3 av 4 möter konsekvenserna av psykisk ohälsa någon gång under livet, antingen som drabbad eller anhörig. Begreppet psykisk ohälsa används som en samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom, som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. De psykiska besvären, som till exempel oro och nedstämdhet, kan vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet, samtidigt som tidig upptäckt av psykiatriska tillstånd kan påverka prognosen positivt. Just gällande barn och ungdom finns det goda utsikter att bli frisk och må bra att om man får rätt hjälp i tid. 2:2 Tips och råd Enligt statistiken kommer det att finnas flera i elevgruppen som ska diskutera som själva är drabbade. Det råder en skam och tabu kring psykisk ohälsa, endast hälften av de unga som inte mår bra söker hjälp. Var medveten om att det kan behöva balanseras kring vad som är redo att tas upp i grupp och vad som är bättre att ta individuellt. Ha med dig i bakhuvudet att alla fall inte är som Noras, men minns att det också kan finnas de som farit lika illa. Ytterligare en aspekt är att det kan finnas de som känner att de mår precis lika dåligt som Nora, även om de inte varit med om samma yttre händelser som henne. Ibland kan det vara svårt för andra att förstå varför man till exempel skadar sig själv. Ibland förstår inte den drabbade själv varför hen mår dåligt. Om ni i diskussionen når elever som berättar om sitt egna dåliga mående, erfarenheter eller psykiska ohälsa, undvik att ställa frågan varför. Detta kan leda till ett skuldbeläggande och få den drabbade att känna att man borde ha svar på varför, men det är en känsla som ofta är väldigt svår att sätta ord på. Du gör som lärare en stor insats genom att belysa ämnet och öppna för diskussion. Det räcker många gånger med att finnas där, lyssna och känna in. Du behöver inte ha alla svar eller ge råd, det viktigaste är att vara en medmänniska och upptäcka om något står fel till. Ungdomen kan vara i en situation där hen behöver få hjälp att få mer hjälp, även om det är andra än du som 4.
lärare som ska ge den hjälpen. Psykisk ohälsa kan yttra sig på olika sätt. För vissa yttrar det sig som nedstämdhet och oro, att man vänder sitt dåliga mående inåt, vilket kan vara svårt att upptäcka. För andra märks problematiken tydligt i ett utåtagerande beteende. Inte sällan överlappar det båda varandra, vilket kan ligga som grund i diskussionen. Går det att se på en person att hen mår dåligt? Gör skillnad på vuxna och ungas ansvar. Det är en sak att stötta som en kompis, en helt annan att ta på sig en väns problem helt. Det är bra att bevara vänskapsrelationer och relationer till de som finns i en eventuell familj så som de är. Det finns professionella som kan hjälpa till om någon mår mycket dåligt. Många som tillfrisknat från sin psykiska ohälsa har berättat att de är glada att de inte dragit in sina nära och kära för mycket i det dåliga måendet, eftersom det kommer en dag man blir bättre. Då vill man inte längre bli förknippad och ihågkommen för vad man gjort och sagt när man mått dåligt. 2:3 Diskussion/grupparbete Som en fortsättning på diskussionen kring Nora i kapitel ett, där ett förslag var att prata om Noras situation utifrån Barnkonventionen, kan du här i kapitel två låta eleverna själva undersöka vilka rättigheter som finns för dem. Det kan vara ett bra sätt på att lyfta det positiva, att eleverna går från lektionen med känslan att de har flera rättigheter på sin sida, både enligt Barnkonventionen, de mänskliga rättigheterna och genom lag. Ni skulle till exempel kunna göra grupparbeten inriktade på respektive av dessa delar, alternativt välja en av dem och hitta hur mycket som talar för att vi har all rätt att få hjälp inom elevhälsa, vård, socialtjänst och psykiatri. Som exempel: belys vilka rättigheter du som ung har i skolan och via elevhälsa eller hitta vilka lagar som finns på din sida i sjukvärden eller socialtjänst. 5.
2:4 Exempelfrågor Vad är skillnaden mellan psykisk ohälsa och dåligt mående som vi alla drabbas av i livet? Kan vi se på någon som lider av psykisk ohälsa att hen gör det? (Se även Varningstecken på sida 11). Vad kan vi göra om någon i vår omgivning mår dåligt? Att ta hjälp i tid, vad kan hända om man som drabbad inte gör det? Vart kan vi få hjälp om vi mår dåligt? (Se även Vart kan man vända sig om man behöver stöd och hjälp? på sida 13) Vad händer med mig om jag söker hjälp?* *Påminn eleverna om att de har rättigheter. Att om de söker hjälp finns bra och kunnig personal, vars jobb är att ta hand om dem. Skulle det vara så att man inte trivs med en behandlare eller psykolog har man till exempel rätt att byta. 6.
KAPITEL 3. Tema: SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE/MOT ERSÄTTNING & SAMTYCKE 3:1 Tips och råd Att prata om teman som sex som självskadebeteende/mot ersättning kan kännas svårt. Vårt syfte med att ha med detta kapitel är att vi är medvetna om att det förekommer i ungas vardag. Vi tror att det är bra att belysa även det svåra. Vi vill samtidigt vara tydliga med att det inte är ett måste att gå igenom samtliga kapitel i häftet. Känns det svårt, kan det istället vara en idé att bjuda in utomstående föreläsare eller organisation som dagligen arbetar med dessa frågor till hjälp. När man pratar om sex som självskadebeteende/mot ersättning med Den fastspända flickan som bakgrund, skulle diskussionen även kunna landa i att belysa våldtäkt och övergrepp. Vi vill därför påminna om att ett sexualbrott inte enbart behöver vara ett fysiskt övergrepp. Många kränkningar sker på nätet eller via andra sociala sammanhang. En aspekt vid samtal med ungdomar om övergrepp är att alltid påminna om att man har rätt till sin egen kropp, men också till sin egen känsla. Känner man sig utnyttjad eller kränkt, är det sanningen för den individen. Alla sexuella handlingar som begås mot en persons vilja är sexuella övergrepp. Både pjäsen och samhällets normer i stort betraktar män som förövare, inte utsatta. Det gör att det kan finnas en dubbel skam för pojkar eller unga män att berätta om de är utsatta för sexuella övergrepp. Ytterligare en aspekt är att i ett samhälle med heterosexualitet som norm kan göra det extra svårt om man som heterosexuell haft sex med andra pojkar eller män, vilket blir ett hinder för att berätta. Under diskussion med elever, kommer olika begrepp för samma sak användas. Vissa ord byts med tiden ut, för att de blivit stigmatiserade. Ett exempel är sex mot ersättning som numera oftare används än prostitution. Eftersom det idag bland unga mest pratas om sex mot ersättning är ett tips att använda det, men förklara att begreppen är detsamma. Vi tror att det bästa för dig som lärare är att använda det ord som eleverna använder i diskussionerna. Säger ungdomarna prostitution använd det. Säger dem sex mot ersättning eller något annat använd det. Att diskutera ordets betydelse, är en bra ingångspunkt om du som lärare vill föra en diskussion om vad man menar med olika saker och på det sättet komma in på olika ämnen som ex vad är att ha sex? Är det alltid samlag? Är det alltid när man träffas IRL? Kan man ha sex via ex webbcam? Vad kallar man det när man skickar bilder till varandra? Kallas det att ha sex även när bara den ena vill? 7.
Om någon ungdom inte vill delta i diskussion om det här i grupp utan mår dåligt av det ska detta respekteras. Då kan du som lärare istället prata enskilt med den berörda eleven eller erbjuda möjlighet att skriva eller rita om sina tankar och upplevelser. När det gäller samtal om sex, sexualitet och övergrepp får man vara extra uppmärksam. Ingen ska behöva lyssna på sådana samtal mot sin vilja. Även det är ett övergrepp. Vi vill belysa rätten att stå över och säga pass. Ibland används ex rundor som ett sätt att få alla delaktiga, men visa istället att det är okej att säga ja/nej och att ett nej respekteras. Om det uppstår situationer där det blir mycket kränkande kommentarer mellan ungdomarna, ta tag i situationen direkt! Det kan vara ett sätt att hantera något som är svårt, att skämta om det. Visa vart gränsen går direkt om detta skulle uppstå. Detta kan enkelt göras genom att från början sätta upp riktlinjer tillsammans med eleverna vad som är okej och inte. Att skämta om saker kan även vara ett sätt att testa den vuxne om den klarar av att höra, för att man vill berätta allvarligare saker senare. 3:2 Information Sex som självskadebeteende Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Se mig om unga, sex och internet från 2009 har 1,7 procent av killarna och 1,2 procent av tjejerna i gymnasiets åk 3 någon gång erbjudit sex mot någon form av ersättning. Det betyder en i var tredje klass. Debutåldern för att börja sälja sex är 14,4 år. (Sex som självskadbeteende Vem? Hur? Varför? Socialförvaltningen: 2012) Den senaste tillgängliga riksrepresentativa studien gjordes 2014 bland ungdomar 18 30 år bosatta i Skåne. Den visar att 1,3 procent av de unga männen och 1 procent av de unga kvinnorna hade erfarenhet av att ta emot ersättning för sex. (Sex mot ersättning, Socialstyrelsen 2015). Sex mot ersättning ett självskadebeteende Att skada sig själv genom sex, är ett sätt för vissa att hantera sitt dåliga mående. Sex mot ersättning kallas inte prostitution i ungas värld. Många ser sig inte alls som offer. Om man frågar dem om de har blivit utsatta för övergrepp svarar de oftast nej, men frågar man om de har haft sex mot sin vilja säger de ofta ja, många gånger. Många har också själva sökt upp situationer där de har erbjudit sexuella tjänster, där de upplever att de har makt att bestämma. Då känner de att de inte kan anmäla övergrepp eftersom de tycker att de gick in i det av fri vilja i början. Det är ändå är den som köper sexuella handlingar som begår brott. I början av en sådan relation kanske de har någon form av kontroll och märker kanske inte förrän det är för sent att de blir utnyttjade på ett sätt som de inte alls tänkte från början. Ofta byggs kontakten med en förövare upp på ett sätt som innebär att de känner sig bekräftade vilket också gör att känslan att komma till skada inte blir tydlig förrän i ett senare skede. 8.
För att klara av att dölja sina känslor för sig själva och omgivningen sätter de unga ofta upp en fastad. En fasad som kan te sig på olika sätt, ex glad, tuff, högpresterande, avvisande, tyst och undvikande. Många lever ett helt vanligt liv med kompisar, men kan samtidigt ha väldigt mycket ångest som leder till att de skadar sig med sex. 3:3 Diskussion/grupparbete Gällande lagstiftningen idag krävs det bevisbörda från den utsatta (om det går vidare till domstol) vid våldtäkt. Samtycke innebär till skillnad från dagens lagstiftning att förövaren också behöver bevisa sig att partnern gett samtycke till samlaget eller den sexuella akten. Bevisbörda fokuserar då istället på förövaren än den utsatta. Ett förslag på samtalsämne i diskussion men även en möjlighet till grupparbete för eleverna är att söka information kring hur en eventuell samtyckeslag skulle se ut, vad skulle skillnaden från dagens lagstiftning vara? Ni kan sedan tillsammans diskutera den fakta ni hittar utifrån Nora. Skulle en samtyckeslag påverkat hennes situation på något sätt? Varför? Varför inte? Detta kan vara ett bra sätt att vända om en eller flera elever har en känsla av hopplöshet efter pjäsen till att visa på att det är många aktörer i samhället som arbetar för förändring och förbättring, samt för eleverna att veta konkreta exempel på vad, som just det pågående arbetet och engagemanget som finns kring en eventuell samtyckeslag. 9.
3:4 Exempelfrågor Att vara ung kille, tjej, icke-binär. (Ickebinär betyder att man inte kan identifiera sig med det kön man blev tilldelad vid födseln, men inte heller kan identifiera dig med ett annat binärt kön) Vad är vårt ansvar mot varandra? Vad kan det finnas för anledningar till att en person söker sig till destruktiva kontakter för sex? Förslag på anledningar: (Låt ungdomarna tänka själva först!) Att skada sig/personen är hotad eller tvingas av någon annan/det är spännande/grupptryck/ekonomiska orsaker/söker bekräftelse antingen positiv el negativ/identitet för att ta några exempel. Vad kan det finnas för anledningar till att en person ger ersättning för sex? Förslag på anledningar: (Låt ungdomarna tänka själva först!) Spännande/grupptryck/ utmaning/ett säkert sett att få sex/vill testa någon speciellt/bekräftelse för att ta några exempel. Samtycke. Vad är att säga ja? Hur uppfattas jag om jag frågar flera gånger om det är okej? Hur uppfattar jag den andra om den personen frågar flera gånger om något är okej? Vad är ett tecken på att jag borde fråga om det verkligen är okej? (exempel personen blir stel, verkar frånvarande, deltar inte på samma sätt, vänder bort blicken, verkar irriterad/ledsen) Kan sex som självskadebeteende ha med självskadebeteende att göra? Vad är ersättning? (Att ge någon cigaretter/alkohol/någonstans att bo?) När är det inte ersättning? (Till exempel att ge någon blommor eller en present, när man sover över för att man vill sova tillsammans). Vad kan jag göra om jag tänker på att göra något sexuellt som kan skada någon annan? Vad kan jag göra om någon har begått ett övergrepp emot mig? Var det ett övergrepp även om jag inte mådde jättedåligt efteråt? 10.
Kapitel 4. Det finns hjälp att få! 4:1 Stöd och insatser vid oro En vanligt förekommande rädsla hos barn och ungdomar, är att inte våga berätta om sitt dåliga mående för en vuxen, eftersom man inte vet vad denne ska göra av situationen. Efter pjäsen Den fastspända flickan om Nora, kan risken också finnas att det känns hopplöst och man är rädd för att lita på vuxenvärlden som man hört sviker. Många barn och ungdomar lider idag i det tysta, av rädsla kring vad som ska hända med dem om de berättar om sina problem. Avsluta gärna någon av diskussionerna med att berätta just vad som händer om man går till en kurator eller elevhälsa på skolan. Informera då om anmälningsoch tystnadsplikt. Berätta skillnaden på detta och att söka hjälp hos en ideell förening, som inte har anmälningsplikt. Hos ideella föreningar finns ofta möjligheten att vara anonym, vilket kan vara ett första steg att våga berätta för någon annan om vad man bär på. Påminn om att man som barn och ungdom har en rad rättigheter i ryggen och man har rätt att få stöd och hjälp. Något som också kan vara bra att förmedla är att en präst har absolut tystnadsplikt. Det betyder att det som sägs i ett samtal, chatt eller digitalt brev inte får föras vidare. En präst får inte heller kallas att vittna i rättgång om sådant som prästen hört i ett enskilt själavårdssamtal. Informera/diskutera gärna vilka hjälpinsatser om finns utanför skolan och vad dess uppgifter är, så som socialtjänst och psykiatri. Kom ihåg: det finns hjälp att få! 4:2 Varningstecken på att någon mår dåligt Att upptäcka psykisk ohälsa hos unga är en viktig del i att förhindra att någon går för länge i tystnad vilket medför onödigt lidande. Ofta är det svårt för individen själv att förstå att man lider av psykisk ohälsa, vilket gör det svårt att förmedla för omgivningen att man mår dåligt. Gällande psykisk ohälsa är det därför extra viktigt att vi som vuxna är lyhörda. Därför har vi sammanställt några varningstecken. 11.
En stor skillnad mellan barn och ungas psykiska ohälsa mot vuxnas, är att det som ung kan vara svårt att själv veta vad det är som försiggår. Det som för vuxna ofta visar sig i nedstämdhet kan för unga snarare vara irritation. Får somatiska besvär, som huvudvärk, trötthet eller magont Döljer kroppen med kläder, till exempel att man inte vill ta av en tröja för att dölja ett självskadebeteende eller en ätstörning Smygande eller plötslig förändring i humör/beteende Förändrad koncentrations/prestationsförmåga (även om den är till det bättre - att gå helt in i studier/prestation kan vara ett sätt att hantera svårigheter) Förändrat intresse för aktiviteter/socialt umgänge Observera att det finns olika typer av psykisk ohälsa och alla yttrar sig på olika sätt. Det kan finnas bakgrund i situationer, så som Noras, men listan är oändlig och ofta individuell kring vad som ligger bakom ett dåligt mående. (Mobbning, övergrepp, prestationskrav, dålig självkänsla, skolans eller hemmets miljö påverkar negativt, diagnoser som inte bemöts på rätt sätt och så vidare). 4:3 Vill du veta mer? För dig som vill veta mer finns en kurs, Första hjälpen till psykisk hälsa mot ungdom, som främst riktar sig till personer med människonära yrken exempelvis personal inom socialtjänsten, skolan, polisen, kriminalvården och brandkåren. Kursen ger Första hjälparen, en beskrivning av de vanligaste psykiatriska diagnosgrupperna samt avsnitt om ungdomsutveckling, ätstörningar och reaktioner vid traumatiska händelser hos ungdomar. Kursen lär ut hur man lyssnar utan att värdera, hur man bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig psykiatrisk hjälp och att uppmuntra användandet av olika självhjälpsstrategier. Huvudmålet är att lära ut en handlingsplan som inriktar sig mot mötet med en ung person i kris eller som visar tecken på psykisk ohälsa. Programmet är baserat på vetenskaplig evidens och expert konsensus. Kontakt och mer information: info@foreningentilia.se, foreningentilia.se 12.
4.4 Vart kan man vända sig om man behöver stöd/hjälp? HJÄLP? Vart vänder jag mig om mina rättigheter kränks? Är det akut? Ring polisen på 112! Vi har samlat en lista med olika stöd- och hjälpinstanser som man kan kontakta om man mår dåligt. Förutom dessa har varje kommun ett ansvar och en skyldighet att stödja och hjälpa våldsutsatta. Det går därför även att kontakta polisen i din kommun, socialtjänsten eller en skolsköterska/kurator på skolan. www.teaterfryshuset.fryshuset.se Källförteckning: Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket Vygotskij, Lev. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos Sex mot ersättning. Utbildningsmaterial om skydd och stöd till barn och unga. 2015 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19808/2015-5-2.pdf Sex som självskadbeteende Vem? Hur? Varför? Socialförvaltningen: 2012, (http://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/barn-utsatta- for-sexuella-overgrepp/stopp-minkropp/?gclid=cjwkeajw1riwbrd61db6xtwtvtesjacoq04qxpwqnwgkxxgyjjxlsmjbdxla8s4lg- GyPj2XURDaeZhoC0NXw_wcB) www.foreningentilia.se 13.