Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.



Relevanta dokument
Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

MVG. En förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården

SiS statistik år 2009

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

ADAD-intervjuer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

SiS statistik år 2003

Stockholmsenkäten 2014

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Tabell- och diagramförteckning

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

Ett år efter avslutad behandling

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2017

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2016

ADAD utskrivning. Formulärversion: Ut 2015:1 Statens institutionsstyrelse

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Syftet med Stockholmsenkäten

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem under 2011

Drogvaneundersökning 2015

Ungdomars drogvanor. Ulrika Billme Drogförebyggande samordnare Kommunledningsförvaltningen

Drogvaneundersökning 2018

Nationellt perspektiv

Stockholmsenkäten 2014

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Särskilda ungdomshem och vårdkedjor

Tabell- och diagramförteckning

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Leg psykolog Lotta Omma

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

Information om en utredning

Ålder och kön. LVM-klienter och ungdomar, år

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Drogvaneundersökning 2019

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

SiS följer upp och utvecklar 2/05. Uppföljning ADAD. Stefan Nordqvist

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

SiS statistik år 2007

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Tvångsvård av barn och unga

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2013

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Skolan som skyddsfaktor

Stockholmsenkäten 2012

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Drogvaneundersökning 2017

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Fritidsgårdarnas enkätundersökning Fritidsgårdarna i Skellefteå...en bra plats att växa på!

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Att vara ung i Hylte kommun

Drogvaneundersökning 2016

Svenska elevers drogvanor

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren

Livsstilsstudien rapport

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017

Stockholmsenkäten 2012

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Stockholmsenkäten 2008

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb

LUPP om Trygghet och hälsa

Stockholmsenkäten 2010

Till dig som är tonårs förälder i Solna

CANs skolelevers drogvanor

Föräldrar är viktiga

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Transkript:

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete

Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering Att göra projektet till sitt 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Bakgrund MVG-projektet Initierat av socialdepartementet Samarbetsprojekt mellan SiS och 15 kommuner Förstärka vårdkedjan och förbättra samarbetet Samordnare och subvention Snäva tidsramar 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Effektutvärderingens upplägg Huvudfråga: Får de ungdomar som har samordnare (vårdkedja) en bättre situation än de som inte har samordnare? Jämför de ungdomar som fått samordnare via projektet (15 kommuner) med dem som skrivits in vid och ut från SiS-institutioner från samma kommuner bakåt i tiden (.fram till 31/12-2006). Projektungdomar är experimentgrupp Tidigare inskrivna är kontrollgrupp 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Datainsamling om ungdomarnas eventuella förändring ADAD (in, ut, uppföljning) intresserade av skillnader mellan i första hand inskrivningsdata och uppföljningsdata. Uppföljningsdata bortfall ett problem. Uppgifter från BRÅ om registrerad kriminalitet en tid efter utskrivning. 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Datainsamling om innehållet i samordnarnas arbete Viktigt att få så bra grepp som möjligt om arbetets innehåll. Om effekt, vad beror det på? (Ej motsvarande information om kontrollgruppen). Enkäter fylls i av samordnarna vid inskrivning, och sedan flera gånger under arbetets gång. Sista 12 månader efter utskrivning. 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Från effektutvärdering till avhandling Att kontextualisera och hitta sin egen ingång till materialet En utmaning att göra någon annans projekt till sitt eget Jag valde att sätta ungdomarna i fokus betydelsen av kön, klass och etnicitet 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Avhandlingens syfte Att, med avstamp i effektutvärderingen, knyta samman en initierad bild av vilka ungdomar det är som placeras vid de särskilda ungdomshemmen med en analys av det projekt de deltog i. Därefter följa upp och undersöka hur det gått för dessa ungdomar samt hur deras situation ett och två år efter utskrivning kan relateras till projektet. Analysen görs genomgående med fokus på betydelsen av ungdomarnas kön klass och etniska bakgrund. 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Min förståelse av kön, klass och etnicitet Samhälleliga maktstrukturer som har återverkningar på alla samhällsnivåer Kön som social konstruktion, föreställningar om manligt och kvinnligt skapar skilda förutsättningar för pojkar och flickor Klass ekonomi, yrke och utbildning, hierarkisk maktordning Etnicitet/etnisk bakgrund hudfärg, ursprung, språk, ekonomiska resurser, boendeförhållanden 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

SiS särskilda ungdomshem Stammar från de gamla uppfostringsanstalterna Drivs av SiS sedan 1994 Långtgående disciplinära befogenheter I gränslandet mellan socialtjänst och rättssystem 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Vårdkedjeprojektets samordnare Spindeln i nätet Oberoende ordförande Språkrör eller inte? Mjuk i ryggen inget beslutsmandat 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Kön (n=128) Pojke 61 Flicka 39 Ungdomarna i studien Etnisk bakgrund (n=128) Pojkar Flickor Totalt Huvudsakligen svensk bakgrund Huvudsakligen utländsk bakgrund 54 72* 61 46 28 39 Total 100 100 100 Klass (n=122) Arbetare, hemmavarande och övriga 67 77 70 Tjänstemän (alla nivåer) 33 23 30 Total 100 100 100 Ålder (n=128) 12-15 44 56 48 16-19 56 44 52 Total 100 100 100 2013-09-24 /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

Ungdomarnas bakgrund Två tredjedelar tidigare placerade Majoriteten akutplacerade Placeringsorsaker skiljer sig åt på grund av kön och etnicitet: - pojkar placerade pga kriminalitet - flickor pga annat socialt nedbrytande beteende - ungdomar med utländsk bakgrund oftare pga brottslighet

Problematik vid inskrivning Mångfacetterad problematik på en rad områden Genomgående könsskillnader Vissa skillnader avseende etnisk bakgrund Klasskillnader ofta kopplade till etnicitet

Familjeproblematik En dryg tredjedel har föräldrar med egen social problematik betydligt vanligare bland flickor och ungdomar med svensk bakgrund En dryg femtedel blir ofta misshandlade (fys och/eller psyk)hemma - vanligare bland flickor, ungdomar med utländsk bakgrund och de från arbetarhem

Kamrater och skola Nästan hälften av ungdomarna har ett problematiskt umgänge peer influence Påtaglig klasskillnad Halva ungdomsgruppen omfattande skolproblem Inga påtagliga skillnader avseende kön, klass och etnicitet

Brottslighet självrapporterad och registrerad Mycket vanligt förekommande över 70 procent säger själva att de begått brott senaste året, en dryg tredjedel mer omfattande brottslighet Könsskillnaderna större gällande registrerad brottslighet Etnisk bakgrund tycks spela roll för de professionellas bedömningar

Alkohol och narkotika Majoriteten har druckit alkohol runt en femtedel har en omfattande konsumtion. Cannabis vanligaste drogen en fjärdedel röker mkt ofta Ålder och etnisk bakgrund spelar roll

Psykiska ohälsa Psykosomatiska besvär, känslomässiga problem och allvarligare psykiska problem Stora och genomgående könsskillnader flickorna mår mycket sämre Etnisk bakgrund spelar roll Ett svagt klassmönster

Vad gjorde samordnarna? Yrkesrollen inte tydligt definierad Uppföljningsmöten var sjätte vecka Överenskommelsen huvuddokumentet Mycket tid lades på samarbete med övriga professionella

Insatser inom ramen för projektet Planering vid utskrivning fanns för de flesta ungdomarna Fortsatt dygnsvård vanligast Visst fokus på skola Inga könsskillnader avseende insatser mot psykisk ohälsa Insatser svåra att upprätthålla över tid

Ungdomarnas situation vid uppföljning Överlag en något bättre situation jämfört med innan placering för gruppen i stort Bottenläge och regression to the mean Små förändringar Den psykiska ohälsan tycks kvarstå i högst grad kön och klass Nollresultat ingen skillnad jämfört med en jämförelsegrupp

Flickor i tvångsvård Omfattande psykisk ohälsa Uppfattas som svåra av personal (se ex. Laanemets & Kristiansen, 2008) Nästan inga riktade insatser efter utskrivning Vad är lämplig vård?

Brottslighet och utländsk bakgrund Inga skillnader i ADAD, mkt små i lagföringsregistret Professionella bedömer konsekvent de olika grupperna olika En samhällelig diskurs gör invandrarkillar till förövare

Varför gick det inte bättre? Bristfällig implementering Fokus på de professionella ungdomen i skuggan Ansvarsfördelning en ekonomisk fråga En svårrehabiliterad grupp Den diskursiva krocken hur förhåller vi oss till dessa ungdomar?

Tack för mig!