Rapport 2015:03 Datum: 2015-09-17 Författare: Thobias Torstensson Invandring och integration i Örebroregionen Statistiskt underlag 2015
Invandring och integration i Örebroregionen Statistiskt underlag 2015 Thobias Torstensson Rapport 2015:03 ISBN: 978-91-980576-8-3 Dnr: 15RS4733
Förord I denna rapport ges en statistisk bild över faktorer som är kopplade till invandringen och integrationen av utrikes födda invånare i Örebro län. Rapporten lyfter fram särskilt viktiga delar så som utbildning och arbetsmarknad men ger även en demografisk bild. Behovet av ett statistiskt underlag på området har lyfts fram i samtal mellan Region Örebro län och länets kommuner inom ramen för projekt Analyssamverkan. Genom att sammanställa aktuell statistik ökar vi insikten i de möjligheter och utmaningar som Örebroregionen möts av när andelen invånare med utländsk bakgrund ökar. Förhoppningen är att årliga sammanställningar av det här slaget ska öka medvetenheten kring området samt skapa en naturlig utgångspunkt för frågorna i det regionala planerings- och uppföljningsarbetet. Målgruppen är politiker och tjänstemän i Örebro läns kommuner och vid Region Örebro län. Rapporten är framtagen av Thobias Torstensson, projektledare för Analyssamverkan. Petter Arneback Regional utvecklingsdirektör Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 3 (106)
Innehåll Sammanfattning... 5 Disposition... 6 Källor... 6 Örebro län... 7 Askersunds kommun... 19 Degerfors kommun... 26 Hallsbergs kommun... 33 Hällefors kommun... 40 Karlskoga kommun... 47 Kumla kommun... 54 Laxå kommun... 61 Lekebergs kommun... 68 Lindesbergs kommun... 75 Ljusnarsbergs kommun... 82 Nora kommun... 89 Örebro kommun... 96 Variabelbeskrivning... 103
Sammanfattning Omkring 14 procent av invånarna i Örebro län är födda i ett annat land än Sverige, en andel som förväntas stiga i och med en fortsatt hög nettoinvandring de kommande åren. Enligt SCB:s prognoser förväntas nettoinvandringen uppgå till närmare 65 000 personer år 2020 på nationell nivå, för att sedan sjunka fram till år 2060. De nationella prognoserna speglar utvecklingen i Örebro län de senaste åren med ett stigande positivt utrikes flyttnetto. Över den senaste treårsperioden har nettot mellan det antal som invandrar och utvandrar ökat från omkring 2 000 personer till närmare 2 800 personer per år. Samtidigt som allt fler invandrar till länet går länet back på flyttningar inom landet. Länets positiva befolkningsutveckling de senaste åren har alltså varit helt beroende av invandringen. Samtidigt är de utrikes föddas generella flyttmönster en av huvudorsakerna till att nettot mellan in- och utflyttningar till övriga landet är negativt. Något som är genomgående för de observationer som gjorts i arbetet med den här rapporten är att utrikes födda är mer benägna att flytta från länet än till, vilket får stora effekter på länets befolkningsutveckling. Den största in- och utflyttningen av utrikes födda invånare sker till och från storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland samt i viss utsträckning till grannlänen. Utbildningsnivån hos de utrikes födda i länet är generellt sett hög och ligger i många fall i paritet med eller över den hos de inrikes födda. Vanligt förekommande utbildningsinriktningar är kopplade till branscher där det råder brist på arbetskraft så som teknik och hälso- och sjukvård. Trots att utbildningsnivån i många fall är hög och motsvarar det som eftersöks på arbetsmarknaden är sysselsättningsgraden (i arbete eller studier) för utrikes födda i länet omkring 60 procent. Motsvarande siffra för inrikes födda är 85 procent. Fördelningen mellan sektorerna där yrkesverksamma utrikes födda är sysselsatta skiljer sig till viss del åt från de inrikes födda. En tydlig skillnad är att utrikes födda i något större utsträckning är verksamma i servicebranscher så som hotell och restaurang och handel, jämfört med inrikes födda. I likhet med inrikes födda kvinnor är de utrikes födda överrepresenterade inom vård och omsorgsyrken. Här visar också statistiken att utrikes födda män arbetar med vård och omsorg i betydligt större utsträckning än de inrikes födda. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 5 (106)
När det gäller förutsättningar till utbildning visar statistiken på en tydlig skillnad mellan in- och utrikes födda länsinvånare. Bland 16-åringarna i länet är skillnaden mellan andelen behöriga till gymnasieskolan mycket stor, omkring 40 procentenheter, mellan inrikes och utrikes födda. Även om kvinnor i högre utsträckning når behörighet än män bland de utrikes födda är nivåerna långt under de för inrikes födda. Detsamma gäller för behörighet till högskola där skillnaderna mellan in- och utrikes födda återupprepar sig. Här finns en av de största utmaningarna i länet. Sammanfattningsvis ger den här rapporten en statistisk bild av invandrings- och integrationsläget i Örebro län som ramar in områden där tidigare kända utvecklingsbehov finns, synliggör nya områden med behov av utveckling samt synliggör de oanvända resurser som finns i den växande delen av befolkningen som har utländsk bakgrund. Disposition Rapporten är uppdelad i ett avsnitt per kommun. Inledningsvis följer ett avsnitt som behandlar Örebro län i sin helhet. Detta avsnitt innehåller variabler som inte återfinns i respektive kommunavsnitt. Skillnaderna mellan det regionsövergripande avsnittet och kommunernas beror på att en del av variablerna inte lämpat sig för att bryta ner på de små populationer som uppstår i några av länets mindre kommuner. Varje enskilt avsnitt är uppdelat på tre delkategorier: demografi, sysselsättning och utbildning samt boende och socioekonomi. Alla avsnitt är disponerade på samma sätt och inkluderar samma variabler, förutom ovan nämnda skillnader mellan region och kommunavsnitten. Sist i rapporten finns en variabelbeskrivning. Källor Allt statistiskt material har inhämtats från Region Örebro läns statistikdatabas som tillhandahålls av SCB och som därefter bearbetats. 6 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Örebro län Demografi Befolkningens födelseland Land 2012 2013 2014 Finland 5 494 5 354 5 251 Irak 3 771 3 800 3 855 Somalia 2 518 2 954 3 047 Bosnien- Hercegovina 2 192 2 194 2 190 Syrien 1 337 1 641 2 571 Örebro län har en stor, om än minskade, del av befolkningen med ursprung i Finland. Finnarna invandrade i regel till Sverige och länet under andra hälften av 1900-talet. De övriga fyra vanligaste födelseländerna är Irak, Somalia, Bosnien-Hercegovina och Syrien, länder som drabbats av konflikter de senaste 20 åren vilket föranlett flyktingströmmar. Utrikes födda invånare i andel av befolkningen Övriga Asien och Oceanien 14,01 % Sydostasien Norden Mellanöstern EU28 Sydamerika Nordamerika Östafrika Övriga Afrika Forna Jugoslavien Övriga Europa Av invånarna i Örebro län är 14 procent utrikes födda. De som är födda i EU och Norden utgör 30 procent av populationen därefter följer gruppen Mellanöstern med 25 procent. Grupperna Mellanöstern och Östafrika har kommit att utgöra en större del av den utrikes födda befolkningen de senaste åren. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 7 (106)
Befolkningsförändring 2012-14 3000 2500 2000 2757 2415 2028 1500 1000 500 206 156 505 2012 2013 2014 0-500 -1000-289 -520-561 Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Födelsenetto Befolkningsökningen i Örebro län beror på ett högt utrikes flyttnetto tillsammans med ett positivt födelsenetto. Inrikes flyttnettot är genomgående negativt de senaste tre åren. Baserat på SCB:s nationella befolkningsprognoser väntas födelsenettot vara fortsatt positivt och ökande. Samtidigt väntas det utrikes flyttnettot stanna på liknande eller högre nivåer över en överskådlig framtid. Inrikes flyttnetto hos utrikes födda 2012 2013 2014 0-50 -100-150 -20-56 -44-7 -58-93 -21-25 -21-53 -102-126 -200-250 -176-199 -300-350 -400-450 -382 0 år - 6 år 7 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 25 år 26 år - 64 år Trenden de tre senaste åren visar att utrikes födda flyttar från Örebro län i hög utsträckning. Utflyttningen av utrikes födda orsakar det totalt sett negativa inrikes flyttnettot. Denna statistik ska inte förväxlas med in- och utvandring, utan gäller de som är födda utrikes och flyttar till orter utanför Örebro län. 8 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Åldersspridning hos utrikes födda efter invandringsår 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år 65< år 2011 2012 2013 2014 Åldersspridningen hos de invandrade är förhållandevis jämn sett över de senaste fyra åren. Merparten av de som invandrar till Örebro län är i arbetsför ålder. Få äldre invandrar till länet. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 9 (106)
Följdflyttningar hos nyinvandrade Utflyttningar inom tre år efter folkbokföring i andel av populationen 10 9 8 7 6 5 4 74% 6 4% 9% 17% 23% Kvar i kommunen Utflyttad till länet Utflyttad till övr. landet 2009-2011 2012-2014 3% Ej folkbokförd Statistiken avser de utrikes födda som haft någon av kommunerna i Örebro län som första folkbokföringsort under åren 2009-11 respektive 2012-14. Från att närmare 75 procent av de som invandrat 2009-11 bott kvar i sin första folkbokföringsort sjönk andelen till 65 procent den följande treårsperioden. Av de som flyttar från sin första folkbokföringsort i länet inom tre år flyttar flest till orter utanför länet. Följdflyttningar hos nyinvandrade Inflyttade till Region Örebro län i antal 150 130 110 90 70 50 30 10-10 2009-2011 2012-2014 Digrammet visar de som invandrat till Sverige under åren 2009-11 respektive 2012-14 och som sedan flyttat till Örebro län från sin första folkbokföringsort. Statistiken visar på störst inflyttning från storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland samt grannlänen. Ett större antal har också valt att flytta hit från Norrbotten de senaste sex åren. 10 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Sysselsättning och utbildning Andelen utrikes födda 19-64 år i arbete eller studier efter invandringsår 10 92% 89% 9 8 7 6 56% 5 49% 52% 5 46% 41% 47% 4 31% 22% 19% 2009 2010 2011 2012 2013 Inrikes födda Män Kvinnor I förhållande till inrikes födda är de utrikes födda sysselsatta i betydligt lägre utsträckning. Sett till samtliga invandringsår är kvinnor i lägre andel sysselsatta än män. 2013 var cirka två av tio sysselsatta under samma år som de fick permanent uppehållstillstånd i Sverige. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 11 (106)
Vanligaste utbildningsinriktning hos utrikes födda respektive inrikes födda 16-74 år i andel av de utbildade Män Utrikes födda Inrikes födda Utbildning Andel Utbildning Andel Bred, generell utbildning 42,98 % Teknik och teknisk industri 29,87 % Teknik och teknisk industri 20,61 % Bred, generell utbildning 27,27 % Företagsekonomi, handel och administration 6,18 % Samhällsbyggnad och byggnadsteknik Hälso- och sjukvård 5,27 % Företagsekonomi, handel och administration Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 8,58 % 7,83 % 3,08 % Pedagogik och lärarutbildning 3,83 % Bland de fem vanligaste utbildningsinriktningarna hos män i länet återfinns fyra hos både in- och utrikesfödda. Hälso- och sjukvårdsutbildningar tillhör de fem vanligaste inriktningarna hos de utrikes födda männen, hos de inrikes födda tar pedagogisk utbildningsinriktning plats bland de fem vanligaste. Vanligast för utrikes födda är breda och generella utbildningar, hos inrikes födda är utbildning inom teknik och teknisk industri vanligast. Kvinnor Utrikes födda Inrikes födda Utbildning Andel Utbildning Andel Bred, generell utbildning 40,78 % Hälso- och sjukvård 15,85 % Företagsekonomi, handel och administration 10,43 % Bred, generell utbildning 24,82 % Hälso- och sjukvård 18,43 % Företagsekonomi, handel och administration 14,10 % Pedagogik och lärarutbildning 6,48 % Pedagogik och lärarutbildning 10,62 % Personliga tjänster 4,74 % Socialt arbete och omsorg 7,59 % De vanligaste utbildningsinriktningarna hos utrikes respektive inrikes födda kvinnor i länet är identiska sett till de fyra vanligaste, därefter skiljer sig den femte vanligaste utbildningsinriktningen åt. Bland de utrikes födda tillhör personliga tjänster de fem vanligaste och hos inrikes födda är socialt arbete och omsorg den femte vanligast. 12 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Arbetssektor hos utrikes födda 18-64 år i andel av den sysselsatta populationen Utrikes födda män Inrikes födda män 2 21% 12% 11% 11% 9% 2 24% 14% 14% 7% 6% Tillverkning är den vanligaste sysselsättningssektorn för såväl utrikes som inrikes födda män i länet, därefter skiljer sig de vanligaste sektorerna åt. Bland utrikes födda män står servicesektorn för 34 procent av sysselsättningen, jämfört med de inrikes födda är denna siffra högre. Utrikes födda kvinnor Inrikes födda kvinnor 4 3 2 38% 14% 8% 7% 6% 4 3 2 17% 11% 8% 7% Kvinnor i länet är dominerande i vård- och omsorgsyrken, detta gäller såväl för utrikes som inrikes födda. Närmare var fjärde utrikes född kvinna i länet är sysselsatt inom vård och omsorg. Motsvarande siffra för inrikes födda är var tredje. Den näst vanligaste sysselsättningssektorn är utbildning för både inrikes och utrikes födda. Till skillnad från utrikes födda män tillhör yrken inom offentlig förvaltning de fem vanligaste för kvinnor. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 13 (106)
Högsta utbildningsnivå hos utrikes födda efter födelseregion 2014 Män Gymnasial 6 5 5 4 37% 37% 29% 29% 28% 28% 24% 23% 23% Eftergymnasial 5 4 4 3 2 4 37% 3 29% 2 24% 23% 14% 12% 11% Sammantaget är utbildningsnivån lägst hos de utrikes födda männen från Östafrika och Sydostasien, gruppen Norden ligger dock i paritet med dessa två avseende eftergymnasial utbildning. De grupper som har högst utbildning är Nord- och Sydamerika. Även gruppen Övriga Afrika har en betydande andel högutbildade. 14 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Högsta utbildningsnivå hos utrikes födda efter födelseregion 2014 Kvinnor Gymnasial 5 4 4 3 2 41% 34% 33% 32% 28% 2 2 24% 22% 19% 19% Eftergymnasial 5 4 4 3 2 4 44% 43% 38% 33% 2 23% 23% 19% 6% Utrikes födda kvinnor är generellt sett högutbildade i något högre utsträckning än de utrikes födda männen. I likhet med männen tillhör kvinnor födda på de amerikanska kontintenterna de mest högutbildade. Grupperna Sydostasien och Östafrika har lägst andel med gymnasium eller högskola som höst avslutade utbildning. Kvinnor från Östafrika är den grupp som har absolut lägst andel högutbildade. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 15 (106)
Andelen 16-åringar behöriga till gymnasieskolan - 2014 83% 87% 86% 72% 42% 29% Inr. födda män Inr. födda kvinnor Inr. födda m. utrikes föräldrar män Inr. födda m. utrikes föräldrar kvinnor Utr. födda män Utr. födda kvinnor En jämförelse av behöriga till gymnasieskolan nedbrutet i ursprung och kön visar att kvinnor i högre utsträckning än män når behörighet. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda är tydlig, där betydligt färre utrikes födda når behörighet. I en jämförelse mellan inrikes födda och de som är inrikes födda med utrikes födda föräldrar är skillnaderna mindre, särskilt mellan kvinnor. Andelen 19-åringar behöriga till högskolan - 2014 6 54% 41% 41% 24% Inr. födda män Inr. födda kvinnor Inr. födda m. utrikes föräldrar män Inr. födda m. utrikes föräldrar kvinnor Utr. födda män Utr. födda kvinnor Skillnaderna i vilka som når behörighet till högskolan är stora. Statistiken är baserad på de som fyllde 19 år under 2014, det år då de flesta går ut gymnasieskolan. Kvinnor oavsett bakgrund når i större utsträckning behörighet till högskolan än män. De utrikes födda 19-åringarna når i betydligt lägre utsträckning behörighet än både inrikes födda och de som är inrikes födda med utrikes födda föräldrar. Värt att notera är att statistiken inkluderar utrikes födda oavsett vistelsetid i landet. Förutsättningarna inom populationen kan därför variera kraftigt. 16 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Boende och socioekonomi Andelen ensamstående föräldrar befolkningen över 18 år 14,0 13, 12,0 10,0 8,0 7,08% 6,0 4,0 2,0 2,82% 2,71% 0,0 Män Kvinnor Utrikes födda Inrikes födda Det är betydligt vanligare att utrikes födda kvinnor är ensamstående föräldrar än inrikes födda. Andelen ensamstående utrikes födda är över sex procentenheter större än motsvarande andel för inrikes födda. Bland män är skillnaden mellan in- och utrikes födda liten. Män är dessutom ensamstående förälder i betydligt lägre utsträckning än kvinnor. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 17 (106)
Boendeform 10 9 8 7 6 5 4 59% 6 28% 27% 12% 2% 2% Småhus Bostadsrätt Flerbostadshus Övriga / IU Utrikes födda Inrikes födda I en jämförelse mellan inrikes och utrikes födda och deras boendeformer framgår det att utrikes födda är överrepresenterade i flerbostadshus samtidigt som inrikes födda i större utsträckning bor i småhus. Sett till de boende i bostadsrättsföreningar är skillnaden mindre. 18 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Askersunds kommun Från vänster: Cees, Femke, Nynke, Niels och Hilde Groenewegen framför växthuset i Karintorp. Foto: Erik Gunnarsson, Bild & Kultur Skyllberg Familjen Groenewegen lämnade Holland för att ta över Karintorps tomatodling. Nu bor de i ett rött hus med vita knutar i Karintorp utanför Åsbro. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 19 (106)
Demografi Befolkningens födelseland Land 2012 2013 2014 Finland 145 143 140 Tyskland 60 56 55 Syrien 5 83 83 Norge 47 46 40 Thailand 31 31 30 Askersunds kommun har i likhet med övriga landet sett en stor ökning av invånare med ursprung i Syrien de senaste åren. Den största ursprungsgruppen är dock finländare som mestadels invandrade under 1960 och 70-talen. Under 2000-talet har inflyttningen av människor med ursprung i Tyskland och Norge gjort att de tillhör de vanligaste ursprungsländerna bland kommunens utrikes födda. Utrikes födda invånare i andel av befolkningen Övriga Asien och Oceanien 6,66 % Sydostasien Sydamerika Nordamerika Mellanöstern Norden Östafrika Övriga Afrika EU28 Övriga Europa Forna Jugoslavien Utrikes födda utgör 6,66 procent av den totala befolkningen i Askersunds kommun vilket är under länsnivån på 14 procent. Större delen av den utrikes födda befolkningen utgörs av människor med ursprung i Europa. Gruppen med ursprung i Mellanöstern har ökat som en följd av den större invandringen från Syrien. 20 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Befolkningsförändring 2012-14 250 227 200 150 134 100 50 0-50 -100 12 41-22 -60-23 2012 2013 2014-150 -200-250 -143-184 Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Födelsenetto Över treårsperioden tappar Askersunds kommun 18 invånare, detta trots ett växande positivt utrikes flyttnetto. Mellan 2012 och 2014 mångdubblades det positiva utrikes flyttnettot, samtidigt var utflyttningen från kommunen betydligt större än inflyttningen två av de tre senaste åren. Sedan våren 2002 har Askersunds kommun delat ut pallar till de barn i kommunen som fötts eller adopterats året innan. Foto: Henrik Olofsson Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 21 (106)
Flyttnetto hos utrikes födda Länet Landet 20 0-20 -40 1-2 -4-4 -1-17 3-2 2-5 -3-3 -3-4 -12-2 -3-7 -6-5 1-4 -20-20 3-2 -4-4 -47-60 -80-67 -100-120 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år Utbrutet visar det inrikes flyttnettot för utrikes födda, det vill säga förhållandet mellan det antal utrikes födda som flyttar in respektive ut från kommunen, att fler utrikes födda väljer att flytta från kommunen än till. Åldersspridning hos utrikes födda efter invandringsår 70 60 50 40 30 20 10 0 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år 65< år 2011 2012 2013 2014 Större delen av de som invandrat till kommunen de tre senaste åren är i vuxen ålder. I de yngre åldrarna är det vanligaste åldersspannet 7-15 år. I den äldre ålderskategorin över 65 år är det liten eller ingen invandring de senaste åren till kommunen. 22 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Följdflyttningar hos nyinvandrade Utflyttningar inom tre år efter folkbokföring i andel av populationen 10 9 8 7 6 5 4 79% 36% 4% 18% 4 8% Kvar i kommunen Utflyttad till länet Utflyttad till övr. landet 1% Ej folkbokförd 2009-2011 2012-2014 Mellan de två treårsperioderna minskade andelen nyinvandrade som bodde kvar i kommunen kraftigt. Från att närmare åtta av tio bodde kvar i kommunen 2011 minskade det till knappt fyra av tio 2014. Av de som lämnar kommunen flyttade en allt större andel till orter utanför länet 2012-14 jämfört med perioden 2009-11. Sysselsättning och utbildning Andelen utrikes födda 19-64 år i arbete eller studier efter invandringsår 10 9 8 7 6 5 4 9 91% 87% 83% 7 67% 6 57% 38% 4 6% 7% 2009 2010 2011 2012 2013 Inrikes födda Män Kvinnor Avseende sysselsättning i arbete och studier ligger Askersund över länsnivån i sex årgångar av tio. Det är speciellt andelen sysselsatta män som är högt i förhållande till länsnivån. Samtidigt är andelen sysselsatta kvinnor lägre sett till tre av fem invandringsår. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 23 (106)
Arbetssektor hos utrikes födda 18-64 år i andel av den sysselsatta populationen Utrikes födda män Inrikes födda män 2 7% 7% 2 2 17% 12% 9% 8% Den största andelen utrikes födda män i Askersunds kommun arbetar inom tillverkning och handelssektorerna. I förhållande till länet är jordbruk, jakt och jordbrukssektorn samt utvinning av mineral vanligare sektorer för sysselsättning. Bland utrikes födda män tillhör jordbruk, jakt och skogsbruk de vanligaste sektorerna vilket inte är fallet för inrikes födda. Utrikes födda kvinnor Inrikes födda kvinnor 2 24% 13% 11% 9% 8% 2 29% 11% I likhet med länet i övrigt är vård och omsorgssektorn även den vanligaste bland utrikes födda kvinnor i Askersunds kommun. Det är däremot en något högre andel inrikes födda kvinnor som arbetar med vård och omsorg, vilket skiljer sig från en del kommuner i övriga länet. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda i en jämförelse av de vanligaste sysselsättningssektorerna består i att utrikes födda i större utsträckning är sysselsatta inom hotell och restaurang. 24 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Boende och socioekonomi Andelen ensamstående föräldrar befolkningen över 18 år 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2,69% Män 2,47% 7,59% Kvinnor 6,36% Utrikes Inrikes Andel ensamstående föräldrar bland de utrikes födda ligger på liknande nivåer som länet avseende män, andelen ensamstående kvinnor är dock betydligt lägre i Askersunds kommun än i länet. Boendeform 10 9 8 7 6 5 4 7 56% 3 17% 4% 3% Småhus Bostadsrätt Flerbostadshus Övriga / IU Utrikes födda Inrikes födda I förhållande till länet bor fler utrikes födda i småhus och en lägre andel i flerbostadshus i Askerunds kommun. Få bor i bostadsrätter och det är också i den boendeformen som de minsta skillnaderna mellan in- och utrikesfödda återfinns. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 25 (106)
Degerfors kommun Trädgården är det stora intresset för Esko och Kaarina Töyrylä. Esko och Kaarina Töyrylä kom till Sverige 1960 respektive 1963. Båda var efterfrågade och fick arbete dagen efter ankomst. De träffades i Borås där Kaarina var sömmerska och Esko var plåtslagare/svetsare. 1972 flyttade de till Degerfors då de ville bo på en mindre ort som inte var så stökig. Trädgården med 1500 perenner och bortåt 300 olika träd och buskar har gjort Esko och Kaarina till kända ansikten i regionen. Regelbundet tar de emot busslaster med besökare som kommer för att se på olika växter. Trädgården är ett gemensamt intresse. Esko är sedan 17 år ordförande i Degerfors Trädgårdsförening där han leder studiecirklar i trädgårdsskötsel och Kaarina är kassör i föreningen sedan 12 år tillbaka. - Oj vad mycket vänner och bekanta vi fått genom föreningen. Degerfors har gett oss mycket livskvalitet säger de båda. 26 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Demografi Befolkningens födelseland Land 2012 2013 2014 Finland 350 339 325 Thailand 64 66 73 Eritrea 42 57 92 Jugoslavien 59 58 56 Danmark 28 27 28 Den utrikes födda befolkningen i Degerfors kommun har till stor del Finland som födelseland, något som bottnar i en betydande invandring under 1900-talets andra hälft. Grupperna med Eritrea och Thailand som födelseland är de som ökade mest under treårsperioden, 2012-14. Utrikes födda invånare i andel av befolkningen Övriga Asien och Oceanien 12,64 % Sydostasien Mellanöstern Norden Sydamerika Nordamerika Östafrika Övriga Afrika EU28 Övriga Europa Forna Jugoslavien Andelen utrikes födda av Degerfors befolkning ligger strax under länsnivån (14 procent). Mer än hälften av de utrikes födda har sitt ursprung i ett europeiskt land. Andelen födda i Östafrika står för den största ökningen i likhet med flera andra kommuner. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 27 (106)
Befolkningsförändring 2012-14 80 59 60 45 40 23 20 35 31 0-20 -40-60 -80-100 -35-46 -59-74 Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Födelsenetto 2012 2013 2014 I motsats till flera andra kommuner i länet har Degerfors visat på ett positivt inrikes flyttenetto de senaste två åren. Samtidigt har kommunen ett negativt födelsenetto. Att det positiva utrikes flyttnettot nästintill halverats de senaste två åren jämfört med 2012 bidrar till att befolkningen totalt sett har minskat under perioden. Flyttnetto hos utrikes födda Länet Landet 50 40 30 20 10 0-10 4 2 35 2 16 2 4 0 1 0 2 5 1 1 6 8-2 -1 1-3 0 2 3 5-2 -5-1 -1-4 -2 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år Tittar man på de utrikes föddas flyttrörelser in och ut från Degerfors kommun till övriga landet ser man att inflyttningen av utrikes födda är en starkt bidragande orsak till det positiva inrikes flyttnettot för kommunen. 28 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Åldersspridning hos utrikes födda efter invandringsår 60 50 40 30 20 10 0 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år 65< år 2011 2012 2013 2014 Bland de som invandrade 2011-13 var åldersspridningen förhållandevis jämn. Under 2014 ökade delen invandrare i vuxen ålder. I de yngre åldrarna är åldersspannet 16-19 år vanligast. Följdflyttningar hos nyinvandrade Utflyttningar inom tre år efter folkbokföring i andel av populationen 10 9 8 7 6 5 4 83% 81% 3% 11% 9% Kvar i kommunen Utflyttad till länet Utflyttad till övr. landet 6% 6% 3% Ej folkbokförd 2009-2011 2012-2014 I jämförelse med flera andra av länets kommuner väljer nyinvandrade att stanna kvar i Degerfors i större utsträckning, efter tre år bor fyra av fem kvar i kommunen. Degerfors kommun har en förhållandevis liten följdflyttning till både övriga länet och landet. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 29 (106)
Sysselsättning och utbildning Andelen utrikes födda 19-64 år i arbete eller studier efter invandringsår 10 9 88% 86% 8 7 6 59% 5 47% 46% 38% 4 31% 33% 23% 26% 13% 6% 2009 2010 2011 2012 2013 Inrikes födda Män Kvinnor Nyligen invandrade i Degerfors kommun är i lägre grad sysselsatta jämfört med länsnivån. I två av tio fall är andelen sysselsatta högre än länsnivån. Andelen utrikes födda män ligger närmare den generella nivån i länet än kvinnor, som i betydligt lägre grad är sysselsatta jämfört med länsnivån. 30 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Arbetssektor hos utrikes födda 18-64 år i andel av den sysselsatta populationen Utrikes födda män Inrikes födda män 4 4 3 2 43% 9% 5 4 4 3 2 43% 14% 9% En betydande del av de utrikes födda männen i Degerfors kommun som har sysselsättning i form av arbete är verksamma inom tillverkningssektorn. Denna andel är densamma som för inrikes födda män. Det är vanligare att utrikes födda män arbetar inom servicebranscher så som hotell och restaurang samt vård och omsorg än inrikes födda. Utrikes födda kvinnor Inrikes födda kvinnor 3 2 32% 14% 13% 9% 3 2 33% 14% 11% 9% Vård och omsorgssektorn är den vanligaste sysselsättningssektorn får såväl inrikes som utrikes födda kvinnor. I förhållande till den stora andel män som är verksamma inom tillverkningssektorn är andelen kvinnor i denna sektor låg. Bland utrikes födda är hotell och restaurangsektorn bland de vanligaste. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 31 (106)
Boende och socioekonomi Andelen ensamstående föräldrar befolkningen över 18 år 14,0 12,0 12, 10,0 8,0 7,8 6,0 4,0 2,0 2,33% 3,0 0,0 Män Kvinnor Utrikes Inrikes Både utrikes födda kvinnor och män är i något mindre utsträckning ensamstående föräldrar än i länet som helhet. Däremot är utrikes födda kvinnor ensamstående föräldrar i betydligt högre utsträckning än inrikes födda. Boendeform 10 9 8 7 6 5 4 76% 57% 36% 7% 2% 2% Småhus Bostadsrätt Flerbostadshus Övriga / IU Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda i Degerfors kommun är i något större utsträckning boende i småhus än flera andra kommuner i länet. Avseende boendeformen flerbostadshus är de utrikes födda överrepresenterade i förhållande till inrikes födda. Få bor i bostadsrätt i kommunen vilket gör skillnaderna mellan in- och utrikes födda liten. 32 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Hallsbergs kommun Uran, Sahit och Neron Zeka flyttade alla med när postterminalen flyttade från Karlstad till Hallsberg. Neron Zeka bor i en hyresrätt i centrala Hallsberg tillsammans med sin fru, dotter och sin mamma. Han är maskinoperatör och jobbar som reklambladare på Postnord. - Min familj kom 1999 från Kosovo först till Säffle och sedan till Karlstad. Min pappa Sahit jobbade på Posten och inbjöd mig till en pingisturnering som de arrangerade. Jag var ganska duktig på pingis så jag kom och tittade och spelade lite. Strax efteråt hade de mycket att göra och jag hoppade in några dagar. Jag trivdes och blev kvar. Min brorsa Uran hjälpte också till ibland. När Karlstads terminal stängde ner flyttade de till Hallsberg och fick jobb alla tre. - Jag är stolt och trivs över mitt jobb på Postnord. Det var lite tufft att flytta från Karlstad till Hallsberg, vi var bara ett par stycken som flyttade med företaget. Nu trivs jag mer och mer i. Jag hade tur som fick en bra lägenhet för det är svårt att få större lägenheter här. - På fritiden är jag ledsagare åt en kille. Det har blivit ett sätt att umgås. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 33 (106)
Demografi Befolkningens födelseland Land 2012 2013 2014 Irak 228 225 225 Finland 235 223 219 Myanmar 108 103 97 Bosnien/Hercegovina 96 92 93 Thailand 89 88 90 Den största gruppen utrikes födda utgörs av de med bakgrund i Irak och Finland. I kommunen finns också en större grupp med ursprung i Sydostasien. Inget av de fem vanligaste födelseländerna har ökat i någon större utsträckning de senaste åren, istället har en viss minskning skett. Utrikes födda invånare i andel av befolkningen Övriga Asien och Oceanien 11,11 % Sydostasien Norden EU28 Mellanöstern Östafrika Sydamerika Nordamerika Övriga Europa Övriga Afrika Forna Jugoslavien Drygt 11 procent av invånarna i Hallsbergs kommun är födda i utlandet (14 procent i länet). Mellanöstern utgör den största ursprungsgruppen i Hallsbergs kommun, detta till stor del på grund av den del av befolkningen som är född i Irak. Europeiska länder står för knappt hälften av alla utrikes födda. 34 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Befolkningsförändring 2012-14 100 89 80 60 61 40 20 0 14 33 2012 2013 2014-20 -40-23 -27-27 -28-31 Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Födelsenetto Det positiva utrikes flyttnettot gör att kommunen också har en totalt sett positiv befolkningsutveckling sett över treårsperioden, 2012-14. Om in- och utvandringen exkluderas slutar kommunen på -122 invånare över treårsperioden. Flyttnetto hos utrikes födda Länet Landet 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 23 1 8 5 3 9 2 2 3 1 1 5 6 2 1-2 0 0-2 -3-5 -3-2 -1-6 -1-1 -9-11 -2 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år Det inrikes flyttnettot hos utrikes födda i Hallsbergs kommun har varit förhållandevis jämt över treårsperioden. Under 2014 ökade inflyttningen av utrikes födda från övriga landet i förhållande till utflyttningen. Till skillnad från flera andra kommuner i landet har Hallsbergs kommun en större inflyttning av utrikes födda än utflyttning. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 35 (106)
Åldersspridning hos utrikes födda efter invandringsår 70 60 50 40 30 20 10 0 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år 65< år 2011 2012 2013 2014 Åldersspridningen hos de utrikes födda följer ett liknande mönster i Hallsbergs kommun som i övriga länet. Flest invandrar i vuxen ålder samtidigt som få äldre invandrar och antalet unga ligger på en jämnare nivå. Följdflyttningar hos nyinvandrade Utflyttningar inom tre år efter folkbokföring i andel av populationen 10 9 8 7 6 5 4 81% 7 13% 7% 3% 3% 3% Kvar i kommunen Utflyttad till länet Utflyttad till landet Ej folkbokförd 2009-2011 2012-2014 Nyinvandrade utrikes födda stannar kvar i Hallsbergs kommun i något större utsträckning än i länet generellt. En större andel valde att flytta till en annan kommun i länet under den senaste treårsperioden. De som flyttar från kommunen kort efter invandring gör det i större utsträckning till orter utanför länet än inom. 36 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Sysselsättning och utbildning Andelen utrikes födda 19-64 år i arbete eller studier efter invandringsår 10 9 8 7 6 5 4 92% 86% 59% 6 6 61% 41% 4 27% 19% 2009 2010 2011 2012 2013 Inrikes födda Män Kvinnor Sysselsättningsgraden för både män och kvinnor ligger över länsnivån för de som invandrat under 2009 och 2010. Andelen kvinnor som invandrade nämnda åren och som var i sysselsättning översteg andelen sysselsatta män vilket är ovanligt. De som invandrat 2011-12 är dock i lägre utsträckning sysselsatta än den generella nivån i länet. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 37 (106)
Arbetssektor hos utrikes födda 18-64 år i andel av den sysselsatta populationen 3 2 Utrikes födda män 33% 13% 9% 9% 8% 3 2 Inrikes födda män 24% 16% 16% 14% Vanligaste arbetssektorn för utrikes födda män i Hallsbergs kommun är tillverkning följt av handel. Cirka sju av tio utrikes födda i kommunen är sysselsatta i någon av de fem vanligaste sektorerna. De vanligaste sysselsättningssektorerna är liknande för in- och utrikesfödda även om fördelningen mellan dem ser något annorlunda ut. Utrikes födda kvinnor Inrikes födda kvinnor 3 2 31% 11% 8% 7% 3 2 29% 17% 13% 8% Utrikes födda kvinnor i Hallsbergs kommun arbetar i stor utsträckning i vård och omsorgsrelaterade yrken vilket speglar bilden för övriga länet och för inrikes födda kvinnor. Över hälften av de utrikes födda kvinnorna är sysselsatta i någon av de fem vanligaste sektorerna. 38 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Boende och socioekonomi Andelen ensamstående föräldrar befolkningen över 18 år 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 3,14% Män 3,04% 8,76% Kvinnor 7,93% Utrikes Inrikes Hallsbergs kommun har en betydligt lägre del ensamstående mammor jämfört med länet generellt samtidigt som andelen ensamstående pappor är något högre. I likhet med länet i övrigt är kvinnor ensamstående föräldrar i betydligt högre utsträckning än män oavsett bakgrund. Boendeform 10 9 8 7 6 5 4 74% 51% 44% 19% 4% 6% 1% 2% Småhus Bostadsrätt Flerbostadshus Övriga / IU Utrikes födda Inrikes födda Hälften av de utrikes födda i Hallsbergs kommun bor i flerbostadshus vilket kan jämföras med de inrikes födda där endast två av tio bor i flerbostadshus. Förhållandevis få bor i bostadsrätter i kommunen sett till både in- och utrikesfödda. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 39 (106)
Hällefors kommun Marlina Ibrahim Marlina Ibrahim kom till Hällefors för 15 år sedan. Hon bor här med sin man Abdul Rahman och deras fem barn, Rahmatillah, Ainul Marziah, Abdul Khalid, Abu Syawal och Muhammad Nasir. Innan familjen kom till Sverige bodde de i Malaysia i tio år efter att ha flytt från oroligheter i Acehprovinsen i Indonesien. Jag jobbar på Hällefors folkhögskola som assistent och lokalvårdare. Mina arbetskamrater är bra och jag trivs. Marlina uppskattar Hällefors fina natur och hon går gärna ut i skogen och plockar svamp. Min son Abu Syawal spelar fotboll och mina barn tycker om att bada här på sommaren. 40 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Demografi Befolkningens födelseland Land 2012 2013 2014 Finland 394 391 384 Somalia 95 93 116 Tyskland 75 72 72 Nederländerna 66 69 66 Norge 54 52 55 I likhet med flertalet andra kommuner i länet har Hällefors en stor grupp invånare med ursprung i Finland. Sedan 2012 har kommunen haft en ökning av invånare med Somalia som födelseland. Utrikes födda invånare i andel av befolkningen Övriga Asien och Oceanien 16,81 % Sydostasien Mellanöstern Sydamerika Norden Nordamerika Östafrika Övriga Afrika EU28 Övriga Europa Forna Jugoslavien Knappt 17 procent av kommunens invånare har sitt ursprung i ett annat land (14 procent i länet). Merparten är födda i ett annat europeiskt land, därefter är Östafrika det vanligaste ursprunget. I kommunen finns två förhållandevis stora grupper med Tyskland och Nederländerna som födelseland. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 41 (106)
Befolkningsförändring 2012-14 150 100 76 50 109 110 0-50 -100-150 -200-59 -64-57 -60-95 -163 Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Födelsenetto 2012 2013 2014 Hällefors har för perioden genomgående negativt inrikes flyttnetto och födelsenetto som tillsammans bidrar till ett tapp på närmare 500 invånare. I och med ett positivt utrikes flyttnetto begränsas det totala tappet i befolkning till omkring 200 invånare. Flyttnetto hos utrikes födda Länet Landet 5 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 -40 0 1 2-2 1 0-6 -3-2 -7-4 -2-2 -2-3 -3-2 -4-6 -8-10 -9-7 -14-8 -6-10 -24-17 -29 201220132014201220132014201220132014201220132014201220132014 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år En betydande del av det negativa inrikes flyttnettot beror på att utrikes födda väljer att flytta ifrån kommunen. År 2013 var flyttnettot för utrikes födda -57 personer och det totala inrikes flyttnettot för kommunen -59 personer. 42 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Åldersspridning hos utrikes födda efter invandringsår 60 50 40 30 20 10 0 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år 65< år 2011 2012 2013 2014 Diagrammet över åldersspridning visar att en större del av de som invandrar till kommunen är i åldrarna 26-64 år. De förhållandevis låga talen för åren 2011-13 beror på den stora utflyttningen av utrikes födda från kommunen. Följdflyttningar hos nyinvandrade Utflyttningar inom tre år efter folkbokföring i andel av populationen 10 9 8 7 6 5 4 67% 51% 3% 11% 2 36% Kvar i kommunen Utflyttad till länet Utflyttad till övr. landet 2009-2011 2012-2014 2% Ej folkbokförd Diagrammet över följdflyttningar hos nyinvandrade bekräftar bilden av den betydande utflyttningen av utrikes födda från kommunen. Under treårsperioden 2012-14 valde knappt hälften av de nyinvandrade att lämna kommunen kort tid efter inflyttning. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 43 (106)
Sysselsättning och utbildning Andelen utrikes födda 19-64 år i arbete eller studier efter invandringsår 10 9 8 7 6 5 4 89% 84% 78% 67% 58% 5 4 21% 14% 14% 2009 2010 2011 2012 2013 Inrikes födda Män Kvinnor I jämförelse med länet i stort är sysselsättningsgraden betydligt mer varierande i Hällefors kommun. De två invandringsår som särskilt sticker ut är 2010 och 2012. Gruppen invandrade 2010 har en i jämförelse hög sysselsättningsgrad samtidigt som den grupp som invandrade 2012 har en låg andel sysselsatta. 44 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Arbetssektor hos utrikes födda 18-64 år i andel av den sysselsatta populationen 4 3 2 3 Utrikes födda män 11% 9% 8% 6% 6% 4 3 2 Inrikes födda män 38% 13% 6% Yrken inom tillverkning är de vanligaste hos utrikes födda män i Hällefors kommun, därefter följer byggverksamhet och hotell och restaurang. Drygt 75 procent av de yrkesverksamma utrikes födda männen arbetar i de sex vanligaste sektorerna. Hotell och restaurangsektorn tillhör de vanligaste sektorerna bland utrikes födda vilket den inte gör för inrikes födda. Utrikes födda kvinnor Inrikes födda kvinnor 5 4 46% 13% 7% 5 4 33% 17% 7% Närmare hälften av de utrikes födda kvinnorna i kommunen arbetar med vård och omsorgsrelaterade yrken, andelen är knappt tio procentenheter högre än för länet i stort. De två största sektorerna sysselsätter ensamma närmare sex av tio personer i populationen. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 45 (106)
Boende och socioekonomi Andelen ensamstående föräldrar befolkningen över 18 år 14,0 12,0 10,0 10,43% 8,0 6,0 6,39% 4,0 2,0 2,32% 2,74% 0,0 Män Kvinnor Utrikes Inrikes Hällefors har en något lägre andel ensamstående föräldrar födda i utlandet jämfört med länet i stort. Knappt en procentenhet färre kvinnor är ensamstående föräldrar i kommunen jämfört med hur det ser ut i Örebro län. Boendeform 10 9 8 7 6 5 4 73% 48% 39% 11% 3% 2% Småhus Bostadsrätt Flerbostadshus Övriga / IU Utrikes födda Inrikes födda I likhet med flera andra kommuner i länet är utrikes födda överrepresenterade i flerbostadshus jämfört med inrikes födda. En större andel utrikes födda bor i småhus jämfört med den generella nivån i länet. 46 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Karlskoga kommun Maria Åström med sin dotter Alice. Maria Åström var fem månader när hon kom från Colombia till Sverige och adoptivföräldrarna Degerfors. Nu bor hon med sin dotter i ett radhus i Karlskoga. - Jag trivs för att det är en lagom stor stad för en barnfamilj att växa upp i och för att det är nära till större städer utan att själv behöva flytta dit, säger Maria. Just nu studerar Maria sista året på Örebro Universitets grundlärarprogram för årskurserna 4-6. - När jag kan hoppar jag in och arbetar som lärarvikarie inom skola. Min fritid ägnar jag på Crossfit Karlskoga där jag tränar men även coachar andra. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 47 (106)
Demografi Befolkningens födelseland Land 2012 2013 2014 Finland 1 072 1 043 1 019 Vietnam 319 320 323 Somalia 185 314 358 Irak 201 211 234 Bosnien 167 171 168 En betydande del av den utrikes födda delen av befolkningen i Karlskoga kommun utgörs av invånare med Finland som födelseland. Den största ökningen står gruppen med födelseland Somalia för, vilken nästintill fördubblades mellan 2012 och 2014. Utrikes födda invånare i andel av befolkningen Övriga Asien och Oceanien 13,88 % Sydostasien Norden Mellanöstern EU28 Sydamerika Nordamerika Östafrika Övriga Afrika Övriga Europa Forna Jugoslavien De utrikes födda utgör knappt 14 procent av befolkningen i Karlskoga kommun, samma nivå som i länet som helhet. Den största delen är födda i ett europeiskt land samtidigt som gruppen med de födda i Östafrika ökar mest. 48 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Befolkningsförändring 2012-14 250 222 209 200 200 156 150 100 50 2012 0-50 -5-22 2013 2014-100 -150-200 -88-106 -135 Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Födelsenetto Karlskoga kommun har ett förhållandevis stort positivt utrikes flyttnetto vilket medför en positiv befolkningsutveckling över den observerade treårsperioden. Det senaste året bidrog dock en stor förändring i det inrikes flyttnettot till att befolkningen ökade. Flyttnetto hos utrikes födda Länet Landet 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 1 8 3 3 3 6 0 4 9 3 4 16 3 3 7 17 8 29 1 17 70-1 -1-1 0-4 -4-1 -4-11 201220132014201220132014201220132014201220132014201220132014 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år Till skillnad från flera andra kommuner i länet uppvisar Karlskoga kommun ett positivt inrikes flyttnetto hos den utrikesfödda delen av befolkningen. Under 2014 flyttade fler utrikes födda till kommunen än de två föregående åren, något som bidrar till ett positivt generellt inrikes flyttnetto. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 49 (106)
Åldersspridning hos utrikes födda efter invandringsår 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-25 år 26-64 år 65< år 2011 2012 2013 2014 Åldersspridningen liknar den för länet i stort. Tonvikten ligger hos gruppen i åldrarna 26-64 år även om Karlskoga kommun har sett en större invandring i åldrarna 7-15 år. 50 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Följdflyttningar hos nyinvandrade Utflyttningar inom tre år efter folkbokföring i andel av populationen 10 9 8 7 6 5 4 7 82% 6% 3% I jämförelse med andra kommuner väljer en större andel nyinvandrade att stanna kvar i Karlskoga kommun. Jämfört med den tidigare treårsperioden ökade dessutom den andel 21% 14% Kvar i kommunen Utflyttad till länet Utflyttad till övr. landet 2009-2011 2012-2014 som bor kvar i kommunen vilket skiljer Karlskoga från flera andra kommuner. 3% 1% Ej folkbokförd Sysselsättning och utbildning Andelen utrikes födda 19-64 år i arbete eller studier efter invandringsår 10 9 9 87% 8 7 6 5 57% 5 48% 4 44% 4 31% 31% 28% 24% 13% 2009 2010 2011 2012 2013 Inrikes födda Män Kvinnor Sysselsättningsgraden hos utrikes födda boendes i Karlskoga kommun liknar i flera avseenden länet i stort. Även om en lägre andel är sysselsatta i merparten av fallen så skiljer det i flera fall bara ett fåtal procentenheter från länet. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 51 (106)
Arbetssektor hos utrikes födda 18-64 år i andel av den sysselsatta populationen Utrikes födda män Inrikes födda män 4 3 2 32% 9% 8% 8% 4 3 2 36% 11% 11% 7% I likhet med länet i stort är flest utrikes födda män sysselsatta inom tillverkningssektorn. Därefter följer fyra sektorer med liknande andel sysselsatta. 66 procent av populationen är sysselsatta i någon av de fem vanligaste sektorerna. Vård och omsorg samt hotell och restaurang tillhör de vanligaste sektorerna bland utrikes födda vilket det inte gör för inrikes födda. Utrikes födda kvinnor Inrikes födda kvinnor 4 3 2 3 13% 12% 9% 7% 4 3 2 29% 14% 13% Karlskoga har en större andel utrikes födda kvinnor som är sysselsatta inom tillverkningssektorn vilket speglar arbetsmarknaden i kommunen. Den vanligaste sektorn för utrikes födda kvinnor är i likhet med andra kommuner och länet vård och omsorg. 52 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län
Boende och socioekonomi Andelen ensamstående föräldrar befolkningen över 18 år 14,0 12,73% 12,0 10,0 8,0 7,2 6,0 4,0 2,0 3,78% 2,97% 0,0 Män Kvinnor Utrikes Inrikes Andelen ensamstående föräldrar i Karlskoga kommun ligger i partitet med länsnivån. Det som avviker något är andelen ensamstående utrikes födda pappor som är cirka en procentenhet högre än länsnivån. Boendeform 10 9 8 7 6 5 4 62% 4 34% 24% 16% 2% 2% Småhus Bostadsrätt Flerbostadshus Övriga / IU Utrikes födda Inrikes födda Fyra av tio utrikes födda i Karlskoga kommun bor i flerbostadshus vilket är lägre än motsvarande andel för länet. Samtidigt bor fler utrikes födda i småhus och en betydligt högre andel i bostadsrätter jämfört med länet. Region Örebro län Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson 53 (106)
Kumla kommun Tarietou Ouro-Loga och Ouro-Nimini Esso utanför sitt hus i Kumla. Tarietou Ouro-Loga och Ouro-Nimini Esso är från Togo. De bor i Kumla och driver företaget Taria Städ och Hemtjänst I företaget finns fem anställda, alla invandrare. - Jag har bott på flyktingförläggning i Köpingsvik på Öland, Alvesta och på Gotland, berättar Ouro. Innan vi köpte hus i Kumla bodde vår familj i Örebro. Vi har fem barn, två pojkar och tre tjejer. Två döttrar bor fortfarande hemma. - Kumla är fin och en härlig stad. Vi trivs jätte bra i Kumla. På fritiden umgås vi med vänner och gör något roligt med barnen. Det bästa sätt att lära sig någonting nytt i Sverige och integrera sig i det svenska samhället är att umgås med svenskar. 54 (106) Invandring och integration i Örebroregionen Författare: Thobias Torstensson Region Örebro län