Korsnäs Din skogliga partner Tänk till före, spara pengar! Har man tänkt igenom de olika stegen i sin skogsskötsel, så finns det både tid, kraft och pengar att spara. 2 Vatten har hög status Skogsbruket ska bedrivas så att inte vattenmiljöer skadas. Med hjälp av planering och bra utrustning kan svåra marker klaras. 4 Virkets väg Virkestransportkedjan är lång, därför gäller det att planera körningen effektivt. 6 4.08 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog
Tänk till före, spara pengar! Har man tänkt igenom alla de olika stegen i sin skogsskötsel, från röjning, gallring till slutavverkning, så finns det både tid, kraft och pengar att spara. Vad vill jag med min fastighet Det är alltid viktigt att planera sin ekonomi, så även med utfallet från sin skogsfastighet. Vet man hur mycket man kan få ut från skogen, det vill säga tillväxten, vet man de ekonomiska ramarna. Sedan gäller det att spela smart med de kort man har. Var ute i god tid. Under en lågkonjunktur kan man planera för framtiden. Fundera över vilka områden som är aktuella att avverka och på vilket sätt de skall återbeskogas. Behöver det byggas/ rustas vägar för att man senare skall få ett bättre pris för sin avverkning. Skicka in avverkningsanmälan så att det är godkänt och klart. Ger man sina funderingar tid att mogna blir det oftast en bättre plan. Därför måste man vara ute i god tid. Första steget Första steget i en avverkning är hur man har tänkt sig att få ny skog. Passar det med en skärm eller fröträd. Ett noggrant hemarbete med hjälp av skogsbruks planen spar både tid och pengar. Finns det områden i avverkningen som skall sparas. Var planterar jag olika trädslag. Vilken markberedning skall jag använda mig av. Det är frågor som skall besvaras före avverkningen. Har man svarat på dessa frågor så har man även innehållet i en avverkningsanmälan klar. Man kan även ta reda på vad markberedningen och planteringen kommer att kosta och då börjar betalplanen ta form. Höj intäkterna, sänk kostnaderna GROT (grenar och toppar) är exempel på ett sortiment som är på stark frammarsch. Tar man ut GROT skall området oftast underväxtröjas. Underväxtröjer man själv, istället för att leja bort röjningen, spara man en del pengar. Att rusta en väg så att man kommer in med lastbil med släp sänker totalkostnaden inklusive virkestransport. Vägen höjer värdet på fastigheten och sänker även kommande avverkningskostnader. Samordningseffekter När man planerar att göra någon slags åtgärd i sin skog, bör man tänka över vilka andra åtgärder som 2 KORSNÄS SKOG 4.08 En egen översyn av den planerade avverkningen är bra att göra före träffen med Korsnäs köpare.
Exempel på plan för avverkning av avdelning 5, Storskogen När Vad/Tidsåtgång Kostnad/ Anteckningar Intäkter Augusti Grovplanera vilka åtgärder Egen tid Skogsbruksplan, som skall göras. Gallras, miniräknare, anteckröjas, hjälpplantering, mm ningsblock, mm 1 dag. Augusti Träffa Korsnäs för att titta Egen tid Komma ihåg att på avverkningen. berömma Korsnäs. få en åsikt och en prisbild. G glad köpare = 1 dag. bättre pris. September Planera återbeskogningen Egen tid Ta fram bra kartor. och avverkningen. 2 dag. K kolla med Korsnäs. Oktober Skicka in avverknings- Egen tid Via Skogsstyrelsens anmälan. hemsida. November Detaljplanering och Egen tid Klar med eventuell kontrakt. betalningsplan. Våren 2009 Avverkning 3 dagar. 275 000 kr Kolla hur vägen är när virket är borta. Hösten 2009 Riset skotas ihop. 2 dagar. K kolla vägen. Vintern 2009/10 Flisning av riset 7 000 kr Hösten 2010 Markberedning. 2 dagar. 5 000 kr Slutjustering av vägen. Våren 2011 Plantering. 3 dagar. 25 000 kr Hösten 2011 Kontrollera planteringen Egen tid Eventuellt beställa ½ dag. plantor till hjälpplantering. Hösten 2016 Bestämma om röjning. Egen tid Eventuellt beställa röjning av Korsnäs. man kan göra samtidigt. Exempelvis behöver vägen oftast rustas efter en avverkning. Återställ vägen när alla tunga transporter är klara. Det kanske räcker att sladda vägen efter att virket är bortkört och vänta med att återställa vägen tills efter markberedningen. Ett annat tips är att se över dikningsbehovet i samband med att en grävmaskin finns tillgänglig. Eller kanske en basväg kan byggas/ bättras på för att underlätta kommande avverkningar. Tidsplan När planeringen är klar så beskriver man i vilken ordning sakerna skall göras. Lägger man även in de kostnader och intäkter man kommer att få så har man stor hjälp när man skall bestämma i vilken takt pengarna från virkesförsäljningen skall betalas ut. Om man punktar upp arbetet enligt följande exempel får man struktur på arbetet. Struktur och väl genomtänkta beslut gör att man sänker kostnaderna och får mer kvar av intäkterna. 1. Grovplanera först vad som skall göras. 2. Detaljplanera sen vad som skall göras. 3. Vad kan jag göra för att höja intäkterna 4. Vad kan jag göra för att sänka kostnaderna 5. Vad gör jag själv och vad lejer jag bort. 6. Gör en tidsplan för de olika åtgärderna 7. Följ sen upp hur det har gått. Olov Hasselberg Virkesköpare i Skärplinge medlem i redaktionsgruppen Dags att gallra Massavedspriserna har sjunkit med knappa 10 %. Trots detta ger alla normala gallringar fortfarande ett bra överskott. Lagren av massaved ökar hos alla förbrukare och Putins hot om exporttullar har skjutits upp. En justering av massavedspriserna nedåt är inte helt otänkbar. Ett gott råd är att göra sina första gallringar nu. Ta kontakt med Din virkesköpare, som Du finner på sista sidan av detta nummer. Skogen värde Att äga skog är en bra investering i det långa tidsperspektivet, vilket kan vara bra att veta i dessa ekonomiskt oroliga tider. Vi beskriver detta i en artikel i detta nummer genom att redovisa delar av ett examensarbete av Tomas Lusth från LRF Konsult. Vattnet i skogen Att vårda och vara rädd om skogens vatten har blivit en mycket viktig fråga. Skogsbruket har inte skött detta riktigt bra tidigare. Många fel har begåtts vid avverkning, markberedning och vägbyggnationer. Nu är det en helt annan tingens ordning och i en artikel visar vi hur vi agerar vid olika överfarter av vatten. Virkets väg I förra numret skrev vi om detta, men vi fick inte med hela bilden av den omfattande logistiken, så nu kommer del 2. Allt för att ni skall få en bra insikt om vad som händer med ert virke. Mats Bysell Ansvarig för lokala köp medlem i redaktionsgruppen 0250-328 60 Vi på Korsnäs önskar Er God Jul och Gott Nytt År KORSNÄS SKOG 4.08 3
Vatten har hög status Skogsbruket ska bedrivas så att inte vattenmiljöer skadas säger Svensk lagstiftning och EG:s vattendirektiv. Korsnäs anser också att detta är viktigt. Med hjälp av planering och bra utrustning kan svåra marker klaras. Att bygga överfarter över bäckar, åar och myrar vid avverkningar är ett måste idag för att uppfylla kraven från EG:s vattendirektiv och den lagstiftning som finns. Detta innebär ett merarbete och en merkostnad vid avverkning på den typen av skogsmark. Det påverkar prisbilden för skogsägaren och genererar ett lägre rotnetto. Man kan, genom att bygga permanent väg förbi fuktiga områden på fastigheten eller lägga ner en permanent trumma vid en bäcköverfart, göra så att virket är mer lättåtkomligt vid avverkning och då får man ett högre virkesvärde. Det finns olika typer av tillfälliga brokonstruktioner. Kostnader för brobyggen beror på hur mycket som behöver byggas och hur långt man behöver transportera materialet till bron. Materialkostnaden till broarna varierar också. Använder man virke på plats, kavelbro, beror det på om virket är leveransgillt efter användningen eller om det måste kasseras. Stockmattor kan man tillverka före och transportera ut till plats men det är svårt att säga hur mycket virke man kan transportera över dessa innan de måste kasseras. Risar man dem håller de längre. En annan teknik är stålbroar. De är dyrare men håller bättre. Alla entreprenörer har nuförtiden tillgång till stålrör och stockmattor. Prata med oss på Korsnäs när du planerar avverkningen så kan vi ge förslag på bästa lösningar. Korsnäs direktiv för vattenöverfarter (Ur Handledning för föryngringsavverkning) För att minimera slamning och utlakning i vattendrag måste alla överfarter över naturliga vattendrag, samt de diken som mynnar ut i naturliga vattendrag, planeras noggrant. Det gäller även torra diken som bara tidvis är vattenfyllda. Vid planeringen skall bland annat följande punkter beaktas. En kavelbro av björkmassaved tas ur det billigare sortimentet. Bättrar bärigheten över en myr, inget rinnande vatten, ofta korta överfarter. En enklare variant av överfart med plast-trumma. Den är lätt att frakta ut men ger något sämre hållbarhet än stålrör. Passar korta överfarter typ dike med fasta kanter. Måste risas väl för hållfastheten. Alternativa utfartsvägar ska undersökas. Planera så få överfarter som möjligt. Leta reda på bästa stället för överfarten såsom fasta flacka kanter mot bäcken samt fast bäckbotten. Om det lutar ner mot bäcken, så läggs nerfarten som serpentiner för att förhindra en längre slamtransport ner i bäcken. Alla överfarter ska åtgärdas för att undvika sönderskörning. Material till broar kan vara stockmattor, stålbroar eller virke. Överfarterna ska markeras på traktkarta och i terrängen med basvägsband. 4 KORSNÄS SKOG 4.08
Stålröret håller väl att köra på. Här har man skott de mjuka kanterna med massaved. Man spar virket om man även risar. Metallbron är smidig och lätt, här direkt lagt över dike med fasta kanter. Det är en dyrare teknik som är relativt ny. Man testar och utvärderar teknik kontra ekonomi. Lagstiftning och vattendirektiv för EU Skogsvårdslagen anger sedan länge att skador ska undvikas och att skyddszoner ska skapas invid vattendrag samt att närings läckage ska undvikas. Ett direktiv för skydd av sjöar, rinnande vatten, kustvatten och grundvatten gäller numera inom EU. Ytvatten ska exempelvis ha: god ekologisk status, som är nära naturliga förhållanden, god kemisk status, enligt vissa normer för olika miljögifter. Sverige har fem geografiskt indelade vattenmyndigheter som ska arbeta med att skydda vattnet och därmed trygga försörjningen av dricksvatten långsiktigt. Lenitha Liljeberg Virkesköpare i Orsa Per Nordahl Produktions- ledare i Dalarna Även bredare vattenöverfarter passar bra att lösa med stockbro. Vattenflödet i ån stoppas inte upp under tiden. Välrisad bro ger oftast leveransgillt virke. KORSNÄS SKOG 4.08 5
Virkets väg del 2 Det är många aktörer som deltar i virkestransportkedjan från virkesavlägget i skogen till industriavlastningen. Via SMART-Online får åkaren mobil tillgång till en mängd information som underlättar transportarbetet exempelvis kartor, transportrutter och väglager. Skogsåkarna har fordonsdatorer i alla kranbilar. Timmer lastas för att köras i retur. För att beskriva arbetet med transportledning, planering och det operativa genomförandet har vi intervjuat Jakob Staland som är affärsområdeschef på Skogsåkarna. Vi släpper ut mycket koldioxid inom transportsektorn, därom råder inget tvivel, men inom Skogsåkarna vill vi genom effektiv retur- och ruttplanering undvika så mycket utsläpp som möjligt. Under 2006 sparade vi drygt 4 miljoner kg koldioxid på detta sätt. Besparingen motsvarar ca 1 600 personbilar som kör 1 500 mil om året. Med fortsatt fokus på retur- och ruttplanering för både rundvirke och biobränsletransporter så kommer effekten vara ännu större i framtiden inleder Jakob. Idag handlar virkestransporter om noggrann planering med begrepp som kontrolltorn, just in time och logistik. Faktorer som påverkar planeringen av virkestransporterna är exempelvis virkeskvoter, mottagningsförhållanden vid industrin, vägarnas framkomlighet och rådande väderlek. Det är många länkar i kedjan mellan skogsägarens virke och industrins terminal. Redan när skogsägaren och Korsnäs virkesköpare har skrivit avverkningskontraktet påbörjas transportplaneringen. Under avverkningen rapporteras de skotade volymerna till transportledaren. Denne kan då uppdatera resursplaneringen för åkarna och deras bilar. Ett förhållande som många skogsägare är lite undrande inför är att hämtningen av virket ibland kan göras av olika åkare vid olika tidpunkter. Det är en viktig faktor i planeringen av körningar och returkörningar med alla åkarna. Det gäller att åka så kort som möjligt med tomma bilar. Nuförtiden kommer det sällan en bil och hämtar allt virke utan det kan komma flera olika bilar beroende på sortiment och mottagande industri avslutar Jakob Staland. Vid större volymer och bra vägar kan gruppkörning med separatlastare användas. Genom större nyttolast blir kostnaden och miljöbelastningen lägre. Visste du att... Av en m 3 fub levererad till Korsnäs industri tillverkas kartong till ungefär 10 000 enliters dryckesförpackningar. Mer än 4 miljoner m 3 fub används årligen i Korsnäs industrier i Gävle och Frövi totalt, varav mer än hälften används till vätskekartong. 6 KORSNÄS SKOG 4.08
Ny skotare sänker bränsleförbrukningen! Korsnäs är med och stöttar utvecklingen av en helt ny skotare med lägre bränsleförbrukning än konventionella skotare. Innovatören Lennart Lundström har konstruerat en ny skotare som är byggd på ett helt nytt sätt : Varje enskilt hjul drivs av en elmotor. En mindre dieselmotor generar el till driften och hydraulkraft till kranen. Skogens värde Moderna batterier lagrar elenergin. I utförsbackar och när maskinen motorbromsas fungerar elmotorerna som generatorer och bidrar till att ladda batterierna. Farten på varje hjul regleras individuellt beroende på styrvinkel. Maskinen tillverkas av företaget ElForest AB i Örnsköldsvik. Ägare är innovatören Lennart Lundström, verkstadsföretaget Thordab och I dessa ekonomiskt osäkra tider kan man ställa sig frågan: är det lönsamt att äga skog? Vi ställde frågan till Tomas Lusth på LRF Konsult. Han har gjort ett examensarbete om detta och redovisar där att äga skog har varit en bra investering på både lång och halvlång sikt. Se diagrammen till höger. Stabil prisnivå Priset på fastigheter och virke har en betydligt stabilare utveckling än kursnivån för aktier. Dessutom har ju produktionen av en klimatsmart förnyelsebar råvara stora framtidsutsikter. Plusfaktor Man kan också påverka avkastningen själv genom egna insatser såsom röjningar, gallringar, gödslingar, vägbyggnationer m m. Ju intensivare man är i sin skogsskötsel desto mer avkastar skogen. Index jämfört med startår 1950 90 80 70 60 50 40 30 20 10 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Skog Aktier Volvo som nu alltså återigen finns med i skogsmaskinsbranschen. Bränsleförbrukningen I och med eldriften är bedömningen att bränsleförbrukningen kan sänkas med ca 30 %. Med dagens dieselpris innebär det en avsevärd sänkning av avverkningskostnaden. Markskador Eldriften innebär att ingen mekanisk kraftöverföring är nödvändig. Detta tillsammans med en mindre motor innebär att skotaren blir avsevärt lättare än dagens konventionella skotare. ElForestskotaren lastar mer än vad den väger tom vilket inte de konventionella skotarna gör. Sex stora hjul där farten regleras individuellt på varje hjul beroende på styrvinkel gör att inga skjuvningar uppstår i marken när skotaren svänger. Detta sammantaget gör att markskadorna blir begränsade jämfört med dagens skotare. Skotarna har haft samma grundkoncept sen de dök upp på 60-talet. Därför känns det bra att det nu kommit en ny lösning som förhoppningsvis ger oss en maskin med lägre bränsleförbrukning och mindre markskador. Obligationer Kort placering AKTUELLA frågan 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2008 Index jämfört med startår 1987 Aktier Skog Obligationer Kort placering 0 1987 1990 1995 2000 2005 2008 KORSNÄS SKOG 4.08 7