Verktygslåda. Erfarenheter från Svenska Röda Korsets projektarbete med ensamkommande barn och unga

Verktygslåda Erfarenheter från Svenska Röda Korsets projektarbete med ensamkommande barn och unga Framtagen 2009

Innehåll Förord...4 Svenska Röda Korsets roll i arbetet för och tillsammans med ensamkommande barn och unga...5 Mottagandet av ensamkommande asylsökande barn efter lagändring 1 juli 2006...6 Myndigheters olika ansvarsområden för ensamkommande barn...6 Rekrytering av frivilliga...8 Sociala verksamheter för och tillsammans med ensamkommande barn och unga.9 Träna svenska...9 Kosmos Kompis/Mentor till mentor...10 Informationsverksamhet...10 Studiecirkelverksamhet...11 Besöksverksamhet...12 Besöksverksamhet med inriktning skapande...12 Mötesplats...13 Utflyktsgrupp...13 Matlagningsgrupp...14 Tjejverksamhet...14 Svenska Röda Korsets stöd till asylsökande ensamkommande barn och unga...15 Svenska Röda Korsets Flyktingarbete...15 Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade...15 Hur nås målgruppen?...16 Boende i ankomstkommun...16 Boende i anvisningskommun...17 Eget boende...18 Efter behandlad asylansökan...19 Permanent uppehållstillstånd/tidsbegränsat uppehållstillstånd...19 Avslag på asylansökan...19 Ungdomar över 18 år utan god man...20 Särskilt för flickor...21 Ordlista...22 2

Länkar och litteratur...23 Länkar...23 Tips på material...24 Litteraturtips...24 3

Förord Tre projekt med tre anställda på heltid har under perioden februari 2007 till december 2009 arbetat med målgruppen ensamkommande barn och unga vuxna över 18 år (hädanefter är målgruppen benämnd ensamkommande barn och unga). Med stöd av verksamhetsansvarig för ensamkommande barn och unga i Region Stockholm och Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF) har våra erfarenheter av möten och verksamheter för och tillsammans med ensamkommande barn och unga samlats i denna verktygslåda. Verktygslådan är tänkt att användas när man ska starta en verksamhet för och tillsammans med ensamkommande barn och unga i Svenska Röda Korsets regi. Den innehåller därför en kort beskrivning av de verksamheter som vi drivit i projekten samt tips på vad man kan tänka på kring varje verksamhet. Vår erfarenhet är att ensamkommande barn och unga är en målgrupp som behöver olika former av stöd beroende på var de befinner sig i migrationsprocessen. Vi har därför även valt att, utifrån olika situationer, beskriva behoven och ge tips på hur Svenska Röda Korset kan arbeta för och tillsammans med ensamkommande barn och ungas bästa. De dokument, hemsidor m.m. som det refereras till i verktygslådan finner ni mer information om och adresser till i kapitlet Länkar och litteratur. Det finns även en ordlista där några av de förkortningar och begrepp som används i dokumentet förklaras. Hanna Wiksén Röda Korsets projekt för ensamkommande barn och unga i Malmö Mars 2007-December 2009 Isabel Expósito Röda Korsets projekt för ensamkommande barn och unga i region Väst Mars 2008-December 2009 Hanna Nilsson Avspark integrering genom gemenskap och utbyte Röda Korsets projekt för ensamkommande unga över 18 år i Sundsvall Augusti 2007-Augusti 2009 4

Svenska Röda Korsets roll i arbetet för och tillsammans med ensamkommande barn och unga Svenska Röda Korset (SRK) bedriver verksamheter för att möta migranters behov i Sverige. Inom SRK utgår verksamheterna från ett behov och genomförs tillsammans med och för målgruppen. Under de senaste åren har antalet ensamkommande barn och unga ökat (för en definition av ensamkommande barn se kapitlet Ordlista ). Detta, tillsammans med förändringar i lagstiftningen 2006, medförde att SRK såg ett behov av att stärka och utveckla arbetet för denna målgrupp. Enligt beslut av Rikstämman 2005 prioriterades migranter som en av målgrupperna för SRK:s arbete. Detta stärktes ytterligare vid Riksstämman 2008, då det beslutades att särskilt lyfta behoven för minderåriga utan legal vårdnadshavare (ensamkommande barn och unga). Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF) har även de under en längre tid bedrivit olika former av verksamheter för ensamkommande barn och unga. Verktygslådan är därför även baserad på erfarenheter från RKUF. För att se aktuell statistik för hur många ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige, se Migrationsverkets hemsida. Svenska Röda Korset kan bland annat bistå med: Råd och stöd till asylsökande Stöd till dem som vill återvända 1 Restoring Family Links; efterforskning av försvunna anhöriga, förmedling av rödakorsmeddelanden och familjeåterförening Medmänskligt stöd och sociala verksamheter Integrationsfrämjande aktiviteter Behandlingscenter för krigsskadade och torterade 1 Projektet: Stöd till återvändande Informationsnätverk för återvändande till Norra Irak, Serbien och Kosovo. Svenska Röda Korset arbetar för att asylsökande som fått avslag på sin asylansökan ska ha möjlighet att återvända till sitt hemland under säkra och värdiga former. Projektet som startade 2008 syftar till att underlätta återvändande samt förbättra förutsättningar för social reintegration för asylsökande från norra Irak, Serbien och Kosovo. Arbetet sker i nära samverkan med Röda Korset/Röda Halvmånen i respektive land. 5

Mottagandet av ensamkommande asylsökande barn efter lagändring 1 juli 2006 När ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där de ger sig till känna för svensk myndighet. Detta sker huvudsakligen i de s.k. ankomstkommunerna (under den tiden dessa projekt har varit verksamma har det framförallt gällt kommunerna Solna, Sigtuna, Malmö och Mölndal) där Migrationsverket har enheter där man kan söka asyl. Barn kan även bli placerade i så kallat eget boende (ebo), det sker i de fall barnet har kontakt med släkt eller vänner och där en familjehemsplacering är möjlig. Så snart som möjligt efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa barnet till en kommun som svarar för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas och även tiden därefter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. Mottagandet i dessa kommuner sker huvudsakligen på två sätt i boenden med ett bestämt antal platser som kontinuerligt omsätts eller genom familjehemsplacering i kommuner som tar emot ett, på förhand bestämt, antal barn (för mer information se Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar ). Myndigheters olika ansvarsområden för ensamkommande barn Detta är en sammanfattning av myndigheters olika ansvarsområden kring ensamkommande barn och unga. För mer information kring ansvarsfördelning se Migrationsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landstings skrivelse Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar. Kommunen Kommunens yttersta ansvar är att utreda barnets behov och fatta beslut om ett boende som är lämpligt. Detta innefattar alla boendeformer, såväl gruppboende som eget boende. Kommunen ansvarar även för att utse en god man (genom överförmyndaren) och se till att barnet får skolgång. Beslut om fortsatta insatser under barnets uppväxt (om barnet får uppehållstillstånd) ansvarar socialtjänsten för. Migrationsverket Migrationsverket ansvarar främst för att pröva barnets ansökan om asyl. De handlägger även frågor som rör ekonomiskt bidrag till barnen och avtalar med kommuner om mottagande av ensamkommande barn och unga samt administrerar ersättningarna till kommunerna. För att kunna planera behovet av mottagningsplatser gör Migrationsverket även prognoser på hur många ensamkommande barn och unga som kan tänkas komma varje år. Om ett barn inte får uppehållstillstånd är det Migrationsverket som arbetar med barnets återvändande. 6

Migrationsverkets beslut kan vid avslag överklagas till Migrationsdomstolen. Avslag för Migrationsdomstolen kan överklagas till Migrationsöverdomstolen men då krävs prövningstillstånd. God man Alla ensamkommande barn och unga (under 18 år) som kommer till Sverige tilldelas en god man. Denna person ska fungera som barnets förmyndare och vårdnadshavare när det kommer till frågor såsom skola, sjukvård, boende, ekonomi och kontakt med Migrationsverket och offentligt biträde. En god man ska dock inte sköta den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet och har inte heller någon försörjningsplikt för barnet. Om barnet får uppehållstillstånd i Sverige upphör den gode mannens uppdrag och barnet får istället en särskilt förordnad vårdnadshavare. Offentligt biträde Det offentliga biträdet har ansvar för att informera barnet om asylprocessen, föra barnets talan under asylprocessen samt överklaga ett beslut vid eventuellt avslag. Landstinget Ensamkommande barn och unga under 18 år har rätt till samma hälso- och sjukvård, inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård, som övriga barn bosatta i Sverige. Landstinget ansvarar för att barnet får den vård som han/hon behöver. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av det kommunala mottagandet av ensamkommande barn och unga. 7

Rekrytering av frivilliga För att Röda Korsets verksamheter ska fungera så bra som möjligt finns det några kriterier som är viktiga att tänka på när man rekryterar nya frivilliga. Grunden för frivilligas arbete utgår ifrån Svenska Röda Korsets frivilligpolicy. Dela därför ut den till nya frivilliga för att tydliggöra de rättigheter och skyldigheter man har som frivillig inom Röda Korset. Det är även viktigt att informera om Röda Korsets överrenskommelse, tystnadsförbindelse samt begära in utdrag ur brottsregistret. Mall för denna går att finna i Svenska Röda Korsets ledarhandbok. Utforma gärna denna så att den passar för respektive verksamhet. Frivilligengagemang inom verksamheter för ensamkommande barn och unga kan vara mycket varierande. Det är därför viktigt att tydligt informera nya frivilliga om vad de har att vänta sig innan de börjar i verksamheten. För att tydliggöra uppdragets omfattning och innehåll och därmed göra det lättare för den frivillige att bestämma om han/hon är intresserad av uppdraget är det bra att göra en uppdragsbeskrivning och frivilligprofil för varje verksamhet. Mall för dessa finner man i Svenska Röda Korsets ledarhandbok. Generellt är det, som frivillig i Röda Korset, inte lämpligt att arbeta med en målgrupp utifrån både ett myndighetsperspektiv och frivilligperspektiv samtidigt. Detta innebär att det inte är lämpligt att man som frivillig i en verksamhet för ensamkommande barn och unga exempelvis samtidigt arbetar på något boende för målgruppen, engagerar sig i barnen och ungdomarnas asylskäl i andra verksamheter, eller har uppdrag som god man för ensamkommande barn och unga. Det är därför viktigt att poängtera för alla aktiva frivilliga att de måste avsluta sitt uppdrag om detta skulle bli aktuellt. Att arbeta frivilligt med ensamkommande barn och unga förutsätter en mognad och stor insikt i uppdragets roll och form. Det krävs följaktligen mycket av den frivillige i form av engagemang, uthållighet och medmänsklighet. Då det många gånger även kommer upp frågor kring asylprocessen kan det underlätta för de frivilliga att ha grundkunskaper kring detta, men frågor kring det enskilda ärendet hänvisas alltid till ansvarig konsulent i regionen. Projektens erfarenheter är att man som frivillig i verksamheter för barn och unga även bör: ha förmåga att sätta gränser, vi ska vara personliga men inte privata vara över 20 år - detta då många av ungdomarna själva är runt 18 år gärna tala språk från de regioner som barnen och ungdomarna kommer ifrån - detta för att underlätta kommunikationen när de precis anlänt till Sverige 8

Sociala verksamheter för och tillsammans med ensamkommande barn och unga Samtliga verksamheter som beskrivs nedan har, under perioden 2007 2009, prövats och bedrivits antingen inom ramen för de tre projekten eller av andra verksamhetsgrupper inom Röda Korset. Den största delen av de beskrivna verksamheterna kan fungera för alla ensamkommande barn och unga. I målgruppbeskrivningen som följer detta kapitel finns dock tips på de särskilda behov som ungdomarna kan ha beroende på var i migrationsprocessen de befinner sig. Som alltid i Svenska Röda Korsets arbete är det viktigt att först ta reda på det lokala behovet innan man startar en verksamhet. Träna svenska Verksamhetens uppdrag är att stödja ungdomarna att börja lära sig det svenska språket. Det kan handla om allt från att lära sig det svenska alfabetet till enklare fraser och lättare grammatik. Det är viktigt att understryka att det inte handlar om skolundervisning utan en verksamhet som utgör ett komplement till ordinarie skolgång. Beroende på hur länge de har bott i Sverige och vilken skolbakgrund barnen och ungdomarna har så måste stödet anpassas. Det är viktigt att kunna ta sig fram i det svenska samhället och framförallt att kunna göra sig hjälpligt förstådd om det skulle behövas. Träna svenska innefattar både svenskträning och eventuell hjälp med läxorna från skolan. Beroende på hur länge ungdomarna har varit i Sverige får frivilliggruppen lägga nivån utifrån det. Även engelska och matematik kan vara ämnen som kommer in under denna verksamhet. Förutsättningar: En grupp frivilliga Någonstans att vara, t ex ett bibliotek, ett rum på boendet eller SRK:s mötesplats Material som anpassas efter målgruppens nivå. Detta kan vara läroböcker som går att köpa i en bokhandel, enklare grammatikövningar eller bildmaterial som de frivilliga själva kan sätta ihop Medel avsedda för material, exempelvis pennor och papper Frivilligas ansvar och rutiner: Löpande uppdrag, en gång per vecka Föra kontakten med boendepersonal inför varje träff så ungdomarna vet tid och plats för verksamheten Samordning så att det material som behövs finns på plats Samordning så att det finns tillräckligt många frivilliga på plats 9

Kosmos Kompis/Mentor till mentor Verksamhetens uppdrag är att ge medmänskligt stöd, motverka ofrivillig ensamhet och vara en kanal in i det svenska samhället. Kosmos Kompis innebär att Kompisarna (frivillig från Röda Korset och ungdomen) träffas regelbundet och hittar på saker tillsammans. Det kan vara alltifrån att fika, bowla, gå på fotboll eller bara finnas där som stöd. Kosmos Kompisskapet sträcker sig under en definierad period (t ex ett år) och har således ett tydlig start- och slutdatum. Som Kosmos Kompis ställer man upp ideellt som en länk och lots till det svenska samhället i ett viktigt skede under den nyanländes första tid i Sverige. Kosmos Kompis är en metod som är framtagen av RKUF. SRK har en liknande metod som benämns Mentor till Mentor. För mer information om denna se uppdragsbeskrivning på Rednet. Förutsättningar: Frivilliga som vill bli Kompisar, indelade två och två Medel avsedda för aktiviteter Samarbete med tredje aktör - någon som har kontakt- och löpande träffar med ungdomarna (t ex skola eller familjeenhet) Frivilligas ansvar och rutiner: Löpande uppdrag, två till fyra gånger per månad Planering av aktivitet inför varje träff Föra kontakten mellan frivilliga och ungdomen för att bestämma tid och plats Informationsverksamhet Informationsverksamhetens uppdrag är att ge information till ungdomarna, på deras egna språk, om exempelvis svenska asylprocessen, återvändande, skolsystemet, sjukvårdssystemet och annat som är viktigt att veta när man kommer till Sverige. Syftet med verksamheten är att informera om det svenska samhället för att förbereda ungdomarna på en eventuell framtid i Sverige eller vad som händer vid ett eventuellt avslag. Under informationskvällen ska ungdomarna få möjlighet att ställa frågor om allt möjligt som de behöver ventilera. Färdigt bildmaterial med talarmanus finns att tillgå (se information under rubriken länkar och litteratur ). Förutsättningar: En grupp frivilliga samma språk som ungdomarna - alternativt att tolk används Någonstans att vara, t ex ett bibliotek, ett rum på boendet eller SRK:s mötesplats 10

Tillgång till informationsmaterialet - finns färdigt att tillgå men kan justeras och modifieras efter just den grupp som man träffar Möjlighet för de frivilliga att vända sig till någon, exempelvis konsulent på Röda Korset, för svar och uppdatering kring frågor som rör exempelvis asylprocessen Frivilligas ansvar och rutiner: Löpande uppdrag, utefter befintligt behov Regelbunden uppdatering av informationsmaterialet Föra kontakten med boendepersonal inför varje träff så att frivilliggruppen vet vilka språkgrupper som behövs Samordning så att det finns tillräckligt många frivilliga på plats Studiecirkelverksamhet Uppdraget för studiecirklarna är att erbjuda ensamkommande barn och unga ett forum för individuell utveckling utifrån olika samhällsaspekter. Studiecirkeln är ett komplement till annan utbildning som målgruppen deltar i på gymnasial nivå och syftar främst till att orientera deltagarna i frågor som rör möjligheter och svårigheter i mötet med en ny kultur. Studiecirkeln kan även vara inriktad på ungdomarnas nuvarande och framtida situation, med mål att öka deltagarnas känsla av sammanhang och delaktighet i det svenska samhället. Upplägget innebär att studiebesök varvas med samtal och diskussion under ledning av en cirkelledare (frivilligledare utsedd av Röda Korset). Samtalsmomenten innehåller exempelvis värderingsövningar och gruppdiskussioner. Denna verksamhet är enbart riktad till ungdomar som fått uppehållstillstånd i Sverige. Färdigt material och upplägg finns. För användande av detta kontaktas Folkuniversitetet i Stockholm. Förutsättningar: En grupp frivilliga med en frivilligledare som kan vara cirkelledare Samarbete med ett studieförbund, exempelvis Folkuniversitetet, för att få hjälp med saker så som upplägg, lokal och aktivitetsbidrag Samarbete med tredje aktör - någon som har kontakt- och löpande träffar med ungdomarna (t ex skola eller familjeenhet) för att nå ut med informationen till deltagarna Frivilligas ansvar och rutiner: Tillfälligt uppdrag, träff en gång per vecka i 5-10 veckor Föra kontakten med studieförbund och eventuell tredje aktör Samordning så att det finns tillräckligt många frivilliga på plats 11

Besöksverksamhet Besöksverksamhetens uppdrag är att planera samt ordna regelbundna sociala aktiviteter för och tillsammans med ensamkommande barn och unga. Verksamheten sker med fördel på eller i nära anslutning till ett anvisningsboende. Exempel på aktiviteter kan vara biljard, fotboll eller fika. Besöksverksamheten syftar till att underlätta ungdomarnas vardag genom olika aktiviteter och möten, visa på vad som finns att göra som ung i närområdet samt att bidra med en positiv bild av Sverige. Förutsättningar: En grupp frivilliga Medel avsedda för aktiviteter Överenskommelse med boendepersonal Frivilligas ansvar och rutiner Löpande uppdrag, två till fyra gånger per månad Dialog med boendepersonal Planering av aktivitet inför varje träff Samordning så att det finns tillräckligt många frivilliga på plats Besöksverksamhet med inriktning skapande Verksamhetens uppdrag är att genom skapandeverksamhet ge ungdomarna en möjlighet att uttrycka känslor och humör utan att behöva använda språket. Detta görs genom att, under regelbundna former, måla och skapa med ungdomarna. Man kan antingen arbeta utifrån olika teman och lära ut olika tekniker eller arbeta fritt med material som finns. Detta kan även kombineras med studiebesök på museum. Att skapa och måla kan vara en möjlighet för de ungdomar som bär på mycket känslor men som har svårt att uttrycka sig via språket, att få utlopp för dessa. En målarstund i veckan kan vara väldigt avkopplande och läkande. En utställning kan vara en bra terminsavslutning. Denna verksamhet kan även ha inriktning musik. Förutsättningar: En frivilliggrupp med konstnärsintresse Någonstans att vara där även material kan förvaras Medel avsedda för material, exempelvis dukar och penslar Frivilligas ansvar och rutiner Löpande uppdrag, en gång per vecka Samordning så att det material som behövs finns på plats Samordning så att det finns tillräckligt många frivilliga på plats Ansvar för att ordna plats för eventuell utställning 12

Mötesplats Mötesplatsen syftar till att skapa en plats där ungdomar som inte bor på gruppboenden har möjlighet att mötas. I uppdraget ingår att planera samt ordna sociala aktiviteter. Exempel på dessa kan vara bowling, pyssel, matlagning eller utbildning i första hjälpen. Till verksamheten hör även att det finns någon tillgänglig för att svara på frågor, eller försöka finna svar på frågor, om det svenska samhället, asylprocessen m.m. som deltagarna kan tänkas ha. Det går bra att använda materialet som är framtaget för informationsverksamheten. Denna verksamhet är främst riktad till ensamkommande unga över 18 år. Förutsättningar: En frivilliggrupp Någonstans att vara, gärna en lokal där man även kan laga mat Medel avsedda för aktiviteter och eventuella föreläsare Frivilligas ansvar och rutiner Löpande uppdrag, en gång per vecka Föra kontakten med aktörer som möter ungdomarna så att budskapet om att verksamheten finns når ut Planering av aktivitet inför varje träff Samordning så att det finns tillräckligt många frivilliga på plats Utflyktsgrupp Utflyktsgruppens uppdrag är att tillsammans med ungdomarna skapa olika former av utflykter. Om möjligt kan ungdomarna själva planera och utföra utflykten med stöd av frivilliga. Detta för att ge tillfälle till att öva på hur infrastruktur och annat fungerar i Sverige. Ungdomarnas uppgift kan vara allt från att ringa och beställa saker till att undersöka något på Internet. Slutprodukten blir själva utflykten. Bor ungdomarna i ankomstboende och precis kommit till Sverige är det troligtvis de frivilliga som får göra det mesta av planeringen. Förutsättningar: En grupp frivilliga Medel avsedda för aktiviteter Frivilligas ansvar och rutiner Löpande uppdrag, en till två gånger per månad Planering eller stöd i planering till varje utflykt Föra kontakten med boendepersonal så att de vet tidpunkt för varje utflyktstillfälle Samordning så att det finns tillräckligt många frivilliga på plats 13

Matlagningsgrupp Matlagningsgruppens uppdrag är att ungdomarna tillsammans med frivilliga lär sig laga enklare maträtter för att på detta sätt underlätta tillvaron. Många av de ungdomar som får stanna i Sverige kommer, förr eller senare, få sitt eget boende och då kommer det t ex att behövas kunskap i matlagning. Även att lära sig vilka ingredienser som finns och vad de heter på svenska kan vara viktigt att kunna. Förutsättningar: En frivilliggrupp med intresse för matlagning Tillgång till ett kök Medel avsedda för inköp av råvaror Frivilligas ansvar och rutiner Löpande uppdrag, en till två gånger per månad Planering och inköp till varje matlagningstillfälle Samordning så att det finns tillräckligt många frivilliga på plats Tjejverksamhet Tjejverksamhetens uppdrag är att träffa ensamkommande flickor i grupp eller enskilt för att diskutera olika frågor eller hitta på aktiviteter tillsammans. Majoriteten av de ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige är pojkar och många av de andra verksamheterna domineras därför av dem. Syftet med tjejverksamheten är således att särskilt erbjuda flickorna en verksamhet för och tillsammans med dem. Det övergripande målet med tjejverksamheten är att flickorna ska ta större plats, dels i sin egen vardag, dels i samhället i stort. Förutsättningar: En frivilliggrupp Någonstans att vara Samarbete med tredje aktör - exempelvis socialsekreterare eller jourboende för att nå flickorna Medel avsedda för aktiviteter Frivilligas ansvar och rutiner Löpande uppdrag, ungefär en gång per vecka Planering inför varje träff Föra kontakten med eventuell tredje aktör Samordning så att det finns tillräckligt många frivilliga på plats 14

Svenska Röda Korsets stöd till asylsökande ensamkommande barn och unga Projektens erfarenheter är att målgruppen ensamkommande barn och unga kan vara i behov av insatser i form av såväl sociala verksamheter som rådgivning kring asylfrågor och migrationsprocessen. Svenska Röda Korsets Flyktingarbete Om ensamkommande barn och unga behöver rådgivning i ett enskilt ärende ska närmaste rödakorskontor kontaktas. Där kan Svenska Röda Korset bistå med juridisk rådgivning i frågor rörande asyl- och anknytningsärenden samt rådgivning inför återvändande. Det kan även vara aktuellt med stöd i att efterforska nära anhöriga som försvunnit i samband med flykt (krig, konflikt eller naturkatastrof) och familjeåterförening om ungdomen får uppehållstillstånd. Detta stöd kan ges av både tjänstemän och frivilliggrupper som handlägger enskilda ärenden runt om i landet. Vid varje förfrågan ska god man vara inkopplad och vid språksvårigheter kan, om möjligt, tolk anlitas. Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade Om ensamkommande barn och unga skulle behöva mer insatser än vad som kan ges av personal på boenden eller av hälso- och sjukvård är det möjligt att upprätta kontakt med Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade. De kan ge information kring den hjälp de kan ge till de som mår dåligt p.g.a. ovanstående traumatiska händelser. På centren finns tillgång till samtalsbehandlare (ex. psykologer, socionomer), sjukgymnaster och på vissa center även läkare. Många av centren tar bara emot patienter över 18 år men kontakta respektive center för mer information. Behandlingscenter finns på följande orter: Stockholm Malmö Skövde Uppsala/Hedemora Skellefteå 15

Hur nås målgruppen? Ensamkommande barn och unga placeras i olika former av boenden, då de kommer till Sverige, beroende på vilka förutsättningar de har. På grund av detta är det många gånger svårt att nå målgruppen på en samlad plats och det krävs oftast samarbete med en tredje aktör för att kunna nå ungdomarna. Exempel på samarbetspartners kan vara personal på boenden för ensamkommande barn och unga, socialsekreterare i kommunen, gode män eller genom kontakter på skolor. I följande kapitel ges en beskrivning av de olika boendeformer och målgrupper som finns i skrivande stund samt de erfarenheter projekten fått av vilka specifika behov som kan kopplas till dessa. Eftersom det ofta sker förändringar i mottagandet av ensamkommande barn och unga kan detta komma att ändras. Boende i ankomstkommun De ensamkommande barn och unga som inte har några anhöriga eller släktingar i Sverige placeras först i ett boende i en ankomstkommun. Detta boende kallas oftast för transitboende. Många ungdomar placeras på gruppboenden tillsammans med jämnåriga ungdomar. Det är en tillfällig lösning tills Migrationsverket har slutit ett avtal om en boendeplats i en anvisningskommun Den här tiden kan variera från en vecka till ett par månader. Erfarenheter från projekten visar att det är viktigt för den frivillige att tänka på förhållningssättet att vara personlig men inte privat. Många kommer att flytta ifrån ankomstkommunen och en del väldigt långt bort. Skapa inte ett band som det gör ondare att bli av med än det ger nytta av att upprätta. Att flera av ungdomarna kommer att stanna så kort tid gör även att det inte går att driva verksamheter som kräver ungdomarnas kontinuitet. Verksamheter som t ex Kosmos Kompis/Mentor till mentor är därför inte lämpliga för denna målgrupp. Tänk på att i verksamheten: Var flexibla Utgå från där ungdomarna bor Etablera kontakt med kommunens personal samt personal på boenden för ensamkommande barn och unga Rekrytera flerspråkiga frivilliga Undersök med boendet om vilka behov som finns Anordna aktiviteter där ni kan tillhandahålla allt som behövs, ungdomarna äger oftast t ex inga badkläder Bär synliga rödakorssymboler 16

Tips på beprövade verksamheter: Träna svenska med nybörjarsvenska Utflyktsgrupp som anordnar utflykter ungefär en gång per månad Informationsverksamhet Besökverksamhet med inriktning skapande Boende i anvisningskommun Efter den första perioden i en ankomstkommun placeras ungdomarna i en anvisningskommun. I anvisningskommunen börjar ungdomen i skolan och kan även påbörja andra mer regelbundna aktiviteter. I denna boendeform inväntas vanligen beslut på asylansökan från Migrationsverket. Vid ett eventuellt uppehållstillstånd bor ungdomen oftast kvar tills denne får egen lägenhet. Även ungdomar som fått avslag på sin asylansökan har rätt att bo kvar i boendet till dess att eventuell avvisning verkställs. Det ser olika ut i hela landet hur ungdomarna är placerade, allt från större grupphem till familjehem. Verksamheterna måste därför planeras utifrån hur boendesituationen ser ut. Enligt projektens erfarenheter är de ungdomar som bor i gruppboenden, ibland, i större behov av enskilda träffar än de som bor i familj som kan vara i behov att träffa andra ungdomar i samma situation. En annan erfarenhet som kommit ur projekten är att ett kollektivt humör lätt kan uppstå i ett gruppboende. Många väntar på beslut och en persons besked kan göra att känslor kopplade till den egna asylprocessen uppstår hos övriga i gruppen. Var därför medvetna om att alla befinner sig i olika stadier i asylprocessen och att samtliga är oerhört påverkade av den övriga gruppens mående. Tänk även på att alla inte får stanna i Sverige, var ärlig med att det är så. Oavsett beslut är det bättre för ungdomarna att de under tiden de befinner sig i Sverige mår bra och lär sig saker de kan ha nytta av i livet. Tänk på att i verksamheten Håll på rutinerna Hjälp ungdomarna att hitta rätt på orten där de bor, visa vad som finns att göra Ha tålamod, återkom och visa att ni finns där för ungdomarna Etablera kontakt med kommunens personal Etablera kontakt med olika idrottsföreningar, fritidsföreningar och fritidsgårdar Tips på beprövade verksamheter: Träna svenska Utflyktsgrupp (här kan ungdomarna själva vara med och planera utflykterna) 17

Informationsverksamhet Besökverksamhet Besökverksamhet med inriktning skapande Studiecirkelverksamhet Eget boende En del ensamkommande barn och unga önskar att bosätta sig i eget boende, s.k. ebo under asyltiden. Ofta är det hos någon släkting eller bekant till ungdomens familj. I de fall då detta är aktuellt har socialtjänsten i kommunen/stadsdelen ett utredningsansvar av boendets lämplighet. Projekten har, efter möten med barn och unga som bor i eget boende, upplevt i huvudsak två uppfattningar kring målgruppen. Dels kan ungdomarnas situation ses som bra eftersom de har ett naturligt nätverk via sitt familjehem. Dels kan deras situation, just på grund av detta, vara utsatt då de är beroende av familjehemmets mer eller mindre omfattande nätverk och därmed saknar egna naturliga kontakter med t ex andra ensamkommande barn och unga. Planerar man att genomföra verksamheter för ensamkommande barn och unga i eget boende är det viktigt att tänka på att man ofta måste leta upp ungdomarna. Alla ensamkommande barn och unga under 18 år har en god man som är utsedd av Överförmyndaren i respektive kommun. Ett sätt att försöka nå ungdomarna är därför att kontakta Överförmyndaren för att höra om det går att få ut information till de gode männen som de i sin tur kan ge till sina huvudmän. För att stötta barn och unga som bor i eget boende att skapa egna sociala nätverk kan man, om möjligt, sammanföra dem med ensamkommande barn och unga som bor i kommunala boenden eller andra ungdomar i Sverige. Tänk på i verksamheten Du når inte alla ungdomarna på ett och samma ställe Det krävs ett nära samarbete med dem som kommer i kontakt med ungdomarna i ebo för att kunna nå dem, t ex skolsjuksköterska, god man eller handläggare på familjeenheten Anordna träffar på offentlig plats där ungdomar från olika boenden kan mötas Tips på beprövade verksamheter: Träna svenska (gärna på t ex ett bibliotek dit alla kan ta sig) Kosmos Kompis Studiecirkelverksamhet 18

Efter behandlad asylansökan Då Migrationsverket prövat asylansökan får personen antingen besked om Permanent uppehållstillstånd (PUT), Tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) eller avslag på asylansökan vilket innebär ett beslut om avvisning. Ett beslut om avslag kan överklagas och processen kan därmed dra ut på tiden ytterligare. Projektets erfarenheter är att det går att anpassa verksamheterna något utefter vilket beslut som ungdomarna fått. Permanent uppehållstillstånd/tidsbegränsat uppehållstillstånd När ensamkommande barn och unga får uppehållstillstånd bor de flesta kvar i samma boendeform som de gjort hittills. En process påbörjas dock oftast med att flytta ungdomarna till egna lägenheter. Dessa lägenheter kan, i vissa fall, fortfarande vara kopplade till det kommunala boendet. Den erfarenhet som projekten fått är att ett uppehållstillstånd inte självklart är förknippat med energi och glädje för ensamkommande barn och unga. Insikten av att ungdomarna kanske aldrig, eller på väldigt länge, kommer att få se sina föräldrar igen, kan komma ikapp dem. Andra existentiella frågor så som, hur livet ska se ut i Sverige och hur de kommer klara sig dyker även ofta upp. Tänk på i verksamheten med deltagare som har fått Permanent uppehållstillstånd Håll på rutinerna Fokusera på individen och dennes intressen Uppmuntra ungdomarna till att bli självständiga och hitta sina egna intressen och kompisar Få ungdomarna att ta så mycket ansvar som möjligt i de aktiviteter de önskar genomföra Ge ungdomarna tid att komma till er verksamhet, ha tålamod Rollen som frivillig ska inte förändras då ungdomen får uppehållstillstånd. Relationen ska inte bli mer privat än den varit tidigare Avslag på asylansökan Projektens erfarenheter är att när ensamkommande barn och unga får avslag följer en turbulent tid. Oavsett om ungdomarna vill överklaga eller åka tillbaka till sitt hemland är det viktigt att de får stöd i sitt beslut och en möjlighet att tänka på något annat. Projektens erfarenheter är även att man inte kan utgå ifrån att alla ungdomar enbart vill stanna i Sverige. Tänk på i verksamheten med deltagare som har fått avslag på asylansökan Var ärlig Svara inte på frågor som du inte kan besvara Ordna gärna regelbundna aktiviteter där ungdomarna får tänka på annat än avslaget Anordna gärna fysiska aktiviteter 19

Kosmos Kompisskapet kan vara en värdefull kontakt för den unge Tips på beprövade verksamheter efter behandlad asylansökan: Träna svenska, vid avslag på asylansökan kan stöd i andra ämnen så som matematik och engelska ersätta den svenska språkträningen Utflyktsgrupp Besöksverksamhet med inriktning skapande Besöksverksamhet Kosmos Kompis, om ungdomarna haft en Kompis under sin asylprocess fram till avslaget är det av stor vikt att verksamheten kan fortsätta tills de lämnar Sverige Studiecirkelverksamhet (enbart beprövad med ungdomar med Permanent uppehållstillstånd) Ungdomar över 18 år utan god man Ensamkommande unga som kommer till Sverige efter den dag de fyllt 18 år får samma mottagande i Sverige som andra vuxna. Detta innebär boende på förläggning eller i eget boende samt ingen rätt till en god man. De erfarenheter som visas på i detta kapitel kommer från det projekt som arbetat med målgruppen ensamkommande unga över 18 år. Vissa ungdomar över 18 år som kommer till Sverige klarar sig mycket bra på egen hand medan andra är i stort behov av samma tillsatta samhälliga resurser som de under 18 år har rätt till. Då ungdomar över 18 år inte har någon god man har projektet erfarit att det ofta finns ett stort behov av någonstans att vända sig med frågor och funderingar, vilket det är viktigt att frivilliggruppen är förberedd på. De erfarenheter som gjorts är att behovet av stöd oftast är störst innan personen får det slutgiltiga beslutet på asylansökan samt om personen delges ett negativt beslut. Eftersom denna målgrupp oftast inte bor tillsammans på ett boende krävs det mycket tid och goda kontakter för att nå ut med information om att Röda Korsets verksamhet finns. Olika aktörer som man kan ta hjälp av för att nå ut med informationen är exempelvis skolan, Migrationsverket och kommunens Integrationsenhet. Är det så att Migrationsverket exempelvis informerar personer som kommer till dem om verksamheten är det dock viktigt att de trycker på att Röda Korsets verksamhet inte har något med Migrationsverket eller beslut i asylprocessen att göra. Tänk på i verksamheten Rekrytera flerspråkiga frivilliga Att frivilliggruppen har koppling till en flyktingkonsulent så att de kan få hjälp med att svara på eventuella frågor 20

Svara inte på frågor som du inte kan besvara Gå inte in i frågor rörande det enskilda asylärendet Anordna regelbundna verksamheter Tips på beprövade verksamheter: Träna svenska Mötesplats Matlagningsgrupp Särskilt för flickor Det kommer färre ensamkommande flickor till Sverige än det kommer pojkar. Enligt statistiken är ungefär 20 25 procent flickor (se Migrationsverkets hemsida för statistik). Många gånger placeras flickorna antingen i jourhem eller i eget boende. Där flickorna placeras på kommunala boenden blandat med pojkar finns erfarenhet av att flickorna får anpassa sig efter pojkarna, som är många fler. Många aktiviteter är då även planerade utifrån pojkarnas önskemål. De flickor som är placerade i jour- eller familjehem kan många gånger vara svåra att nå, men genom kontakt med befintliga jourhem och socialsekreterare kan detta lösas. I ankomstkommunerna gäller samma sak för flickor som för pojkar, det vill säga att de många gånger bara bor kvar i ankomstboendet en kortare tid. Detta kräver stor flexibilitet i planeringen av verksamheter och kan göra att frivilliggruppen många gånger bara hinner träffa varje flicka en till två gånger. Den erfarenhet som projekten fått, i sitt arbete med ensamkommande flickor är att anledningen för flickor att fly från sitt hemland i större utsträckning kan bero på konflikter inom familjen, t.ex. tvångsäktenskap, än att fly från krig och väpnad konflikt, vilket oftare är fallet för ensamkommande pojkar. Tänk på i verksamheten Var flexibel, förutsättningarna ändras ofta Utgå ifrån där tjejerna bor Utgå från mötet i sig, avancerade aktiviteter går inte alltid att genomföra Tips på beprövade verksamheter: Flickorna kan vara med på alla de verksamheter som tidigare beskrivits men det är oerhört viktigt, precis som för pojkarna, att se individernas behov och anpassa aktiviteterna efter dessa Tjejverksamhet 21

Ordlista Ankomstkommun (även kallat transitkommun): Den kommun som ensamkommande barn och unga först kommer till. Dessa kommuner har under tiden projekten funnits varit: Malmö, Sigtuna, Solna och Mölndal. Här bor ungdomarna tills det finns en plats i en anvisningskommun dit de kan flytta. Anvisningskommun: Den kommun som ensamkommande barn och unga flyttar till för att invänta beslut från Migrationsverket. Det är i denna kommun som skolplats och mer permanent boendeform ordnas. Dublinförordningen: Förordning som garanterar att den som söker asyl i någon av EU:s medlemsstater får sin ansökan prövad i någon av dessa stater. En asylsökande ska alltså inte kunna sändas från en medlemsstat till en annan utan att någon anser sig ha ansvar för prövningen. Dublinförordningen gäller i Sverige och i övriga EU-länder samt Norge och Island. Den som flyr har inte rätt att välja asylland. Tanken är att personer som har skyddsskäl ska söka asyl i det första land de kommer till efter flykten. En asylsökande som har vistats i ett så kallat första asylland före ankomsten till Sverige kan därför skickas tillbaka dit. Eget boende (ebo): Under väntetiden kan en asylsökande önska att få bosätta sig i ett eget boende hos t ex släkt eller vänner. Andra begrepp som använts för placeringar i annan familj är familjehem, nätverkshem samt enskilt boende. Ensamkommande barn: Barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i förälders ställe, eller vid ankomsten står utan sådan ställföreträdare. God man: En person som ska ta tillvara ett barns intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunens överförmyndarförvaltning. Permanent uppehållstillstånd (PUT): En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT): Ett tidbegränsat uppehållstillstånd ges till enskilda eller grupper vid t. ex tillfällen då en massflykt skett från ett visst land. 22

Länkar och litteratur Här hittar du länkar och information samt de hänvisningar som finns i dokumentet Länkar EU s webbportal www.europa.eu Migrationsverket www.migrationsverket.se Socialstyrelsen, Migrationsverket och SKL - Ett gemensamt ansvar http://www.migrationsverket.se/infomaterial/asyl/allmant/ensamkommandebarn.pdf Månadsblad kring ensamkommande barn och unga: För kommuner och landsting/aktuellt om ensamkommande barn Regeringen www.regeringen.se Children in the asylum process http://www.regeringen.se/sb/d/11901/a/125270 Regeringens proposition Mottagande av ensamkommande barn http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/25/31/db8dc15e.pdf Lagrådsremiss stärkt skydd för ensamkommande barn http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/98/27/44c8fe67.pdf Rädda Barnen www.rb.se Litteratur/undersökningar kring Ensamkommande av Rädda barnen http://shop.rb.se/product/product.aspx?itemid=2966351 Röda Korsets Ungdomsförbund www.rkuf.se Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se Svenska Röda Korset www.redcross.se Röda Korsets Behandlingscenter för Krigs och Tortyrskadade Om Röda Korset/ I Sverige/ Behandlingscenter 23

Svenska Röda Korsets medlemssidor (http://rednet.redcross.se) Svenska Röda Korset Frivilligpolicyn http://rednet.redcross.se/frivilligpolicy Ledarboken http://rednet.redcross.se/ledarhandbok Rednet (länk till sidan för ensamkommande) http://rednet.redcross.se/verksamheter/flyktingarbete/ensamkommande-barn-och-ungdomar/ Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se United Nations High Commissioner for Refugees www.unhcr.se Inter-agency guiding principles on unaccompanied and separated children http://www.unhcr.ch/include/fckeditor/custom/file/iapunaccompaniedchildren_e.pdf Välkommen till Sverige www.sverige.com Tips på material Träna Svenska Form i Fokus A, B och C http://www.bokus.com/b/9789174343977.html?pt=same_author Studiecirkelverksamhet För färdigt material och upplägg kontakta Folkuniversitetet i Stockholm. www.folkuniversitet.se Litteraturtips Fekete, Liz They are children too a study of Europe s deportation policy, 2007. http://www.irr.org.uk/2007/march/ak000019.html Hessle, Marie - Ensamkommande men inte ensamma. Tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige, 2009. Schiratzki, Johanna - Bs bästa i ett mångkulturellt Sverige, 2005 http://www.iustus.se 24

25