Ekonomin och den sociala tryggheten

Kapitel 4 SD-grundkursen från år 2004 Ekonomin och den sociala tryggheten Vad är levnadsstandard? Rimligen är det en tillvaro där våra mänskliga behov tillfredsställs. Till de grundläggande materiella behoven tillhör mat, kläder och bostad. Dit måste också räknas hälsa. Kan ni komma på fler uppfinningar, maskiner eller moderniteter av betydelse? Vi behöver dessutom: - trygghet - frihet att uttrycka sig - gemenskap med andra människor - personlig utveckling. - en bra miljö, tillgång till natur. Jämfört med tidigare generationer har vi som lever nu fantastiska möjligheter. Tidigare måste en majoritet av befolknigen vara sysselsatt i kamp för brödfödan, i bokstavlig mening. De flesta arbetade inom jordbruket. Den tekniska utvecklingen under de senaste 200 åren har gjort att andelen bönder och lantarbetare kunnat successivt minskas. Bara ett par procent av befolkningen försörjer nu resten av befolkningen med mat. Också inom andra näringar har maskiner ersatt mänsklig arbetskraft. Denna utveckling har fortsatt med datoriseringen. Tekniska uppfinningar (inte minst av svenskar!) har också avlastat oss arbete i hemmen. Det handlar om redskap som: - elektriskt lyse - centralvärme - kylskåp - frys - el-spisar - diskmaskiner - tvättmaskiner - dammsugare. Dit kan även räknas uppfinningar för snabbare kommunikationer, som telefonen och bilen. ETT RIKT LAND Sverige är ett rikt land! Det är ett budskap som hörts mycket, inte minst när flyktingpolitiken kommit på tal. Förvisso är detta sant, i den bemärkelsen att vårt land har naturresurser som jordbruksmark och skog, vattenkraft och malm, rent vatten och långa kuster. Den främsta naturresursen är ändå människorna i landet, med en vilja och förmåga att arbeta. Vad som möjliggjorde Sveriges ekonomiska framgång under 1900-talet var människor som: var relativt friska var hederliga och laglydiga höll samman och var solidariska med varandra Skattetryck i procent av BNP, år 2001: Sverige 50,8 % Danmark 49,0 % Finland 46,3 % Österrike 45,7 % Frankrike 45,4 % Belgien 45,3 % Norge 44,9 % Luxemburg 42,4 % Italien 41,8 % Grekland 38,8 %. Japan har ett skattetryck på 27,1%, dvs 23,7 procentenheter lägre än Sverige. Vad är det som vi svenskar får för våra skattepengar, som japanerna inte får för sina? 4:1

var arbetsamma och plikttrogna lärde sig mer och blev yrkesskickliga gjorde nya uppfinningar eller vidareutvecklade redan gjorda hade företagaranda. Andra förutsättningar var: institutioner som befrämjade det nyssnämnda naturtillgångar, som skog, malm och vattenkraft kapital för investeringar kommunikationer och infrastruktur en utländsk marknad, för efterfrågan på svenska produkter. Rikt är Sverige också (eller har åtminstone varit) om man ser till OECD-statstiken, som mäter BNP per invånare. Under 1970-talet låg Sverige där i topp. Därefter har det emellertid gått utför, och Sverige hamnar nu efter sina nordiska grannländer. Dessutom har vi en statsskuld på över 1.300 miljarder kronor, där räntan varje år medför en utgift på cirka 50 miljarder kronor. Statsskulden minskade under den senare delen av 1990-talet, men har nu åter börjat öka. Den prekära ekonomiska situation tar sig nu kännbara uttryck i skatte- och avgiftshöjningar inom kommuner och landsting, samtidigt som det görs åtstramningar av olika slag. Detta drabbar inte minst vården, skolan och omsorgen. Dvs samhällets mest utsatta grupper: sjuka, barn och gamla. ATP-systemet - Allmän Tillläggspension, drevs igenom efter hård strid på 1950-talet, där s-linjen segrade. Nu har detta system skrotats av socialdemokraterna och andra riksdagspartier. Sverige har det högsta skattetrycket i världen - ändå räcker inte resurserna. Vart tar alla pengarna vägen? Vilka faktorer gjorde att Sverige under 1900-talet blev ett av världens rikaste länder? Vad har gjort att vi halkat efter? Det är en fråga som alltfler svenskar nu ställer! Elementärt för ett samhälles ekonomiska situation är hur stor andel av befolkningen som arbetar. Barn och åldringar kan inte förväntas göra det, inte heller de som är sjuka. Men om en stor andel av de som är i arbetsför ålder och dessutom friska inte arbetar och klarar sin egen försörjning, då blir det naturligtvis en belastning. Andelen öppet arbetslösa säger därvid bara en del av sanningen. Därutöver finns ett stort antal personer i arbetsför ålder som överhuvudtaget inte står till arbetsmarknadens förfogande - det kan vara förtidspensionerade, studerande, hemmafruar mm. Sveriges befolkning i arbetsför ålder (16-64 år) ökade under 1990-talet med 250.000 personer - från 5,4 miljoner till 5,65 miljoner. Under samma period minskade antalet i arbete med 350.000 personer - från 4,5 miljoner till 4,15 miljoner. År 2001 var cirka 200.000 personer i Sverige öppet arbetslösa, medan totalt 1,5 miljoner i arbetsför ålder inte stod till arbetsmarknadens förfogande. Kvoten mellan andelen arbetande och andelen icke-arbetande har utvecklats ogynnsamt. Alltfler ska försörjas av allt färre. 4:2

Men även ett formellt yrkesarbete kan dölja sig bristande produktiva bidrag. Samhället har en uppsättning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 1997 gick exempelvis 50.000 på ALU ( arbetslivsutveckling), 36.000 på AMU (arbetsmarknadsutbildning), 33.000 på API (arbets-platsintroduktion), osv. Andra typer av konstlade sysselsättningar, som tågvärdar, tolkar, invandrarkonsultenter mm är av en art som inte skulle ha behövts, om det inte fanns så många ointegrerade invandrare i vårt samhälle. Till det improduktiva kan räknas även en svällande byråkrati. Ett exempel på detta är den kraftiga utökningen av regeringskansliet. Ett annat exempel är svenska FN-förbundet, med 24 personer anställda på det centrala kansliet, däribland generalsekreterarassistent, ekonomiassistent, redaktör, projektledare, kanslist, informationssekreterare, handläggare, dataansvarig, projektansvarig, styrelsekonsult, pressekreterare, webbredaktör, bibliotekarie, organisationssekreterare och ungdomssekreterare. En annan sida av saken är de skenande privilegierna inom såväl statligt-kommunal som privat sektor - med fantasilöner, orimliga avgångsvederlag och andra förmåner. Man kan tala om en nomenklatura - en särskild klass, skild från det folk den ska representera, med egna intressen och livsvillkor som helt skiljer sig från folkets. Även då funktionerna i sig är nödvändiga kan man här tala om parasitism. Kan ni ge fler exempel på konstlade sysselsättningar? Fler exempel på onödig eller överdriven byråkrati? Fler exempel på parasitism? Bakom fri företagsamhet kan ibland dölja sig ren kriminalitet, i andra fall förekommer en produktiv näringsverksamhet, men det genererar föga av skatteintäkter. Kriminaliteten betyder inte bara ett parasitärt leverne, att man låter sig försörjas av andra. I likhet med nomenklaturan blir det ofta fråga om en försörjning på lyxnivå. Till detta kommer att kriminaliteten kan medföra omfattande skadegörelse - på både människor och egendom - där reparationerna ställer stora anspråk på resurser. Ytterligare ett moment är kostnaderna för vakter och stängsel, kameror och larm, till förebyggande av brottslighet. Detta blir ytterligare en typ av konstlade utgifter. De skulle inte behövas i ett samhälle med bättre moral och mer av sammanhållning. En variant på kriminalitet är bidragsfusk och svartarbete, något som ofta förekommer i kombination. Nomenklaturans excesser liksom kriminaliteten betyder inte bara en direkt kostnad. Än mer kostsam kan bli dess indirekta effekter, genom att den urgröper samhällsmoralen. Många medborgare känner: varför ska jag anstränga mig och försöka göra rätt för mig, när de i ledande psotioner inte gör det, när individer som kommer hit utifrån inte behöver göra det? I ALLT DETTA ligger en förklaring till Sveriges ekonomiska problem. Detta förklarar också att allmänna arbetstidsförkortningar uteblivit efter införandet av 40-timmarsveckan. 4:3

VAD KAN GÖRAS? Sverige har alltså ekonomiska problem. Hur kan vi ta oss ur denna situation? Allmänt sett är det två typer av åtgärder som krävs: A. Mer hushållning B. Mer produktion. A. Hushållning Själva ordet ekonomi betyder just hushållning. Exempel på misshushållning är när människor skadas, vare sig det hänför sig till uppväxten - dvs situationen i hemmet och i skolan - eller det hänför sig till arbetslivet eller fritiden, trafiken eller brott. Andra exempel på slöseri är: - nedbränning av skolor, kyrkor, butiker mm. - vandaliseringen inom kollektivtrafiken. - stölder och förstörelse av bilar. B. Produktion Produktionen av varor och tjänster måste präglas av effektivitet. Produktivitet måste vara hög, dvs man måste producera mycket per person och arbetstimme. Detta har självfallet en kvalitativ sida som kan vara avgörande. Det hjälper inte om t ex ett läkarlag opererar snabbt, om patienten sedan inte blir frisk. Grundläggande är också om arbetsuppgiften i sig egentligen behövs. Behövs t ex Integrationsverket? För maximal produktivitet är det nödvändigt att människorna är motiverade, har yrkeskunnande och är friska. Det handlar också om organisation av arbetet, så att varje individ kommer till sin rätt. Beträffande drivkrafter finns det i princip två skolor : 1. Människor anstränger sig endast genom ekonomiska incitament. Bara om man får motsvarande mer betalt gör man sitt bästa. 2. Människor har en naturlig inre drivkraft att göra sitt bästa, även där det inte ger mer i plånboken. Den främsta potentialen för ökad produktion av tjänster och varor ligger dock i alla de 1.500.000 individer i arbetsför ålder som nu inte klarar sin egen försörjning. Kunde bara hälften av alla dessa komma i vettiga arbeten vore det ett enormt ekonomiskt lyft för Sverige! Frågan är bara hur detta skulle kunna gå till. Vad är sunt ekonomiskt tänkande? SPARA ELLER SLÖSA? Å ENA SIDAN finns statsskulden, de höga ränteutgifterna och behovet av att minska denna skuld. Detta talar - åtminstone enligt konventionell visdom - för åtstramningar, så vi får råd att betala av. VAD ÄR ARBETE? Ur boken Försvara demokratin! 1. Arbete kan vara betalt, men behöver inte vara det. Viktigt arbete utförs obetalt. Dit hör hushållsarbete, barnpassning, ideell föreningsverksamhet. 2. Arbete kan utföras för andras räkning, eller bara för egen räkning. Lagar man sin mat eller bäddar sin säng själv, kan det också ses som arbete. Med en tillräckligt vid definition blir arbete detsamma som aktivitet. 3. Arbete kan också definieras som produktion, men behöver då inte betyda att man producerar varor. Det kan lika väl bestå i att man utför tjänster. I praktiken är detta den vanligaste formen av arbete. Allt arbete behöver alltså inte medföra omsättning av varor, än mindre förbrukning av resurser eller miljöförstöring. 4. Även där arbete utförs för pengar behöver det inte handla om lönearbete, med en bestämd ersättning. Det finns också fri företagsamhet, där man kan göra vinst på en verksamhet. 5. Lönearbete kan ske för ett privat företag eller i den offentliga sektorn. I debatten har ekonomiprofessorer talat om den offentliga sektorn som tärande, men ett arbete är inte i sig mindre nyttigt, för att man arbetar åt stat eller kommun. 6. Ett arbete kan vara mer eller mindre nyttigt, dvs täcka mer eller mindre angelägna behov i samhället. I praktiken styr efterfrågan vilka arbeten som utförs, men det finns behov som inte tar sig uttryck i efterfrågan. För att kunna efterfråga måste man ha pengar. 7. Ett arbete kan utföras mer eller mindre effektivt. Det kan också vara mer eller mindre kvalificerat. Med bättre motivation, bättre utbildning och bättre utrustning kan effektiviteten ökas. Då kan det utföras med bättre resultat på kortare tid. 8. I effektivitetsbegreppet kan läggas både att arbetet inte sliter ned hälsan på den person som utför det, och inte skadar miljön. Ett arbete kan vara monotont och tråkigt, eller det kan vara intressant och utvecklande, ge anseende och självförtroende. Många arbetsuppgifter är tråkiga, men någon måste ändå utföra dem. Ett arbete kan vara meningsfullt, även om det är tråkigt - förutsatt att de arbetsuppgifter som utförs är nyttiga för samhället. 4:4

Å ANDRA SIDAN finns arbetslösheten och behovet av att nedbringa den. Detta skulle tala för en expansiv linje, med höga statsutgifter (i varje fall på kort sikt), för att skapa arbetstillfällen. Det finns svårigheter med båda dessa handlingslinjer, med såväl spara-linjen som slösa-linjen. Men låt oss först diskutera några centrala begrepp. Antag att vi väljer spara-linjen, och konsekvent satsar på den. Vilka problem kan då uppstå, vad blir konsekvenserna? Vad betyder dessa besparingar - helt konkret? Jo, att det sker neddragningar i offentlig verksamhet: Detta kan ta sig uttryck i avskedanden och att fler människor görs arbetslösa. Det kan också betyda sänkta löner eller uteblivna löneökningar. Därtill kan staten allmänt sänka nivåerna på olika former av bidrag. Allt för att minska statens utgifter. Men följden blir att människor tappar i köpkraft. De får mindre pengar att röra sig med, och kan då köpa mindre. Det kan också vara så, att man känner en större osäkerhet om framtiden och av den anledningen avstår från att göra av med pengar. Allt detta mynnar ut i en lägre efterfrågan. Efterfrågan är ett nyckelbegrepp. När företag inte får avsättning för sina produkter, då minskar naturligtvis lönsamheten. Och då måste de till slut avskeda anställda. Detta ger i sin tur ökad arbetslöshet, minskad köpkraft, osv. Det hela blir en nedåtgående spiral. Lägre löner - och färre löner - ger lägre skatteunderlag. Statens inkomster minskar därigenom, och besparingen blir kanske i slutändan inte så stor. En annan aspekt är de långsiktiga effekterna: ANTAG ATT man halverar personalen i skolorna, försämrar skolmaten och använder gamla läromedel. Kortsiktigt kan detta betyda besparingar - men ett antal år senare kan det slå tillbaka, om eleverna inte har lärt sig något i skolan. Kunniga människor behövs för att starta och hålla igång företag, och utan företag blir det varken arbetstillfällen eller skatteintäkter! ANTAG ATT man skär ned inom polisväsendet och åklagarväsendet. Då blir färre brottslingar gripna och färre blir dömda. Och då ökar brottsligheten. Särskilt den ekonomiska brottsligheten medför stora kostnader för samhället - det handlar om många miljarder i uteblivna skatteintäkter. ANTAG ATT man pressar de offentliganställda att arbeta hårdare - ger dem längre arbetstider och mer stressande arbetsmiljöer. Då kommer fler att bli sjuka och fler att slitas ut i förtid. Sjukskrivningar och sjukvårdsbehov skapar utgifter för samhället. ANTAG ATT gränskontrollerna tunnas ut, så att smuggling av bland annat narkotika underlättas. Med en ungdomsgeneration där narkotikabruk tilltar blir kostnaderna för samhället på sikt enorma. Ur boken Bidragskulturen, skriven av Helena Rivière (Timbro 1998): 1965 levde 16 procent av Sveriges befolkning på bidrag och pensioner. 30 år senare, 1994, var siffran dubbelt så stor, 31 procent. Mellan 1970 och 1980 låg kostnaderna på ungefär en kvarts miljard eller 250 miljoner, räknat i fasta priser i 1960 års nivå, medan de löpande kostnaderna 1980 närmade sig miljardstrecket. Mer var det allså inte. Det stora uppsvinget, om man så säger, kom med socialtjänstlagen mellan 1980 och 1985. Under hela perioden 1980-1990 hade kostnaderna nästan femfaldigats i löpande priser (Källa: SOU 1992:98...) De sex första åren av 90-talet fördubblades de i löpande priser. 1996 betalades nästan 12 miljarder ut i socialbidrag. I gruppen unga invandrare, 20-24 år, har över hälften socialbidrag, 55 procent. Bland svenska ungdomar är motsvarande siffra 16 procent. Det yttersta skyddsnätet i trygghetssystemet ska så bringar i takt med tiden, kan man tro, men vad händer?... De generösa beloppen ligger så nära det låg- och medelinkomsttagarna kommer upp i av egen kraft att det inte lönar sig att bemöda sig....vare sig du arbetar eller inte hamnar du på ungefär samma nivå....förvånande är också att ersättningsnivåerna i det vanliga trygghetsnätet, och i det extraordinära, ligger så pass nära varandra. Marie Söderqvist... noterar hur systemet skapar typer som Kristian genom den flathet det visar när han tillåts hoppa av jobbet för att inte riskera socialbidraget. Hon reagerar också över den nya klientsort.. som anser sig ha stoltheten intakt så länge han går på bidrag, men känner den gå förlorad den dag han jobbar och försörjer sig själv. Andra, som Samir, 19 år, berättar om den nya självklara födkroken bland ungdomar i hans gäng: Jag har flera kompisar, säger han, som är lika gamla som jag och som inte har några planer på att skaffa jobb och inte familj heller, de går bara och väntar på att fylla 20 så de kan få socialbidrag (DN 22/4 1996). Softhandläggning kallas det. De behöver inte ens infinna sig personligen. 4:5

Sänks lönerna tillkommer ytterligare en aspekt: det kan bli mer inkomstbringande att leva på olika kombinationer av bidrag än att försörja sig genom eget arbete. Då blir det heller ingen besparing. Väljer vi istället slösa-linjen - vilka kan då bli komplikationerna? Innebörden av denna är att samhället satsar offensivt, och tar sin utgångspunkt i de många arbetslösa. Dessa ska sättas i arbete, även om detta kortsiktigt medför ökade statsutgifter. Fördelarna är uppenbara: man tar tillvara de mänskliga resurserna, och man får hjulen att snurra. Fler löner skapar köpkraft och efterfrågan, nya arbetstillfällen och mer skatteintäkter. Finansieringen av en sådan offensiv satsning kan ske på tre sätt: A. riksgäldskontoret ökar upplåningen B. riksdagen höjer skatterna C. riksbanken ger ut fler sedlar. Vilka faktorer gjorde att Sverige under 1900-talet blev ett av världens rikaste länder? Vad har gjort att vi halkat efter? Vilka medel stor till vårt förfogande för att åter kunna göra Sverige till ett välståndsland? Vilka åtgärder krävs, på olika sikt? I vilken utsträckning vill vi ha en återgång till det som var? Vad är realistiskt? Vilken av dessa vägar man än väljer, följer problem. A. Med skulder följer ränteutgifter. Sverige har redan nu en statsskuld på c:a 1.300 miljarder kronor, och bara räntorna - c:a 50 miljarder - utgör en av de stora posterna i statsbudgeten. B. Höjda skatter kan istället medföra andra problem, beroende på vilka skatter man höjer. Högre inkomstskatter på lägre inkomstnivåer ger orättvisor, genom att göra det mer lönsamt att leva på bidrag än på eget arbete. Hårdare beskattningen av företagen leder till färre etableringar av företag, eller att företag t.o.m. lämnar Sverige. Återstår fastighetsskatten och bensinskatten, men någonstans finns även där en gräns. Allmänt gäller för skattehöjningar, att det drar in köpkraft. Om det var efterfrågan som man önskade stimulera, då har man inte uppnått något. C. Utgivning av mer sedlar ökar köpkraften, men detta ger samtidigt ökad inflation. En viktig del av problemet är också att en stimulans av efterfrågan i Sverige inte kommer enbart svenska företag och svensk arbetsmarknad tillgodo. Köper människorna fler produkter, framställda utomlands, så skapar detta sysselsättning där, men inte här. Skuldsättning, som under punkt A, är inte bra för att bara finansiera en löpande konsumtion, dvs att betala bidrag för mängder av människor som går sysslolösa. En annan sak är om det gäller pengar till sådant som ökar produktionskapaciteten i den svenska ekonomin. Då blir det en investering, som ger pengar att senare betala igen. En avgörande fråga blir då: När handlar det om investeringar? 4:6

EXPORT Sverige ingår i en internationell ekonomi. Det gäller då hur svenska företag framöver ska klara konkurrensen på världsmarknaden. Traditionellt har vår fördel legat i förädlade produkter, frambringade med hjälp av avancerad teknik samt högutbildad och kvalificerad arbetskraft. En fördel har också legat i vår lugna och fredliga utveckling, i stabiliteten hos vårt samhälle. Finns dessa fördelar även i framtiden? Eller ska vårt konkurrensvapen i framtiden bli låga löner? I så fall måste vi göra en radikal djupdykning! Ska vi kanske konkurrera genom att dumpa priserna på våra råvaror? Kan vi ställa upp som Europas soptipp, ta emot kärnavfall m.m? Vårt nationella handlingsutrymmet är begränsat. Så mycket självklarare borde väl då vara att låta ett ekonomiskt tänkande, effektivitet, genomsyra vårt samhälle. Alla bör medverka till att ta tillvara nationellt handlingsutrymme, överallt där möjlighet ges! Faktorer av betydelse är: a) standarden på vårt skolsystem b) standarden på vår forskning c) konkurrensvillkoren för svenska företag d) graden av lojalitet med Sverige e) arbetsmoral och sammanhållning f) miljö och folkhälsa. Behovet av att lyckas exportera svenska produkter har naturligtvis samband med behovet av import. En stor importprodukt är olja. Med mer av energimässig självförsörjning skulle detta behov kunna minska. Motsvarande gäller turismen - kan vi locka fler turister till Sverige förbättras handelsbalansen. POLITISKA MÅL Vad ska vara målet för den ekonomiska politiken? Förslagsvis, på ett övergripande plan: a) skapa en ekonomisk och social grundtrygghet för varje medborgare b) ge möjlighet för den som vill mer att skapa sig mer, det ska löna sig att arbeta. c) motverka orättvisor. Det ska inte löna sig att vara ohederlig och osolidarisk. På ett mer konkret plan kan målen vara: full sysselsättning prisstabilitet budgeter i balans balans i handeln med utlandet stabil valutakurs skuldfrihet företagarvänligt klimat lågt skattetryck. Vad är full sysselsättning? Hur få fler människor i arbete? Finns det skatter som bör sänkas? Skatter som helt bör tas bort? Hur då finansiera välfärden? Hur stor ska den offentliga sektorn vara? På vilken nivå ska grundtryggheten ligga? 4:7