KOMMUNFULLMÄKTIGE 2007 BIHANG NR 7
2
Innehållsförteckning DÄRFÖR GÖR VI MILJÖBOKSLUT..4 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN..5 FRISK LUFT...6 BARA NATURLIG FÖRSURNING...7 GIFTFRI MILJÖ...8 SÄKER STRÅLMILJÖ...9 INGEN ÖVERGÖDNING...10 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG...11 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET...12 BIOLOGISK MÅNGFALD/...13 MYLLRANDE VÅTMARKER...14 LEVANDE SKOGAR...15 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP...16 GOD BEBYGGD MILJÖ...17 ENERGIPLANEN DELMÅL FÖR BOSTÄDER OCH LOKALER...19 ENERGIPLANEN DELMÅL FÖR TRANSPORTER...21 ENERGIPLANEN DELMÅL FÖR NÄRINGSLIVET...22 3
Därför gör vi miljöbokslut Syftet med miljöbokslutet är att redovisa kommunens miljöarbete och hur det går med de lokala miljömålen och målen i energiplanen. Förhoppningen är också att miljöbokslutet ska ge vägledning om vilka framtida åtgärder som är angelägna för att uppnå miljömålen och målen i energiplanen. Enligt beslut av Kommunfullmäktige 2003 skall miljöbokslut upprättas varje år. Miljöbokslutet för verksamhetsåret 2006 är Sandvikens kommuns sjätte miljöbokslut. För 2005 upprättades inget miljöbokslut eftersom det saknades personella resurser. Miljöbokslutet har samanställts av kommunens miljösamordnare och grundar sig på uppgifter från många olika aktörer. Förutom de kommunala verksamheterna och bolagen har bland andra Länsstyrelsen, Landstinget och Skogsvårdsstyrelsen bidragit med information till miljöbokslutet. Hur det går med målen För att ge en enkel bild av läget har några välkända symboler använts. Symbolförklaring: Målet beräknas uppnås inom den utsatta tiden, om nuvarande förhållanden säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar Målet kan nås inom utsatt tid, men då krävs ytterligare åtgärder Målet blir svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tiden Har inte kunnat bedömas Nationella och regionala miljömål För mer information om de nationella och regionala miljömålen hänvisas till miljömålsportalen (www.miljomal.nu) och Länsstyrelsen (www.x.lst.se). Sandvikens lokala miljömål Lokala miljömål för Sandvikens kommun antogs av Kommunfullmäktige maj 2005. I miljömålsdokumentet finns både övergripande mål och detaljerade mål. Här i miljöbokslutet redovisas bara de detaljerade målen. Den som vill läsa hela miljömålsdokumentet kan göra det på www.sandviken.se eller genom att hämta ett tryckt exemplar på Bygg- och miljökontoret. Energiplan för Sandvikens kommun I den kommunala energiplanen, som antogs av Kommunfullmäktige februari 2004, finns vision och övergripande mål som visar viljeinriktningen för framtidens energianvändning. Delmål och åtgärder beskriver steg på vägen mot visionen, och många av dessa berör klimatpåverkan. Energiplanen finns att läsa på kommunens hemsida. 4
Begränsad klimatpåverkan Detaljerade miljömål Mål 1 och 2 är hämtade från energiplanen. 1. Antalet fastigheter uppvärmda med fossila bränslen skall successivt minska från nivå år 2003 (1 390 st registrerade). 2. Senast 2010 skall minst 5,75 % av bensin och eller dieselförbrukningen i kommunen ha ersatts med alternativa drivmedel. 3. Senast 2010 består Kommunkoncernens fordonspark till 20 % av fordon som drivs med alternativa drivmedel. 4. Ökat antal tidsstyrda uttag för motorvärmare vid alla arbetsplatser och bostäder. Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbarutveckling inte äventyras. 1. Många hushåll har på senare år bytt sina oljepannor mot fjärrvärme eller biobränsle. 2006 fanns det 662 registrerade villapannor (under 60 kw) som eldades med fossila bränslen. Det är ungefär hälften så många som 2003. Fler uppgifter finns på sida 19. 2. I Sandvikens kommun har antal fordon och körsträcka per fordon och person ökat under 2000-talet. Etanol är i dagsläget det enda alternativa bränsle som finns tillgängligt i Sandvikens kommun. Två mackar i centrala Sandviken säljer etanol. Enligt statistik från SCB var 0,2 % (eller 41 stycken) av det totala antalet personbilar i trafik i Sandvikens kommun miljöbilar 1 vid årsskiftet 2005/06. Av de nyregistrerade bilarna 2005 var 1,9 % miljöbilar. 3. Kommunkoncernens andel miljöbilar är fortfarande liten. Kommunkoncernens miljöbilar 2006: 4 etanolbilar (Bygg- och miljökontoret) 1 elbil (Gysinge Bruk) och 4 mindre elfordon (Högbo Bruk) 2 el-hybridbilar (Sandviken Energi AB) 5 elbilar och 1 el-hybridbil (Sandvikenhus AB, motsvarar 11 % av bolagets person- och materialtransportbilar) 1 Enligt skattelagstiftningens definition, fordon som kan drivas helt eller delvis med andra drivmedel än bensin och diesel. trafik CO2 kg/inv 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 Figur 1. Koldioxidutsläpp från trafiken i Sandvikens kommun, i kilo per kommuninvånare. Källa: SCB 2001 4. Det totala antalet motorvärmare vid bostäder och lokaler som förvaltas av Sandvikenshus AB har minskat något sedan 2004. Av 1421 motorvärmare är 192 tidsstyrda. En stor del av de övriga motorvärmarna är pulsstyrda (= är inte igång hela tiden de är inkopplade). Hur det ser ut vid övriga arbetsplatser och bostäder har inte kunnat sammanställas. 2002 2003 2004 5
Frisk luft Detaljerade miljömål Alla mål är hämtade från energiplanen. 1. Småskalig vedeldning inom tätbebyggt område skall på sikt enbart ske i miljögodkända pannor. 2. Senast 2008 skall livsmedelstransporter till skolor, förskolor och kommunala institutioner i möjligaste mån samordnas för att minska trafikbelastningen och utsläpp. 3. Resandet med kollektivtrafiken skall öka på bekostnad av personbilstrafiken och vid en jämförelse med förhållandena 2000 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken ha ökat med 10 % till 2008 samt med 25 % senast år 2010. 1. I takt med att hushållen byter ut sina äldre pannor ökar andelen miljögodkända pannor. Hushållen byter dock oftare till pellets än till ved. Eftersom det idag inte finns någon redovisning av vilka pannor privata hushåll installerar går det inte att säga hur stor andel som är miljögodkända. Däremot är många pelletspannor idag P- märkta, vilket innebär att SP Sveriges provnings- och forskningsinstitut har testat pannans säkerhet och miljöprestanda. 2. Ännu har ingen utredning av kommunens möjligheter att samordna livsmedelstransporterna påbörjats. En motion har dock lagts som föreslår att kommunen utreder och satsar på en omlastningscentral. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 2. Antal resande på bussar inom Sandvikens kommun, år 1995-2006. Källa: X-trafik 3. Jämfört med 2005 så ökade antalet resor med kollektivtrafiken i stadstrafiken med 3,7 %. Totalt sett var ökningen 1 %. Det positiva är att den nedåtgående trenden verkar ha avstannat. Men jämfört med år 2000 var det 2006 många färre som valde att åka kollektivt. Det är dock möjligt att antalet resande med kollektivtrafik är högre än vad som anges här. Eftersom det i dagsläget bara är möjligt att redovisa antalet resande på X-trafiks bussar är inte resande med tåg inräknat. En del av förklaringen till den tidigare minskningen har varit att busslinjer ändrats och turtätheten minskat. 6
Bara naturlig försurning Detaljerat miljömål 1. Senast 2006 ska ha utretts om för ändamålet godkänd aska från Sandviken Energi, kan återföras till skogsmark där ristäkt genomförts. För målområdet gäller dessutom mål i energiplanen samt detaljerade miljömål under Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. 1. Sandviken Energi AB (SEAB) har ansökt om nytt tillstånd enligt miljöbalken för Björksätra kraftvärmeverk. Tillståndet bedöms vara klart första halvan av 2007. Troligen kommer det nya tillståndet att innehålla nya villkor för askhanteringen. SEAB kommer då att utföra de utredningar som tillståndet kräver och även utreda frågan om askåterföring till skogsmark om detta är möjligt. Målet har inte nåtts till utsatt tid men kan förhoppningsvis nås under 2007. Varför lägga ut aska i skogen? Skogsbruket självt är en bidragande orsak till att skogsmarken försuras. När marken försuras urlakas viktiga näringsämnen, vilket försämrar markens produktionsförmåga och på sikt kan innebära minskad tillväxt i våra skogar. Ett sätt att motverka detta är att återföra aska från förbränning av biobränslen till skogsmark som total-avverkats. 7
Giftfri miljö Detaljerade miljömål 1. Produktvalsprincipen 2 ska alltid tillämpas vid inköp. För att underlätta dessa val ska krav ställas på miljö- och hälsodeklarationer av varor och tjänster vid upphandling från och med 2006. 2. Senast 2010 har användandet av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdena upphört. 3. Hushållen och företagens kunskaper om kemikaliers förekomst, farlighet och hantering i samhället ska öka kontinuerligt. Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 1. Målet har inte nåtts men arbetet går åt rätt håll. EKU-verktyget 3 används allt oftare vid kommunens upphandlingar och krav ställs på innehållsdeklarationer. Det är sedan varje verksamhets ansvar att tillämpa produktvalsprincipen. Ett gott exempel är Städservice som minskat antalet kemikalier från 79 till 17, och aktivt valt miljömärkta, parfymfria och lättdoserade kemikalier. Med rätt dosering har mängden allrent och toarent närapå halverats från 2005 till 2006 En uppföljning bör göras inom de närmaste åren för att ta reda på hur användningen av bekämpningsmedel i vattenskyddsområdena utvecklas. 2. Miljö- och hälsoskyddskontoret och Sandviken Energi AB gjorde 2006 informationsbroschyren "Trädgårdsskötsel utan bekämpningsmedel", som skickades ut till alla villaägare (ca 2500 st) boende inom vattenskyddsområde. Broschyren var delvis resultatet av en enkätundersökning om kemisk bekämpning inom vattenskyddsområde (2004). Enkätundersökningen visade att det användes runt 1 ton bekämpningsmedel (ospecificerad klass) per år inom kommunens vattenskyddsområden. Under 2006 gjorde miljöinspektörerna även tillsynsbesök hos de två kyrkogårdsförvaltningar som ligger inom vattenskyddsområde. Glädjande nog hade de sedan länge slutat använt kemiska bekämpningsmedel. 2 Produkter med minsta möjliga miljöpåverkan ska väljas i första hand. 3 Miljöstyrningsrådets verktyg för ekologiskt hållbar upphandling. Sandvikenhus AB använder inga miljöfarliga bekämpningsmedel vid skötsel av parker och andra utemiljöer. Ibland används ättika för ogräsbekämpning på grus och plattbelagda ytor. Ättika är ett miljövänligt alternativ, godkänt av EU och KRAV. 3. Under 2006 genomförde miljö- och hälsoskyddsavdelningen en inventering av kemikalier i detaljhandeln. Flera felaktigt märkta produkter hittades och rapporterades till Kemikalieinspektionen. Inventeringen ingår i det nationella STORM-projektet. Under 2006 inventerade Sandvikenhus AB PCB i kommunala fastigheter (byggda 1956-1973). Totalt 5 byggnader behöver saneras, och enligt "förordning (2007:19) om PCB" ska saneringarna vara slutförda senast 30 juni 2011. 8
Säker strålmiljö Detaljerade miljömål 1. År 2010 ligger radongashalterna i kommunens befintliga skolor och förskolor under det nya riktvärdet 200 Bq/m3 luft. 2. År 2020 ligger radongashalterna i kommunens befintliga arbetsplatser och bostäder under det nya riktvärdet 200 Bq/m3 luft. 3. 2007 skall de som eldar med biobränslen från områden som fått ett nedfall på mer än 30 kbq/m2 ha fått information om hur sådan aska skall hanteras. Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. 1. 2. Målen förväntas uppnås eftersom nya mätningar görs kontinuerligt och fastigheter med problem åtgärdas när de upptäcks. Under 2006 mättes radon i alla kommunala förskolor, skolor och servicehus. Totalt 5 byggnader konstaterades ha värden något över gränsvärdet 200 Bq/m3 luft. Sandvikenhus AB har vidtagit åtgärder för dessa byggnader, som nu uppvisar värden under 200 Bq/m3 luft. Det finns inga sammanställningar på hur det ser ut i det privata bostadsbeståndet. Det vi känner till är att under 2005-2006 tog miljö- och hälsoskyddsavdelningen del av 390 radonmätningar genomförda i privata fastigheter. Av dessa visade 159 stycken på värden över det nya riktvärdet. Det är upp till varje fastighetsägare att åtgärda radonproblem, men det finns bidrag att söka för sådana åtgärder. (Länsstyrelsen hanterar bidragen, www.x.lst.se) 3. Under 2007 kommer en informationsbroschyr om askhantering att börja delas ut till alla som eldar med ved. Broschyren har sammanställts på miljö- och hälsoskyddsavdelningen och sotningsväsendet kommer att dela ut den till vedeldare i samband med sotning. Strålning en vardagsrisk Strålning förekommer i flera olika former och är något som vi utsätts för dagligen. Problemet med höga radonhalter i bostäder bedöms utgöra en av de stora hälsoriskerna i den allmänna miljön, särskilt i kombination med rökning. De farorna kan man som tur är undvika, till exempel genom att mäta radongashalten i lokaler och bostäder. Andra strålningskällor är svårare att undvika. Vår region är påverkad av nedfall från Tjernobylolyckan, och cesiumhalten i bär, svamp och vilt kontrolleras varje år. Även aska från ved som hämtats i drabbade områden har höga halter cesium. Därför är det viktigt att hantera sådan aska enligt SSIs rekommendationer. Mer information om vedeldning finns på kommunens hemsida under rubriken hälsoskydd. 9
Ingen övergödning Detaljerade miljömål 1. Senast år 2025 överstiger halten totalfosfor i Storsjön aldrig 25 μg/l, för att minska risken för massiv blomning av blågröna alger. 2. En minskning av halterna tillförd fosfor kan tydligt påvisas till 2010, jämfört med 1999. Näringssituationen i Storsjön, dess tillflöden och utflöde ska följas i undersökningsprogram som gör det möjligt att påvisa förändringar i framtiden. 3. Senast 2010 är alla undermåliga avloppsanläggningar inom kommunen, som inte uppfyller dagens krav på rening, åtgärdade. 4. Alla fastighetsägare minimerar användningen av gödningsmedel, samt hanterar och doserar med försiktighet. 5. Samtliga lantbruk och gårdar med djurhållning skall senast 2006 ha fungerande gödselvårdsanläggningar anpassade för det antal djur och djurslag som hålls på fastigheten. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha något negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 60 50 40 1. Efter en stadig nedgång från 2001 till 2004 var totalfosforhalten lite högre 2005-2006. Sett över en längre period håller ändå den minskande trenden i sig, och tydligast är det i västra Storsjön. Fosforhalten kan variera ganska mycket från år till år beroende på bland annat väderförhållanden. 2. Sedan 1999 har flera åtgärder vidtagits för att reducera fosforutsläppen till Storsjön. Sandviken Energi AB (SEAB) har till exempel byggt om reningsverken i Storvik och Kungsgården, vilket minskat utsläppen av bland annat fosfor. 3. Arbetet med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp började 1999. Åretruntboende var den första målgruppen, och sedan 2005 tillkom fritidsbebyggelsen. Det har tagit längre tid än beräknat, men förhoppningen är att alla avlopp är åtgärdade senast 2010. 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 ö storsjön norbyviken v stors jön målnivå Figur 3. Totalfosfor mikrogram/liter (µg/l), Storsjön Huvuddelen av SEAB:s avloppsreningsverk är åtgärdade. På tur att byggas om står Hedåsens avloppsreningsverk, som kommer att kompletteras med ett biologiskt reningssteg. Saneringsplaner finns också för ledningsnäten. 5. På grund av underbemanning har djurskyddsinspektörerna inte hunnit arbeta med gödselvårdsanläggningar. Därför går det inte att redovisa hur det går med målet. 10
Levande sjöar och vattendrag Detaljerade miljömål 1. Kommunen arbetar aktivt, i enlighet med framtagen Fiskeplan, för att återställa, förbättra och bevara förutsättningarna för naturligt förkommande fiskbestånd och stammar ur naturvårdssynpunkt. Därmed återfås också de naturliga fiskbestånden i sådan omfattning att uttag i form att t ex sportfiske möjliggörs. 2. Vattenskyddsföreskrifter för vattentäkten Öjaren ska revideras senast 2007. 1. Fiskeplansarbetet fortsatte under 2005 med åtgärder för att gynna den inhemska öringen som minskat i antal i många vattendrag. Först undersöktes förekomst av öring i hela Hötjärnsbäcken (2,4 km) och Österbergsbäcken (5,9 km) genom elfiske. Ingen öring fångades under elfisket. Däremot fångades 1080 bäckrödingar i Österbergsbäcken. Dessa flyttades till Valls kalkbrott i Torsåker för att ge plats för återintroduktion av öring. I Laxbäcken fångades 186 öringar av skilda årsklasser som sattes ut på fyra olika lokaler i Österbergsbäcken. Under 2005-2006 skapades också ett lättillgängligt sportfiske för ungdomar och funktionshindrade genom utsättningar av fångstfärdig regnbåge i Kanalen och Dal- Britas Damm i centrala Sandviken (Öjarens fiskevårdsområde). 2. Sandviken Energi AB har planerat för och upphandlat revidering av vattenskyddsområden i Sandvikens kommun. Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Levande vatten i kommunen Av kommunens samtliga sjöar inventerades 81 sjöar under tiden 1996-97, till underlag för en fiskeplan. 69 sjöar beskrivs i planen och 41 har blivit föremål för olika åtgärdsförslag, bland annat restaurationsåtgärder. Som resultat av olika åtgärder har bl.a. ca sex mil sammanhängande rinnande vatten utan vandringshinder skapats i Borrsjöåns vattensystem. Länets första omlöp kring ett vandringshinder har anlagts i Pengerbäcken. Detta för att säkra vandring av fisk till de övre delarna av vattendraget där det finns ett bestånd av flodpärlmussla som för sin reproduktion är beroende av öring. 11
Grundvatten av god kvalitet Detaljerade miljömål 1. Till år 2007 skall vattenförsörjningsplaner för Sandvikens kommun vara upprättade, det vill säga inventeringar skall ha gjorts och vattenbehov och tillgång på lämpliga vattenresurser samt för vattenförsörjningen viktiga geologiska bildningar skall finnas redovisade i text och på karta. 2. Till 2010 ska vattenskyddsföreskrifterna till alla vattentäkter i Sandvikens kommun ha reviderats. Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 1. Sandviken Energi AB arbetar sedan en tid med att upprätta vattenförsörjningsplaner för Sandvikens kommun. Fler områden behöver kartläggas och arbetet fortsätter under 2007. 2. Se kommentar under punkt 2 Levande sjöar och vattendrag. Grundvattensituationen i Sandviken I Sandvikens kommun finns sex kommunala grundvattentäkter som försörjer cirka 5 300 personer med dricksvatten. Dessa vattentäkter levererar i dagsläget ett dricksvatten av god kvalitet. I tre av dessa sex grundvattentäkter har det hittas rester av bekämpningsmedel. I en av täkterna låg halterna över gällande gränsvärden och ett kolfilter har installerats för att åtgärda problemet. 12
Biologisk mångfald/ Ett rikt växt- och djurliv Detaljerat miljömål 1. Till år 2007 skall ett naturvårdsprogram vara upprättat för områden som hyser rödlistade arter 4, eller av andra skäl anses ha ett högt naturvärde. Kommunen går före och utgör ett föredöme på egna marker. 1. Under 2006 antog kommunfullmäktige ett naturvårdsprogram för Sandvikens kommun. Programmet arbetades fram under 2005-2006 med hjälp av det statliga bidraget till lokal naturvård. I naturvårdsprogrammet finns mål och åtgärder för hur naturvärden i kommunen ska tas tillvara och förstärkas. Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. En åtgärd i miljöprogrammet är att restaurera hagmarken i Källriken, strax utanför Sandvikens tätort. Källriken är en rest av det äldre odlingslandskapet som med rätt skötsel kan återfå en rik flora. Restaureringen påbörjades under 2006 med hjälp av det statliga bidraget till lokal naturvård. Under 2006 genomfördes också en föreläsningsserie om natur- och miljöfrågor inom ramen för det lokala naturvårdsprojektet. Föreläsningsserien genomfördes i samarbete med de tre studieförbunden och Naturskyddsföreningen. Totalt besöktes de fem föreläsningarna av 820 personer. Idag vet vi inte om det i fortsättningen kommer att finnas bidrag att söka för lokal naturvård. Även om det finns det så krävs att kommunen kan delfinansiera åtgärderna. Därför är det viktigt att kommunen bestämmer sig för ett sätt att ekonomiskt säkerställa att naturvårdsprogrammet kan fortsätta genomföras. Bild 1. Stengärdsgård vid den igenväxande betesmarken i Källriken. (Foto: Anna Käller) Framtiden Fortsatt uppföljning av målet Ett rikt växt och djurliv kommer att göras utifrån naturvårdsprogrammet, till dess att de lokala miljömålen uppdaterats. 4 Rödlistan är namnet på den lista som beskriver vilka arter i Sverige som är sällsynta och hotade. För information se hemsidan: www.artdata.slu.se 13
Myllrande våtmarker Detaljerade miljömål 1. Från och med år 2005 skall skogsbilvägar byggas så att negativa effekter på våtmarker med höga natur- eller kulturvärden undviks. 2. Senast år 2010 skall samtliga våtmarksområden i den nationella myrskyddsplanen ha ett lagstadgat skydd. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 1. Under 2006 anmäldes 5 skogsbilvägar till skogsvårdsstyrelsen för samråd. Ingen av dessa berörde något våtmarksområde. På fastmark förekom några kulturobjekt, till exempel kolbottnar, i anslutning till planerad skogsbilväg. Vägbyggarna angav att de skulle ta hänsyn till dessa kulturobjekt. På kommunens egen mark anlades inga skogsbilvägar under 2005-2006. Planer på en ny skogsbilväg i anslutning till framtida avverkning finns. Påverkan på omgivande mark kommer att utredas innan anläggningen genomförs. Länsstyrelserna ansvarar för bildandet av naturreservat, men även kommunerna har den möjligheten. 2. I Sandvikens kommun finns enligt uppgift från länsstyrelsen tre objekt som ingår i den nationella myrskyddsplanen. Två av dessa ligger i Österfärnebo och ingår delvis i redan skyddade områden. Den tredje våtmarken är Lomsmuren, som är utpekad som Natura 2000-område 5. Länsstyrelsen arbetar med att skydda de våtmarker som finns upptagna i myrskyddsplanen. Det är i dag inte möjligt att säga när våtmarkerna i Sandvikens kommun kommer att vara helt skyddade. Så här skrev länsstyrelsen i sin miljömålsuppföljning 2003; Med nuvarande tempo tar det mer än 100 år innan samtliga 28 områden i länets myrskyddsplan är helt skyddade. 5 Värdefulla naturområden som respektive EU-land utpekat som viktiga för att bevara den biologiska mångfalden i Europa. 14
/ Levande skogar Detaljerade miljömål 1. Skötselkrävande skogar med höga naturvärden på kommunens mark vårdas så att värdena bevaras och förstärks. 2. Antalet kända och skyddade nyckelbiotoper 6 ökar kontinuerligt och är år 2010 dubbelt så många som år 2003, vilket innebär minst 20 biotopskyddsområden. 3. Från och med 2005 värnas skogens biologiska kulturarv. Fornlämningar skadas inte och skador på övriga kända och värdefulla kulturlämningar är försumbara. Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 1. Naturvårdshuggningar genomfördes på två områden under 2005/2006. Gran togs bort på ett 2,2 ha stort område vid Hedåsen, medan alla lövträd sparades, bland annat lindar. En 1,7 ha stor åkerholme i Flyktbacka, Kungsgården, röjdes på gran för att på sikt öppnas upp för bete (troligen får). Under 2007 planeras åtgärder i Högbo. 2. Antalet biotopskyddsområden har ökat från 13 stycken 2004 till 19 stycken 2006 (totalt 57,5 ha). Det verkar därmed som det uppsatta miljömålet kommer att kunna nås innan 2010. Antalet naturvårdsavtal 7 ökar också och är nu 6 stycken (totalt 34,8 ha). I privatägd skog inom Sandvikens kommun finns idag 129 registrerade nyckelbiotoper (totalt 451,7 ha), tre nya har tillkommit sedan 2004. Bergviks skog AB har närmare 200 ha nyckelbiotoper och 87 ha så kallade vitryggsområden 8 avsatt i sin skog. Sveaskog har 140 ha nyckelbiotopklassad skog på sina marker i Sandvikens kommun. Biotopskydd, ha 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 4. Areal produktiv skogsmark i Gävleborgs län med biotopskydd. Källa: Skogsvårdsstyrelsen Det finns 5 kända nyckelbiotoper i den kommunalägda skogen (totalt 16,7 ha). Närmare 12 % av kommunens 5188 ha skog är undantagen från normalt skogsbruk. 6 Nyckelbiotop = naturtyp/skogsområde som har mycket stor betydelse för skogens biologiska mångfald. 7 Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som skyddar områden som har höga naturvärden men inte klassas som nyckelbiotoper. 8 Andelen lövträd ökas genom skötsel, vilket gynnar vitryggig hackspett och andra hotade arter. 3. Under 2006 genomfördes inga avverkningar på kommunens egen mark som berörde fornlämningar eller andra kulturvärden. Uppgifter om hur det ser ut i det övriga skogsbruket har inte hunnit tas fram till årets miljöbokslut. 15
Ett rikt odlingslandskap Detaljerade miljömål 1. Antalet betesdjur och areal betesmark inom kommunen motsvarar år 2010 minst den nivå som fanns år 2003. 2. Andelen ekologiskt odlad mark inom kommunen ökar successivt och ligger från och med år 2010 alltid minst i nivå med andelen ekologiskt odlad areal i länet totalt. 3. År 2025 är merparten av jordbruksmark inom kommunen ekologiskt brukad. 4. År 2010 är andelen ekologiskt producerade livsmedel som används i kommunal verksamhet minst 15 %, räknat som inköp i kronor per år. 2003 köpte centralköket i Sandviken livsmedel för 20 miljoner kronor, av dessa lades 1,5 miljoner på ekologiska livsmedel, vilket motsvarar 7,5 %. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 1. Stödrätter delades ut till 825 ha betesmark i Sandvikens kommun. Det är en ökning med 38 % jämfört med 2004. Dessutom hade 59 % av betesmarken miljöstöd, vilket betalas ut för bevarande av natur- och kulturvärden i betsmarker och slåtterängar. 2. Den ekologiska odlingen i länet fortsätter att öka och 2006 var 36 % av den stödberättigade åkermarken ekologiskt odlad. I vår kommun var motsvarande siffra 26 %. Även om det är en bra bit kvar till samma nivå som i länet som helhet är det en markant ökning jämfört med 2004 då siffran var 17,6 %. (Den totala arealen åker 2006 var något mindre än den var 2004.) 4. Under 2006 utgjorde kostnaden för ekologiska livsmedel 8,3 % av centralkökets totala kostnader. Det är en liten ökning jämfört med 2003, men fortfarande är det enbart ekologisk mjölk som köps in. För att nå miljömålet krävs att flera sorter ekologiska livsmedel köps. 16
God bebyggd miljö Detaljerade miljömål 1. Från och med 2005 är hållbar utveckling en naturlig del i planeringsprocessen. 2. Till 2007 utvecklas pedagogiska hjälpmedel, till exempel ett ekologiskt visningshus, för att i liten skala illustrera hållbar utveckling i hemmet. 3. År 2025 har andelen osorterat hushållsavfall minskat så att det utgör endast 3 % av det totala hushållsavfallet. 4. År 2025 har allt slam från kommunens avloppsreningsverk en kvalité med avseende på miljöbelastande ämnen och hygien som gör att det utan risk kan användas som en resurs i samhället. 5. Företag verksamma inom Sandvikens kommun verkar på ett trovärdigt och pådrivande sätt för en bättre miljö - lokalt och globalt. Senast år 2025 arbetar samtliga företag, med fler än två anställda, med miljöledningssystem eller branschspecifik miljödiplomering. 1. En checklista har tagits fram för att förenkla miljöbedömningen av planer. Men det är svårt att avgöra om målet uppnåtts med detta. Det är sällan enkelt att bedöma vad som är förenligt med en hållbar utveckling. I planeringsprocessen finns många inblandade och motstående intressen slåss ofta om det tillgängliga utrymmet. 2. Målet har inte nåtts, bland annat på grund av att ingen vikarie tillsattes när kommunens Agenda 21-/miljösamordnare var tjänstledig. 3. Uppgifter från Gästrike Återvinnare saknas vid sammanställning av bokslutet. Under 2006 byggde Sandvikenhus AB nya miljöhus för att öka hyresgästernas möjlighet att sortera sitt avfall i flera fraktioner, och förbereda inför hösten 2007 då alla hyresgäster kommer att börja sortera komposterbart avfall. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så ett en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 4. Slamkvaliteten är bra men eftersom jordbruket är mycket restriktivt till att använda kommunalt avloppsslam på åkrarna levereras idag inget slam till jordbruksnäringen. I stället behandlas slammet av företaget Econova i Älvkarleby, och blir till täckmaterial som används vid Forsbackatippen. 5. Under 2006 var 22 företag, med verksamhet i Sandvikens kommun, miljöcertifierade enligt ISO 14001 9. Det är ett par företag fler jämfört med 2004. Sandvikenhus AB jobbar med ett miljöledningssystem uppbyggt enligt standarden ISO 14001, men har inte certifierat sig. Sandviken Energi AB arbetar också med att införa ett kvalitets- och miljöledningsarbete enligt ISO 14001. 9 Observera att det också kan finnas företag som är certifierade enligt andra standarder än ISO 14001, till exempel branschspecifika miljödiplom. 17
Detaljerade miljömål forts. 6. Sandvikens Kommun informerar på ett kompetent och kraftfullt sätt i såväl lokala som globala miljö- och kretsloppsfrågor. 7. Senast år 2010 skall samtliga anställda inom Sandvikens Kommun ha erbjudits minst tio timmars miljö- och kretsloppsutbildning. 8. Antalet utbildade miljöpiloter hålls konstant runt 50 stycken. Nya utbildningar genomförs om antalet miljöpiloter av olika anledningar minskar. Miljöpiloterna verkar som kontaktpersoner och för ut miljöinformation på sina arbetsplatser, t ex genom att hålla miljöstudiecirklar. 9. Senast 2010 har samtliga kommunala verksamheter och bolag upprättat en handlingsplan som ger förutsättningar för ständiga miljöförbättringar vid respektive arbetsplatser. Detta i syfte att i enlighet med kommunens Agenda 21-arbete och lokala miljömål föra kommunen närmare ett hållbart samhälle. 10. Alla förskolor/skolor ska arbeta med minst ett av kriterierna för grön flagg varje läsår. Till år 2010 har minst 5 förskolor/ skolor Grön flagg eller liknande miljöcertifikat. 6. Under 2006 var kommunens miljösamordnare tjänstledig, och ingen vikarie tillsattes. Därmed fanns ingen på kommunen som hade tid att hantera allmän miljö- och kretsloppsinformation till allmänheten. 7. Det verkar inte som det räcker med att miljöpiloterna håller i miljöstudiecirklar för att nå målet om att alla anställda ska erbjudas 10 timmars miljöutbildning till 2010. Det beror på flera saker, men bland annat saknar miljöpiloterna ofta tid och resurser för att hålla miljöstudiecirklar. Kompletterande åtgärder behöver utarbetas för att nå målet. utbildningsomgång hölls 2006 på grund av att ingen vikarie tillsatts när miljösamordnaren var tjänstledig. En ny utbildningsomgång planeras 2007. 9. Sandvikenhus AB har en miljögrupp som förutom miljöansvarige består av 5 personer. Miljöarbetet bedrivs systematisk utifrån uppsatta miljömål inom områdena begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö och en god bebyggd miljö. Sandviken Energi AB har antagit en miljöpolicy samt övergripande och detaljerade miljömål. Bolaget har ett aktivt och strukturerat miljöarbete för att begränsa och förebygga negativa miljöeffekter från sin verksamhet. Till exempel har biobränsle ersatt olja vid Rökebo, och minskad elenergianvändningen inom vatten- och avloppsverksamheten planeras. 10. Inom förskola och skola arbetas det flitigt med miljöfrågor. Det märks inte minst på arbetet med Grön Flagg, Håll Sverige Rents miljöcertifiering för skolor och förskolor. Under 2006 fick förskolan Gullvivan i Järbo Grön Flagg som kvitto på sitt miljöarbete. Det finns dessutom två förskolor med Grön Flagg sedan tidigare, och under 2006 ansökte ytterligare tre förskolor om Grön Flagg-certifikat. Intresset för Grön Flagg ökade under 2006 efter en halvdagsutbildning för skolans miljöpiloter kring miljöutmärkelsen och de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Syftet med utbildningen var att stärka det lokala arbetet med att uppfylla de i kommunen prioriterade miljömålen. En dag med utomhuspedagogik ordnades i samarbete med projektet Naturvårdsinformation. Under året deltog också flera skolor och förskolor i Håll Sverige Rents kampanj Skräpplockardagarna. 8. Antalet miljöpiloter har minskat något sedan 2004. Ingen kompletterande 18
Energiplanen Delmål för bostäder och lokaler 1. Den totala energianvändningen skall minska från nivå 2001 genom att bästa tillgängliga teknik används vid varje renoverings- och utbytestillfälle. 2. Energianvändning vid uppvärmning av bostäder skall energieffektiviseras samt miljöanpassas. Förbrukningen skall från 2001 minska med 10 % fram till 2007. 3. Energiförbrukningen i kommunens lokaler skall från 2001 minska med 15 % till 2007. 4. Inom tätorter skall utbyggnaden av fjärrvärme fortgå med 200 nya abonnenter per år t.o.m. 2007 5. I landsorten skall underlag för fastbränsleeldade närvärmecentraler utredas till år 2006. 6. Antalet fastigheter uppvärmda med fossila bränslen skall successivt minska från nivå år 2003.* 7. Antalet fastigheter med eluppvärmning skall minska. En utredning omfattande antalet eluppvärmda fastigheter samt fördelning på vattenburen- respektive direktverkande el genomförs 2004. 8. Småskalig vedeldning inom tättbebyggt område skall på sikt enbart ske i miljögodkända pannor.** * För fler kommentarer se även Begränsad klimatpåverkan. ** För kommentar se Frisk luft. 1. För perioden 2005-2006 minskade värmeförbrukningen i kommunens lokaler 10 med 3 %. Elförbrukningen ökade däremot något, vilket sannolikt beror på ökad verksamhet i kommunens fastigheter. Sandvikenhus AB genomförde flera energibesparande åtgärder under 2005-2006. Byte av fläktar, optimering och modernisering av styr- och reglersystem har stor potential att minska energiåtgången. 10 Som förvaltas av Sandvikenhus AB. Bild 2. Bostäder och lokaler i centrala Sandviken (Foto: Stadsarkitektkontoret) Till exempel beräknas åtgärder i södra Björksätra (43 800 m 2 ) spara runt 1600 MWh/år. En annan åtgärd är att inventera och tilläggsisolera vindar. Under höst/vinter 2006 tilläggsisolerades hela Nya Bruket (52 000 m 2 ). Under 2005 installerades även vattenbesparande åtgärder i alla bolagets fastigheter. Åtgärden resulterade i en minskning av vattenförbrukningen med hela 69 625 m 3 färskvatten, motsvarande en årsförbrukning för 464 normalvillor. Den kommunala energirådgivningen erbjuder kostnadsfri telefonrådgivning till i första hand privatpersoner. Dessutom höll energirådgivaren informationsträffar och deltog på mässor och arrangeman som Sandvikendagarna. Under 2005 hölls även en solfångarkurs och under 2006 påbörjade ytterligare en sådan kurs. Dessutom startade energirådgivningen 2006 en återkommande frågespalt i det lokala annonsbladet. 2. I Sandvikenhus AB:s bostadshus har energianvändningen för uppvärmning minskat med 14 % till 2007. Intresset för berg- och jordvärme bland privathushållen håller i sig. Under 2006 fick miljö- och hälsoskyddsavdelningen in 151 anmälningar om berg- och jordvärmepumpar. Sedan 2001 har 988 installationer av värmepumpar anmälts till kommunen. Resterande punkter se nästa sida 19
3. Sandviken Energi AB installerade rörelsevakter på huvudkontorets belysning i källare, förråd och garage för att uppnå minskad sin användning av elenergi. Se även punkt 1. 4. I Sandviken har utbyggnaden av fjärrvärmesystemet medfört att många enskilda oljepannor har ersatts med energi från Björksätra kraftvärmeverk. Eftersom huvuddelen av energin vid värmeverket produceras av biobränslen har utsläppen av klimatpåverkande koldioxid minskat. Under 2006 anslöt sig 160 nya kunder till fjärrvärmenätet i Sandviken vilket beräknas minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid med mer än 1000 ton/år. Totalt i Sandviken och Storvik är nu 2072 kunder anslutna till SEAB:s fjärrvärmenät. 5. SEAB utredde möjligheten att bygga fastbränsleeldade närvärmecentraler i Årsunda och Kungsgården. Utredningen kom dock fram till att det inte är ekonomiskt lönsamma för bolaget att bygga ut närvärme där. 6. Totalt minskade oljeuppvärmningen i kommunala fastigheter från 440 till 280 kubikmeter under 2005-2006. Bland annat anslöt Sandvikenhus AB kommunens tidigare oljevärmda servicehus, och skola i Årsunda till ett pelletseldat närvärmeverk. Bolaget planerar ytterligare ett närvärmeverk för att värma delar av sitt eget bostadsbestånd i Årsunda. Bolaget konverterade också två oljepannor till pellets respektive fjärrvärme i sina egna fastigheter 2005-2006. Sandvikenhus AB:s oljeförbrukning har minskat med 45 m 3 per år till 2007. 7. Under 2005-2006 konverterade Sandvikenhus AB tre av kommunens förskolor och en skola från direktverkande el till fjärrvärme respektive värmepanna. Ingen sådan utredning som avses i miljömålet har ännu gjorts. 20
Energiplanen Delmål för transporter 1. Senast år 2010 skall minst 5,75 % av bensin- och/eller dieselförbrukningen i kommunen ha ersatts med alternativa drivmedel.* 2. Lokalt producerad biogas skall kunna utnyttjas som fordonsbränsle, alternativt utökad fjärrvärme/elproduktion, senast år 2007. 3. År 2005 skall minst hälften av kommunkoncernens fordonspark utgöras av fordon som drivs av icke fossila bränslen och/eller fordon av minst miljöklass 1 eller motsvarande.* 4. År 2005 har näringslivet en fordonspark som till 25% drivs med icke fossila drivmedel och/eller fordon av minst miljöklass 1 eller motsvarande.* 5. Resandet med Kollektivtrafiken skall öka på bekostnad av personbilstrafiken och vid en jämförelse med förhållandena år 2000 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken ha ökat med 10% till 2008 samt med 25% senast år 2010 (mätt i personkilometer).** 6. Sandvikenborna och de anställda som verkar i Sandvikens kommun är senast 2008 medvetna om konsekvenserna av energiåtgång och miljö vid val av olika transportformer. Invånarna lär sig att källsortera sina resor. 7. Senast år 2008 skall livsmedel till skolor, förskolor och kommunala institutioner i möjligaste mån samordnas för att minska trafikbelastningen och utsläpp.** 8. Sandvikens Kommun skall ställa miljökrav på transporter vid upphandling. Bild 3. Visning av miljöfordon under mobilitetsveckan 2004. (Foto: Anna Käller) 1. 3. 4. Information om hur det går med målen finns på sida 5, Begränsad klimatpåverkan. 2. Den biogas som finns tillgänglig inom kommunen idag produceras i Hedåsens avloppsreningsverk. Biogasen driver en elmotor som producerer el och värme som används inom anläggningen i Hedåsen. Sandviken Energi AB gör bedömningen att produktionen inte kommer att öka inom den närmaste framtiden. 5. 7. Information om hur det går med målen finns på sida 6 Frisk luft. 6. Särskilda satsningar från kommunen sida för att nå målet har inte vidtagits under 2006. 8. Eftersom leveranser hittills ingått som en del i upphandlingarna av varor har det varit svårt att ställa särskilda miljökrav på transporterna. * För kommentar se Begränsad klimatpåverkan. ** För kommentar se Frisk luft 21
Energiplanen Delmål för näringslivet 1. Tillgängligheten för energianvändandet inom näringslivet och för samhället i övrigt skall vara 99,4 % eller högre. 2. Energieffektivisering skall ske inom områdena värmeåtervinning, effektivisering av processer, belysning och ventilation med utgångspunkt från förhållandena 2001. 3. Information skall erbjudas och rådgivning ges till näringsidkare för att stimulera till en ökad användning av förnyelsebara energikällor med start från år 2004. 4. Kommunen skall aktivt stödja verksamheter och samarbetsprojekt som syftar till att tillvarata regionens spillvärme. 5. Att till 2007 utreda ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en samordnad energiproduktion; el och värme, för kommunen och de största industrierna inom kommunen. 1. Elleveranserna har fungerat normalt under 2006, dock har en störning inträffat under november i samband med hårda vindar. 2. Det har inte gått att sammanställa genomförda effektiviseringsåtgärder i näringslivet som helhet. Däremot kan vi se att energianvändningen inom industrin och byggverksamheten i kommunen har ökat under 2000-talet jämfört med 1990, enligt statistik från SCB. Det behöver däremot inte betyda att inga energieffektiviserande åtgärder gjorts. Även om energiåtgången per producerad enhet minskat så ökar energianvändningen om den totala produktionen ökar. I det här fallet är den ökade energianvändningen snarare ett tecken på att det gått bra för Sandvik AB och andra industrier som verkar inom kommunen. Därmed inte sagt att näringslivet inte kan eller bör bli ännu bättre på att spara energi och effektivisera sitt energianvändande. Slutanvädning industri, byggvers. (MWh) 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Figur 5. Slutanvändning av energi (MWh per år) inom industri och byggverksamhet i Sandvikens kommun 1990-2004. Källa: SCB För information om de kommunala bolagens energieffektiviseringar se punkt 1 och 3 under Energiplanen Delmål för bostäder och lokaler. 3. Den kommunala energirådgivningen erbjöd under 2004-2005 kostnadsfri rådgivning till 1500 små och mellanstora företag. Få företag tog då vara på tillfället. En energiguide för företagare togs också fram. Energirådgivaren initierade två projekt under 2006, Energiråd till företagare, i samverkan med Sandviken Energi AB, och Energianvändning i idrottshallar, i samverkan med Bollnäs energirådgivning. 4-5. En utredning pågår för att undersöka möjligheten att nyttja spillvärme från Sandvik AB till fjärrvärmenätet. 22