hållbar utveckling Energi för en ny generation

hållbar utveckling Energi för en ny generation

kontakt Fortum Abp Corporate Relations and Sustainability Ulla Rehell Vice President, Sustainability tfn +358 (0)10 45 29251 fax +358 (0)10 45 24781 e-post: ulla.rehell@fortum.com PB 1 Kägeluddsvägen 1 00048 FORTUM Finland www www.fortum.se/hallbarutveckling innehåll 2 Fortum i korthet 4 Hållbar utveckling är kärnan i vår verksamhet 6 Vi vill växa lönsamt och ansvarsfullt

20 Nyckeltal 14 Vi tar hand om vår personal 11 Vi bygger ett koldioxidsnålt samhälle 16 Vi tar ansvar för miljön och samhället

Fortum i korthet FINLAND Kraftproduktionskapacitet... 5 096 MW Värmeproduktionskapacitet... 3 540 MW Elnät, kunder... 610 700 Elhandel, andel av kunderna...13,4 % Antal anställda...2 700 Andel av verksamheten som är: ISO 14001-certifierad...100 % OHSAS 18001-certifierad...60 % Koldioxidutsläpp... 5,6 Mt Storbritannien Kraftproduktionskapacitet...140 MW Värmeproduktionskapacitet...250 MW Antal anställda...121 Andel av verksamheten som är: ISO 14001-certifierad...90 % OHSAS 18001-certifierad...90 % Koldioxidutsläpp... 0,8 Mt Fortums verksamhet fokuserar på Norden, Ryssland och Östersjöområdet som en stabil plattform för företagets framtida tillväxt. Sverige Kraftproduktionskapacitet... 5 885 MW Värmeproduktionskapacitet... 4 667 MW Elnät, kunder... 894 700 Elhandel, andel av kunderna...11,4 % Antal anställda...2 445 Andel av verksamheten som är: ISO 14001-certifierad...100 % OHSAS 18001-certifierad...10 % Koldioxidutsläpp... 1,0 Mt Estland Kraftproduktionskapacitet...25 MW Värmeproduktionskapacitet...793 MW Elnät, kunder...24 100 Antal anställda...357 Andel av verksamheten som är: ISO 14001-certifierad...80 % OHSAS 18001-certifierad...80 % Koldioxidutsläpp... 0,2 Mt Storbritannien Nätområden Norge Sverige Polen Finland Estland Lettland Litauen Ryssland TGC-1 Ryssland OAO Fortum Norge Värmeproduktionskapacitet...207 MW Elnät, kunder...99 500 Antal anställda...143 Andel av verksamheten som är: ISO 14001-certifierad...90 % OHSAS 18001-certifiering... - Koldioxidutsläpp...0,005 Mt ryssland Kraftproduktionskapacitet... 2 785 MW Värmeproduktionskapacitet...13 796 MW Antal anställda...4 853 ISO 14001-certifiering före 2012 OHSAS 18001-certifiering... - Koldioxidutsläpp...13,8 Mt Siffrorna är från år 2009. ISO 14001 -standarden är ett internationellt miljöledningssystem som används i certifieringen av ett företags verksamhet. OHSAS 18001 -standarden är ett internationellt ledningssystem för arbetshälsa och arbetssäkerhet som används i certifieringen av ett företags verksamhet. Litauen Värmeproduktionskapacitet...58 MW Antal anställda... 72 Andel av verksamheten som är: ISO 14001-certifierad...100 % OHSAS 18001-certifierad...100 % Koldioxidutsläpp...0,008 Mt Lettland Kraftproduktionskapacitet...4 MW Värmeproduktionskapacitet...192 MW Antal anställda... 98 ISO 14001-certifiering kommer år 2011 OHSAS 18001-certifiering kommer år 2011 Koldioxidutsläpp...0,05 Mt Polen Kraftproduktionskapacitet...5 MW Värmeproduktionskapacitet...642 MW Antal anställda...756 Andel av verksamheten som är: ISO 14001-certifierad...100 % OHSAS 18001-certifierad...100 % Koldioxidutsläpp... 0,4 Mt 2

Koncernens verksamhetsstruktur Division Power består av Fortums kraftproduktion, planering och trading på den fysiska marknaden för el samt drift, underhåll och utveckling av kraftverken. Divisionen förser dessutom övriga producenter på marknaden med servicetjänster. Fortums aktie och aktieägare Division Heat har ansvar för kraftvärmeproduktion, fjärrvärmeverksamhet och värmelösningar för företag. Division Electricity Solutions and Distributions ansvarar för Fortums elförsäljning och ellösningar samt distribution av el. Divisionen består av två verksamhetsområden: Distribution och Markets. Division Russia består av kraft och värmeproduktion samt försäljning i Ryssland. Den omfattar OAO Fortum och Fortums andel på lite mer än 25 % i TGC-1. Fortums aktie noteras på NASDAQ OMX Helsinki. I slutet av juli 2010 hade Fortum cirka 100 000 aktieägare. Finska statens andel av Fortum var 50,8 %. Förvaltar registrerade och direkta utländska aktieägares andel var 30,1 %. I enlighet med Fortums utdelningspolicy strävar företaget efter att betala cirka 50 60 % av resultatet i utdelning. NYCKELTAL PER AKTIE NYCKELTAL PER AKTIE Euro 2 009 2008 2007 Resultat per aktie 1,48 1,74 1,74 Kassaflöde Euro per aktie 22,55 009 2008 2,26 2007 1,88 Eget Resultat kapital per per aktie aktie 9,04 1,48 8,96 1,74 9,43 1,74 Utdelning Kassaflöde per aktie 1,00 2,55 1,00 2,26 1,35 1,88 Utdelningsandel, Eget kapital per aktie % 67,6 9,04 57,5 8,96 77,6 9,43 Direktavkastning Utdelning per aktie på utdelning, % 1,00 5,3 1,00 6,6 1,35 4,4 Utdelningsandel, AKTIEÄGARE PER % 31 DECEMBER 2009 67,6 57,5 77,6 Direktavkastning på utdelning, % 5,3 6,6 4,4 AKTIEÄGARE PER 31 DECEMBER 2009 OMSÄTTNING 2009, 5 435 milj. euro Övrigt 1 % Russia 9 % Markets Power 21 % 37 % ANTAL ANSTÄLLDA 31.12.2009, 11 613 anställda Russia 35 % Övrigt 4 % Power 27 % Per aktieägarkategori % av totalt antal aktier Finländska aktieägare Per Företag aktieägarkategori % av totalt antal aktier 1,40 Finländska Finansinstitut aktieägare och försäkringsbolag Finska Företagstaten och offentliga samfund 2,70 56,80 1,40 Icke Finansinstitut vinstdrivande och försäkringsbolag organisationer 1,40 2,70 Hushåll Finska staten och offentliga samfund 56,80 6,70 Utländska Icke vinstdrivande aktieägareorganisationer 31,00 1,40 Totalt Hushåll 100,00 6,70 Utländska aktieägare 31,00 Totalt 100,00 Distribution Heat 12 % 20 % Markets Distribution 5 % 10 % Heat 19 % 3

Hållbar utveckling är kärnan i vår verksamhet Fortums reviderade strategi lanserades i september 2010. Vår kärnverksamhet baseras på koldioxidfri kärnkrafts- och vattenkraftsproduktion samt på en omfattande kunskap kring energieffektiv kraftvärmeproduktion. Vår kärnverksamhet ger oss en utmärkt utgångspunkt för utveckling av hållbara lösningar. Fortums reviderade strategi och mission grundar sig på en omfattande analys av den globala verksamhetsmiljön. Vi tror att befolkningsökningen och en allmän ekonomisk tillväxt leder till att efterfrågan på energi ökar. En ökande efterfrågan, särskilt på den asiatiska marknaden, och en alltmer föråldrad kapacitet i industriländer ökar behovet av ny produktionskapacitet på global nivå. Miljöutmaningarna samt de tekniska och ekonomiska utmaningarna är stora när man strävar efter att kunna svara mot den nya efterfrågan på kapacitet. För finansieringen av dessa nyinvesteringar finns det begränsat med offentliga medel. Detta leder till ett ökat behov av privat kapital och en ytterligare utveckling av den konkurrensutsatta energimarknaden. Vi anser att alla våra lösningar och val ska vara lönsamma i sig själva; en hållbar verksamhetsmodell kan inte baseras på olika stöd i ett längre perspektiv. Gedigen kunskap utgör grunden för vår verksamhet Vår kärnverksamhet baseras på gediget kunnande inom koldioxidfri kärnkraft, vattenkraft och energieffektiv kraftvärmeproduktion (CHP) samt inom konkurrensutsatta energimarknader. Dessa skapar också grunden för vårt tredje centrala fokusområde i strategin: dra nytta av den starka nordiska basen, skapa en stabil resultattillväxt i Ryssland samt bygga en plattform för framtida tillväxt. Motverkandet av klimatförändringen spelar en central roll Motverkande av klimatförändringen och minskade koldioxidutsläpp är viktiga för energisektorn och påverkar hur el och värme kommer att produceras. Förutom tekniska innovationer behövs också effektiva, traditionella produktionstekniker med små utsläpp. Dessa har en växande roll i framtidens produktionsstruktur. Vi berättar mer om Fortums investeringar i förnybar energi, kärnkraft samt kraftvärmeproduktion på sidan 8. Våra insatser för att bygga ett samhälle med låga koldioxidutsläpp presenterar vi på sidorna 11 13. Hållbara lösningar är kärnan i strategin Hållbara lösningar utgör en central del av vår strategi. Vi är övertygade om att konkurrensförmåga, utmärkta prestationer och en marknadsdriven produktion på lång sikt kommer att ge värde och skapa tillväxt inom det ekonomiska ansvarsområdet. Inom miljöansvarsområdet betonas vår kompetens inom koldioxidfri kärnkrafts- och vattenkraftsproduktion samt energieffektiv kraftvärmeproduktion. Vårt forsknings- och utvecklingsarbete möjliggör klimatvänliga energilösningar. Inom det sociala ansvarsområdet möjliggör våra innovationer och vår säkra leverans av utsläppssnål el och värme utveckling av samhällen och ger ett ökat välbefinnande. Hållbar utveckling innefattar också att vara en god samhällsmedborgare och att ta hand om den egna personalen och omgivande verksamhet. Detta berättar vi mer om på sidorna 14 19. Vi agerar enligt vära värderingar där vi känner att en balanserad hantering av miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter ger oss konkurrensfördelar. Tillsammans vi vill utmana, skapa, coacha och nå framgång! Läs mer på: www.fortum.se/hallbarutveckling I denna rapport innebär CO 2 -fri de utsläpp som uppkommer under energiproduktion med vind-, vatten- och kärnkraft samt under produktion med biomassa. 4

Globala megatrender FÖRÄNDRINGAR I REGELVERK GLOBALISERING NYA KUNDKRAV BEFOLKNINGSTILLVÄXT ELENS RELATIVA BETYDELSE ÖKAR NYA EKONOMISKA STORMAKTER ÖKANDE MILJÖPROBLEM FRAMSTEG INOM TEKNIKUTVECKLING BRIST PÅ RESURSER OCH ENERGI Mission Fortums syfte är att skapa energi som gör livet bättre idag och för kommande generationer. Vi erbjuder hållbara lösningar som tillgodoser behoven av låga utsläpp, effektiv resursanvändning och en trygg energiförsörjning samtidigt som vi levererar ett förstklassigt resultat till våra aktieägare. FRAMSTÅENDE I VÅRA VIKTIGASTE PROCESSER FRAMSTÅENDE INOM HÅLLBAR UTVECKLING FRAMSTÅENDE I ATT DRIVA PRESTATION OCH TILLVÄXT Dra nytta av den starka nordiska basen Skapa en stabil resultattillväxt i Ryssland Bygga en plattform för framtida tillväxt Kompetens inom CO 2 -fri kärnkraft, vattenkraft och energieffektiv kraftvärmeproduktion, samt inom konkurrensutsatta energimarknader Strategi 5

Vi vill växa lönsamt och ansvarsfullt En av Fortums centrala konkurrensfördelar är den ansvarsfulla verksamheten i enlighet med principerna för en hållbar utveckling. Vi vill uppnå ett utmärkt ekonomiskt resultat och en lönsam tillväxt genom ansvarsfullt agerande. För Fortum innebär ekonomiskt ansvar att producera ett jämnt och långsiktigt ekonomiskt välbefinnande och mervärde för aktieägare, kunder, medarbetare, leverantörer av varor och tjänster samt andra viktiga intressegrupper inom bolagets verksamhetsoch marknadsområden. De främsta direkta kassaflödena från vår verksamhet består av försäljningsintäkter från kunderna, inköp från leverantörer av varor och tjänster, ersättningar till finansiärer och aktieägare, investeringar i tillväxt och underhåll, löner till personalen samt betalda inkomstskatter och accis. Våra affärer har också en indirekt ekonomisk påverkan. Finska staten äger cirka 51 % av Fortum, och under 2000-talet har den finska staten fått, utöver inkomstskatter och accis, cirka 5,6 miljarder euro i aktieutdelning från Fortum. Dessa medel säkrar det finska samhällets grundfunktioner och välfärd. Fortums investeringar samt anskaffning av varor och tjänster sysselsätter personal såväl inom vårt verksamhetsområde som utanför det. De utbetalda lönerna och skatterna har en positiv inverkan på de lokala samhällena. Bilden på sidan intill beskriver verksamhetens ekonomiska effekter och välfärden för de olika intressegrupperna. FORTUM HAR GETT FINSKA STATEN CIRKA 5,6 MILJARDER EURO I UTDELNING UNDER 2000-TALET 1), utdelning/aktie (EUR) 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0 0,18 0,23 0,26 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Extra utdelning 2006 och 2007 Avvecklade oljeverksamheter Ordinarie verksamheter 0,31 0,42 0,58 1,12 0,54 0,58 1,26 0,53 0,73 1,35 0,58 0,77 1,00 1,00 1) Inkluderar aktierna i Neste Oil som aktieutdelning 1,9 miljarder euro. Därutöver försäljningsintäkter från avyttring av aktier 1,2 miljarder euro till finska staten. 6

FORTUMS EKONOMISKA PÅVERKAN Skapande av mervärde DIREKT PÅVERKAN INDIREKT PÅVERKAN Fördelning av mervärde DIREKT PÅVERKAN INDIREKT PÅVERKAN KUNDER Vi erbjuder el, värme, kyla, stadsgas och energitjänster 1,2 miljoner elkunder och 1,6 miljoner nätkunder Fjärrvärmekunder i åtta länder och nästan 90 städer Vi känner vår marknad och utvecklar konkurrenskraftiga produkter och tjänster som sträcker sig över de nationella gränserna till nytta för våra kunder De energieffektiviseringstjänster och klimatvänliga produkter som vi erbjuder hjälper till att förbättra energieffektiviteten och att minska både kostnader och utsläpp Vi utvecklar ett smart elnät som möjliggör en hållbar samhällsplanering 5 954 (6 309) milj. 1 179 (1 550) milj. 933 (2 261) milj. Fortum FINANSIÄRER OCH AKTIEÄGARE Cirka 90 000 aktieägare Finska staten äger 51 % av Fortum 888 (1 198) miljoner euro i utdelning Av utdelningen betalades över 70 % till finländska aktieägare INVESTERINGAR Största delen av investeringarna i tillväxt i divisionerna Heat och Russia 95 % av de planerade investeringarna i EU satsas på koldioxidfri produktion 410 (503) miljoner euro i investeringar i underhåll, produktivitet och på grund av lagstiftning 523 (1 758) miljoner euro i investeringar i tillväxt 30 (27) miljoner euro i forsknings- och utvecklingskostnader Värdet på Fortumaktien har stigit med cirka 77 % under åren 2005 2009. Aktien har under samma period haft en bättre utveckling än den europeiska referensgruppen i genomsnitt Finska staten anser att dess innehav i Fortum är av strategisk betydelse för upprätthållandet av energisäkerhet och försörjningsberedskap Vi anser att det framtida energisystemet bör baseras på koldioxidfri energiproduktion och hög energieffektivitet Våra investeringar utvecklar bland annat säkerhet, produktionskapacitet, energieffektivitet, lokal infrastruktur och pålitlig elöverföring Våra investeringar skapar verksamhetsmöjligheter och arbetsplatser för leverantörer av varor och tjänster LEVERANTÖRER Vi förädlar naturliga energikällor till el och värme Vi köper bränslen, varor och tjänster av såväl lokala som globala aktörer Vi köper cirka 90 % av varorna och tjänsterna från leverantörer i Europa Kol och uran har i huvudsak sitt ursprung i Ryssland Samarbetet skapar arbetsplatser för leverantörer och öppnar verksamhetsmöjligheter på de nordiska, baltiska, polska och ryska marknaderna. Samverkan samt nätverksoch partnerförhållanden ökar vårt kunskapskapital och snabbar på genomförandet av våra F&U-projekt 2 442 (3 036) milj. 491 (587) milj. 466 (332) milj. PERSONAL Verksamheten koncentrerar sig på Norden, Ryssland och Östersjöregionen Vi sysselsätter i medeltal 13 278 personer 31 % av personalen är kvinnor OFFENTLIGA SEKTORN Fortums intäkts- och produktionsskatter var 466 miljoner euro Stöd till samhället till ett värde av ca 2 miljoner euro Vi utvecklar vår personals kunskap med kompetens- och ledarskapsutbildning samt arbetsrotation Löner och arvoden påverkar den privata konsumtionen och genom att betala skatter främjar personalen samhällets välbefinnande. Vi stödjer samhällets utveckling och välbefinnande genom att betala skatter och lönebikostnader Den utdelning finska staten får från Fortum aktierna inverkar på upprätthållandet av samhällets grundstrukturer Vi stödjer naturvetenskaplig, ekonomisk och teknisk forskning inom energibranschen Verksamheten har direkt och indirekt ekonomisk påverkan. Bilden ovan beskriver hur vår verksamhet påverkade våra viktigaste intressegrupper under år 2009 (motsvarande siffror för år 2008 inom parentes). 7

Vi investerar i förnybar energi, kärnkraft samt kraftvärmeproduktion En av våra viktigaste insatser för att motverka klimatförändringen är att öka den koldioxidfria energiproduktionen. Under 2000-talet har vi investerat cirka 7 miljarder euro i koldioxidfri produktionskapacitet. Kärnkraften utgör en betydande del av vår koldioxidfria energiproduktion. De koldioxidfria energikällornas andel av Fortums elproduktion utgjorde 68,9 % och av värmeproduktionen 17,2 % år 2009 (figur sidan 12). Av vårt pågående investeringsprogram i Norden, Polen och Baltikum är 95 % riktat mot att öka den koldioxidfria produktionen. Vi investerar också i ny förnybar energi, såsom kraftvärmeproduktion som drivs på avfall och biobränslen. Genomförandet av investeringsprogrammet ökar den utsläppsfria energiproduktionskapaciteten i Europa med 1 200 MW (900 MW el + 300 MW värme). Ny kapacitet och förbättrad energieffektivitet i Ryssland I Ryssland har vi förbundit oss att genomföra OAO Fortums investeringsprogram på 2 300 MW före slutet av 2014. Kapacitetsökningen i området är baserad på naturgas. Dessutom förbättrar vi effektiviteten vid de ryska produktionsanläggningarna och fjärrvärmesystemen. Vi uppskattar att fjärrvärmeinvesteringarna kommer att minska värmeförlusterna med cirka 20 %. Den största enskilda åtgärden för fjärrvärmens del är automations- och renoveringsprojektet på fjärrvärmesystemet i Tjeljabinsk. Energiförlusterna minskar med över 30 % i området och bränsleanvändningen samt utsläppen minskar (figur s. 13). CASE: GEMENSAMT GENOMFÖRANDE I TJELJABINSK Fortum utnyttjar Kyotomekanismerna genom att utveckla sex projekt för gemensamt genomförande (Joint Implementation) i Ryssland. Grundrenoveringen av anläggningen i Tjeljabinsk minskar koldioxidutsläppen med 760 000 ton före år 2012. En ny gas- och ångturbinenhet byggs för tillfället på CHP3-anläggningen och investeringskostnaden är cirka 260 miljoner euro. Enheten som tas i bruk i början av 2011 ersätter delvis den befintliga produktionskapaciteten på anläggningen och bidrar till att åtgärda elbristen i regionen. Dess verkningsgrad är 55 %. Traditionell ångturbinteknik uppnår endast 35 %. Projektet ger Fortum utsläppskrediter (Emission Reduction Unit, ERU), som är betydligt förmånligare än marknadspriset på utsläppsrätter i EU. Fortum kan utnyttja de erhållna ERU-krediterna i stället för utsläppsrätter i EU:s utsläppshandel. Även Ryssland drar nytta av projektet, eftersom ny teknik och investeringar skapar ekonomisk tillväxt och fler arbetsplatser. Projektet förutsätter dock att den ryska och finska myndigheten godkänner det. FORTUMS EUROPEISKA INVESTERINGSPLAN FRÅN 2009 OAO FORTUMS INVESTERINGAR I KRAFT- OCH VÄRMEPRODUKTIONSKAPACITET Planerad pro duktion s- kapacitet (MW) Anläggning Bränsle Värme Elektricitet Driftsättning Tartu, Estland Biomassa/pellet 50 25 2009 Finno, Finland Gas 220 240 2009 Oskarshamn 3, Sverige Kärnkraft 110 (1 2009 Częstochowa, Polen Biobränsle/kol 120 65 2010 Pärnu, Estland Biobränsle/torv 45 20 2010 Forsmark 1 och 2, Sverige Kärnkraft 50 (1 2009 2011 Oskarshamn 2, Sverige Kärnkraft 100 (1 2011 Olkiluoto 3, Finland Kärnkraft 400 (1 2013 Forsmark 3, Sverige (2 Kärnkraft 30 (1 2013 Brista, Sverige Avfall 20 60 2013 Klaipėda, Litauen Biobränsle/avfall 50 20 2013 Renovering av vattenkraftverk, Norden Vatten 100 150 > 2015 Planerad produktionskapacitet, (MW) Anläggning Bränsle Värme Elektricitet Planerad driftsättning Tiumen CHP-1 Gas 270 (enhet 2), 230 (enhet 2), Q1/2011, 2014 300 (enheter 3 och 4) 2 x 230 (enheter 3 och 4) Tobolsk CHP Gas - 200 Q2/2011 Tjeljabinsk CHP-3 Gas 170 230 Q2/2011 Njagan GRES Gas, - 3 x 420 2012, 2012, 2013 OAO Fortum 740 2 380 1) Fortums andel 2) Inväntar beslut 8

OAO Fortums kraftverk i Ryssland är delvis föråldrade och de motsvarar inte den teknik som Fortum har på sina europeiska anläggningar, både ur ett tekniskt och ett miljöskyddsperspektiv. Investeringsprogrammet omfattar moderniseringsprojekt på kraftverken samt investeringar i ny teknik och kapacitet, vilket kommer att förbättra kraftverkens tekniska och miljöskyddsmässiga nivå från det befintliga. Vi utvärderar våra investeringars hållbarhet Fortums investeringsprojekt genomgår en utvärdering ur ett hållbart utvecklingsperspektiv. Vi tar hänsyn till miljö-, hälso-, säkerhets- samt sociala påverkningar inom projektet. De projekt som kräver godkännande av Fortums ledningsgrupp förutsätter dessutom utvärdering och godkännande av experter inom hållbar utveckling på koncernnivå. Under 2009 investerade vi totalt 61 miljoner euro på miljö och säkerhet. Investeringarna var i synnerhet relaterade till utsläppskontroll, dammsäkerhet samt hantering av radioaktivt avfall. Samma år uppgick driftskostnaderna för miljö, hälsa och säkerhet till 44 miljoner euro. Koldioxidfri produktion ger ekonomisk nytta för Fortum EU:s utsläppshandel och användningen av Kyotomekanismerna Joint Implementation (JI) och Clean Development Mechanism (CDM) är centrala verktyg i vår strävan att nå våra klimatmål. Av våra koldioxidutsläpp inom EU omfattas cirka 95 % av utsläppshandeln. EU:s utsläppshandel har gett koldioxidutsläppen ett marknadspris, vilket innebär att koldioxidutsläppen har blivit en variabel som påverkar produktionskostnaderna för fossila energiproduktionsformer. Å andra sidan har koldioxidpriset påverkat priset på energi produkterna så att största delen av priset på utsläppsrätterna på den nordiska marknaden har överförts till elpriset. I enlighet med utsläppshandelns syfte är priset på koldioxidutsläppen ett ekonomiskt incitament för att producera el med utsläppsfria produktionsformer samt att effektivisera energianvändningen. I utsläppshandeln ger den koldioxidfria energiproduktionen ekonomisk nytta för Fortum. År 2009 var 91 procent av Fortums kraftproduktion koldioxidfri. Fortum har beviljats gratis utsläppsrätter motsvarande i ungefär 5,5 miljoner ton om året under Kyotoperioden 2008 2012. År 2009 uppgick våra utsläpp inom EU-området till 7,7 miljoner ton. Vi hade ett underskott på utsläppsrätter. Förutom att förvalta de utsläppsrätter som relaterar till vår egen produktion för vi handel med utsläppsrätter på europeiska börser, såsom Nord Pool och ECX. Prisrisken för utsläppsrätterna styr vi genom att föra handel med derivat för utsläppsrätter samt genom att säkerställa att produktionsplaneringen tar hänsyn till alla kostnader som uppkommer som en följd av utsläppsrätterna. Utsläppsreducering via Kyotomekanismerna Utsläppskrediter som erhålls via Kyoto mekanismerna kan utnyttjas inom ramarna som är satta för mekanismerna. För närvarande utvecklar vi projekt inom Joint Implementation i Ryssland och vi uppskattar att de ger oss cirka 3,5 miljoner utsläppskrediter (ERU) under Kyotoperioden 2008 2012. 9

case: Kraftvärmeanläggning som drivs på bio-och avfallsbränsle i Klaipeda Fortum bygger en ny kraftvärmeanläggning (CHP) i staden Klaipeda i Litauen. Investeringen är på cirka 140 miljoner euro och kraftverket planeras stå klart i januari 2013. Det nya kraftvärmeverket ska drivas på samhälls- och industriavfall samt biobränslen. Kraftverkets kapacitet är cirka 50 MW värme och cirka 20 MW el. Fjärrvärmen som produceras i det nya kraftverket ersätter befintlig, separat värmeproduktion som baseras på naturgas. Övergången till samproduktion av el och värme ökar energieffektiviteten jämfört med tidigare och koldioxidutsläppen i regionen minskar med cirka 10 000 36 000 ton om året. Fortums nya kraftvärmeanläggning är det första kraftverket i Baltikum som utnyttjar avfall som bränsle. Produktionsanläggningen kommer att spela en central roll inom avfallshanteringen i Klaipeda. Deponi på soptippar kan tack vare anläggningen minskas betydligt i området. Vi har också investerat sammanlagt 10 miljoner euro i två internationella kolfonder: Världsbankens PCF-fond och Nefcos fond Testing Ground Facility (TGF). Vårt mål är att få cirka 1 1,2 miljoner utsläppskrediter (CER och ERU) som uppfyller FN:s internationella godkännandeprocess. Fortum med i index för hållbar utveckling Utlåtanden av experter och en bra placering i centrala index för hållbar utveckling är viktigt för Fortum. Detta eftersom de stöder utvecklingen och den kontinuerliga förbättringen av vår ansvarsfulla verksamhet. Dessutom ger utlåtandena och indexen investerare som intresserar sig för Fortum opartisk information om bolagets verksamhet inom hållbar utvecklings alla tre områden: ekonomiskt ansvar, miljöansvar och socialt ansvar. Fortum har funnits med i det globala indexet Dow Jones Sustainability World (DJSI World) åtta år i rad. Fortum är även med i indexet DJSI Europe. Under perioden 2010/2011 utvärderades sammanlagt cirka 1 400 företag inom 57 olika sektorer för Dow Jones världsomfattande index. Tretton av 105 utvärderade företag inom elproduktiossektorn antogs i indexet. I det europeiska indexet antogs 7 företag från elproduktionssektorn. Fortum är det enda nordiska kraft- och värmebolaget bland företagen i båda indexen. Fortum är med i boken Sustainability Yearbook 2010, som publiceras av SAM Group. Fortums arbete för hållbar utveckling beviljades en bronsplacering (SAM Bronze Class). I utvärderingen för 2010 deltog 1 237 företag, av vilka de bäst placerade (15 %) inom varje sektor kom med i boken. Fortum har för tredje gången i rad valts till det globala Carbon Disclosure Leadership Indexet (CDLI). I indexet ingår 67 av de 500 största företagen i världen, det vill säga företag som finns med på listan Financial Times Global 500. De företag som valts till CDLI-index är bäst i sin bransch på att förbinda sig till att motverka klimatförändringen och rapportera sina klimatfrågor. I utvärderingen år 2010 fick vi 82 poäng av 100 (år 2009 var antalet poäng 79). Poängen låg dock strax under gränsen för att komma med i indexet. På en skala mellan A D nådde vi nivå B i Carbon Performance Index. Den norska bankkoncernen Storebrand analyserar tidvis bolag som listats på indexet Morgan Stanley Capital International World. I ansvarsbedömningen för kraftbolagen hade vi den bästa helhetsbedömningen år 2009. Totalt 53 företag från olika delar av världen analyserades och av dessa utkristalliserade sig 14 som Best in Classföretag, d.v.s. sådana som uppfyller Storebrands särskilda fondkriterier. Före tagen ingår i den bästa 30 % klassen i Storebrands utvärdering och de godkänns som SRI-investeringar (SRI = socially responsible investments). Storebrand analyserade Fortum senast 2006. Då fick Fortum den bästa helhetsbedömningen. Läs mer på: www.fortum.se/ ansvarsfulltillvaxt 10

Vi bygger ett koldioxidsnålt samhälle En av de viktigaste delarna i Fortums strategi är att motverka klimatförändringen. Vår långsiktiga ambition är att vara en koldioxidfri producent av kraft och värme. Fortums viktigaste åtgärd för att motverka klimatförändringen är att öka den koldioxidfria energiproduktionen. Förnybara energikällor och kärnkraft spelar en nyckelroll. Eftersom vi även använder fossila bränslen nu och i framtiden, utvecklar vi kol dioxidavskiljning och -lagring (CCS) för att minska utsläppen från dessa produktionsformer. Åtgärder minska utsläppen energieffektivitet användning av förnybara energikällor kärnkraft avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) Kyotomekanismerna och utsläppshandeln uppföljning kvartals- och årsredovisning Fortums klimatmål till år 2020 De specifika koldioxidutsläppen från kraftproduktionen inom EU med ett medelvärde på fem år: < 80g/kWh De specifika koldioxidutsläppen från den totala energiproduktionen med ett medevärde på fem år: Beslutas under 2010 Fortums övriga klimatmål Energieffektivitet: Total effektivisering av förbränning med ett medelvärde på fem år: energiproduktion dividerad med primär energi på bränslemängd. Värdet beslutas under 2010 Miljöcertifiering av all verksamhet i Europa före utgången av 2010 och på OAO Fortum före utgången av 2012 Utsläppsgräns för koldioxid från Fortums tjänstebilar 180 g/km från och med april 2009 långsiktig ambition Koldioxidfritt kraftoch värmebolag 11

Framtidens energisystem Enligt oss bör de framtida energisystemen baseras på koldioxidfri elproduktion och god energieffektivitet. Vår forsknings- och utvecklingsverksamhet bygger på att skapa nätverk och partnerskap samt på att satsa på våra kärnområden. Vi satsar på forskning och utveckling som rör energisystem, energieffektivitet, förnybara energikällor, kärnkraftsteknik och avskiljning och lagring av koldioxid. Vi forskar också kring sol- och vågkraft, som kan innebära framtida genombrott inom energiproduktionen. Vi vill bedriva forsknings- och utvecklingsarbete som främjar utvecklingen av ett utsläppsfritt energisystem på lång sikt. Koldioxidutsläppen från vår produktion Koldioxidutsläppen varierar årligen beroende på tillgängligheten till vattenkraft. Förvärvet av TGC-10 år 2008 fördubblade våra totala utsläpp och cirka två tredjedelar av våra utsläpp härstammar från vår ryska verksamhet. I Europa har energiproduktionens koldioxidintensivitet minskat betydligt under de senaste 20 åren. Under åren 1990 2009 har det specifika utsläppet av koldioxid från vår energiproduktion minskat med 50 % i Europa. Vår energiproduktion i Ryssland har dock ökat vårt specifika utsläpp av koldioxid med drygt 40 % under de två senaste åren. el har en central roll i framtidens samhällen Tillsammans med andra aktörer vill vi vara med och bygga ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Vi anser att el har en central roll i framtidens utsläppssnåla samhälle. Vi utvecklar CASE: Vi minskar utsläppen på flera sätt Byte av bränsle på kraftverket i Joensuu Pannan på kraftvärmeanläggningen i Joen suu modifierades år 2000. I projektet ändrades det tidigare dammförbränningssystemet för torv till en bubblande fluidiserad bädd, vilket gjorde att bränslesortimentet kunde breddas och anvädningen av trä som bränsle kunde ökas. I och med modifieringen av pannan har den årliga andelen av biomassa ökat från 4 % till 60 %. Den årliga minskningen av koldioxidutsläpp är cirka 210 000 ton. Grundrenovering av vattenkraft I Finland och Sverige har totalt 21 vattenkraftverk grundrenoverats sedan 1991. Projekten är ett led i Fortums omfattande grundrenoveringsprogram inom vattenkraft som sträcker sig fram till år 2020. Projekten inkluderar bland annat moderniseringar, effekthöjningar samt service- och underhåll. Grundrenoveringarna har ökat ANDEL AV CO 2 -FRI ELPRODUKTION, % ANDEL AV CO 2 -FRI VÄRMEPRODUKTION, % FORTUMS KOLDIOXIDUTSLÄPP, Mt CO 2 SPECIFIKA CO 2 -UTSLÄPP AV ENERGIPRODUKTION 1), g/kwh 100 40 25 350 80 60 40 20 93 84 89 75 69 35 30 25 20 15 10 5 36 38 34 19 17 20 15 10 5 6,3 11,0 10,4 17,6 21,8 300 250 200 150 100 50 0 05 06 07 08 09 0 05 06 07 08 09 0 05 06 07 08 09 0 90 95 00 05 09 Ryssland EU, Utanför utsläppshandeln EU, Med i utsläppshandeln Trend Utsläpp årligen Totala CO2-utsläpp från energi produktion dividerad med sammanlagd produktion av el och värme under resp. år 1) 12

elproduktionskapaciteten med 72 MW och den genomsnittliga årliga produktionen med 170 GWh. Projekten har gett 150 000 ton årliga minskningar av koldioxidutsläpp. CCS-projekt i Meri-Pori Det planerade projektet för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i Meri-Pori syftar till att minska de framtida koldioxidutsläppen. Målet är att förse kraftverket i Meri-Pori (565 MW) med ett system för koldioxidavskiljning. Koldioxiden avskiljs vid anläggningen, och transporteras via havet där det lagras i geologiska förekomster i havsbotten. CCS-anläggningen minskar de årliga koldioxidutsläppen med cirka 1,2 miljoner ton. Anläggnigen är planerad att tas i drift före utgången av 2015. lösningar för att minska klimateffekterna av energianvändningen för bland annat bostäder och trafik. Vi tror också att framtidens hållbara städer är baserade på intelligenta elnät, ekoeffektivt byggande, eldrivna fordon och hållbara uppvärmningslösningar. Vi främjar efterfrågan på klimatvänliga energiprodukter och konsumenternas kännedom genom att utveckla våra energiprodukter och erbjuda våra kunder ett flertal miljöprodukter. Sedan november 2009 levererar Fortum endast koldioxidfri el till sina elkunder i Norden. Vi erbjuder även miljövänlig värme till våra kunder. Finska naturskyddsförbundet har beviljat Fortum märkningen Ekoenergi för en del av vår värmeproduktion som produceras med biobränslen. En del av Fortums elproduktion i Finland har Förbättring av fjärrvärmenätet i Tjeljabinsk En del av energieffektivitetssamarbetet mellan OAO Fortum och områdesförvaltningen i Tjeljabinsk är automations- och grundrenoveringsprojektet på stadens fjärrvärmesystem. I projektet byggs fjärrvärmenätet ut, värmedistributionsstationer moderniseras och fjärrvärmeproduktionen optimeras. Därmed minskar energiförlusterna i området med mer än 30 % och användningen av bränsle minskar betydligt. De årliga koldioxidutsläppen minskar med cirka 190 000 ton. Även NO X - utsläppen och utsläppen till vatten minskar. Genom förbättringarna kan konsumenterna garanteras en störningsfri och fördelaktig fjärrvärme samt bättre boendestandard. också beviljats motsvarande Ekoenergimärkning och i Sverige är elen märkt med Bra Miljöval. Vi deltar aktivt i det internationella klimatsamarbetet inom energibranschen och deltar bland annat i Eurelectrics, World Business Council of Sustainable Development (WBCSD) och Combat Climate Change (3C). Vårt gemensamma mål är att få till stånd ett globalt avtal för att minska växthusgaser samt en internationell marknad för koldioxidutsläpp. Läs mer på: www.fortum.se/koldioxidsnaltsamhalle CASE: vi utvecklar morgondagens hållbara samhälle Norra Djurgårdsstaden boende i Stockholm Under de kommande tio åren byggs en modern och ekologiskt hållbar stadsdel i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Målet är att helt och hållet avstå från fossila bränslen i stadsdelen före år 2030. Fjärrvärme, intelligenta elnät och laddinfrastruktur för elbilar är lösningar som ska påverka 10 000 hushålls och 30 000 kontors energiförbrukning. Planen är att minska koldioxidutsläppen till i genomsnitt 1,5 ton per invånare fram till år 2020. För tillfället ger Stockholmarna i genomsnitt upphov till 4 ton utsläpp per person. I projektet testas bland annat hur husen kan verka interaktivt med elnätet. Dessutom får invånarna i realtid information om elpriset och elförbrukningen. Energi produceras lokalt med till exempel solpaneler och det intelligenta elnätet gör det möjligt att lagra överskottsenergi eller mata tillbaka den till nätet. Målet är att husen år 2025 ska producera mer energi än de förbrukar. Miljövänligare bilism Vi arbetar för att motverka koldioxidutsläppen från trafiken. Detta gör vi genom att forska kring och skapa förutsättningar för eldrivna bilar. Elmotorn är upp till tre gånger så energieffektiv som en traditionell förbränningsmotor, och om elbilen laddas med el som producerats från förnybara energikällor, ger den vid körning inga koldioxidutsläpp. Hösten 2008 inledde vi tillsammans med Esbo stad i Finland ett samarbete för att stödja användning av laddningsbara elbilar i större skala. Elbilarna lämpar sig särskilt för arbetsresor eftersom Esbobornas genomsnittliga resväg till jobbet är under 20 kilometer. I december 2009 öppnades den första allmänna laddningsstationen i Hagalund, Esbo. Förutom projektet utvecklar vi olika betalningssätt och -system för laddning, utreder hur elbilar lämpar sig för taxi- och kollektivtrafik samt hur de fungerar i vinterförhållanden. En övergång till elbilar är också ett steg mot att nå EU:s nationella utsläppsmål. Om var fjärde personbil i Finland var en hybridbil eller elbil och två tredjedelar av körsträckorna kördes på el kan vi uppnå EU:s mål att reducera utsläppen från trafiken med 16 % för personbilar. Samtidigt skulle vi, när det gäller personbilarna, också uppfylla kravet som gäller trafikbränslen, enligt vilket 10 % av bränslena ska komma från förnybara energi källor. 13

Vi tar hand om vår personal Att ta hand om våra medarbetare är ytterst viktigt för oss. Vi arbetar ständigt för att vår personal ska må bra och arbeta i en säker miljö. Vi är övertygade om att motiverade medarbetare är grundläggande för en framgångsrik verksamhet. Fortums personaldirektiv sker i enlighet med bolagets värderingar för att vi ska kunna uppfylla vår strategi. Utgångspunkten för vår verksamhet är att ha en god arbets gemenskap, ett ömsesidigt förtroende och att individen värdesätts. Vår företagskultur betonar vikten av en ansvarsfull personalledning och omsorg om personalen. Fortum respekterar Förenta nationernas (FN:s) deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnens rättigheter samt den internationella arbetsorganisationens (ILO) kärnkonventioner. Dessutom är Fortum registrerad medlem i FN:s initiativ Global Compact, och våra värderingar och funktionsprinciper svarar mot de tio principerna inom Global Compact. Fortum behandlar alla medarbetare likvärdigt och jämlikt oberoende av kön, nationalitet, ålder, religion och politisk åsikt. Principerna för ett jämställt bemötande finns också i Fortums personalpolicy och uppförandekod (Code of Conduct), och prin ciperna efterföljs i alla verksamhetsländer. Fortum respekterar fackföreningsfrihet och rätten till kollektivavtal. Vid omorganiseringar diskuterar Fortum med representanter för personalen i enlighet med lagstiftningen och avtalspraxis i respektive land. Vid personalreduceringar erbjuder Fortum stödpaket till de berörda för att göra det lättare för dem att sysselsätta sig på nytt. Branschens bästa säkerhetsnivå Vårt mål är att erbjuda personalen en olycksfri arbetsplats. Vi har lyckats minska antalet olycksfall i arbetet genom långsiktigt arbete, och vi tror att alla olycksfall kan för hindras om sakkunnig heten och attityden är rätt. Förutom lagar och förordningar styrs arbetsmiljöverksamheten på Fortum av säkerhetshandboken, säkerhetsanvisningarna på koncernnivå samt anvisningar som är specifika för divisionerna och verksamhetsställena. Alla anställda hos entreprenörer och underentreprenörer som arbetar för Fortum följer samma anvisningar. Vi följer upp hur säker vår verksamhet är utifrån olika mätpunkter. En av dessa är antalet arbetsplats olyckor som lett till frånvaro beräknat per miljoner arbetstimmar för egna anställda. År 2009 inträffade 37 arbetsolycksfall som ledde till frånvaro. Det innebär 2,4 olycksfall per miljon arbetstimmar. Även entreprenörernas säkerhet förbättrades så att olycksfrekvensen sjönk från 8,2 till 6,5. Målet för 2010 är färre än 1 olycksfall per miljon arbetstimmar. NYCKELTAL, MEDARBETARE NYCKELTAL, MEDARBETARE NYCKELTAL, ARBETSMILJÖ NYCKELTAL, MEDARBETARE 2009 2008 Förändring % Medelantal anställda 13 278 2009 14 077 5,7 2008 Förändring % Antal anställda, 31.12. Medelantal anställda 11 613 13 278 15 579 14 077 25,5 5,7 varav fast anställda Antal anställda, 31.12. 11 332 11 613 15 064 15 579 24,8 25,5 Anställningstid, år varav fast anställda 14 11 332 15 15 064 6,7 24,8 Medelålder Anställningstid, år 46 14 44 15 4,5 6,7 Kvinnor, % Medelålder 31 46 29 44 6,9 4,5 Kvinnor i ledande position, % Kvinnor, % 32 31 33 29 3,0 6,9 Hälsokostnader i euro per person (1 Kvinnor i ledande position, % 484 32 428 33 13,1 3,0 Kostnader för nöjes- och fritidsaktiviteter Hälsokostnader i euro per person (1 % 484 428 13,1 av lönekostnaderna under arbetstid (1 0,4 0,4 0,0 Kostnader för nöjes- och fritidsaktiviteter % av 1) lönekostnaderna under arbetstid (1 Finland 0,4 0,4 0,0 1) Finland 2009 2008 2007 Olycksfrekvens (1, egna medarbetare 2009 2,4 2008 4,3 Förändring 2,9 % Olycksfrekvens (1 Medelantal anställda, entreprenörer 13 278 6,5 14 077 8,2 12,5 5,7 Totalt Antal anställda, antal registrerade 31.12. olyckor/miljoner arbetstimmar 11 613 6,0 15 579 9,4 25,5 7,6 Antal varav observationsrundor fast anställda för arbetsmiljö 11 8 479 332 15 8 731 064 6 24,8 450 Antal Anställningstid, förbättringsförslag år och tillbudsrapporter 4 075 14 4 317 15 2 6,7 670 1) Medelålder 46 Antalet olyckor som har lett till frånvaro under en eller flera hela arbetsdagar 44 4,5 Kvinnor, eller arbetsskift % per miljon arbetstimmar. 31 29 6,9 Kvinnor i ledande position, % 32 33 3,0 Hälsokostnader i euro per person (1 484 428 13,1 Kostnader för nöjes- och fritidsaktiviteter % av lönekostnaderna under arbetstid (1 0,4 0,4 0,0 1) Finland 14

Vi fortsätter att integrera verksamheten i Ryssland Avsikten med vårt pågående miljö-, hälso- och säkerhetsprogram är att lyfta upp verksamheten i Ryssland till Fortums standard. Verksamheten baseras på riskvärdering, rapportering, olycksfallsanalys, utbildning, förbättring av entreprenörssäkerhet samt eliminering av asbestolägenheter. Ett centralt mål är förhindra allvarliga olyckor. År 2009 inträffade två olyckor med dödlig utgång för entreprenörer och i början av 2010 omkom en av våra anställda. kraft från arbetshälsa En stark och sund organisation utgör grunden för en framgångsrik verksamhet. Fortums arbetshälsoprogram For- CARE syftar till att främja medarbetarnas hälsa och säkerhet i arbetsmiljön. Detta genom att vi utvecklar arbetet och arbetsmiljön. Programmet ForCARE lanserades 2010 och tas i bruk på koncernens alla verksamhetsorter före utgången av 2012. Vid sidan av konsekventa anvisningar och praxis satsar vi på rekrytering och introduktion, ledning och belöning samt utveckling och utbildning av medarbetare. Vår företagshälsovård är mer omfattande än vad arbetarskyddet och de lagstadgade kraven fordrar, och vi satsar på personalens välbefinnande genom att till exempel stödja motion och fritidsverksamhet. För att säkerställa och förbättra Fortums konkurrenskraft måste varje Fortummedarbetares knowhow och kompetens ständigt utvecklas. Ett centralt fokusområde för vår personalpolicy är en systematisk utveckling av personalen. CASE: Fortum Safety Award belönar ett utmärkt säkerhetsarbete Fortum Safety Award har sedan 2008 sporrat såväl enskilda medarbetare som hela team till ett säkert arbete. I valet av vinnarna betonas att man uppnått en utmärkt säkerhetsstatistik, skapat bästa praxis beträffande arbetsmiljön samt involverat hela organisationen i säkerhetsarbetet. Dessutom uppmärksammas ett innovativt utvecklingsarbete, att man verkar som förebild för kollegorna samt att man agerar föredömligt vid olyckor och tillbud. Det tredje gruppriset inom Safety Award i historien gick år 2009 till projektteamet på den polska kraftvärmeanläggningen i Czestochowa. Det personliga priset tilldelades Mats Jonasson, som arbetar som linje montör i Gäddede i Sverige, för hans starka engagemang i säkerhetsarbetet. Under 2008 2009 gjorde han mer än 50 riskanalyser och säkerhets relaterade förbättringsförslag. Läs mer på: www.fortum.se/arbetsmiljo 15

Vi tar ansvar för miljön och samhället Hantering av miljöfrågor och ansvarsfull verksamhet i samhället utgör grunden för vår verksamhet. Vi kommer i kontakt med miljoner människor och vi påverkar samhället på många olika sätt. Vi tar hand om effekterna från leveranskedjans olika delmoment i enlighet med principerna för hållbar utveckling. minskas också behovet av kylvatten. Utsläppen av fast avfall och näringsämnen till vattendragen minskas med effektiviserad rening av avloppsvatten samt genom att minimera mängden avloppsvatten. De avfall som härstammar från energiproduktionen utgörs främst av olika slags aska samt gips, som uppkommer som en biprodukt av svavelrening. Vi utnyttjar avfallen och biprodukterna så effektivt som möjligt. Återvinningsgraden av aska är cirka 70 % och av gips 90 %. vi producerar säker kärnenergi Av vår kraftproduktion består cirka en tredjedel av kärnkraft. Kärnkraften är vid sidan av vattenkraften vår främsta metod för att motarbeta klimatförändringen. I produktionsskedet ger kraftproduktion med kärnkraft inte upphov Miljöeffekter relaterade till energiproduktion och -överföring inkluderar bland annat klimatförändring, försurning, effekter på vattendrag och generering av avfall. Miljöpåverkan uppkommer i de olika faserna av produktionskedjan: vid anskaffning, förädling, lagring och transport av bränslen, i energiproduktionsprocesserna samt avfallshanteringen. VI MINSKAR MILJÖPÅVERKAN Vi arbetar för att minska verksamhetens miljöpåverkan genom att använda naturresurser effektivt och sparsamt använda förnybara energikällor och energi källor med låga utsläpp använda rätt teknik och effektiva driftsoch underhållsprocesser. Ansvarsfull hantering av miljöfrågor förutsätter att verksamheten förbättras kontinuerligt. Med en heltäckande miljöcertifiering utvecklar vi systematiskt vår verksamhet. Nästan 90 % av våra kraftverk är certifierade enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001. Vårt mål är att certifiera alla anläggningar inom EU-området före utgången av 2010, och i Ryssland före utgången av 2012. Under de senaste årtiondena har teknik för rening av rökgaser och styrning av förbränningsprocesser avsevärt minskat utsläppen av svavel, kväve och partiklar i Europa. 45 90 % av våra rökgasutsläpp härstammar från vår ryska verksamhet. Vår nästa utmaning är att minska utsläppen från våra ryska anläggningar så att de närmar sig den europeiska nivån. Vi minskar värmebelastningen på vattendragen genom att alltid utnyttja värmeenergin då det är möjligt. Då SO 2 -, NO X - OCH PARTIKELUTSLÄPP 2007 2009, ton 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2009 2008 2007 16 800 14 000 14 300 14 600 30 800 29 500 16 600 2 500 SO 2 NO x Partiklar 10 600 16

CASE: Ljus, trivsel och säkerhet på ett energieffektivt sätt Under 2006 2010 har vi i Finland och Sverige genomfört sammanlagt 12 belysningsprojekt. I de senaste projekten har invånarna kunnat rösta på den plats i staden som de anser mest behöver belysning. Tillsammans med de berörda städerna har den vinnande platsen upplysts så att den blivit säkrare och trivsammare. I projekten ansvarar vi för byggkostnaderna och städerna ombesörjer underhåll och service av infrastrukturen. De nya lampornas långa livslängd och energieffektivitet ger besparingar för staden tack vare en lägre energiförbrukning och ett längre bytesintervall. Samarbete med säkerhetsexperter Ett av de senaste belysningsprojekten i Stockholm slutfördes våren 2010, då ny energieffektiv belysning installerades i och kring Mariatorgets park. Till många av Stockholms belysningsprojekt knyts en referensgrupp bestående av polisen, Farsor och Morsor på stan samt Alla Kvinnors hus. Invånarna är med och väljer projekten År 2009 valde Joensuuborna att den en kilometer långa lättrafikleden i Ahdinpuisto skulle belysas. Stråket används särskilt av skolelever. Dessutom förbättrade vi belysningen i lekparken i området. Den nya belysningen halverade energiförbrukningen. Trots att den tidigare lampan i lekparken ersatts med fler, nya lampor har totalförbrukningen minskat med över 30 %. CASE: elevsamarbete Ger Ömsesidig Nytta Syftet med vårt studentsamarbete är att göra unga medvetna om energibranschen och om Fortum som en potentiell arbetsgivare. Vi vill också väcka en diskussion kring energiekonomins förutsättningar och framtid. I Finland heter projektet Energiakompassi, i Sverige EnergiSnackis. Projektet riktar sig till ungdomar och en expert från Fortum ger dem en omfattande presentation av energibranschen. Därefter får eleverna spela Energispelet, som syftar till att få dem att begrunda och diskutera energifrågor ur ett hållbart utvecklingsperspektiv. till utsläpp av koldioxid eller andra växthusgaser och inte heller till kväve- eller svaveloxider. Då produktionens hela livscykel betraktas har kärnkraften en klimatpåverkan som ligger i samma klass som vind-, vatten- eller solkraft. Kärnkraftens centrala miljöeffekter ligger i bränsleanskaffningen, kärnavfall, den strålningsrelaterade risken och kylvattnets värmebelastning på vattendragen. I Finland äger Fortum kärnkraftverket i Lovisa och är delägare i Olkiluoto med en andel på 26,6 %. I Sverige är vi delägare i kärnkraftverken Forsmark och Oskarshamn. Fortum har också en andel på 25 % i den kärnkraftsreaktor som byggs i Olkiluoto. På Fortums kraftverk i Lovisa slutdeponeras låg- och medelaktiva avfall i en grotta som schaktats 110 meter ned i berggrunden på Hästholmen i Lovisa. Det högaktiva använda kärnbränslet slutdeponeras i Posiva Ab:s slutdeponeringslager i Olkiluoto i Euraåminne. vi är en ansvarsfull aktör i samhället Genom vår verksamhet kommer vi i kontakt med miljoner människor på våra huvudmarknader i Norden, På två år har Energispelet redan beställts till cirka 500 skolor i Finland. I Sverige har cirka 1 500 skolor beställt Energispelet eller ett materialpaket, som ska göra det möjligt för lärarna att själva arrangera EnergiSnackis. Över 1 000 elever och fler än 100 lärare i hela Finland har deltagit i Energiakompassi-besöken. I Sverige har 3 000 elever och 200 lärare varit med. Nu ska motsvarande elevsamarbete lanseras i Norge och Polen. 17

Ryssland, Polen och Baltikum. Fortum har ett flertal intressegrupper som alla har sina förväntningar på Fortums verksamhet. Vi undersöker regelbundet våra intressegruppers förväntningar på koncern- och divisionsnivå. Vi utför också branschspecifika jämförelser för att bättre kunna förstå frågorna kring hållbar utveckling inom energisektorn samt de olika aktörernas svar på frågorna. Vår verksamhet i nationella och internationella organ hjälper oss också att fördjupa vår insikt i de globala frågorna kring hållbar utveckling och hur dessa är kopplade till verksamheten på nationell nivå. Återkopplingen från våra enkäter bland intressegrupperna visar att VÅRA VIKTIGASTE INTRESSEGRUPPER VÅRA VIKTIGASTE INTRESSEGRUPPER Organisationer inom energibranschen Organisationer inom energibranschen Lokalsamhället Lokalsamhället Allmänheten, medier, folk rörelser och icke-statliga organisationer Allmänheten, medier, folk rörelser och icke-statliga organisationer Kunder Kunder Fortum Fortum Myndigheter följande områden inom hållbar utveckling är viktiga för Fortum: Motverkande av klimatförändringen Säker energidistribution Kärnsäkerhet samt hantering och deponering av kärnavfall Förnybara energikällor och hållbara energilösningar Erbjudande av energieffektiviseringslösningar till våra kunder Rättvis och transparent prissättning på energi Nöjda kunder Ekonomiskt ansvar Ansvar för lokalsamhället Utsläpp till miljön Ansvarsfulla rutiner Leverantörer av varor och tjänster Leverantörer av varor och tjänster Personal Personal Finansiärer och aktieägare Finansiärer och aktieägare vi stöder samhället I våra verksamhetsländer stöder vi organisationer och verksamheter som arbetar för samhällsutveckling. År 2009 stödde vi sådana projekt till ett värde av totalt cirka två miljoner euro. Vi vill vara en föregångare inom hållbar utveckling och erbjuda energi för framtida generationer. Därför betonar vårt sponsorprogram framtiden barn och unga samt miljön och samhället. Fortum har även ett starkt samarbete främst med nordiska universitet i olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Tillsammans med universiteten följer vi dessutom centrala teknikområden på en global nivå. Läs mer på: www.fortum.se/miljoochsamhalle CASE: Projektet Ett rent Östersjön minskar övergödningen och förbättrar tankfartygssäkerheten Målet för projektet Ett rent Östersjön, som drivs av John Nurminens Stiftelse, är att minska övergödningen i Östersjön genom att minska mängden fosforutsläpp till havet från samhällsavloppet med 2 500 ton om året. Dessutom strävar projektet efter att förbättra säkerheten kring tankfartyg och minska risken för oljeolyckor. År 2008 tecknade vi ett fyraårigt avtal med stiftelsen om att sammanlagt donera 400 000 euro till projektet. Det första objektet för övergödningsprojektet var reningsanläggningarna för avloppsvattnet i S:t Petersburg. Projektets mål var en årlig minskning på 1 000 ton fosfor och det målet kommer att uppnås före utgången av 2010. I fortsättningen koncentreras åtgärderna till Polen, där en tredjedel av fosforbelastningen på Östersjön uppkommer. Avsikten är att minska mängden fosfor i vattnet från reningsverken med en årlig takt på 1 000 ton. Projektet förverkligas i samarbete med den svenska stiftelsen Baltic Sea 2020 och polska städer. Myndigheter 18