Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun



Relevanta dokument
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Miljökonsekvensbeskrivning

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

B E H O V S B E D Ö M N I N G

FAMMARP 8:2, Kronolund

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Detaljplan för del av Hässleholm 88:1

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

S K E D A L A 4 : 1 B E H O V S B E D Ö M N I N G A V M I L J Ö B E D Ö M N I N G. Skedala, HALMSTADS KOMMUN

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Behovsbedömning - checklista

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för Arbetsområde i Verksmon, område C Torvalla 4:17 m.fl. Östersunds kommun. Antagandehandling

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle

tillhörande program för del av fastigheten Kanaljorden 1:1 med närområde (Norsholms kanalområde) inom Norsholm i Norrköping

Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B , Varbergs kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.

Detaljplan för ny skola, Hammar, Hammarö kommun

Väg 73 Trafikplats Handen

Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola BEHOVSBEDÖMNING

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för kv. Björkängen

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

GODKÄNNANDEHANDLING. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag. med närområde inom Nordantill i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB)

Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB)

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

Behovsbedömning med checklista

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Behovsbedömning. Kommunen gör den sammanvägande bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan.

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Västerbottens län

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Bedömning av betydande miljöpåverkan

B EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

BEHOVSBEDÖMNING

UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Antagandehandling

Transkript:

Bilaga 1. Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun Samrådsutgåva hösten 2014 OBS! Samrådsversion!

Innehåll Innehåll... 2 1. Bakgrund... 3 2. Avgränsning... 3 2.1 Geografisk avgränsning... 3 2.2 Tidsmässig avgränsning... 3 2.3 Saklig avgränsning... 3 3. Alternativ och nollalternativ... 3 3.1 Planförslaget... 3 3.2 Nollalternativ... 3 3.3 Övriga alternativ... 4 4. Metod och bedömningsgrunder... 4 5.... 4 5.1 Natur och friluftsliv... 4 5.2 Trafik och infrastruktur... 4 5.3 Teknisk infrastruktur... 5 5.4 Miljö och hälsa... 5 5.5 Lis-områden... 6 5.6 Ny bebyggelse... 7 5.7 Sociala konsekvenser... 7 6. Sammanfattande konsekvensbeskrivning... 8 7. Uppföljning och övervakning... 11 2

1. Bakgrund När en ny plan ska upprättas eller ändras ska den genomgå en behovsbedömning där det bedöms om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om planen antas komma att medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning. Det ska då även upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. Enligt 6 kap 11 miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Eftersom en översiktsplan nästan alltid antas medföra betydande miljöpåverkan ska kommunen alltid göra en miljöbedömning av översiktsplanen samt upprätta en MKB. 2. Avgränsning Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen bör avgränsas. Avgränsningen ska vara geografisk, tidsmässig och saklig. 2.1 Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen omfattar hela Hallsbergs kommun, det vill säga tätorterna och landsbygden. För en del frågor, till exempel vattenfrågan, transportsystem och vindkraft omfattar den geografiska avgränsningen ett större område än Hallsbergs kommun. För vissa frågor är det mer relevant att beskriva konsekvenserna för särskilda geografiska delområden inom kommunen. För andra frågor, så som hållbar utveckling, förs ett resonemang ur ett mer regionalt perspektiv. 2.2 Tidsmässig avgränsning Översiktsplanen redovisar de förändringar som förväntas ske i Hallsbergs kommun fram till år 2025. Översiktsplanen kommer dock att gälla fram till det att den anses inaktuell och en ny översiktsplan antas. Därför beskrivs även miljöpåverkan med samma tidsperspektiv. 2.3 Saklig avgränsning I denna miljökonsekvensbeskrivning tas konsekvenserna för Hallsbergs kommun i sin helhet upp. Följande miljöaspekter bedöms vara av vikt att beakta: - Natur och friluftsliv - Trafik och infrastruktur - Teknisk infrastruktur - Miljö och hälsa - Lis-områden - Ny bebyggelse - Sociala konsekvenser Miljöbedömningen för översiktsplanen försöker enbart fånga de stora linjerna bland de konsekvenser översiktsplanen antas medföra. Mer detaljerade och projektanknutna miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar görs i anslutning till upprättandet av detaljplaner och vid planering och projektering av till exempel större infrastrukturprojekt. 3. Alternativ och nollalternativ 3.1 Planförslaget Översiktsplanen innehåller strategier för hur kommunen ska utvecklas, bland annat genom att redovisa utvecklingsområden för industrier och bostäder, vilket i sin tur påverkar mark- och vattenanvändningen i kommunen. Hallsbergs kommuns mål är att det år 2025 ska bo 16 000 invånare i kommunen. Hallsberg har stor utvecklingspotential inom transportsektorn, terminalverksamhet och lagerhantering. För att kommuncentrum ska uppfylla uppgiften som en naturlig serviceknut är det viktigt att tillgodose behovet av kollektiva transporter för rekreation och handel från övriga kommunens delar in till tätorten. I alla kommunens tätorter redovisas det mark för service, boende och industriområden. Riksintressen som finns inom Hallsbergs kommun redovisas också i översiktsplanen. 3.2 Nollalternativ Enligt miljöbalkens 6 kapitel ska en beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, ett så kallat nollalternativ göras. Om Översiktsplanen inte 3

antas så gäller översiktsplanen från 2011. Översiktsplanen ska vara vägledande för all fysisk planering i kommunen. Om översiktsplanen inte är uppdaterad kan det innebära att detaljplaner och handlingsplaner så som bostadsförsörjningsprogram upprättas utan stöd i översiktsplanen. Statliga myndigheter kan inte få information om hur kommunen ställer sig till de riksintressen i olika avseenden som staten har lämnat information om. Exploatering för bostäder, verksamheter och infrastruktur kommer att ske även om översiktsplanen från år 2011, fortsätter att gälla. Det kommer dock inte att finnas några, med aktualitet, utpekade områden för exploatering i kommunen. Det kommer också att saknas kommunala ställningstaganden till stöd för utbyggnad av vindkraft och attraktiva bostäder som stöder en positiv utveckling av landsbygden. Vissa kommande större infrastrukturprojekt omnämns inte i översiktsplanen från 2011. 3.3 Övriga alternativ Enligt miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. För Hallsbergs kommun redovisas inga andra alternativ än de förslag som finns i översiktsplanen. 4. Metod och bedömningsgrunder och nollalternativet bedöms och redovisas som text. För att bedöma miljökonsekvenserna används de miljömål som anses relevanta, riktvärden, miljökvalitetsnormer etc. 5. I detta avsnitt beskrivs miljökonsekvenserna av planförslaget, ny översiktsplan. En översiktlig beskrivning och bedömning av de konsekvenser som planen medför görs med utgångspunkt från förslaget till översiktsplan. 5.1 Natur och friluftsliv En positiv följd av att Hallsbergs kommuns invånare är fördelade över flera, förhållandevis små, tätorter är att de flesta invånare har en nära tillgång till rekreationsmark av bra kvalitet. I kommunen finns det 17 naturreservat. I översiktsplanen pekas tätortsnära natur- och rekreationsmark ut i samtliga tätorter. Planförslaget bedöms medföra små negativa konsekvenser för natur- och friluftslivet. Ingen exploatering föreslås i utpekat värdefulla naturområden, däremot påverkas i vissa fall tätorternas närrekreationsmark. Den nya sträckningen av Rv51 förväntas skapa en ny barriär för rekreationsmöjligheterna för boende i Pålsboda. Den nya sträckningen av godsstråket söderut från Hallsberg kan komma att påverka känsliga naturområden ovan tunneln. Trafikverket analyserar miljökonsekvenserna av dessa båda projekt djupare. Att hantera exploateringsfrågor mot stöd från den äldre färdigbyggda översiktsplanen ger inte samma möjlighet att arbeta efter en samlad målbild. Ökad risk för intressekonflikter i sena skeden och svagare förankring finns. Trafikverkets infrastrukturprojekt genomförs ändå, men med sämre möjlighet för kommunen att i projektens anslutning bedriva en strategisk grönstrukturplanering. 5.2 Trafik och infrastruktur I översiktsplanen reserveras mark för utbyggnad av Riksväg 51, ny sträcka mellan Kvarntorpskorset i Kumla kommun och Svennevad i Hallsbergs kommun. Ett nytt dubbelspår på Godsstråket genom Bergslagen, sträckan Hallsberg-Stenkumla planeras på järnvägen, ett område strax öster om Östansjö berörs inom Hallsbergs kommun. Det planeras även för utbyggnad av planskilda korsningar med järnvägen i Hallsberg och i Vretstorp. Samt borttagande av plankorsningar i Pålsboda i samband med utbyggnad av ny Rv 51. Då riksväg 51 byggs ut i ny sträckning blir det en positiv förändring för Pålsboda samhälle, genom att buller och risk för trafikolyckor i tätorten samt längs den äldre vägen minskar. Den högre hastighetsbegränsningen på den nya vägen medför ökade koldioxidutsläpp. Den nya sträckningen kommer att gå i ett idag relativt obebyggt område. Den skapar en ny barriär och tillför trafikstörning i ett naturområde som idag är opåverkat. 4

Trafikverket utför djupare analyser av projektets miljöpåverkan. Vid en utbyggnad av godsstråket till dubbelspår påverkas miljömål begränsad klimatpåverkan positivt och långsiktigt. När långväga godstransporter kan flyttas över från väg till järnväg och lastbilstransporter endast användas för kortare resor innebär det att buller och koldioxidutsläppen minskar. Den nya sträckningen kommer i huvudsak att förläggas i tunnel genom kommunen. Det medför minskad störning för djuroch fågellivet längs sträckningen. Dock passerar tunneln under flera känsliga naturmiljöer där grundvattennivån kan komma att påverkas tillfälligt under byggskedet. Trafikverket utför djupare analyser av projektets miljöpåverkan. Utbyggnad av planskilda korsningar i Hallsberg och Vretstorp innebär att olycksrisken minskar. Samtidigt medför det omvägar för alla trafikslag vilket kan leda till ökade resor. Att inte anta översiktsplanen medför inga större konsekvenser för ämnet. Trafikverkets projekt stödda av riksintressen för infrastrukturen kommer att genomföras ändå. Den äldre översiktsplanen har dock låg beredskap för projekten och ger ingen vägledning för beslutsfattare om kommunens intressen både gällande trafik och andra ämnen kring Trafikverkets projekt. Det kan medföra att sämre helhetslösningar uppnås för omgivningarna kring Trafikverkets projekt. 5.3 Teknisk infrastruktur Nya kraftledningsstråk byggs ut, så som det mellan Hallsberg och Örebro samt Sydvästlänken. Andra kraftledningar, bland annat söder om Östansjö och i västra delen av Hallsbergs tätort, saneras och tas bort. Två mindre områden av Hallsbergs kommun är klassade som riksintresseområden för vindkraft. Vindkraftverk kan uppföras även i andra delar av kommunen, under förutsättning att hänsyn tas till en rad känsliga objekt. Nya kraftledningar innebär att ny mark måste tas i anspråk och närboende påverkas negativt, både av förändrad landskapsbild men även av strålning inom området. En sanering av kraftledningar innebär att miljömålet säker strålmiljö påverkas positivt. Även miljömål god bebyggd miljö påverkas positivt då boendemiljön blir mer attraktiv när ledningarna tas bort. En ny, mer generös inställning till förnybar energiproduktion särskilt vindkraft kan medföra ökat lågfrekvent buller på tidigare tysta platser, då fler vindkraftverk uppförs. Att inte anta den nya översiktsplanen medför små konsekvenser inom ämnet. Den äldre översiktsplanen ger möjligen mindre utrymme för produktion av förnybar energi. 5.4 Miljö och hälsa Luft Trafiken är en av de viktigaste källorna till luftföroreningar i kommunen. Hallsbergs kommun kännetecknas av låga halter av luftföroreningar. Radon Radon är ett hälsostörande ämne som kommer ur byggnadsmaterial, mark eller bergborrade brunnar. Radon är idag inte något stort problem i Hallsbergs kommun. Giftfri miljö Hallsbergs kommun genomkorsas av flera viktiga kommunikationsstråk, och farligt eller riskklassat gods passerar genom kommunen kontinuerligt. Inom kommunen finns äldre, nedlagda avfallsdeponier där endast övergripande vetskap finns om vad som deponerats. Buller Starkt trafikerade vägar står för stor del av bullret inom Hallsbergs kommun, men även järnvägen och viss industriverksamhet påverkar. Vatten och översvämningsrisk Utbyggnad av bostäder och verksamheter innebär ökad andel hårdgjord yta. Vilket kan innebära problem med fördröjning av vatten och därmed översvämning inom vissa områden. Projektet Vätternvatten Ett omfattande projekt att försörja Örebro, Kumla och Hallsbergs kommuner med vatten från Vättern pågår. På sikt kan systemet komma att vidgas ännu mer, mot Mälardalen. Olika lösningar studeras, 5

men huvudalternativet anger en tunnel för råvatten från Vättern, med mynning vid ett nytt vattenverk i trakten kring Håkamoberget. Sträckningar av överföringsledningar till andra tätorter återstår att utreda. Luft De störningar som finns begränsas till vissa punkter med mycket vägfordonstrafik. Om verksamheter och bostäder lokaliseras i nära förhållande till varandra så minskar störande påverkan i fråga om luftföroreningar. Radon Vid höga halter radon i inomhusluften kan det utgöra en hälsofara genom ökad risk för cancer i lungor och luftvägar. I samband med detaljplaneläggning och bygglov ska kommunen beakta risker för mark- eller vattenradon. Giftfri miljö Vid utbyggnad av verksamhetsområden och bostäder kan förorenade områden komma att påverkas. Detaljerade utredningar kommer att genomföras inom kommande detaljplanearbeten. Buller Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser kan ge en ökad trafikmängd och därigenom ökat buller. Stora delar av samhällena Hallsberg, Vretstorp, Pålsboda och Östansjö är utsatta för buller från järnvägen. Befintliga och nya väg- och järnvägsprojekt kan innebära ökat buller för närboende. I samband med detaljplaneläggning av nya områden ska lämpliga underlag och bullerutredningar tas fram. orsaka översvämningar. Hårdgjorda ytor kan inte fördröja dagvatten. Det innebär större dagvattenflöden som måste kunna tas om hand, speciellt då grönytor hårdgörs. Vid intensiva och långvariga regn som orsakas av klimatförändringar ökar problemen med översvämningsrisker ytterligare. Användning av lokalt omhändertagande av dagvatten s.k. LOD är en bra lösning för problem med snabba och kraftiga vattenmängder. I översiktsplanen förespråkar sådana lösningar. Projektet Vätternvatten Projektet kan påverka känsliga naturområden under byggskedet i samband med att bergtunnel dras från Vättern till Hallsberg. Vattenverk och överföringsledningar kan behöva dras genom naturmark. Miljökonsekvenserna utreds djupare inom ramen för projektet. Om översiktsplanen inte antas ökar risken för intressekonflikter ex.vis i samband med väg- eller järnvägsreservat, vilken i förlängningen kan medföra buller- eller annan störning för boende. 5.5 Lis-områden I översiktsplanen pekas nio Lis-områden ut vid sju av kommunens sjöar; Sottern, Tisaren, Bäcksjön, Hällebosjön, Hultsjön, Nedra Gryten och Björnhammarsjön. Syftet med Lis-områden är att långsiktigt stimulera utvecklingen i områden med god tillgång till stränder så att byggnation kan ske utan att det strider mot strandskyddets syften. Ett ökat bostadsbyggande i strandnära lägen kan inverka störande på djur- och fågelliv. Ett utpekande av LiS-områden innebär med sannolikhet även att VA löses i organiserad form kanske genom kommunalt VA - för området som helhet. Det medför att antalet enskilda avlopp minskar, med lägre belastning på intilliggande vattendrag som följd. Foto: Tomas Wetterberg, Hallsbergs kommun, trafik i Hallsberg Vatten och översvämningsrisk Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser innebär en ökad andel hårdgjorda ytor, vilket kan påverka förutsättningarna för vattenflöden och i vissa fall Om den nya översiktsplanen inte antas minskar möjligheterna att skapa en positiv utveckling i flera av de tätorter som idag har en svag eller negativ tillväxt. 6

5.6 Ny bebyggelse För att nå målet 16 000 invånare år 2025 innebär det en befolkningsökning med ca 60 invånare per år. Mark reserverad för bostäder redovisas i kommunen alla tätorter. Områden för verksamheter redovisas också i alla tätorter förutom i Svennevad och i Björnhammar. I dessa båda orter är dock kommunen positivt inställda till etableringar om intresse finns. Att bygga nya bostäder och verksamheter innebär alltid en miljöpåverkan eftersom tidigare, opåverkad åker- eller skogsmark tas i anspråk och medför en belastning. Utbyggnad av bostäder och verksamheter innebär utsläpp av föroreningar till luft, mark och vatten. Om byggnader placeras inom olämpliga områden eller ges en olämplig utformning kan landskapsbilden samt natur- och kulturmiljön påverkas negativt. Det skapas alltid en konflikt och överväganden måste göras mellan att bevara jordbruksmark eller att bygga ut nya områden för bostäder eller verksamheter. När jordbruk läggs ned till följd av utbyggnad av bostäder eller industrier, kan det dock bidra till en positiv påverkan på miljön då bland annat övergödningen minskar. Om ingen ny översiktsplan antas, så riskerar exploateringsarbetet att bli mer reaktivt och utan medveten visionsledd styrning. Följden kan bli ett svagare sammanhang och sämre samordning mellan olika etapper och sämre utnyttjande av infrastruktur och teknisk infrastruktur. 5.7 Sociala konsekvenser Bland de sociala faktorer som påverkar hur kommunen bebyggs kan nämnas jämställdhet, integration/segregation, tillgänglighet och barns rättigheter. Att planera för utbyggnad av bostäder i nära anslutning till kollektivtrafik, innebär att fler människor lättare kan ta sig till och från boende, skola, arbete och service. Detta främjar tillgänglighet, jämställdhet samt integration. I kommunens mindre tätorter finns det kollektivtrafik i form av buss. Järnvägen passerar genom Vretstorp, Pålsboda och Östansjö. Det finns en önskan om att införa tågstopp i dessa orter. Det skulle innebära att fler kan bo kvar på den lilla orten men samtidigt ha tillgång till ett större arbetsmarknadsområde. Många av de bostadsområden som pekats ut i Hallsbergs tätort ligger på gångavstånd från resecentrum, med mycket bra buss- och tåg förbindelser till övriga länet, landet och vidare ut i Europa. Kommunens bostadsbestånd består av en stor andel enfamiljshus och den vanligaste upplåtelseformen är äganderätt. För att skapa bättre förutsättningar för en varierad befolkning vad gäller ålder och sociala aspekter bör satsningar göras för att förändra bostadsbeståndet genom tillägg av flerbostadshus. Det finns en stor grupp, främst äldre, som vill flytta från sin nuvarande bostad till någonting mindre och mer lättskött men samtidigt bo kvar på orten. Om deras behov tillgodoses kan det möjliggöra så kallade flyttkedjor där befintliga enfamiljshus frigörs och nya invånare kan flytta till kommunen, samtidigt som tätorterna blir mer tätbefolkade när flerfamiljshus byggs centralt. I översiktsplanen pekar kommunen inte ut vilka områden som är lämpliga för flerbostadshus respektive villabebyggelse, men det är något som bör finnas i åtanke vid en framtida detaljplaneläggning. Men problematiken belyses i översiktsplanen och ett behov av varierade bostadstyper bedöms som nödvändigt för att få en balans bland invånarna och att få boende att stanna kvar på orten och i kommunen. Att arbeta för och att få ordning på denna problematik bedöms vara positivt ur sociala aspekter. Om ingen ny översiktsplan tas fram, kommer kommunen istället att behöva arbeta reaktivt med exploateringsfrågorna. Det skulle kunna medföra en mer efterfrågestyrd detaljplanering av delar av kommunen med risk för ökad segregation som följd. Det skulle även innebära att flera LiSområden inte genomförs, med sämre möjligheter för utveckling i flera mindre tätorter där tillväxten idag är svag eller negativ. 7

6. Sammanfattande konsekvensbeskrivning Tabellen nedan redogör för hur miljökvalitetsmålen beaktats i översiktsplanen. De miljömål som inte anses relevanta har valts bort. Miljömål Begränsad klimatpåverkan Hur har miljökvalitetsmålet beaktats i översiktsplanen? Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser kan medföra ett ökat utsläpp av växthusgaser. I översiktsplanen pekas nya bostadsområden ut nära kollektivtrafikstråk, bland annat i närheten till järnvägsstationen i Hallsbergs tätort. Detta innebär att fler kan pendla till och från arbetet på ett miljömässigt sätt, vilket bidrar till minskade växthusgaser och begränsad klimatpåverkan. Frisk luft Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser kan ge en ökad trafikmängd och därigenom högre halter luftföroreningar. I översiktsplanen pekas nya bostadsområden ut nära kollektivtrafikstråk, bland annat i närheten till järnvägsstationen i Hallsbergs tätort. Detta innebär att fler kan pendla till och från arbetet på ett miljömässigt sätt, vilket bidrar till ökad luftkvalitet och frisk luft i kommunen. Bara naturlig försurning Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser kan ge en ökad trafikmängd och därigenom högre halter luftföroreningar. I översiktsplanen pekas nya bostadsområden ut nära kollektivtrafikstråk, bland annat i närheten till järnvägsstationen i Hallsbergs tätort. Detta innebär att fler kan pendla till och från arbetet på ett miljömässigt sätt, vilket bidrar till ökad luftkvalitet och frisk luft i kommunen. 8

Miljömål Giftfri miljö Hur har miljökvalitetsmålet beaktats i översiktsplanen? Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser kan innebära att förorenade områden saneras och åtgärdas i samband med exploateringen, vilket leder till lägre risk att utsättas för dessa områden samt bidrar till att skapa en giftfri miljö. Ingen övergödning Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser kan förändra dagvattnets kvalitet vilket kan medföra större belastning på sjöar och vattendrag. En utökad andel permanentboende inom områden som inte är anslutna till det kommunala VA-nätet kan också öka belastningen av näringsämnen så som kväve och fosfor i sjöar och vattendrag. Förtätning i befintliga områden utan koppling till det kommunala VA-nätet kan dock innebära att nätet kan byggas ut, då fler flyttar till det området. Vid ny exploatering eftersträvas i Hallsbergs kommun LOD samt fördröjning och rening i lokala dammar innan vattnet leds till det aktuella avrinningsområdet. Levande sjöar och vattendrag Ökad trafik och andel hårdgjorda ytor kan medföra att dagvattnet belastar sjöar och vattendrag. Vid ny exploatering eftersträvas i Hallsbergs kommun LOD samt fördröjning och rening i lokala dammar innan vattnet leds till det aktuella avrinningsområdet. Grundvatten av god kvalitet Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser och en förtätning kan innebära att förorenade områden saneras i samband med exploateringen vilket kan leda till lägre risk för spridning av miljöföroreningar i grundvattnet. 9

Miljömål Hur har miljökvalitetsmålet beaktats i översiktsplanen? Levande skogar Utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur, främst nya väg- och järnvägssträckningar, innebär att oexploaterad skogsmark tas i anspråk. I översiktsplanen redovisas tätortsnära natur- och rekreationsmark (skogs- och jordbruksmark) som ska bevaras. Ett rikt odlingslandskap Utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur, främst nya väg- och järnvägssträckningar, innebär att oexploaterad jordbruksmark tas i anspråk. I översiktsplanen redovisas tätortsnära natur- och rekreationsmark (skogs- och jordbruksmark) som ska bevaras. God bebyggd miljö Utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur kan leda till ökade trafikmängder med buller och utsläpp till luften. Genom förtätning och utbyggnad i närheten av kollektivtrafik innebär översiktsplanen dock ett effektivt utnyttjande av markanvändningen. Ett rikt växt- och djurliv I översiktsplanen redovisas tätortsnära natur- och rekreationsmark som ska bevaras. Vilket innebär att växt- och djurlivet kan finnas kvar. Inom Lis-områden bör en anpassning till bebyggelseutvecklingen ske så att värdefull natur kan bevaras. LOD-områden är positiva för det lokala växt-, djur- och fågellivet. 10

7. Uppföljning och övervakning Översiktsplanen ger riktlinjer för hur kommunen ska bedriva sin fysiska planering. Denna miljökonsekvensbeskrivning redovisar konsekvenserna för den planeringen. I samband med att översiktsplanen aktualitetsprövas av Hallsbergs kommun (en gång varje mandatperiod) kommer även miljökonsekvensbeskrivningen att prövas. 11