Judisk Konstalmanacka



Relevanta dokument
Den judiska årscykeln

2014 Datum Ljuständning/Början Slut

Datum Ljuständning/Början Slut

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Judendomen Om judendomen Ett folk en religion

Datum Ljuständning/Början Slut

Datum Ljuständning/Början Slut

Datum Ljuständning/Början Slut

BROTHERHOOD SYNAGOGUE HEBREW SCHOOL CALENDAR SEPTEMBER 2019-MAY 2020 TISHRI 5780 SIVAN 5780

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på

Prov svensk grammatik

Sharon Lind Prisma. Kalender Information om Judiska Församlingen samt gudstjänsttider för Stockholms synagogor

Judendomen. 200px-Flag_of_Israel.svg.png. star-of-david-clipart.jpg. 200px-Menora.svg.png

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Judendomen. Abraham judarnas stamfader

Lärjungaskap / Följ mig

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

Judendomens i nriktningar inriktningar o ch och högtider

Religion Judendom Kristendom Islam

Boken om SO 1 3. Fettisdagen en av många traditioner. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion.

judendomen Judendomen är en religion. Judendomen är en av

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

B. När en kyrka byggs

Facit Spra kva gen B tester

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 45, A. Sabbaten den 13 augusti Va etchanan Bad

År Allt vad han gör lyckas väl (psalm 1:3)

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Se, jag gör allting nytt.

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Mitt arbetshäfte om religion.

Nu gör jag något nytt

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det?

C. En kyrkas invigningsdag

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 15, A. Sabbaten den 8 januari Bo Gå till abo

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

Dopgudstjänst SAMLING

Fakta om kristendomen

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Juli 2019 Mötesplatsen Kristallen på Flintebro

Har du koll på dagarna?

Kung Xerxes bestraffar drottning Vashti

Ramp -- svenska som andraspråk

Judendom. Guds utvalda folk

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 3, A. Sabbaten den 16 oktober 2010

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12)

MessiasBladet. En röst i upprättelsens tid Nr 9-1 Shevat jan Ledaren. johan@messiasbladet.se

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Vittnesbörd om Jesus

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19)

Palestina är judarnas heliga stad. Enligt judendomen så har Gud gett Palestina det heliga landet till dom.

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 23, A. Sabbaten den 5 mars Pekudei Beräkningar ydewqp]

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december Vayigash Steg fram vgæyiw"

AYYN. Några dagar tidigare

Stockholms Borgerskap lagar och serverar koshermat till äldre. Helena Blomberg

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

fredag 7 december 12 Judendomen

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

barnhemmet i muang mai torsdag 22 januari - söndag 12 april, 2015

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

barnhemmet i muang mai måndag 25 juli - söndag 14 augusti

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

33 söndagen 'under året' år A

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Studieprogram höst & vår 2014/2015

APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE Susanna

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev

16 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

En körmässa om att hitta hem

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9

Judendom introduktion

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Församlingen / Vad då?

Gammal kärlek rostar aldrig

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Transkript:

Judisk Konstalmanacka 2-2 577 JCCLS Judiska Centret Chabad Lubavitch i Sverige

Kära judiska vänner! När vi nu närmar oss det nya året 577 och förbereder oss för Rosh Hashana, vill vi önska alla våra kära vänner, de vi har träffat, och de vi ännu inte träffat, ett väldigt lyckligt, framgångsrikt och sött nytt år, samt att vi alla fortsätter att utvecklas i vårt judiska leverne, vår Yiddishkeit. Den här sommaren hade vi privilegiet att ordna så att två unga rabbinstuderanden från Chabads organisation reste Sverige runt, träffade judar, särskilt i små avlägsna samhällen, ge dem judiska material och prata med dem om deras judiska arv. Dessa två rabbinstuderande körde tusentals kilometer på sjutton dagar, ibland körde de flera hundra kilometer enkom för att träffa en enda jude. Hur kan det komma sig, kanske du undrar. Jag vill berätta en historia för dig. År 982 fick vår gode vän rabbin Moshe Kotlarsky ett samtal från Rebbens kontor (rabbin Kotlarsky har besökt oss i Sverige ett flertal tillfällen och är en mycket aktiv rabbin inom Chabad) och blev ombedd att åka till Curacao, en ö i Karibien, så snart som möjligt. Han skulle samla ihop judarna där och tala till dem om judendomen. Rabbinen visste inte var Curacao låg. Men han ringde omedelbart en resebyrå och bokade flyg på första tillgängliga plan. Han fick reda på att det fanns några dussin familjer som bodde på ön men att deras koppling till judendomen var torftig. Han meddelade församlingen där att han skulle komma på besök. Snabbt spred sig nyheten att en rabbin från New York hade kommit och ville hålla tal. Ett ganska stort antal människor dök upp och han pratade om en mängd olika saker. När han tog upp att han kom till Curacao för att Lubavitcher Rebben hade uttryckt sin vilja att så skulle ske, hoppade en man upp från sin plats och sade han måste få prata med honom i enrum efter föreläsningen. Mannen presenterade sig med sitt hebreiska namn, Chaim Yosif Groisman. År 952, berättade Groisman, innan min mormor dog, samlade hon ihop familjen och berättade för oss att om vi någonsin skulle befinna oss i en svår situation så finns det en rabbin i New York, Lubavitcher Rebben, som vi kunde vända oss till för att få hjälp. Mannen hade aldrig tänkt på yttrandet under de trettio år som passerat, men nu befann sig hans familj i ett svårt dilemma. Han förklarade att i Curacao hade alla skolbarn, med undantag för de judiska barnen, varit tvungna att delta i dagliga bönemöten i kyrkan. Nyligen hade dock en ny rektor tagit över och han var en väldigt strikt katolik. Han beslutade att ingen skulle få lov att utebli från kyrkan. De judiska föräldrarna försökte på alla sätt få honom att ändra sitt beslut, men rektorn vägrade att ge med sig. Dock vägrade Groismans 3-årige son att sätta sin fot i kyrkan. Han insisterade på att han aldrig skulle gå in i kyrkan oavsett vilka konsekvenser det skulle få. Följande dag gick alla judiska skolbarnen till kyrkan, alla utom Groismans son. Skolstyrelsen var rasande och de andra barnen utnyttjade situationen till att reta honom och göra hans liv ännu svårare. Några slog till och med ner honom. Men han fortsatte att vägra sätta sin fot i kyrkan och efter några dagar började familjen Groisman bli utfryst av sina grannar. Det var då rabbin Kotlarsky dök upp och när han nämnde Lubavitcher Rebben, mindes Groisman sin mormors ord och bad rabbinens om råd. Rabbin Kotlarsky föreslog att han skulle skicka sin son till en judisk internatskola i New York och sonen blev överlycklig över att få åka. Strax därefter flyttade familjen till Venezuela där det var mycket lättare att utöva judendom. Två år senare fick rabbin Kotlarsky ett brev från Groisman där han skrev hur mycket han ville tacka Rebben för allt denne gjort för hans familj. Han undertecknade brevet till Rebben: Från en liten jude från Curacao. Rabbi Kotlarsky vidarebefordrade brevet till Rebben som bland annat skrev följande svar till Groisman: Jag måste ta avstånd från att du refererar till dig själv som en liten jude från Curacao. Varje jude, man eller kvinna, har en själ som är del av G-domlighet ovan såsom det förklaras i Tanya, i början på andra kapitlet. Det finns inget sådant som en liten jude och en jude får aldrig underskatta sin oerhörda potential. Med välsignelse, Rabbin Menachem M. Shneerson. Så kära vänner, saken är klar: Det finns inget sådant som en liten jude. Var och en av er är älskad i G-ds ögon och är en nödvändig del av det judiska folket. Vi är alla del av en helhet, då allas våra själar är förenade med sin källa, G-d Själv. Denna tanke kan förklara det enastående fenomen som Chabad bevittnar här i Sverige: Det finns ett ökat intresse för Torah, mitzvot och ett judiskt liv, med, tack vare G-d, alltfler människor som bevistar Torahlektioner, judiska tillställningar och barnaktiviteter för varje år som går, i Göteborg, Stockholm och Malmö, och deras närliggande städer. Och våra vänner och kollegor på Chabad runtom i världen upplever samma fenomen. Vi lever i enastående tider, en enorm revolution av förnyad återvändelse till Torahns vägar pågår över hela världen. Lubavitcher Rebben ger sin välsignelse och råd till Rabbin Alexander Namdar. Vi vill tacka er alla för ert engagemang. Var och en av er är betydelsefull. Tack för att ni inspirerar oss genom ert intresse och ert engagemang. Vi vill varmt välkomna er till Chabad detta nya år, oavsett var i Sverige du befinner dig. (Och om du är på resande fot, kontakta oss så hänvisar vi dig till Chabadhus världen över!) Om du vill lära dig mer om vad det innebär att vara en judisk man eller kvinna, få chans att träffa nya eller gamla vänner, eller uppleva judiska traditioner, eller vilket judiskt behov du än måhända ha, så finns vi här för dig. Må Hashem välsigna vårt folk med ett år av sammanhållning, lycka och framgång, med Moshiachs ankomst, och vårt återvändande till vårt heliga land och återuppbyggande av Beit Hamikdash, väldigt snart. Med varma lyckönskningar för ett gott och sött år, fullt av betydelse, Rabbin Alexander & Leah Namdar Judiska Centret Chabad Lubavitch i Sverige

Till kärt minne av Moshe Shmuel Shmelke ben Yekutiel Yehuda NTI Skolan In honour of Moshe Namdar Herzeliya Pituach, Israel wishing him lots of success in all his noble endeavors Yehuda, Chana Leah, Chaya Mushka, Menachem Mendel & Rochel Rivka Goldman Shana Tova Här är bara några av alla de aktiviteter som Chabad i Sverige (Göteborg, Stockholm och Malmö) genomfört under det gånga året 577 (2/): Åtminstone tio veckovisa studiegrupper för vuxna Veckovisa/månatliga aktiviteter och utbildningstillfällen för barn Studiegrupper och seminarier för kvinnor Aktiviteter för tonåringar och studenter Shabbatmåltider för hundratals gäster varje år Privatundervisning Torah mejl och skrifter Tusentals besökare på våra 4 webbsidor Judiska resor och nätverkande över hela världen Nästa års helger 5772 2/2 Rosh HaShanah 29 sept Yom Kippur 8 okt Sukkot börjar 3 okt Simhat Torah 2 okt Chanuka börjar 2 dec Tu Bishvat 8 feb Purim 8 mars Pesach börjar den 7 april Lag BaOmer maj Shavuot börjar 27 maj Tishah Beav 29 juli Till kärt minne av Ester bas Bezalel Davits Judiska Församlingen i Malmö Önskar ett gott nytt år Shana Tova Judiska församligen betalar en del av alla almanackskostnader för sina medlemmar

Rosh Hashana Första kvällen på Rosh Hashana efter G-dstjänsten hälsar vi varandra med den traditionella välgångsönskningen, Må du bli inskriven i Livets Bok för ett gott år! På Rosh Hashana äter vi traditionellt granatäpplen och fiskhuvuden och vi doppar äpplen i honung. En traditionell efterrätt är honungskaka, som serveras på Rosh Hashana och fram till Jom Kippur. Honungskakan symboliserar vår önskan om ett sött år, och här är receptet: Shofar På Rosh Hashana lyssnar vi till Shofarblåsningen, åtminstone de första trettio av de föreskrivna Shofarblåsningarna. Tashlich Efter Mincha (eftermiddagsbönen) den första dagen Rosh Hashana (eller den andra dagen om den första infaller på Shabbat) går man till ett vattendrag eller en damm med levande fiskar. Där läser man Tashlichbönen och kastar av sig sina synder. Tzom Gedaliah Dagen efter Rosh Hashana är en fastedag. Dagen bär i åminnelse det tragiska mordet på Gedaliah, som var den sista judiska ledaren i ( gamla ) Israel. När han mördades, beseglades det judiska folkets öde genom den babyloniska fångenskapen. Jom Kippur Jom Kippur, Försoningsdagen, är den heligaste dagen under det judiska året. Förutom förbudet att arbeta, finns det ytterligare fem handlingar som är uttryckligen förbjudna att utföra på Jom Kippur; att äta och dricka, att smörja in sig med olja eller kräm, att tvätta sig för nöjes skull, äktenskapligt umgänge och att bära skor av läder. Alla dessa handlingar tillfredsställer fysiska behov, medan vi på Jom Kippur tillgodoser våra andliga behov. Tänd ljus Alla flickor och kvinnor tänder ljus för att inviga Shabbat och högtiden. Finns ingen kvinna hemma måste mannen tända ljusen. Se nedan för ljuständningstider. Välsignelserna: Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Ha-olam Asher Ki-deshanu Be-mitzvo-tav Ve-tzvi-vanu Le-hadlik Ner Shel Shabbat v shel Yom Tov. Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som helgat oss genom sina mitzvot och befallt oss att tända Shabbat- och Yom Tov-ljusen. Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Ha-olam She-heche-ya-nu Ve-ki-yima-nu Ve-higi-a-nu Liz-man Ha-zeh. Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som har hållit oss vid liv, låtit oss bestå och låtit oss uppnå denna tid. Be Delta i en G-dstjänst på kvällen. Chabads sedvana är att göra Hakafotceremonin även på Shemini Atzeret (se nedan). Ät Ät en festmåltid i Sukkan, utan att säga välsignelsen Leshev Basukah. Erev Simchat Torah, 3 september 2 Tänd Ljus Tänd ljusen efter mörkrets inbrott från en redan existerande låga, eftersom vi inte får göra upp eld på en högtid. Säg följande välsignelser. Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Ha-olam Asher Ki-deshanu Be-mitzvo-tav Ve-tzvi-vanu Le-hadlik Ner Shel Yom Tov. Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som helgat oss genom sina mitzvot och befallt oss att tända Yom Tov-ljusen. Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Ha-olam She-heche-ya-nu Ve-ki-yima-nu Ve-higi-a-nu Liz-man Ha-zeh. Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som har hållit oss vid liv, låtit oss bestå och låtit oss uppnå denna tid. Hakafot På Simchat Torah firar vi avslutningen av hela årscykelns Torahläsning. Alla Torahrullar tas från Arken och bärs i parad sju gånger runt synagogan. Detta kallas för Hakafot. Vi glädjer oss, sjunger och dansar med Torahrullarna, för återetablerandet av vårt förbund med Torahn såsom en brudgum gläds med sin brud. För Torahn är trolovad med Israel som en fru är till sin make. Barnen får godis och fruktgåvor för det står att Hashems mitzvot är sötare än honung. Den glädjefyllda dansen sker på kvällen före, i år den 3 september, samt på morgonens G-dstjänst, i år den oktober. Chabads sedvänja är att utföra Hakafot-ceremonin även på Shemini Atzeret, på kvällen den 29 september. Se nästa uppslag för ytterligare lagar och traditioner på Simchat Torah. Torahläsning Vi avslutar Torahläsningen genom att läsa sista stycket av Femte Moseboken och sedan omedelbart börja läsa återigen från Första Moseboken. Varje man kallas upp till Torahn på Simchat Torah, inklusive pojkar som ännu inte fyllt 3. Fira de stora Helgdagarna med glädje! Kontakta oss för att anmäla dig till Rosh Hashanamåltider, för information om Kapparot och för att beställa Lulav och Etrog i tid till Sukkot! Göteborg: 3-82 23 / 77 7 77 Stockholm: 8-679 767 Nu har vi ett bredare koshersortiment. Välkomna! Malmö: Den nya JLI Torah Studies kurs för vuxna börjar den 28 september! För anmälan och info ring: 4-97 93 58 Coop Forum Sisjön öppet alla dagar 8-22

S e p t e m b e r 2 Elul 577~Tishrei 577 Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Shabbat Nitsavim 2 3 4 22 ELUL 23 ELUL 24 ELUL 25 ELUL 5 V.36 Haazianu 6 7 8 9 26 ELUL 27 ELUL 28 ELUL 29 ELUL TISHREI 2 TISHREI 3 TISHREI 2 V.37 3 4 5 6 Erev Jom 7 Jom Kippur8 4 TISHREI 5 TISHREI 6 TISHREI 7 TISHREI 8 TISHREI 9 TISHREI TISHREI Tsom Gedalja Fastedag Fastan slutar 2: Stockholm 2:29 Göteborg 2:2 Malmö 9 V.38 2 2 Erev 22 23 24 Shabbat 25 TISHREI 2 TISHREI 3 TISHREI 4 TISHREI 5 TISHREI 6 TISHREI 7 TISHREI 2 TISHREI 22 TISHREI 26 V.39 27 28 Hoshana 29 3 8 TISHREI 9 TISHREI 2 TISHREI Chol Hamoed Sukkot sälja/köpa bostad? vasagatn 26, göteborg 3-7 22 6 info@lundin.se www.lundin.se Chol Hamoed Sukkot Chol Hamoed Sukkot Eruv Tavshilin 9:24 Stockholm 9:3 Göteborg 9:25 Malmö Sukkot efter 8:25 Stockholm 8:52 Göteborg 8:5 Malmö Rabbah Eruv Tavshilin 8:4 Stockholm 8:33 Göteborg 8:3 Malmö Första dagen Rosh Hashana efter 2:7 Stockholm 2:38 Göteborg 2:4 Malmö Första dagen Sukkot 9:32 Stockholm 9:57 Göteborg 2. Malmö Shemini Atzeret Yizkor efter 9: Stockholm 9:37 Göteborg 9:45 Malmö Vajelech Fädernas Tänkespråk 5 & 6 Nymånadsvälsignelse Selichot 9:24 Stockholm 2:3 Stockholm 9:45 Göteborg 2:53 Göteborg 9:9 Malmö 2:22 Malmö Andra dagen Shabbat Shuva Rosh Hashana 9:4 Stockholm 2: Stockholm 9:26 Göteborg 2:32 Göteborg 9:2 Malmö 2:35 Malmö Kippur 8:43 Stockholm 9:5 Stockholm 9:6 Göteborg 2: Göteborg 9: Malmö 2:5 Malmö Andra dagen Chol Hamoed Sukkot Sukkot 8:9 Stockholm 9:26 Stockholm 8:47 Göteborg 9:5 Göteborg 8:4 Malmö 9:55 Malmö Chassidiska Helgdagar: Simcha Walter 29 Elul-(Den tredje och Rebben,) Tzemach Tzedeks födelsedag, 789 Yehuda Mondani Shana Tova 3 Tishrei-Rebbe Maharashs Jahrtzeit (Den fjärde Rebben) Judiska Centret Chabad Lubavitch i Sverige Huvudkontor i Göteborg 3-4 33 33, PG 66423-7 Chabad i Stockholm 8-679 7 67, PG 28896- Chabad i Malmö 4-97 93 58, PG 44775-4

5 6 7 8 9 Tänd ljus sums Konung, som har hållit oss vid liv, låtit oss bestå Alla flickor och kvinnor tänder ljus för att inviga och låtit oss uppnå denna tid. Shabbat och högtiden. Finns ingen kvinna hemma Hakafot måste mannen tända ljusen. Se nedan för ljuständningstiderkelns Torahläsning. Alla Torahrullar tas från Arken och På Simchat Torah firar vi avslutningen av hela årscy- bärs i parad sju gånger runt synagogan. Detta kallas Välsignelserna: för Hakafot. Vi glädjer oss, sjunger och dansar med Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Torahrullarna, för återetablerandet av vårt förbund med Ha-olam Asher Ki-deshanu Be-mitzvo-tav Ve-tzvi-vanu Torahn såsom en brudgum gläds med sin brud. För Le-hadlik Ner Shel Shabbat v shel Yom Tov. Torahn är trolovad med Israel som en fru är till sin Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som helgat oss genom sina mitzvot och make. befallt oss att tända Shabbat- och Yom Tov-ljusen. Barnen får godis och fruktgåvor för det står att 6 Rosh Chodesh Rosh Chodesh Hashems mitzvot är sötare än honung. Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Ha-olam Sheheche-ya-nu Nymåne: Ve-ki-yi-ma-nu 8:35 4/8 PMVe-higi-a-nu Liz-man Ha-zeh. 3 september, samt på morgonens G-dstjänst, i år den Den glädjefyllda dansen sker på kvällen före, år den Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som har hållit oss vid liv, låtit oss bestå ceremonin även på Shemini Atzeret, på kvällen den 29 oktober. Chabads sedvänja är att utföra Hakafot- och låtit oss uppnå denna tid. september. Be Se nästa uppslag för ytterligare lagar och traditioner på Delta i en G-dstjänst på kvällen. Chabads sedvana är Simchat Torah. att göra Hakafot-ceremonin även på Shemini Atzeret (se nedan). Torahläsning Vi avslutar Torahläsningen genom att läsa sista stycket Ät av Femte Moseboken och sedan omedelbart börja läsa Ät en festmåltid i Sukkan, utan att säga välsignelsen återigen från Första Moseboken. Varje man kallas upp Leshev Basukah. till Torahn på Simchat Torah, inklusive pojkar som ännu inte fyllt 3. Erev Simchat Torah, 3 september 2 Sivan Matriarken Rakels Yahrzeit den Cheshvan Tänd Ljus Vår Matriark Rakel, Jakobs älsklingshustru, dog år 563 Tänd ljusen efter mörkrets inbrott från en redan existerande låga, eftersom vi inte får göra upp eld på en Matriarken Rakel är begravd i Betlehem, Judéen, Israel. f.v.t. medan Jakob återvände hem till sina föräldrar. högtid. Säg följande välsignelser. 27 v.49 Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Ha-olam Asher Ki-deshanu Be-mitzvo-tav Ve-tzvi-vanu Le-hadlik Ner Shel Yom Tov. Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som helgat oss genom sina mitzvot och befallt oss att tända Yom Tov-ljusen. SONNY BONO Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Ha-olam Sheheche-ya-nu Ve-ki-yi-ma-nu Ve-higi-a-nu Liz-man Ha-zeh. ÖNSKAR Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, univer- Shana Tova 3 Sivan 24 Sivan 25 Sivan 26 Sivan 27 Sivan 2 23 24 25 26 9 3 Tammuz כז כו כה כד כג ד 4 Tammuz ג 3 Tammuz ב 2 Tammuz א Tammuz ל ח 8 Tammuz ז Vill du veta mer om det Judiska livet? Anmäl dig till en spännande Torahkurs för vuxna! Göteborg: Torahkurs, torsdagar, 77 7 77/Ladies Lunch And Learn, onsdagar kl..3, anmälan på 77 48 79 Stockholm: JLI höstkursen Medical Ethics börjar den 27 oktober. Anmälan och mer info: 8-679 767 eller www.myjli.com Malmö: Den nya JLI kursen för vuxna! För anmälan och mer information ring 4-97 93 58 Josef och Livia Frisher ÖNSKAR Shana Tova Yair och Judith Klecki med familj Shana Tova 2:48 Sthlm 2:57 Gbg 2: Malm In lovin Iancu Hytterkull

O k t o b e r 2 Tishrei~Cheshvan 577 Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Shabbat Bröderna Ifergan Shana Tova 3 V.4 4 5 6 7 8 Noach 9 25 TISHREI 26 TISHREI 27 TISHREI 28 TISHREI 29 TISHREI 3 TISHREI CHESHVAN V.4 2 3 4 5 Lech Lecha6 2 CHESHVAN 3 CHESHVAN 4 CHESHVAN 5 CHESHVAN 6 CHESHVAN 7 CHESHVAN 8 CHESHVAN 7 V.42 8 9 2 2 22 Vajera 23 9 CHESHVAN CHESHVAN CHESHVAN 2 CHESHVAN 3 CHESHVAN 4 CHESHVAN 5 CHESHVAN 6 CHESHVAN 23 CHESHVAN 24 3 Normaltid börjar 7 CHESHVAN V.43 SAKI AB Salomon Dahan Shana Tova Till evigt minne av Frajdla och Lipa Macznik z l. 8 CHESHVAN 9 CHESHVAN 25 26 27 2 Cheshvan-Rebbe Rashabs födelsedag (femte Lubavitcher Rebben), 86 23 TISHREI 24 TISHREI Simchat Torah Bereshit 2 7:58 Stockholm 9:6 8:27 Göteborg 9:3 Göteborg 8:25 Malmö 9:4 Malmö Rosh Chodesh Rosh Chodesh Tänd Ljusen 7:4 Stockholm 8:45 Stockholm 8:8 Göteborg 9:2 Göteborg 8:5 Malmö 9:2 Malmö 8:28 Stockholm 7:2 Stockholm 8:54 Göteborg 7:49 Göteborg 9:5 Malmö 7:5 Malmö 8:9 Stockholm 7: Stockholm 7:3 Göteborg 8:37 Göteborg 8:5 Malmö 7:3 Malmö 6:43 Stockholm 7:5 Stockholm 7:3 Göteborg 8:2 Göteborg 7:5 Malmö 8:35 Malmö 28 29 Chajei Sarah 3 2 CHESHVAN 2 CHESHVAN 22 CHESHVAN Judiska Centret Chabad Lubavitch i Sverige Huvudkontor i Göteborg 3-4 33 33, PG 66423-7 Chabad i Stockholm 8-679 7 67, PG 28896- Chabad i Malmö 4-97 93 58, PG 44775-4

Shabbatljusen Det Feminina Ljuset Vad Varje mitzvah för in ljus i världen. Med somliga mitzvot kan ljuset vi skapar faktiskt ses och uppskattas med våra fysiska ögon. Shabbatljuständningen för att inviga Sabbaten är en sådan mitzvah; ljusen som ger en mjuk varm och fridfull atmosfär på den heliga Vilodagen. Vem Shabbatljusen är traditionellt en kvinnas mitzvah. Kvinnan anstiftar tonen i hemmet, det är hennes heliga uppgift och G-dagåva att försäkra sig om att hennes hem är fyllt med ljus och harmoni. Flickor börjar tända Shabbatljus när de själva kan läsa välsignelsen (runt tre års ålder). Lägg pengar i en tzedaka pushke innan ljuständningen. Om ingen vuxen kvinna är närvarande, måste en man tända ljusen. När Tänd Shabbatljusen arton minuter innan solnedgången. Nedan finns ljuständningstider för samtliga datum i Sveriges tre största städer. Hur Flickor tänder före sina mammor. Ställ Shabbatljusen på Shabbatmiddagsbordet. Lägg pengar i en tzedaka pushke innan ljuständningen. Fram till dess att en kvinna har gift sig tänder hon ett ljus. Efter en kvinna har gift sig tänder hon två ljus. En del har traditionen att lägga till ytterligare ett ljus för varje barn, exempelvis tänder en kvinna med tre barn fem stycken Shabbatljus. Så här går det till. Tänd ljusen. 2. Sträck fram händerna framför kroppen och dra in dem i en rund rörelse mot dig själv och täck därefter dina ögon. 3. Säg: Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Melech Ha-olam Asher Ki-deshanu Be-mitzvo-tav Ve-tzvi-vanu Le-hadlik Ner Shel Shabbat Ko-desh. Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som helgat oss genom sina mitzvot och befallt oss att tända de heliga Shabbatljusen. 4. Ljusttändningstiden är en särskilt gynsamm tid för privata böner. Medan dina ögon är täckta, ta dig tid till att be om vadhelst ditt hjärta. 5. Öppna dina ögon och hälsa din familj Gut Shabbos! eller Shabbat Shalom! Observera: När en kvinna väl sagt välsignelsen har hon invigt Shabbat. Från och med då får hon inte delta i någon aktivitet som är förbjuden på Shabbat. Ljusen och ljusstakarna får inte flyttas eller vidröras förrän Shabbat är över. Elektriska glödlampor kan användas som Shabbatljus där det inte är möjligt att ha levande eld, såsom på ett sjukhus. För ytterligare information, vänligen kontakta ditt Chabadhus. Dina barn: Den judiska framtiden aktiviteter och utbildning Göteborg: Talmud Tora skola, söndagar kl.. 3.. Ditt barn lär sig judendom och läsa hebreiska på ett enkelt och roligt sätt genom lektioner, lekar, aktiviteter, konst och musik. Lunch ingår! Kontakta oss även angående mindre lektioner under veckan. Ring Leah på 77 48 79 Stockholm: Information om alla våra barn aktiviteter hittar du på www.chabadstockholm.com/kids Malmö: Planera er semester redan nu! GAN ISRAELS vinterläger för barn 5-2 år, Vecka 5, 52. Massor av aktiviteter, utflykter, äventyr, sport och musik! För anmälan och mer information ring Reizel på 4-97 99 87 Josef och Livia Frischer Shana Tova Marcus och Bella Better med familj Shana Tova

N o v e m b e r 2 Cheshvan~Kislev 577 Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Shabbat Shimon Linderman Shana Tova 2 KISLEV 2 3 4 5 Toldot 6 24 CHESHVAN 25 CHESHVAN 26 CHESHVAN 27 CHESHVAN 28 CHESHVAN 29 CHESHVAN V.44 Söndag Måndag Tisdag Onsdag Tänd Torsdag Ljusen Fredag Shabbat 5:25 Stockholm 6:33 Stockholm träf Chassidiska Helgdagar: v.23 Naso Shabbat sl 5:57 Göteborg 7:6 Göteborg tillg 28 Sivan - Lubavitcher Rebbens Pirkei Avot 2:35 Sthlm 23:23 Sth och Rebbetzins ankomst till USA, 6: Malmö 7:2 Malmö Kap. 2:45 Gbg 23:35 öns Gbg 94 e.v.t. 22:59 Mal 3 CHESHVAN KISLEV 2 KISLEV 3 KISLEV 4 KISLEV 5 KISLEV 6 KISLEV Efte Rosh Chodesh 7 8 9 2 2: Malmö 3 Tammuz - Lubavitcher Rebbens Yahrzeit (rabbin Menachem Mendel Schneerson), 994 e.v.t. V.45 2 3 4 5 Vajetze 63 Rosh Chodesh 29 Sivan כט 3 Sivan ל Tammuz א 2 Tammuz ב 3 Tammuz 4:43 גStockholm 4 Tammuz 5:5 Stockholm ד 5 Tammuz 5:8 Göteborg 6:35 Göteborg 5:25 Malmö v.27 v.49 6:5 Malmö 22 KISLEV 23 KISLEV 28 V.48 29 3 Rebben,) Mittler Rebbens födelsedag (773) och Jahrtzeit (827) Kislev-(Den Andre Rebben,) Mittler Rebbe, släpps 6 Tammuz 7 Tammuz fri 826 8 Tammuz 9 Kislev- Chassidismens Rosh Hashana Den förste Chabad Rebben släpps fri Söndag Behaalotcha Pirkei Avot Shabbat 2:43 Sthlm slutar Kap. 2 2:52 Gbg 5:9 Stockholm 6:7 Stockholm 2:5 Malmö 5:42 Göteborg 6:54 Göteborg 5:5 Malmö 7: Malmö Sh lach 2:47 Sthlm Pirkei Avot Kap. 3 2:56 Gbg 2:5 Malmö 2: Malmö Måndag Josef och Livia In loving memory of Frisher Iancu Leibovici ÖNSKAR Shana Tova David Leibovici Leverans Öppet i hela världen 24/7 - - största leverans online bröllopslista I hela världen - största online bröllopslista Nymånadsvälsignelse Judiska Centret Chabad Lubavitch i Sverige Huvudkontor i Göteborg 3-4 33 33, PG 66423-7 Chabad i Stockholm 8-679 7 67, PG 28896- Chabad i Malmö 4-97 93 58, PG 44775-4 ENär har befi lära hem att m guld dire יג יב יא י ט och ד G-d Shabbat sl 23:42 vi Sth d 23:47 Gbg 23:8 men Mal Att 7 KISLEV 8 KISLEV 9 KISLEV KISLEV KISLEV 2 KISLEV 3 KISLEV Elul א 2 Sivan skap כ 2 Sivan יט 9 Sivan יח 8 Sivan יז 7 Sivan טז 6 Sivan טו 5 Sivan 4 7 8 9 Vajishlach 2 fela v.25 Shabbat till slv V.46 23:49 Sth 23:53 Man Gbg 23:2 Mal läse 4 5 6 7 8 9 2 4:55 Stockholm 6:3 Stockholm Rosh 5:29 Göteborg 6:43 Göteborg Förs 5:35 Malmö 7: Malmö ח 28 Sivan nell כז 27 Sivan כו 26 Sivan כה 25 Sivan כד 24 Sivan כג 23 Sivan כב 22 Sivan 4 KISLEV 5 KISLEV 6 KISLEV 7 KISLEV 8 KISLEV 9 KISLEV 2 KISLEV v.26 Rosh Chodesh Rosh Chodesh Korach Shabbat sl Pirkei Avot Shof Nymåne: 8:35 4/8 PM 2 V.47 22 23 24 25 26 Vajeshev 2:48 Sthlm 27 Kap. 4 23:46 Sthl Und 2:57 Gbg 23:5 Gbg 23:2 Mal de f JUNI 29 9 Sivan Sivan Sivan 2 Sivan 3 Sivan 4 Sivan v.24 7 8 9 2 3 2 22 23 24 25 26 27 28 29 3 ח ז ו SONNY BONO ÖNSKAR Shana Tova Hytterkullens Transport Shana Tova Heroicmusic.com Tash Efte dag leva

Chanuka Varje kväll under Chanukas åtta dagar tänder vi Chanukian, Chanukaljusstaken (för exakt datum och tid, se kalendern). Använd olivolja eller stearinljus som är tillräckligt stora för att brinna en halvtimma efter mörkrets inbrott. Utnyttja en shammash tjänare att tända de andra ljusen med och sätt tillbaka den på dess speciella plats på Chanukian. (Se i kalendern hur många ljus man ska tända och i vilken ordning man tänder dem). Innan man tänder läser man välsignelserna och efteråt läser man Hanerot halalo. Alla familjemedlemmar bör vara närvarande när man tänder Chanukaljusen. Låt alla barn tända egna Chanukaljus. Ungdomar som flyttat hemifrån tänder naturligtvis sina egna ljus där de bor. Chanukaljusen tänds i ett fönster på framsidan av huset eller i en dörröppning. Efter man tänt Chanukaljusen sjunger man Hanerot Hallalu och många har sedvänjan att även sjunga Maoz tzur. På fredag eftermiddag tänder vi Chanukaljusen (som ska brinna minst en timma efter mörkrets inbrott) före Shabbatljusen. Från och med att man tänder Shabbatljusen tills Shabbat är slut och man har gjort Havdala (som skiljer Shabbat från vardagen) får man varken tända, flytta eller göra i ordning Chanukian. Efter Havdala tänder man Chanukaljusen för lördag kväll. Innan man tänder Chanukaljusen, säger man följande välsignelser:. BAROCH ATA ADONAJ, ELOHEJNO MELECH HAOLAM, ASHER KIDSHANO BEMITZVOTAV VETZIVANO LEHADLIK NER CHANUKA Lovad vare Du, Evige vår G-d, världens Konung, som har helgat oss genom sina bud och befallt oss att tända Chanukaljus. 2. BAROCH ATA ADONAJ, ELOHEJNO MELECH HAOLAM, SHEASA NISSIM LA AVOTEINO BA JAMIM HAHEM BIZ MAN HAZE Lovad vare Du, Evige vår G-d, världens Konung, som gjort under för våra förfäder under de dagarna vid denna tidpunkt. Följande välsignelse läser man endast första kvällen (eller första gången man tänder ljus under Chanuka det här året): 3. BAROCH ATA ADONAJ, ELOHEJNO MELECH HAOLAM, SHEHECHEJANO V KIJMANO V HIGIANO LIZ MAN HAZE Lovad vare Du, Evige vår G-d, världens Konung, som har hållit oss vid liv, låtit oss bestå och låtit oss uppnå denna tid. Traditionella Chanukarätter På Chanuka serveras traditionellt mat stekt i olja. Detta görs på grund av oljans stora betydelse för Chanukamiraklet. Här följer recept på latkes (potatisplättar) och sufganiot (frityrmunkar): Latkes (parve) 6 stora potatisar stor lök 2 ägg 2 teskedar salt 3 matskedar mjöl Olja till stekpannan Skala och riv potatisen och löken fint. Häll i äggen och blanda ordentligt. Tillsätt mjöl och salt. Hetta upp oljan i stekpannan. Stek latkesarna på båda sidorna tills de får en gyllenbrun yta med lite krispiga kanter. Sufganiot (parve) 75 gram mjölkfritt margarin 2½ dl sojadricka Eller 2½ dl havredricka Eller 2½ dl risdricka Eller 2½ dl vatten uppblandat med en äggula 25 gram jäst En liten nypa salt 7 dl vetemjöl äggula Olja till stekpannan Sylt med valfri smak till fyllningen Smält det mjölkfria margarinet i en kastrull. Blanda jästen och sojadrickan (eller något av dess alternativ). Tillsätt margarinet, nypan salt och ungefär 6 dl vetemjöl. Resten av mjölet sparas till utbakningen. Knåda degen och låt den jäsa övertäckt i minst en halvtimma. Kavla ut degen på mjölat bakbord och dela degen på hälften. Ta en rund form (exempelvis en kopp) och ta ut runda degbitar. Låt de jäsa i runt 5 minuter. Häll upp rejält med olja i en stekpanna och stek dem på bägge sidor. När de har svalnat lägger man i sylten. Allan och Reneé Ladow Glad Chanuka Sprid ljus i mörkret denna Chanuka! Delta i Chabads offentliga Chanukaljuständningar! Göteborg: Storljuständning på Götaplatsen, onsdagskväll den :a december 2 kl.8.. Alla Chanukakvällar (-8 december) sker ljuständning kl.8. med undantag för fredagen den 3:e december då vi tänder kl.4.45 Stockholm: För tionde året i rad: Måndagen den 6:e december kl 7:3 i KungsträdgårdenOffentlig Chanukaljuständning på Kungsan: måndagen den 4 december Malmö: Ta del i vår årliga Chanukaljuständning på Stortorget, torsdagen den 2 december 2. Chanukapresenter till alla barn! Till kärt minne av Moszek Chaim & Piroska Perl Zarnowiecki Hersch David & Rachel Lea Mleczkovicz Marcus Waserbrot Simsonite Import Glad Chanuka

D e c e m b e r 2 Kislev~Tevet 577 Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Shabbat Miketz 2 3 4 24 KISLEV 25 KISLEV 26 KISLEV 27 KISLEV 5 V.49 6 7 8 9 Vajigash 28 KISLEV 29 KISLEV 3 KISLEV TEVET 2 TEVET 3 TEVET 4 TEVET Tal U matar Chanuka 5:e kvällen Boka lägsta pris till Israel online: www.israeltours.se tel 8-66 25 Chanuka 6:e kvällen 2 3 4 5 6 Asara 7 Vajechi 8 5 TEVET 6 TEVET 7 TEVET 8 TEVET 9 TEVET TEVET TEVET V.5 Chassidiska Helgdagar: 5 Tevet-Firandet av återlämnandet av de stulna böckerna från Rebbens bibliotek, 987 24 Tevet-Rabbi Shneur Zalmans (Den alter Rebbe) Jahrzeit, 83 Chanuka 7:e kvällen Rosh Chodesh Chanuka :a kvällen Chanuka 8:e kvällen Rosh Chodesh Chanuka 2:a kvällen 9 V.5 2 2 22 23 24 Shemot 25 2 TEVET 3 TEVET 4 TEVET 5 TEVET 6 TEVET 7 TEVET 8 TEVET 26 V.52 27 28 29 3 3 9 TEVET 2 TEVET 2 TEVET 22 TEVET 23 TEVET 24 TEVET Chanuka Chanuka 4:e kvällen 3:e kvällen Nymånadsvälsignelse Tänd Chanukaljusen före Tänd Chanukaljusen efter Shabbatljusen Shabbats slut Tänd Ljusen 4:34 Stockholm 5:43 Stockholm 5: Göteborg 6:29 Göteborg 5:2 Malmö 6:45 Malmö 4:29 Stockholm 5:38 Stockholm 5:6 Göteborg 6:26 Göteborg 5:5 Malmö 6:45 Malmö Betevet Fastan slutar 5:4 Stockholm 4:27 Stockholm 5:37 Stockholm 6:26 Göteborg 5:5 Göteborg 6:27 Göteborg 5:35 Malmö 5:5 Malmö 6:45 Malmö 4:3 Stockholm 5:4 Stockholm 5:8 Göteborg 6:3 Göteborg 5:2 Malmö 6:5 Malmö 4:37 Stockholm 5:5 Göteborg 5:25 Malmö Se Koshersortimentet i Sisjön Coop Forum Judiska Centret Chabad Lubavitch i Sverige Huvudkontor i Göteborg 3-4 33 33, PG 66423-7 Chabad i Stockholm 8-679 7 67, PG 28896- Chabad i Malmö 4-97 93 58, PG 44775-4 Nu ko Vä

Tu B Shvat Judisk tradition betraktar den femtonde dagen i månaden Shvat som trädens nyår. Då börjar träden slå ut i det heliga landet Israel. Precis som Rosh Hashana, skapelsernas nyår, betraktas som den dag då människan döms, är Tu B Shvat den dag då jordens växtlighet döms. För att fira denna dag, äter judar från hela världen mat som är karaktäristisk för det heliga landet. Det är de sju frukter och sädesslag som är omnämnda i Torahn: vete, korn, vindruvor, fikon, granatäpple, oliver och dadlar. När vi hade vårt tempel gav vi en tiondel av den bästa skörden till templet. Denna sed fortsätter vi idag (då vi ännu inte byggt upp vårt tredje och sista tempel) genom att skänka en tiondel av vår inkomst till välgörenhet. Några traditioner på Tu B Shvat Det är traditionellt att för varje år öka antalet frukter man äter den 5:e Shvat, för att hylla G-d som skapade alla dessa olika frukter. Välsignelsen för frukt: Baruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Ha-olam borei pri ha-aitz. Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som skapat trädens frukt. Bland de frukter man äter är det särskilt viktigt med de frukter som Israels land är berömt för: druvor, oliver, dadlar, fikon och granatäpplen. Man skall göra sitt bästa för att äta åtminstone en frukt man inte ätit på hela säsongen och därmed kräver Shehecheyanu-välsignelsen. När man äter en sådan frukt skall Shehecheyanu-välsignelsen sägas före Haaitz-välsignelsen. Om man redan ätit av andra frukter (vid nuvarande måltidstillfälle) så behöver man bara säga Shehecheyanu-välsignelsen innan den nya frukten. Shehecheyanu-välsignelsen: Ba-ruch A-tah Ado-nai E-lo-hei-nu Me-lech Ha-olam She-heche-ya-nu Ve-ki-yi-ma-nu Ve-higi-a-nu Liz-man Ha-zeh. Översättning: Lovad vare Du, Evige vår G-d, universums Konung, som har hållit oss vid liv, låtit oss bestå och låtit oss uppnå denna tid. Många har som traditioner att äta karobe, andra äter etrog. Den berömde Kabbalisten Rabbi Isaac Luria ( Arizal ) brukade äta femton olika sorters frukter den 5 Shvat, och många följer hans exempel. av Gedaliah. Gedaliah var ledaren av den lilla judiska församling som fanns kvar i Israel i början på den babyloniska exilen. Tragiskt nog skingrades även denna. Yom Kippur Yom Kippur, försoningsdagen, är den heligaste dagen under det judiska året. Förutom förbudet att arbeta, finns det ytterligare fem handlingar som är uttryckligen förbjudna att utföra på Yom Kippur; att äta och dricka, att smörja in sig med olja eller kräm, att tvätta sig för nöjes skull, äktenskapligt umgänge och att bära skor av läder. Alla dessa handlingar tillfredställer fysiska behov, medan vi på Yom Kippur tillgodoser våra andliga behov. Sukkot Efter de vördnadsfyllda dagarna Rosh Hashana och Yom Kippur förbereder vi oss för den översvallande glädjen under Sukkothelgen. När det Tefilin judiska i Borås. folket hade lämnat Egypten och vandrade i öknen under fyrtio år, omgav de av skyddande moln. För att påminna oss om G-ds allomfattande kärlek och beskydd av det judiska folket har vi fått budet Jan att bo i hyddor (sukkot) under sju dagar. Vi skakar Lulav och Etrog under alla sju Sukkotdagarna, utom på Shabbat. Kamras Hakhel Shana Tova En särskild G-dstjänst hölls i Jerusalem den andra dagen Sukkot efter Shemitah, Sabbatsåret. Hela nationen - män, kvinnor och barn - samlades när kungen läste valda delar av Torahn som påminde alla om vårt löfte att följa dess lärdomar och lagar. Hela detta år kallas Hakhels år ( samlandet ), och judar över hela världen uppmuntras att öka vår fokus på judisk enhet. Boka lägsta pris till Israel online: Simchat Torah www.israeltours.se På Simchat Torahkvällen dansar man runt biman (den plats där man läser ur Torahn) sju gånger. Det kallas för Hakafot och görs med sång och stor glädje. I vissa församlingen genomförs Hakafot även kvällen innan på Shmini Atzeret. På morgonen på Simchat Torah läser man det sista avsnittet ur Torahn (de Fem Moseböckerna) och sluter därmed den årliga cirkeln. Därefter börjar vi om från början igen. På så sätt fortsätter vi att tel 8-66 25 fördjupa oss i den oändliga visheten i G-ds Torah den eviga kraft som bundit oss samman och hållit oss vid liv under mer 33 år. Iakov och Olga Nachimovski Iakov och Olga Nakhimovskiy Shana Tova Göteborg: Upplev glädjen med Shabbat i Chabadhuset! Njut av traditionell Shabbatmat, sånger, ord och tankar från Torahn i varm atmosfär, året runt! Till För information kärt minne eller anmälan av ring 77 48 79 eller 77 7 77 Stockholm: Chabad firar år av verksamhet i Stockholm! Besök www.chabadstockholm.com för mer information. Malmö: Mommy and Me grupp Mammor och bebisar Är du nybliven och mamma? Ester Kom Bat med din bebis och träffa andra mammor och bebisar. För aktuella tider eller mer information ring Reizel på 4-97 99 87 Moshe Shmuel Shmelke ben Yekutiel Yehuda Alexander Ha Levi

J a n u a r i 2 Tevet~Shevat 577 Glas Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Shabbat 2 V. 3 4 5 Rosh Chodesh 6 7 Bo 8 9 V.2 2 3 4 Beshalach 5 6 V.3 7 8 9 Tu B Shvat 2 2 Jitro 22 23 Chassidiska Helgdagar: 25 TEVET Sh vat-(den förre Rebben,) Rabbi Yosef Yitzchak Vaera Schneersons Jahrtzeit, 95 och Rabbi Menachem Mendel Schneerson blir Rebbe 26 TEVET 27 TEVET 28 TEVET 29 TEVET SHEVAT 2 SHEVAT 3 SHEVAT 4 SHEVAT 5 SHEVAT 6 SHEVAT 7 SHEVAT 8 SHEVAT 9 SHEVAT SHEVAT SHEVAT 2 SHEVAT 3 SHEVAT 4 SHEVAT 5 SHEVAT 6 SHEVAT 7 SHEVAT 8 SHEVAT 25 SHEVAT nspecialisten Christer Fjällborg Legitimerad Optiker Brahegatan -3 45 Göteborg 3-25 77 86 3 9 SHEVAT 2 SHEVAT 2 SHEVAT V.4 24 25 26 26 SHEVAT V.5 Advokat Barney Fyman 3 www.primalaw.se 22 SHEVAT Förintelsens minnesdag 27 22 Sh vat-lubavitcher 5:48 Stockholm Rebbens Rebbetzen Chaja 6:37 Göteborg Mushkas Jahrtzeit, 988 6:55 Malmö 4:48 Stockholm 6: Stockholm 5:25 Göteborg 6:46 Göteborg 5:35 Malmö 7:5 Malmö Shabbat Shira 5:2 Stockholm 6:4 Stockholm 5: 38 Göteborg 6:57 Göteborg 5:45 Malmö 7:5 Malmö 5:7 Stockholm 5:52 Göteborg 6: Malmö 6:3 Stockholm 7: Göteborg 7:24 Malmö 28 Mishpatim 29 23 SHEVAT 24 SHEVAT 5:34 Stockholm 6:8 Göteborg 6:5 Malmö 6:47 Stockholm 7:24 Göteborg 7:4 Malmö Judiska Centret Chabad Lubavitch i Sverige Huvudkontor i Göteborg 3-4 33 33, PG 66423-7 Chabad i Stockholm 8-679 7 67, PG 28896- Chabad i Malmö 4-97 93 58, PG 44775-4

En mitzva för män: Tefillin Du skall binda dem som ett tecken på din hand, om de skall vara som ett märke på din panna. (Femte Mosebok 6:8) Du har en hjärna. Din hjärna befinner sig i en värld, ditt hjärta i en annan. Och dina händer sysselsätter sig ofta med något som är helt främmande för bägge världarna. Tre olika redskap. Därför lägger du Tefillin. Det första du gör med din dag är att sammanlänka ditt huvud, ditt hjärta och din hand med dessa läderremmar för att alla skall jobba som en helhet, med ett syfte. När du sedan går ut och möter dagen, kommer du känna att du är i harmoni med världen runtomkring dig. Tefillin är ett par svarta läderlådor som innehåller hebreiska pergamentsrullar. Ett par innehåller två Tefillin ett för huvudet och ett för armen. Varje del innehåller tre komponenter: pergamentsrullarna, asken och läderremmen. Pergamentsrullarna har lagts i läderaskar som målats i svart. Du sammanlänkar ditt huvud, ditt hjärta och din hand med dessa läderremmar. En ask sitter fast på ditt huvud och din andra på din arm, bredvid hjärtat. En gång om dagen gör man detta, helst vid morgonbönerna, när man säger Shema Yisrael. Alla män från tretton år skall göra detta varje morgon, förutom på Shabbat och högtiderna. För nybörjare: minsta möjliga du behöver veta för att lägga Tefillin Om du inte redan äger ett par Tefillin, köp ett kosher par. Kontakta rabbinen på ditt Chabadhus så hjälper han dig! 2 Om du har ett par Tefillin, se till att de blir undersökta. Pergamentsrullarna inuti askarna behöver kontrolleras med jämna mellanrum. 3 Vakna. 4 Tvätta dig och klä på dig. 5 Ta fram dina Tefillin ur påsen. 6 Bind fast dem. 7 Säg Shema Yisrael-bönen (absoluta minimum): Sh ma Yis-ra-eil, Ado-nai E-lo-hei-nu, Ado-nai E-chad. Ba-ruch sheim k vod mal-chu-to l o-lam va-ed. V a-hav-ta eit Ado-nai E-lo-he-cha b chawl l va-v cha u-v chawl naf-sh cha, u-v chawl m o-de-cha. V ha-yu ha-d va-rim ha-ei-leh, a-sher a-no-chi m tsav cha ha-yom, al l va-ve-cha. V shi-nan-tam l -va-ne-cha, v di-bar-ta bam b shiv-t cha b vei-te-cha, uv-lech-t cha va-de-rech, u-v shawch-b cha uv-kume-cha. Uk-shar-tam l ot al ya-de-cha, v ha-yu l to-ta-fot bein ei-ne-cha. Uch-tav-tam, al m zu-zot bei-te-cha, u-vish-a-re-cha. 8 Ta av dina Tefillin. 9 Rulla ihop dina Tefillin. Stoppa tillbaka dina Tefillin i påsen. För steg-för-steg instruktioner i hur man lägger Tefillin, gå till vår hemsida www.chabad.se, se särskilt Tefillin Wizard, med både fullständiga illustrationer och videofilmer om hur det går till. Göteborg: Är du tonåring och vill ha kul i en Judisk atmosfär? Ring oss om aktiviteter och diskussionsgrupper på 77 48 79 Stockholm: JLI vinterkursen Toward A Meaningful Life börjar den 9 februari. För anmälan och mer information ring 8-679 767 eller besök www.myjli.com Malmö: Bli volontär dela ut Shalach Manot till de äldre i Malmöområdet! Bli volontär denna Purim den 2 mars genom att hjälpa till med att donera, packa eller leverera Shalach Manot paket till våra äldre! Husläkarmottagning Peter & Eva Revesz Önskar Shana Tova

F e b r u a r i 2 Shevat~AdarI 577 Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Shabbat Till kärt minne av Chaim David ben Shea Halevi Ladow V.5 2 3 Rosh Chodesh 4 Rosh Chodesh 5 6 V.6 7 8 9 Tetsave 2 3 V.7 4 5 6 7 Purim Katan8 Ki Tisa 9 2 V.8 2 22 23 24 25 Vajakhel 26 27 V.9 28 27 SHEVAT 28 SHEVAT 29 SHEVAT 3 SHEVAT ADAR I 2 ADAR I 3 ADAR I 4 ADAR I 5 ADAR I 6 ADAR I 7 ADAR I 8 ADAR I 9 ADAR I ADAR I ADAR I 2 ADAR I 3 ADAR I 4 ADAR I 5 ADAR I 6 ADAR I 7 ADAR I 8 ADAR I 9 ADAR I 2 ADAR I 2 ADAR I 22 ADAR I 23 ADAR I 24 ADAR I In loving memory of Zehava Golda Bat Yehoshua Miller Gabriela Vel Kos & Avichai Arbiv Glad Purim! 5:54 Stockholm 7:5 Stockholm 6:25 Göteborg 7:39 Göteborg 6:3 Malmö 7:5 Malmö 6: Stockholm 7:23 Stockholm 6:4 Göteborg 7:54 Göteborg 6:45 Malmö 8:5 Malmö Shushan Purim Katan 6:28 Stockholm 7:4 Stockholm 6:58 Göteborg 8:6 Göteborg 7: Malmö 8:2 Malmö 7:3 Stockholm 7:4 Göteborg 7:5 Malmö TANDLÄKARE ARTUR KARLSBAD HELSINGBORG TEL: 42-3 55 9 7:58 Stockholm 8:24 Göteborg 8:35 Malmö Gabriel, Sara och Rachel Lejderman Glad Purim! Judiska Centret Chabad Lubavitch i Sverige Huvudkontor i Göteborg 3-4 33 33, PG 66423-7 Chabad i Stockholm 8-679 7 67, PG 28896- Chabad i Malmö 4-97 93 58, PG 44775-4

Stockholm Israels ambassadör tänder chanukaljusen i Kungsan Friday Night Live på Tvålpalatset Över 4 personer firade Purim på Lavalhallen Lag Baomer fest för israeliska familjer Chabad Lubavitchs program och tjänster Göteborg Program och aktiviteter Vuxenutbildning Ladies Lunch and Learn, onsdagar kl..3 i Chabadhuset (anmälan krävs) Torahlektion, torsdagar klockan 9. i Chabadhuset Gästföreläsare G-dstjänster på Shabbat i Chabadhuset klockan., följs av Kiddush runt klockan 2:45. Inspirerande predikan och Torahläsning av Rabbin Alexander Namdar. Underbar atmosfär, fantastisk sång och utsökt Sabbatsmat. Varmt välkomna! Privatstudiecirklar i samtliga ämnen i Chabadhuset Vi anordnar Torahlektioner för dig tillsammans med erfaren telefonstudiepartner Euro-shiur videokonferenser Aktiviteter på Judiska Högtider Barnens shofarfabrik Rosh Hashana måltid Kapparot inför Yom Kippur Beställning av Lulav och Etrog Sukkotmåltider Simchat Torahfest Offentlig Chanukaljuständning på Götaplatsen Tu B Shvat fest Barnens matzabageri Sedermåltid på Pesach Lag B Omer brasa Lag Baomer parad på Avenyn Shavuot glasskalas Mishna (hebreiska) måndagar kl. 2: på judiska centret JLI The Jewish Learning Institute www.myjli.com Luncha och lär torsdagar kl. 2:- 3: på judiska centret Gästföreläsare Privata studiecirklar Aktiviteter under judiska helger: Shofarfabriken Rosh Hashana middag Sukkot måltider och familjefest Judisk leksaksmarknad Offentlig Chanukaljuständning Purimfest Matzabageriet Sedermåltid på Pesach Lag Baomer BBQ Shavuot glasskalas Helgdagsmåltider Övriga aktiviteter Friday Night Live - Shabbatupplevelsen Tjejklubben Tefillinklubben Mommy and Me Familjeshabbat på Glämsta Gan Israel klubben Judisk lärande I teori och praktik Gan Israel sommardagkollo Shabbat E-Torah (veckomejl) Webbsida www.chabadstockholm.com Bar och Bat Mitzvah undervisning Malmö CGI Vinterläger. CGI Sommarläger. Göteborg Kvinnosammankomst i Chabadhuset. Talmud Torah barn vid sommaravslutningen.

Doron Kornbluth gästföreläser Malmö Matzabageriet Studenter i Sukkan. MiddagMedDeÄldre Helgdagsmåltider G-dstjänster i Chabadhuset på samtliga Judiska högtider Övriga aktiviteter Shabbatupplevelser Mamma och jag grupper Friday Night Live Teenclub Simklubb i Chabadhuset Europeisk Shabbatupplevelse Gan Yisroel dagläger Judiska förskolan, Gan Chaya Mushka Torah e-mail Webbsida www.chabad.se Webbsida för barn, på svenska, Kul o va jude på www.kulovajude.se Judiska Konstalmanackan Kosheravdelning på Coop Forum i Sisjön Praktisk hjälp med kosher mat Besök hos de gamla och sjuka Talmud Torah skola för barn, söndagar kl.. 3., lunch ingår i Chabadhuset Privatundervisning för barn Bar och Bat mitzva undervisning Mikveh Europeiskt Sommarläger i Göteborg Resande Rabbiner: sommarbesök till judiska hem runt hela Sverige, särskilt små orter. Stockholm Program och aktiviteter: Vuxenutbildning: Tanya Chassidisk filosofi söndagar kl. 7:3 i synagogan Adat Israel Chumash måndagar kl. 8: på judiska centret Program och aktiviteter Vuxenutbildning JLI The Jewish learning institutes: Torah Studies course tisdagar kl. 9:5 i judiska församlingshuset Nybörjarkurs i judendomen Kvinnocirkel en gång i månaden på chabadhuset Student diskussionsgrupp Studiegrupper i Lund & Helsingborg Hebreiska kurser Privata studiecirklar Aktiviteter under judiska helger Shofarfabriken Sukkot BBQ Simchat Torah Lechaim & Kiddush Judisk leksaksmarknad Offentlig Chanukaljuständning Stor Purimfest Model Matzabageriet Sedermåltid på Pesach Lag Baomer BBQ Shavuot firande Övriga aktiviteter Shabbatupplevelsen Gan Israel vinter och sommar dagläger för barn Shabbat E-Torah (veckomejl) Judiska artiklar, Tefilin, Mezuzot m.m. Webbsida www.chabadmalmo.com Bar och Bat Mitzvah undervisning För beställningar av almanacka, religösa artiklar eller ovanstående tjänster v. g. kontakta ditt lokala Chabad kontor, se sidan 3. Internationella Gan Israel-lägret i Göteborg, Sverige med barn från tolv olika länder! Lyckliga barn på Chanukafest i Chabadhuset. Djupt rörande firande för att välkomna en ny Torahrulle, donerad till Chabad av familjen Schijveschuurder till minne av deras familjemedlemmar som mördades i en terroristattack i Jerusalem. Lyckliga barn i Gan Israels sommardagläger. En Kaddish i Chabadhuset.

Esters fastedag På Esters fastedag fastar vi för att minnas de fastedagar som föregick Purimmiraklet. Det är traditionellt att ge 3 halv-shekel (eller motsvarande valuta) till välgörenhet före Mincha (eftermiddagsbön) på Esters fastedag. Detta för att minnas den årliga halv-shekel som varje jude gav under det heliga templets tid. Denna Mitzva utförs vanligtvis i Synagogan. FYRA MITZVOT PÅ PURIM. Lyssna på Megillaläsningen två gånger för att återuppleva Purimmiraklet Första gången vi lyssnar på Megillan - Esters bok - är efter G-dstjänsten på kvällen den 27 februari, andra gången är på morgonen den 28 februari. 2. Purim-måltiden Det är brukligt på Purim att fira med en festmåltid. Då samlas familj och vänner för att gemensamt glädjas! 3. Ge mat i present till andra människor Purim-undret förverkligades delvis tack vare det judiska folkets vänskap och enighet. Detta firas med att ge bort mat till släkt och vänner. 4. Ge minst två gåvor till välgörande ändamål under Purimdagen Vi ger tzedaka till välgörande ändamål till åtminstone två olika människor, familjer eller organisationer. Hamantashen (parve) Hamantashen, de klassiska Purimkakorna, är ivrigt efterlängtade av alla, både unga och gamla. De kan göras av en god, söt jäst deg eller från en traditionell kakdeg. Fyllningarna kan blandas och matchas. Katrinplommonssylt och vallmofrön är traditionellt men man kan använda vilken typ av sylt eller gelé man vill. Den treuddiga Hamantashen påminner oss om Hamans treuddiga hatt. Nedan följer ett recept på ett riktigt storbak så det räcker till familj, släkt, grannar, vänner och till alla ni ger matgåvor till denna Purim! För ett enklare recept som ger en mindre mängd, vänligen gå till www.kulovajude.se/purimrecept.html 5 dl socker ½ dl olja ½ dl mjölkfritt margarin 6 ägg 2½ dl apelsinjuice Rör ihop socker, olja och det mjölkfria margarinet. Lägg till ägg och juice och blanda ordentligt. Mixa i de torra ingredienserna och knåda ihop till en boll. Dela bollen i åtta delar. Kavla ut varje del mycket tunt (cirka 4 mm) på mjölat bakbord. Skär ut rundlar med hjälp av kanten på ett glas eller en kopp. Lägg i en klick fyllning i mitten på varje rundel. För att få en trekantig form: Lyft höger och vänster sidor mot mitten och låt dem mötas över fyllningen. Lyft underkanten upp mot mitten så att den möter de andra två sidorna. Värm ugnen till 2 grader. Pensa degen med uppvispat ägg innan kakorna gräddas. Lägg kakorna på en oljad plåt. Baka i 2 grader i ungefär 2 minuter. Vi er alla en glad Purim! Purimberättelsen i korthet På 45-talet f.v.t. härskade en kung vid namn Ahashverus i Persien. Perserriket var enormt och hade på den tiden 27 provinser och sträckte sig från Etiopien till Indien. I huvudstaden Shushan bodde en jude vid namn Mordechai som arbetade som kunglig ämbetsman i slottet. Han tog också hand om sin föräldralösa kusin, Ester. I slottet hade den dåvarande drottningen Vashti hamnat i onåd hos kungen då hon vägrade visa upp sig för männen han festade med. Kungen krävde då att Vashti skulle avrättas för sin olydnad och utlyste en skönhetstävling för att finna en ny drottning. Ester tvingades visa upp sig men till skillnad från de andra flickorna tog hon varken oljor eller parfymer eller försökte göra det bästa av sitt utseende. Men hon var ändå den vackraste där och kungen fastnade för hennes skönhet. Ahashverus gjorde sonika Ester till sin nya drottning. På Mordechais inrådan berättade inte Ester för någon på slottet att hon var judinna. Kungen hade en storvisir vid namn Haman. Han ville att Mordechai skulle knäböja inför honom när han kom ridande. Men Mordechai böjde sig bara för Hashem. Haman blev rasande och beslöt sig för att hämnas på alla judar i hela riket. Han skulle mörda varenda jude och förinta det judiska folket. Haman drog lott om vilken dag han skulle implementera planen. Den föll på den 3:e dagen i den hebreiska månaden Adar. Nöjd med sitt beslut gick Haman till kung Ahashverus och anklagade judarna för att konspirera mot kungen. Haman pekade på att judarna hade andra lagar och att de inte åtlydde kungens egna lagar. Haman ville att kungen skulle skriva en kungörelse där han fick tillstånd att mörda alla judar i landet och erbjöd kungen silvermynt i utbyte mot en sådan kungörelse. Men kung Ahashverus som inte heller hade mycket till övers för judarna sade till Haman att han kunde behålla pengarna och göra som han behagade med det judiska folket. Omedelbart kungjorde Haman till kungens 27 provinser att alla skulle mobilisera sig den 3:e Adar och mörda samtliga judar män, kvinnor och barn. Mordechai vände sig till Ester för att hon skulle rädda det judiska folket. Hon måste gå till kungen! Ester gick med på detta men bad Mordechai att samla alla judarna i Shushan och fasta i tre dagar och tre nätter. Ester skulle göra detsamma och sedan modigt riskera sitt liv genom att gå till kung Ahashverus utan att vara ombedd. Mordechai gjorde som Ester sade. Han samlade ihop judarna i Shushan - inklusive de 22 barnen och alla fastade, gjorde botgöring och bad till G-d att rädda dem. Efter de tre dygnen riskerade Ester sitt liv och gick till kungen fast hon inte blivit tillkallad. Hon ordnade festmåltider åt honom och slutligen insisterade kungen själv på att hon skulle säga vad hon hade på hjärtat. Hon avslöjade då att hon var judinna och att hela hennes folk skulle mördas på grund av Haman. Kungen blev upprörd och lät hänga Haman i den galge han förberett för Mordechai. Haman var död, men hans onda kungörelse gällde fortfarande enligt persisk lag. Ester var inte nöjd, men kungen utfäste då en kungörelse som proklamerade att judarna hade rätt att försvara sig. Den 3:e Adar det året mobiliserade sig judarna över hela Perserriket. De dödade fienderna som velat mörda dem alla. Ester bad kungen om tillåtelse för judarna i Shushan att få en extra dag på sig att besegra sina fiender och kungen gick med på hennes önskan. På den dagen, den 4:e Adar, firade judar i över hela världen och judarna i Shushan dödade fler av sina fiender och hängde även Hamans söner. Den 5:e Adar kunde judarna i Shushan pusta ut och fira. Mordechai och Ester etablerade en högtid för att minnas dessa extraordinära händelser då det judiska folket hotades av förintelse men med G-ds hjälp kunde försvara sig och överleva. Judar över hela världen firar den 4:e Adar, medan judar som bor i städer omringade av murar såsom Shushan firar den 5:e Adar. Detta är den högtid vi kallar Purim och det är den mest glädjefyllda högtiden i den judiska almanackan. Fira Purim med familj och vänner, lördagskväll den 9 mars och söndagen den 2 mars! För information om Purimfester nära dig, kontakta ditt lokala Chabadhus! Göteborg: 77 48 79 Stockholm: 8-679 767 eller besök www.chabadstockholm.com/purimfest Malmö: 4-97 93 58 Dan Fibert Glad Purim!

M a r s 2 AdarI~AdarII 577 Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Shabbat Torvald Kanter Personlig tandvård med kvalitet. TandläkarHuset Avenyn 3 3-6 6 9 2 3 4 Pekudei 5 25 ADAR I 26 ADAR I 27 ADAR I 28 ADAR I 29 ADAR I 6 V. 7 8 9 Vajikra 2 3 ADAR I ADAR II 2 ADAR II 3 ADAR II 4 ADAR II 5 ADAR II 6 ADAR II Rosh Chodesh TANDLÄKARE ARTUR KARLSBAD HELSINGBORG TEL: 42-3 55 Rosh Chodesh 3 V. 4 5 6 7 8 Tsav 9 7 ADAR II 8 ADAR II 9 ADAR II ADAR II ADAR II 2 ADAR II 3 ADAR II 8 ADAR II 2 2 22 23 24 25 Shemini 26 4 ADAR II 5 ADAR II 6 ADAR II 7 ADAR II 9 ADAR II 2 ADAR II V.2 Esters Fastedag Fastan slutar 8:47 Stockholm 9:7 Göteborg 9: Malmö Parashat Shekalim Nymånadsvälsignelse 7:3 Stockholm 8:5 Stockholm 7:3 Göteborg 8:4 Göteborg 7:3 Malmö 8:5 Malmö 7:36 Stockholm 8:32 Stockholm 7:46 Göteborg 8:55 Göteborg 7:45 Malmö 9: Malmö Parashat Zachor 7:45 Stockholm 8: Göteborg 7:55 Malmö 8:49 Stockholm 9: Göteborg 9:5 Malmö Parashat Parah Purim 27 V.3 28 29 3 3 2 ADAR II 22 ADAR II 23 ADAR II 24 ADAR II 25 ADAR II Sommartid börjar Shushan Purim 7:53 Stockholm 8:7 Göteborg 8: Malmö 9:5 Stockholm 9:27 Göteborg 9:3 Malmö Yehuda, Chana Leah, Chaya Mushka, Menachem Mendel & Rochel Rivka Goldman Glad Purim Judiska Centret Chabad Lubavitch i Sverige Huvudkontor i Göteborg 3-4 33 33, PG 66423-7 Chabad i Stockholm 8-679 7 67, PG 28896- Chabad i Malmö 4-97 93 58, PG 44775-4

Hur man firar Pesach Pesach firar vi genom att högtidens samtliga dagar avstå från att äta eller äga någon mat som innehåller chametz, samt genom att delta i en Sedermåltid de två första kvällarna. I år infaller Pesach den 29 mars 6 april. För information om Chol Hamoed, sista dagen Pesach samt Pesach Sheni, vänligen se uppslaget för april månad. Det mest utmärkande för Pesach är att vi äter matza (osyrat bröd) och att det råder ett strikt förbud att äta eller äga chametz (jäst bröd). Det matza som äts under resten av året får inte ätas under Pesach. Då används istället det slags matza som bakats speciellt för Pesach. Chametz är en allmän benämning på all den mat och dryck gjord på vete, korn, råg eller havre. Dessa sädesslag är förbjudna under Pesach då de är jäsande. Även om maten bara innehåller spår av chametz är den förbjuden och måste avlägsnas från våra hem. Hur man letar efter chametz Torsdag kväll före Pesach söker man igenom hela hemmet efter chametz med ett levande ljus. Man kan i Siddur (Bönbok) eller Haggada läsa hur det går till och vilka välsignelser som skall läsas. Att bränna chametz På morgonen före Pesach bränner man både det chametz man hittat i sitt hem samt det som är kvar efter morgonens frukost. Det övriga ställs undan för att sedan säljas till en icke-jude. Hur man säljer chametz Det är förbjudet att äga chametz under Pesach, därför måste allt det som vi inte kommer att kunna äta upp eller bränna säljas till en icke-jude. Då försäljningen är en juridiskt invecklad transaktion, sker försäljningen av en kunnig rabbin. Dagen före Pesach kan chametz ätas bara under de allra första morgontimmarna. Efter det får endast mat som är kosher-för-pesach ätas. Vi äter inte heller matza före Sedermåltiden. Pesachaftnarna De två första Pesachaftnarna håller vi Seder, en både glad och allvarlig händelse. Vid ett bord, festligt dukat med våra bästa glas och bestick och det finaste koshervinet, återupplever vi uttåget ur Egypten i förgången tid. Vi dricker fyra vinbägare och äter minst 28 gram av matza och 28 gram av maror (romansallad och pepparrot). Vi ber också för att påskynda frälsningen i våra dagar. Omerräkningen Andra kvällen av Pesach börjar man räkna sju veckor tills man kommer till Shavuot. Dessa motsvarar de sju veckor, med början av Uttåget ur Egypten, då våra förfäder ivrigt väntade på att ta emot Torahn vid Sinai berg. Sista dagen Pesach Den åttonde och sista dagen av Pesach associerar man till Moshiach och vårt innerliga hopp om hans omedelbara ankomst. I många judiska församlingar anordnas en festlig Moshiach måltid på kvällen för att understryka dagens speciella dimension. Fira Pesach i gott sällskap! För anmälan till Sedermåltiderna måndagskvällen den 8 april och tisdagskvällen den 9 april, kontakta oss! Göteborg: 77 48 79 Stockholm: 8 679 767 Malmö: 4 97 93 58 Nu har vi ett bredare koshersortiment. Välkomna! Coop Forum Sisjön öppet alla dagar 8-22