KLIMATPAKET. budget 2013-2016



Relevanta dokument
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Internationellt ledarskap för klimatet

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Mer EU för klimatets skull

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83]

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

FEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Tema 1: Lokala klimatomställning

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

för klimatet för klimatet Stefan Löfven Åsa Romson Ibrahim Baylan Isabella Lövin Stefan Löfven, statsminister

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Klimatmiljard till kommunerna. är norsk modell lösningen?


PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Policy Brief Nummer 2018:5

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) förslag till klimatpolitiskt ramverk. Dir. 2014:165

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM

Klimatpolitikens utmaningar

Indikatornamn/-rubrik

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar,

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Klimatpolicy Laxå kommun

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Omställning till fossilfri transportsektor

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

För en bred energipolitik

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Södermanlands län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Transkript:

KLIMATPAKET budget 2013-2016

Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 11 Sammanfattning Miljöpartiet de gröna anser att det krävs krafttag för att få ny fart på landets klimatpolitik efter flera års viloläge. Vi lägger därför fram ett paket med satsningar och styrmedel inom alla sektorer. Vi vill att ska löna sig att vara klimsmart. Vi vill låta utsläpparen betala för sig, ge pengarna till klimatsmart utveckling och använd de mest effektiva styrmedlen. Mot regeringens passivitet ställer vi vårt klimatpaket. Det är ett åtgärdspaket som främst syftar till att åter få fart på klimatarbetet. Det omfattar 12 förslag inom tre huvudområden: ett politiskt ramverk och utsläppstak för att skapa ordning och reda i klimatpolitiken, konkreta styrmedel för minskade utsläpp i Sverige och internationellt, samt förslag för att minska Sveriges sårbarhet. De samlade satsningarna som vi föreslår i paketet bildar tillsammans vår största budgetreform och kan ge till utsläppsminskningar i storleksordningen 5-10 miljoner ton. Våra klimatsatsningar uppgår till 41 miljarder kr totalt för åren 2013-2016, utöver regeringens anslag.

Miljöpartiet de gröna Sidan 3 av 11 NULÄGET Klimatförändring är här. I Arktis och på Grönland smälter isen med rekordfart, Arktis kan vara helt isfritt sommartid inom några år. Andra regioner drabbas av översvämningar, torka, hetta, bränder och oväder i en ökande omfattning. I deras kölvatten följer fattigdom, hunger, plundring, våld, konflikter, personliga tragedier och dödsfall. Det finns ingenting bra med klimatförändringen. Inte minst är den en ekonomisk katastrof. Till och med enligt den gängse snäva definitionen av ekonomisk tillväxt kommer den att innebära enorma ekonomiska förluster, vilket påverkar sysselsättning och välfärdssystem. De investeringar som följer av en aktiv klimatpolitik ger många efterlängtade jobb. Senast för några veckor sedan presenterades en rapport 1 som visar att en sådan politik kan skapa minst 60 000 nya arbetstillfällen i Sverige fram till år 2020. Om det någonsin har funnits en riktig win-win-situation så är det att undvika klimatförändring. Därför är det dumt att så få länder driver en klimatpolitik som svarar mot vetenskapens rön och rekommendationer. Sverige tog några första trevande steg mot en förändring 1996-2006, då utsläppen minskade med 1,5 procent per år, men sedan dess har ambitionen svalnat. Regeringens mål är att utsläppen de kommande åtta åren ska minska med 0,7 procent per år. KLIMATPOLITISKT RAMVERK Som en övergripande åtgärd för att få långsiktighet, målstyrning och transparens i den svenska klimatpolitiken föreslår Miljöpartiet de gröna ett klimatpolitiskt ramverk enligt samma modell som det finanspolitiska ramverket med strikt budgetkontroll, långsiktiga mål, utsläppstak, budgetperioder och budgeteringsmarginal för de svenska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt måste ramverket medge utrymme för politiska prioriteringar och val av styrmedel, samt vara flexibelt för oväntade händelser i omvärlden. Ett sådant regelverk finns sedan flera år i Storbritannien och i Danmark finns liknande planer. Miljöpartiet söker ett brett politiskt samarbete kring ett sådant ramverk för Sverige. 1 Gröna jobb - sysselsättningseffekterna av omställningen till ett hållbart energisystem, Greenpeace, 2012

Miljöpartiet de gröna Sidan 4 av 11 ÅTGÄRDER FÖR EN OMSTART AV KLIMATPOLITIKEN Gapet mellan vad vetenskapen säger behövs och vad som verkligen görs av världens regeringar är stort. Globalt behöver utsläppen år 2020 sänkas med en fjärdedel jämfört med prognos 2 men utsläppen fortsätter att öka. För Sveriges del är gapet ännu större: utsläppen år 2020 behöver vara ungefär en tredjedel lägre än vad regeringens prognoser anger att de kommer att vara. 3 Gapet mellan de rekommendationer 4 som FN:s vetenskapliga panel IPCC anger och den nuvarande politiken uppgår till cirka tjugo miljoner ton koldioxid, motsvarande utsläppen från hela transportsektorn eller industrin. Figur 1 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990-2020, miljoner ton Källa: Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar, Miljödepartementet, Ds 2009:63 2 Bridging the Gap, UNEP 2011 3 Baserat på att Sveriges utsläpp bör vara 40 procent lägre 2020 än år 1990, vilket är i linje med forskarnas rekommendation för att tvågradersmålet ska kunna nås, samt prognoser enligt Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar, Ds 2009:63. Miljöpartiets mål är att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. 4 IPCC rekommenderade reduktioner i industriländer med 25-40 procent till år 2020. Reduktionen gavs 2007 och bedömdes då ge en 50-procentig chans att klara tvågradersmålet. Sedan dess har det blivit klarlagt att klimatförändringen går snabbare än vad man då trodde att den skulle göra och att reduktionen av utsläpp sannolikt behöver vara mycket större. IPCC återkommer med en utvärdering 2014.

Miljöpartiet de gröna Sidan 5 av 11 Här undviker Sverige att ta det ansvar som behövs; med denna takt kommer det att ta nästan 200 år för Sverige att nå EU:s mål 5 för 2050. Vi gör inte vår del av uppgiften. Vi försitter också möjligheter för landets framtid. Genom att tveka med att genomföra de förändringar och investeringar som behövs och ändå måste ske förr eller senare blir lågkonjunkturen djupare och jobben färre. Sverige riskerar också att hamna på efterkälken jämfört med andra länder som ser möjligheter där den svenska regeringen bara ser svårigheter. Miljöpartiet presenterar därför ett paket med tolv viktiga åtgärder som kan ge en omstart av klimatarbetet. Gemensamt för dem är att de finns med i vår budgetmotion men saknas hos regeringen. Tillsammans kan de ge betydande utsläppsminskningar i storleksordningen 5-10 miljoner ton per år. Exakt hur stora kan vi inte veta, då beräkningsmodeller saknas. Klokt utformade ekonomiska styrmedel, som stöd till klimatsmarta åtgärder och miljöskatter som låter förorenaren betala, är erkänt kostnadseffektiva verktyg. Det samhällsekonomiskt mest effektiva styrmedlet i klimatpolitiken är koldioxidskatten. Vi anser att den bör användas mer aktivt för att minska utsläppen av koldioxid och därmed skapa möjligheter för Sverige att ta sitt klimatansvar, att nå klimatmålen och att begränsa den globala uppvärmningen. Vi föreslår en höjning av koldioxidskatten med 24 öre/kg koldioxid, vilket är oförändrat jämfört med vad vi föreslog i vår budgetmotion till riksdagen för ett år sedan. Koldioxidskatten ger en skatteintäkt om fem miljarder per år, som används till både klimatsatsningar och grön skatteväxling genom lägre skatt på arbete. Figur 2 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990-2020 per sektor, miljoner ton Källa: Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar, Miljödepartementet, Ds 2009:63 5 En minskning med 80-95 procent jämfört med 1990.

Miljöpartiet de gröna Sidan 6 av 11 INDUSTRI Industrin och energiföretagen står för en tredjedel av Sveriges utsläpp, drygt 20 miljoner ton per år. Utsläppen har varierat kraftigt de senaste 20 åren med en stigande trend. Den kraftiga variationen beror huvudsakligen på väder och konjunktur, men speglar sektorns stora beroende av fossila bränslen. Prognoserna 6 pekar på en kraftig ökning fram till 2020. Anläggningarna ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter men har litet incitament att minska sina utsläpp eftersom det finns fler utsläppsrätter än vad som används. Miljöpartiet anser att EU:s utsläppshandel behöver reformeras så att tilldelningen av utsläpp minskar kraftigt, men i väntan på ett fungerande system behövs nationella stöd och styrmedel. En grön industrifond För att skapa bättre förutsättningar för industrin att utveckla nya hållbara produkter, tjänster, system och processer föreslår Miljöpartiet att en grön innovationsfond skapas. Syfte med fonden är att stimulera forskning i svenska företag att utveckla nya miljöanpassade produkter, produktionstekniker eller systemlösningar. Fonden ska stå för 25 procent av kapitalet industrin för 75 procent. Till programmet avsätts totalt fyra miljarder kronor 2013-2016. Värna omställningen i värmeverken Sedan decennier pågår en omställning av landets värmeverk från fossila bränslen till biobränslen. Den utvecklingen hotas av att regeringen nu tar bort koldioxidskatten för de fossila bränslen som används i värmeverken. Många kraftverk väntas överge planerna på att ställa om eftersom de fossila bränslena då blir billigare att använda, vilket väntas leda till en miljon ton i ökade utsläpp. Vi vill värna den pågående omställningen till förnybar energi genom att behålla koldioxidskatten för värmeverken. Skatten inbringar idag ungefär 200 miljoner kronor per år. TRANSPORT Liksom industrisektorn står de inrikes transporterna för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp, drygt 20 miljoner ton per år, med en stigande trend sedan 1990. Ökningen kommer från lastbilstrafiken, medan utsläppen från personbilar är mer eller mindre oförändrade. Till 6 Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar, Miljödepartementet, Ds 2009:63

Miljöpartiet de gröna Sidan 7 av 11 detta kommer cirka nio miljoner ton från utrikes transporter, en fördubbling under samma period. Prognoserna 7 är osäkra men pekar mot oförändrade inrikes utsläpp år 2020 medan utsläppen från utrikes transporter väntas fortsätta att öka. Miljöpartiet har en bred strategi för att modernisera transportsystemet och minska trafikens miljöpåverkan. Det krävs både ny teknik i kombination med att fler resor sker med kollektivtrafik, cykel och gång istället för bil och flyg. Miljöpartiet satsar därför på de transportslag som ger lägst klimatpåverkan. Det handlar till exempel om snabb och tillförlitlig tågtrafik i kombination med bra bussförbindelser och spårvägar i städerna. Och att se till at mer gods kan transporteras på järnväg eller med sjöfart istället för att lastbilstrafiken ska fortsätta att öka. Större satsningar på järnvägen Vi välkomnar regeringens satsningar på järnvägen, men ser samtidigt att det saknas viktiga delar. Totalt vill Miljöpartiet använda 15 miljarder kronor 2013-2016 mer än regeringen till investeringar och underhåll av järnvägen.. Fördubblad kapacitet i kollektivtrafiken Vi menar att även andra delar av transportsystemet behöver motsvarande satsningar. Miljöpartiet vill fördubbla kapaciteten i kollektivtrafiken och föreslår en statlig delfinansiering för spårvägar. På så sätt kan städer som ligger långt fram med spårvägsplaner upp till 50 procents delfinansiering från staten. Miljöpartiet föreslår även till statlig delfinansiering av kollektivtrafikåtgärder på lokal och regional nivå. Vi bejakar den vilja som finns hos människor runtom i landet att cykla och ger stöd för cykelåtgärder. Totalt vill vi tillföra åtta miljarder kronor till satsningar på spårväg, kollektivtrafik och cykelåtgärder 2013-2013. Inför lastbilsskatt Miljöpartiet vill införa en lastbilsskatt som låter den tunga vägtrafiken betala de kostnader som inte täcks in av koldioxidskatten, i form av till exempel vägslitage, olyckor och buller. Samtidigt minskar snedvridningen i den konkurrens som finns mellan transporter på järnväg och väg idag. Även utländska åkare får betala lastbilsskatt, vilket innebär mer rättvisa konkurrensvillkor på vägarna. Lastbilsskatten föreslås till 1,4 kronor per kilometer och beräknas inbringa 4 miljarder kr årligen. Minska flygets klimatpåverkan 7 Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar, Miljödepartementet, Ds 2009:63

Miljöpartiet de gröna Sidan 8 av 11 Flygresandet står i dag för en tiondel av svenskarnas totala klimatpåverkande utsläpp I väntan på att flygets klimatpåverkan minskas genom internationella beslut föreslår Miljöpartiet en flygskatt som ska kompensera för den del av flygets klimatpåverkan som inte täcks av utsläppshandeln. Avgiften baseras på flygets klimatpåverkan och blir cirka 110 kronor per enkel resa på resor inom Sverige, samt 270 kronor per enkel resa på resor inom och utanför Europa. Skatten beräknas inbringa drygt tre miljarder kronor årligen. JORDBRUK Jordbruk och fiske står för en åttondedel av utsläppen i Sverige, åtta miljoner ton per år. Det är en liten minskning sedan 1990 då utsläppen var nio miljoner ton. Minskningen beror främst på att antalet kreatur har minskat. Fram till år 2020 väntas utsläppen minska med en miljon ton per år. Inom jordbrukssektorn är det särskilt tydligt att utsläppen i Sverige inte speglar svenskarnas verkliga klimatpåverkan. Samtidigt som antalet kreatur i Sverige har minskat ökar importen av kött och andra livsmedel. Totalt sett har klimatpåverkan av svenskarnas matvanor ökat, men utsläppen sker i andra länder, ofta sådana som saknar åtaganden att minska sina utsläpp. Därför är det viktigt att inte bara arbeta mot utsläpp i det svenska jordbruket, utan även minska importen av klimatpåverkande mat från andra länder. Stöd till gårdar som producerar biogas Miljöpartiet vill minska utsläppen genom att ge ett stöd till de jordbruk som vill producera biogas genom rötning, ett så kallat metanreduceringsstöd. Det ger dubbel miljönytta eftersom man tar hand om gödsel och annat avfall som annars hade gett utsläpp, samtidigt som biogasen används i arbetsmaskiner eller fordon där den ersätter diesel och bensin. Stödet är på totalt 560 miljoner kronor utöver regeringens budget 2013-2016. Växla klimatdåligt konstgödsel mot hållbart t jordbruk Jordbruket använder konstgödsel som tillverkas utanför Sverige och orsakar 1,3 miljoner ton varje år i utsläpp av växthusgaser i tillverkningen. Vi vill införa en skatt på konstgödsel och föra tillbaka pengarna till jordbruk som minskar sina utsläpp, ökar jordens upptag av koldioxid eller genomför andra miljö- och klimatinsatser. Förlaget beräknas omsätta 300 miljoner kronor per år.

Miljöpartiet de gröna Sidan 9 av 11 BOSTÄDER OCH SERVICE Utsläppen från bostäder, kontor, offentliga byggnader och avfall är framgångsexemplet i svensk klimatpolitik. Sedan 1990 har utsläppen minskat kraftigt, från att ha varit cirka 14 miljoner ton per år till cirka sex miljoner. Minskningen har skett inom alla områden, men beror främst på att användning av olja i hushållen har ersatts med värme värmepumpar, biobränsle och fjärrvärme. Prognoserna pekar också mot en fortsatt men långsammare minskning fram till år 2020, då utsläppen beräknas vara cirka fyra miljoner ton. Den framtida minskningen beror både på en fortsatt minskning i hushållens användning av olja och att utsläppen av metan från soptippar mer eller mindre upphör till 2020. Även om utvecklingen inom detta område är positiv bör den gå snabbare. Stöd till kommuner som investerar klimatsmart Vi föreslår ett stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner enligt samma modell som finns i Norge (KLOKT). Modellen baseras på kommunernas egna klimat- och energiplaner och inledningsvis får kommunen föreslå en åtgärdslista. För varje åtgärd som kommunen föreslår beräknas en klimateffekt. Kommunen går därefter in i en förhandling med staten om pris för åtgärderna eller hela program av åtgärder. För staten är det då fritt att avgöra om man vill köpa en föreslagen åtgärd eller inte. På detta sätt blir det ett tydligt system utan resurskrävande ansökningsförfarande. Vi vill använda 1,2 miljarder kronor totalt för 2013-2016 till stödet. Klimatanpassa ROT-avdraget Avdraget för renovering, ombyggnad och tillbyggnad ROT har använts i Sverige i flera år. Miljöpartiet anser att stödet bör få en tydligare klimatstyrande inriktning. Vi föreslår därför en utvidgning av det gällande avdraget, som i dag endast omfattar arbetskostnader, till att gälla samtliga kostnader för energieffektiviseringsåtgärder. Detta skulle göra klimatsmarta insatser lönsamma från första dagen. En relativt stor utgiftspost i statsbudgeten kan därmed ge större samhällsnytta. Vi vill därför tillföra fyra miljarder kronor för perioden 2013-2016 SÅRBARHET OCH ANPASSNING Samhället vi lever i är anpassat till vårt nuvarande klimat och en förändring kommer att innebära stora påfrestningar på infrastrukturen. Det märks redan, bland annat på de förändrade utbredningsområdena för sjukdomar och insekter, förändringar i jord- och

Miljöpartiet de gröna Sidan 10 av 11 skogsbruk samt översvämningar. Sveriges beredskap för det nya klimatet är undermåligt och behöver en snabb omstart för att minska de ekonomiska och mänskliga lidanden som annars uppstår. Stöd till anpassning Miljöpartiet de gröna vill att staten stödjer kommuner och myndigheter som vill genomföra åtgärder som minskar sårbarheten, till exempel vid extrema väderhändelser som översvämningar. Pengarna tas från försvarets militära anslag och omfördelas till Myndigheten för Sårbarhet och Beredskap (MSB) och uppgår totalt till 1,3 miljard kronor 2013-2016. INTERNATIONELLT Sverige har liksom andra industriländer åtagit sig två saker i FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet: att minska sina egna utsläpp till en nivå som krävs för att undvika farlig klimatförändring samt att finansiera utsläppsminskningar och anpassning till ett förändrat klimat i fattiga länder. Inget av detta händer. Medan utsläppsminskningarna på hemmaplan går sakta, sker ingenting inom den internationella finansieringen. Inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn 2009 lovade Fredrik Reinfeldt över 7,5 miljarder kronor i finansiering, men klimatarbetet i fattiga länder har inte fått en enda ny krona. Istället har regeringen bett Sida att inventera gamla biståndsprojekt och bocka för vilka som kan anses vara klimatrelaterade för att komma upp i rätt summa. Finansiera med riktiga pengar Miljöpartiet de gröna vill införa ett verkligt ekonomiskt stöd till klimatarbete i fattiga länder, som inte består av dubbelräknat bistånd utan ger nya pengar. Stödet ska svara mot de utlovade belopp med nya pengar som Sverige har gett i internationella avtal. Vi öronmärker därför de intäkter som statsbudgeten får från auktionering inom EUs handel med utsläppsrätter till internationella klimatinsatser. Därutöver tillför vi också medel från reformutrymmet för att öka takten i klimatomställning i fattiga länder. Totalt uppgår satsningen på 5,7 miljarder kronor 2013-2016.

Miljöpartiet de gröna Sidan 11 av 11 TABELL Alla poster är angivna i miljarder kr. KLIMATSATSNINGAR 2013-2016 Grön industrifond 4 Järnvägen 15 Kollektivtrafiken 8 Biogas på bondgårdar 0,56 Klimatsmart jordbruk 1,2 ROT, klimatanpassat 4 KLOKT: kommunstöd, investering 1,2 KLAMP: kommunstöd, anpassning 1,3 Internationellt 5,7 SUMMA 40,96 KLIMATSKATTER 8 2013-2016 Behåll Co2skatt värmeverken 0,8 Inför lastbilsskatt 16 Konstgödselskatt 1,2 Minska flygets klimatpåverkan 12 CO2-skatt 20 SUMMA 50 8 Intäkterna från klimatskatterna används både till klimatsatsningar och grön skatteväxling genom lägre skatt på arbete.