Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se
Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.
SGU en miljömålsmyndighet Vi ska verka för att Sveriges miljömål uppnås. SGU har ett särskilt ansvar för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Där ingår också att bevara naturgrusförekomster.
SGUs roll i grundvattenfrågor som expertmyndighet svara på grundvattenfrågor tillhandahålla och aktivt kommunicera ett hydrogeologiskt planeringsunderlag arbeta strategiskt med hydrogeologiska frågor, t ex inom Miljömålsarbetet och vid genomförandet av EU:s ramdirektiv.
Grundvatten Grundvatten bildas genom nederbörd (regn eller vid snösmältning) Stora (isälvsmaterial) och små magasin (morän) samt berg (urberg och sedimentärtberg) Geologiska förhållandena påverkar möjligheterna till grundvattenuttag
Gotlands geologi Morän, 37%, främst som moränlera Underlagrar även ofta svallsedimenten Svallsediment, 26 %, av ytan Främst bestående av sand och grus Torvmarker Få isälvsavlagringar Överlag tunna jordtäcken
Berggrundens varierande hydrauliska egenskaper Egenskaperna kan variera kraftigt, även inom korta avstånd Randområdena till kalkstensområdena bedöms ha större sprickfrekvens Även i övergången till underliggande märgelsten bedöms förekomsten av vattenförande skiktningar vara högre. Sprickfrekvensen i de ytliga delarna av kalkstenen varierar beroende på kalkstenstyp Karst i kalkstenen (förekommer endast över 25 möh) kan ge upphov till mycket vattenförande sprickor/kanaler
Grundvattenbildning och strömningsvägar Bild efter Naturvårdsverket.
Jorddjupet påverkar möjligheten till grundvattenuttag Jorddjup Stora områden med litet jorddjup Jordlager har en betydande inverkan på magasineringsförmågan i ett område, där det främst utgör ett utjämnande magasin Med små jorddjup minskar möjligheten till magasinering, både i berg och i jord
Grundvattnets variation över året Regimer visar grundvattnets variation över året och hur dessa varierar i landet Grundvattenbildningen sker främst vid: Norra Sverige Snösmältning Mellersta Sverige Snösmältning och höstregn Södra Sverige - Nederbörd under vinter För Gotlands del har vi de högsta i slutet av vintern/våren för att sedan sjunka till hösten 1994 års regimer. Sunden m.fl. 2010
Klimatförändringar och grundvatten Vad säger modellerna om framtiden Vad kan vi se redan i dag Resultat kommer i en rapport under 2015
Tidigare arbeten SGU-rapporter från 2010 och 2012. Grundvattennivåer (2010:12) Kemiska ämnen (2012:27)
Vad säger modellerna Grundvattennivåerna under sommar och tidig höst kan bli lägre. Högre grundvattennivåer under början på året eftersom nederbörd faller som regn istället för som snö. Ökad nederbörd ger ökad grundvattenbildning i större delen av landet. Under årets sista månader bedöms nivåerna vara oförändrade i framtiden, trots att nivåerna tidigare under hösten ligger under dagens nivåer. Den nederbörd som idag kommer i form av tidig snö kommer istället i form av regn och kan därför bidra till att grundvattennivåerna stiger.
Vad säger modellerna om framtiden? SGU-rapport 2010:12, ingen station från Gotland Böda - Öland Visar på förhöjda nivåer i framtiden men en viss övervikt av scenarierna visar dock sänkta nivåer. De högsta nivåerna kan förväntas komma tidigare på våren i framtiden jämfört med dagens situation.
Grundvattennätet Grundvattennätet Observationer av grundvattennivåer och kemi sedan slutet av 60-talet Ca 70 stationer och ca 300 grundvattenrör som mäts 2 gånger/månad Representerar olika geologiska miljöer och opåverkade förhållanden Långa mätserier ger möjligheten att se långtidsvariationer Används vid framtagande av månadskartan och fyllnadsgradskartan
Förändringar redan i dag Genom SGUs grundvattennät kan vi se att regimerna har ändrats Kartan visar 1977 och 2012 års gränser Från 1977 fram till idag har det skett förändringar i grundvattenregimerna genom förskjutning av gränserna Grundvattenregimer 2012
Grundvattennivåernas förändring senaste 40 åren Generellt ökande nivåer i hela landet (ett par cm till decimeter), speciellt påtagligt senaste 10-20 åren i södra Sverige. Lägstanivåerna har framförallt blivit högre vilket har jämnat ut nivåerna mer.
Vad kan vi se redan idag? Mindre markerad snösmältningstopp i södra Sverige pga. regn istället för snölagring. Ökande nivåer framförallt under sommaren och början på året (upp mot 30 cm i södra kustområdena). Ca två veckor längre avsänkningsperiod de senaste 20 åren. 2 1 Trenderna är i stort sätt i linje med framtida förväntade nivåer, dock kan nivåerna bli lägre under sommaren fram till nästa sekel i södra Sverige. 3 4
Vad kan vi se redan idag? De senaste 10 åren har grundvattennivåerna i sydöstra Sverige ökat rejält under alla månader på året. De senaste 20 åren visar dock en tydligare effekt av varmare somrar där avsänkningen fortsätter längre in på sommaren som gör att lägstanivåerna generellt uppmätts en halv månad senare än tidigare.
Klimatförändringar effekter på vattenförsörjningen Längre perioder med sjunkande grundvattennivåer under sommaren Risk för vattenbrist under sommarmånaderna även vid normalår Risk för salt vid överuttag vid längre perioder utan grundvattenbildning Ökade tillfällen med skyfall kan leda till Ökad risk för kvalitetsförsämringar Minskad grundvattenbildning tillföljd av ökad ytavrinning
Klimatförändringar effekter på vattenförsörjningen Vad kan man göra? Planera för en minskad tillgång, se till att ha marginal Säkra vattentäkterna från ytvattenpåverkan Övervaka eventuella förändringarna i grundvattnet
Viktigt att tänka framåt Hur ser behoven ut och vilka resurser har vi, nu och i framtiden? Hur kommer resurserna att påverkas? Behövs det ytterligare resurser för att täcka behovet? Säkra upp potentiella resurser för framtida bruk!
Kommande arbete på SGU Kartläggning av grundvattenresurser på Gotland Genomfört TEM-mätningar och borrningar Rapport under nästa år, 2015 Nya beräkningar utifrån de nya klimatscenarierna från SMHI Morän och isälvsmaterial för de delavrinningsområden med grundvattenrör i SGU grundvattennät Uppdaterade beräkningar
Tack för uppmärksamheten!