Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique Grönsaksodling på gården ger människor en ny inkomstkälla. I sin trädgård odlar Maria Rafael grönsaker och fruktträd. Tillräckligt med mat trots översvämningar och torka Maria Rafaels gård är snygg. Redan på avstånd kan man se att stället är väl omskött. Vid husknuten växer fruktträdsplantor och de små gröna skotten i grönsakslandet har skyddats mot både sol och de ankor som vaggar omkring på gårdsplanen. Rafael är en av de 33 invånarna i Mopeia som har fått stöd av Röda Korset för att börja odla mat i sin trädgård. Gårdsträdgårdar är något nytt för folk här, de är inte vana med sådant här. Trädgårdarna har varit en stor succé. Vi ville få igång fem pilotträdgårdar, men antalet blev betydligt större än så, berättar Ivete Dengo, som arbetar som koordi- Frivilliga tar hand om modellträdgården. De har fått utbildning så de kan lära andra hur man odlar grönsaker.
Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique Allt mer översvämningar och torka i Moçambique Moçambikiska Röda Korsets koordinator för socialt stöd och livsmedelstrygghet Ivete Dengo undrar hur Maria har det. nator för socialt stöd och livsmedelstrygghet på Moçambiques Röda Kors. Nu odlar invånarna i Mopeia bland annat tomat, morot och lök på sina gårdar. Grönsaksodling på gården ger människorna här en inkomstkälla. En del har själva producerat sitt utsäde och det som nu växer är resultatet av frön från förra årets skörd, berättar Dengo. De mest sårbara får hjälp Maria Rafael har tre barn, två söner som går i skola och en liten dotter. Marias man har dött, så hon tar ensam hand om barnen. Röda Korset har stött Rafael genom att ge henne utsäde, ankor och fruktträdsplantor. Hjälpen inom livsmedelstrygghetsprogrammet är riktad till de personer som är allra svagast i samhället. Bland dem som får hjälp finns ensamförsörjande mammor, föräldralösa, åldringar, hiv/aidssjuka och invånare som bara har en liten jordlott att bruka. I Moçambique hör 40 45 procent av befolkningen till den här gruppen, och i Mopeia-området är siffran uppe i cirka 80 procent, berättar Micael Negusse, livsmedelsbiståndsexpert på Röda Korset. Genom livsmedelstrygghetsprogrammet har Maria Rafael kunnat förbättra sin utkomst och Moçambique är ett av de länder i Afrika som drabbas värst av naturkatastrofer. Enligt en rapport som det nationella katastrofberedskapsinstitutet i Moçambique, INGC, publicerade år 2009 förvärras extrema naturfenomen av klimatförändringen. De dystraste prognoserna ger vid handen att medeltemperaturen i Moçambique kan öka med 2 2,5 grader fram till år 2050. Det innebär i så fall att regnvariationen ökar, risken för översvämningar blir större och att landets mellersta delar drabbas av allt värre orkaner och torka. Klimatförändringen utgör ett hot mot den mänskliga utvecklingen, för naturkatastrofer förstör de ansträngningar man har gjort för utveckling: odlingsmarker, skolor, kliniker och hus som har byggts samt vägar som har förbättrats. På gården utanför Röda Korsets förstahjälpenstation odlar man fruktträd. Här kan byborna också se hur de ska sköta sina egna träd.
Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique fått ökat självförtroende. Skörden var god år 2009 och Rafael hade pengar till annat än bara det allra nödvändigaste. Jag har kunnat köpa skolmaterial åt barnen och det är jag väldigt glad åt. Mer mångsidigt och hälsosamt Distriktet Mopeia i Moçambique drabbas av både torka och Zambeziflodens översvämningar. Förhållandena gör att skörden ofta slår fel. Ibland lider man av svält. Röda Korset har som mål att finna alternativ till traditionella sätt att producera livsmedel. I Mopeia odlar man av hävd de låglänta områdena längs floden, eftersom jorden är bördig där. Röda Korset strävar efter att stöda odling och boende i mer höglänta områden, dit översvämningarna inte når. På så sätt kan man minska risken för att hela skörden och all egendom går förlorad. Kosten är ensidig, eftersom folk inte gärna äter de grönsaker de producerar man vill sälja sin skörd. Traditionellt består maten av fisk, kyckling, ris och majsgröt, så invånarna i regionen är inte heller vana att äta grönsaker. Röda Korset har som mål att uppmuntra folk att odla mer mångsidiga växter och äta mer frukt och grönsaker. På cykelstyret transporteras dagens mat, fiskar stekta i olja. En viktig del av livsmedelstrygghetsprogrammet är att man lär ut odlingsteknik och sprider information om jordbruk, så att odlingarna ger bättre skörd. Rödakorsfrivilliga har utbildats att ge människor råd i fråga om plantering och växtvård. Till exempel i byn Nhamirere är folk nöjda med Röda Korsets insatser. Skördarna är större än de var förr. Vi fick en god skörd förra året och kunde sälja en stor del av den. Pengarna har vi använt till att bland annat köpa nya kläder, berättar Maria Jorge. Text: Kirsi Koivuporras
Gymnasium> Hållbar utveckling > Moçambique Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt på åkern. Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer På åkern sjunker fötterna djupt ner i den varma leran. Här och där ser man vatten som glimmar i solskenet. Minória Manuel tittar länge på den mjuka jorden. Översvämningen har förstört riset, majsen, bataterna och bönorna som Minória odlade på sin åker. Riset växte bra tills vattnet kom och förstörde allt. Det känns illa nu, säger Minória. Minória bor i byn Nhacatundo i Moçambique. Byn Nhacatundo är belägen i distriktet Mopeia, där man ofta drabbas av naturkatastrofer: översvämningar, orkaner och torka. I Nhacatundo ligger bybornas odlingar intill Zambezifloden, som påverkas av kraftiga och långvariga regn och hårda vindar. Också mänsklig aktivitet påverkar översvämningarna, eftersom det längs Zambezi finns flera dammar som reglerar vattenflödet. Floden flyter genom fyra afrikanska länder. När vatten samlas vid det övre loppet släpps mera vatten vidare via dammarnas utskov. På så sätt försöker man förhindra översvämningar och skydda markerna längs floden. Samtidigt kan man ändå också orsaka översvämningar i flodens nedre lopp, eftersom vattenmängden där plötsligt blir större än vanligt. Zambeziflodens vatten från grannländerna faller ut i dammen Cabora Bassa i Moçambique. När dammen fylls släpper man ut mera vatten och återverkningarna syns i provinsen Zambezia och områden som Morrumbala, Mopeia och Maganja da Costa. Det leder till översvämningar som påverkar områden intill floden samt odlingar, byggnader och människor där. De här människorna måste sedan evakueras från översvämningsområdena till
Gymnasium> Hållbar utveckling > Moçambique tryggare trakter, förklarar Simone Bonate, Röda Korsets distriktssekreterare i Zambezia. Först torka och sedan översvämning Intill floden är jorden bördig. Ris, majs och bönor växer bra. Därför vill man ha sina åkrar på låglandet intill floden i stället för på höglandet dit översvämningarna inte når. Det är svårt att lämna odlingar, djur och annan egendom när vattennivån i floden stiger. Ibland isoleras människor på grund av översvämningar och de måste räddas med hjälp av båtar och helikoptrar. År 2001 omkom över 700 människor på grund av översvämningar i Moçambique. Under hösten 2009 och våren 2010 har invånarna i distriktet Mopeia redan drabbats av två naturkatastrofer. Först verkade det som om regnen skulle utebli. Torkan förstörde den första sådden. Ända till september odlade vi åkrarna på höglandet, men eftersom vi trodde att regnen skulle utebli började vi sedan odla åkrarna intill floden. Nu är vi ledsna eftersom skörden gått förlorad två gånger i rad, säger Maria Jorge i byn Nhamirere. De sena regnen kom i form av kraftiga skyfall och Zambezifloden svämmade över. Nu får vi hoppas på nästa skördeperiod. Om vi bara fick utsäde kunde vi ännu odla både bönor, majs och grönsaker, hoppas Jorge. Måste börja om från början I byn Nhacatundo är stämningen i stort sett densamma. Man blir mer eller mindre tvungen att... Fakta Internationellt avtal om användning av dammar Efter översvämningarna år 2001 slöt Moçambique och dess grannländer ett avtal som slår fast att myndigheterna är skyldiga att informera om den mängd vatten som släpps ut genom dammarna. Det här har förbättrat katastrofberedskapen i Moçambique, eftersom man har bättre koll på hur mycket vatten som är att vänta vid floden Zambezis nedre lopp.... börja om från början, men utsädet räcker inte till. Minória Manuel har tre barnbarn. Barnbarnen, som går i lågstadiet, bor hos sin mormor. Jag tycker om att ha barnen här, säger hon och ler. Barnens föräldrar Minórias vuxna barn bor i samma by. Också deras odlingar har blivit förstörda av översvämningen. Om vattnet sjunker undan börjar vi om från början. Då planterar vi batater, alltså sötpotatis, på nytt. Men utsädet vill inte räcka till, det gör framtiden osäker, suckar hon. Livet måste gå vidare. Minória Manuel är inte uppgiven, utan ser framåt och tar en dag i sänder. Text: Kirsi Koivuporras När klimatet förändras ökar risken för översvämmningar och torka i Moçambique Idag är Moçambique ett av de länder i Afrika som har drabbats värst av naturkatastrofer. Enligt en rapport som INGC det nationella institutet för katastrofhantering i Moçambique publicerade år 2009 innebär klimatförändringen att risken för extrema väderleksförhållanden höjs ytterligare. Enligt de värsta prognoserna kan medeltemperaturen i Moçambique öka med 2 2,5 grader fram till år 2050. Det skulle betyda att variationerna i regnmängd tilltar, att risken för översvämningar ökar och att man i landets mellersta delar eventuellt drabbas av svår torka och allt kraftigare orkaner. Klimatförändringen är ett hot mot utvecklingen eftersom naturkatastrofer förstör utvecklingsansträgningar: odlade åkrar, förbättrade vägnätverk och byggen som skolor, kliniker och bostäder.
Gymnasium> Hållbar utveckling > Moçambique De frivilliga i kommittéerna utbildas och de har i uppgift att ge råd och sprida information till grannar och andra samt delta i räddningsarbetet när en katastrof inträffar. Röda Korset varnar för naturkatastrofer och hjälper med räddningsinsatser Röda Korset har grundat speciella katastrofberedskapskommittéer som har i uppgift att varna folk om översvämningar och orkaner, sprida information och hjälpa människor när något händer. Medlemmarna i kommittén är frivilliga som arbetar utan ersättning. Röda Korset utbildar samtliga frivilliga i kommittéerna, tio frivilliga per kommitté. Var och en av dem har bland annat fått lära sig första hjälpen. De frivilliga i en kommitté är vanliga bybor som är verksamma där de bor. De har alla sina egna uppgifter, som ansvar för att varna människor om en förestående katastrof eller ansvar för transporter. De frivilliga har en förpackning med sådant som kan behövs i en nödsituation. I paketet finns bland annat en radio så att man kan lyssna på nyheter och väderleksprognoser och ett rep som man kan använda till att rädda folk ur vatten. I förpackningen finns också en räddningsväst och en lykta. Dessutom finns det flaggor i olika färger som används till att varna för en annalkande orkan. Färgen på flaggan signalerar hur länge det är tills orkanens beräknade ankomst. När en röd flagga hissas är det bara nio timmar kvar. Medlemmarna i kommittén besöker närbelägna byar och berättar om hur man varnar om översvämningar och orkaner och vad folk borde göra när en varning ges. För översvämningar har man till exempel planerat färdiga rutter så att man kan sätta sig i trygghet. Under översvämningar och orkaner hjälper Röda Korset myndigheterna att rädda människor. Människor som tvingas lämna sina hem dirigeras till en trygg plats där man ställer upp tält. Människorna förses också med förnödenheter, som kärl att hämta rent vatten i. Kommittéernas insatser har räddat människoliv. Idag vet invånarna mer om översvämningar och kan förbereda sig på dem. Text: Kirsi Koivuporras
Gymnasium > Hållbar utveckling > Kambodja Minttu-Maaria Partanen Kambodjanska Thor Soknan, här tillsammans med sin yngsta dotter, har fött alla sina fem barn hemma i ett trähus med ett rum som har byggts på pålar. Till hjälp hade hon en traditionell hjälpföderska och några gamla granngummor. Thor hoppas att det barn hon väntar nu är en pojke. Kambodja har byggts på översvämningspålar Det finns två årstider i Kambodja. Från maj till oktober regnar det ofta från morgon till kväll, medan man under resten av året plågas av torka och olidlig hetta. I viss mån är folk vana vid översvämningar. Varje år orsakar de ändå stora problem för många familjer. Det behövs bara en lite svårare översvämningsperiod och det blir svårigheter, förklarar Bou Seng Long. Han jobbar som Kambodjanska Röda Korsets katastrofberedskapskoordinator i Kratie-området. Översvämningar gör det svårt att få tag på rent vatten, stänger skolor, hotar skörden och kan döda boskap och husdjur. Vägarna till många byar blir översvämmade. Kratie i mellersta Kambodja ligger mellan Risodlaren Cheat Lorn har förberett sig på översvämningar genom att höja marken under huset och bygga familjens dass på en upphöjning. Under huset hänger en båt som man använder när det är översvämning. två översvämningsområden. På ena sidan stiger vattnet i floden Mekong och på andra sidan reser Minttu-Maaria Partanen
Gymnasium > Hållbar utveckling > Kambodja sig bergen och regnvatten därifrån strömmar till Kratie. I normala fall sker de två översvämningarna vid olika tider. År 2009 kom det vatten samtidigt från båda hållen. Vattenmassorna omringade människor i deras hem och förstörde översvämningsvallar. Förra årets risskörd blev förstörd, konstaterar 59-årige risodlaren Cheat Lorn. Han sitter under sitt hus som är byggt på pålar. Han är orolig. För hans familj ser det här året lika dystert ut som året innan. Cheat vet inte var hans familj ska få tillräckligt med ris. Ris är den viktigaste delen i den kambodjanska kosten. Utan ris finns det inte mat. Vi har inget utsäde för i år. Nästa skörd slår också fel, säger Cheat, som har fem barn att försörja. För att familjen ska ha mat i år kan Cheat vara tvungen att sälja en av sina vattenbufflar. Det i sin tur gör det svårare vid nästa risskörd, eftersom vattenbufflarna används som dragdjur på åkern. Om Cheat tvingas sälja mycket av sin egendom för att få mat åt familjen kan det leda till en ond cirkel av fattigdom. Risodling bygger på översvämningar Livsmedelsproduktionen i Kambodja är beroende av Mekongflodens årliga översvämningar som sprider vatten och gödsel på åkrarna. Vattnet borde ändå bara ligga kvar på åkrarna några få dagar. Om översvämningarna pågår flera månader, som det gick förra året, förstörs både risoch grönsaksskörden. Kraftiga översvämningar förstör också fördämningar och jordvallar som ska förhindra att allt vattnet rinner bort. När bevattningssystemet inte fungerar förstörs skörden av torka. Mina odlingar bygger på himlen, förklarar Cheat Lorn. Om det inte kommer regn finns det inte vatten. Cheat skulle kunna rädda en del av sin skörd om han hade tillgång till en vattenpump. Men det bränsle som driver en pump är för dyrt, så det har han inte råd med. Byborna har vänt sig till Röda Korset i Kambodja för att få en vattenpump. Lokalavdelningen i Kratie har också gett möjlighet att få bidrag för att köpa bensin i torra områden, men det finns inte vatten eller pumpar för alla jordbrukare. Vattenbufflar hör till en familjs viktigaste egendom. I Kambodja är det främst bufflar som arbetar på risåkrarna. Klimatförändringen orsakar fler naturkatastrofer i Kambodja Följderna av klimatförändringen kommer att synas dramatiskt i Kambodja. Enligt en bedömning av Sydostasiens ekonomi- och miljöprogram EEPSEA kommer Kambodja i framtiden att vara det land i regionen som drabbas värst av de miljökatastrofer som klimatförändringen orsakar. När regnen blir häftigare och torrperioderna värre är det väldigt lite människorna kan göra som svar på de extrema väderförhållanden som klimatförändringen för med sig. De som lever i extrem fattigdom har inga reserver av livsmedel att ta till eller möjlighet att göra sina hus mer stormtåliga. Kambodjanska Röda Korsets betydelse när det gäller att förbättra katastrofberedskapen bland byborna ökar ytterligare. På grund av klimatförändringen har det redan nu blivit svårare att förutspå översvämningar. Risodlingen i Kambodja baserar sig på regelbundna översvämningar. Jordbrukarna får stora problem om översvämningar och regn blir oregelbundna, suckar katastrofberedskapskoordinator Bou Seng Long. text: Minttu-Maaria Partanen Minttu-Maaria Partanen
Gymnasium > Hållbar utveckling > Kambodja Under regnperioden samlar Cheat Lorns familj vatten i stora behållare av lera. Under torrperioden tar man hushållsvattnet ur behållarna eller bär vatten från närmaste brunn. Till bevattning räcker det uppsamlade vattnet inte. Minttu-Maaria Partanen Upphöjda hus och båtar En av Kambodjanska Röda Korsets huvuduppgifter är att hjälpa byborna i landet att förbereda sig på perioder av översvämningar och torka. Varje distrikt har små livsmedels- och förnödenhetslager för översvämningar. Arbetet pågår året om. Med hjälp av frivilliga klarlägger byborna var människor och djur kan söka skydd undan vattenmassorna. Vi erbjuder information och byggmaterial för att förstärka hus och båtar. Dessutom ger vi frivilliga och bybor råd om hur de kan få information om annalkande översvämningar och hur de i sin tur ska föra vidare information om skador, berättar koordinatorn Bou Seng Long. Under en översvämning blir hälsofrågor speciellt viktiga. Få har möjlighet att använda dass och det är svårt att hitta rent dricksvatten. Därför måste byn ha en plan för hur man kan organisera vattentillgången när det är svårt att göra eld och koka vatten. Resultatet av Röda Korsets arbete kan man se i Cheat Lorns hus. Han höjde marken under sitt hus, så att översvämningsvattnet inte blir så högt. Tack vare höjningen når vattnet i allmänhet bara till knäna och det gör det möjligt att röra sig under huset. Dasset är också byggt på en upphöjning. Under Cheat Lorns hus hänger en smal båt i trä. I början av året finns det inget vatten någonstans, men under översvämningssäsongen i juli augusti kan man bara röra sig med båt. Cheat vet också vart han ska föra sina två kor och tre vattenbufflar så de är i säkerhet. Text: Minttu-Maaria Partanen
Gymnasium > Hållbar utveckling > Uppgifter Uppgifter: Skriv upp faktorer som har att göra med förhållandet mellan natur och människa: hur påverkar naturkatastrofer människors liv i Moçambique och Kambodja? Vilka möjligheter har människor att balansera sitt liv med naturkrafterna och förbereda sig på naturkatastrofer? Gör en lista över faktorer som du tycker att människor i Moçambique och Kambodja behöver nå för att få en tillräcklig utkomst och kunna leva ett gott liv. Fundera över vilka konflikter det finns mellan strävan efter ett gott liv, utveckling och vad jorden klarar av. Hur tycker du att man kunde avlägsna fattigdom på ett hållbart sätt?