Angående ansökan om principbeslut till statsrådet En allmänt hållen utredning om en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle för kärnkraftverksanläggningen Olkiluoto 4
Innehåll Innehåll... 3 Förord.................................................. 4 Arbets- och näringsministeriets utlåtande..................... 5 Projektets bakgrund och beslut som har fattats... 6 Tillståndsförfarandets olika faser.... 8 Hur förverkligas slutförvaringen?............................ 9 Hur framskrider man i slutförvaringsprojektet?... 12 Hur påverkas slutförvaringsprojektet av utbyggnaden?... 14 Finansiering av slutförvaringen...15 Projektets miljökonsekvenser.............................. 16 Slutförvaringens säkerhet................................. 19 Sammandrag........................................... 21 Mer information om ansökan och framförande av åsikter... 23
Förord I april 2008 har Posiva till statsrådet inlämnat en ansökan om principbeslut för en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen. Ansökan omfattar slutförvaringen av det använda kärnbränsle som uppstår på enheten Olkiluoto 4, som planeras av Teollisuuden Voima Oyj i Olkiluoto. Ett principbeslut söks om huruvida en utbyggnad av slutförvaringsutrymmet är förenligt med samhällets helhetsintresse. Enligt de principbeslut om slutförvaringen av använt kärnbränsle som fattades av statsrådet år 2000 och 2002, kan det använda kärnbränsle, totalt cirka 6 500 ton uran (6 500 tu), som uppstår vid de nuvarande kärnkraftverksenheterna och vid Olkiluoto 3 slutförvaras i Euraåminne i Olkiluoto. Den utbyggnad som framläggs i Posivas ansökan om principbeslut innebär att slutförvaringsanläggningens kapacitet utökas med högst 2 500 tu använt kärnbränsle. Således skulle den bränslemängd som skall slutförvaras öka till högst 9 000 tu i och med utbyggnaden. Posivas ansökan om en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen riktas till statsrådet. Arbets- och näringsministeriet (ANM) begär de utlåtanden som krävs enligt kärnenergilagen. Förutsättningen för ett positivt principbeslut är att Strålsäkerhetscentralen och placeringsorten för projektet godkänner utbyggnaden i sina utlåtanden. Dessutom begär ANM utlåtanden om ansökan om principbeslut av Euraåminnes grannkommuner, miljöministeriet, vissa centrala ämbetsverk och forskningsinstitut och regionala myndigheter. ANM bereder tillfälle för medborgarna och samfunden att skriftligen framföra sina åsikter om projektet direkt till ministeriet och arrangerar, vid en tidpunkt som meddelas separat, ett samråd där åsikter om projektet kan framföras muntligen och skriftligen i Euraåminne. För samrådet skall sökanden av principbeslutet, dvs. Posiva, publicera en allmän utredning om projektet på det sätt som förutsätts i kärnenergilagen. Utredningen skall vara allmänt tillgänglig minst en månad före det offentliga samrådet. Vid ANM utarbetas för statsrådets räkning en sammanfattning av de åsikter som har framförts och som skall beaktas i övervägandet av principbeslutet. I denna publikation redogörs för hur utbyggnaden inverkar på genomförandet av slutförvaringsprojektet, dess miljökonsekvenser och säkerhet, i enlighet med det som Posiva framlagt i sin ansökan om principbeslut. Publikationen har gjorts enligt ANM:s anvisningar, och den har kontrollerats av ministeriet. Denna allmänt hållna utredning har distribuerats till samtliga hushåll i Raumo stad samt i Eura, Euraåminne, Kiukais, Lappi, Luvia och Nakkila kommuner. Den allmänt hållna utredningen kan beställas på adressen: Posiva Oy Kommunikation Olkiluoto 27160 EURAÅMINNE Tfn 02-8372 3712 E-post: palaute@posiva.fi Den allmänt hållna utredningen och övriga dokument, som hänför sig till behandlingen av ansökan om principbeslut, finns framlagda på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen http://www.tem.fi. Olkiluoto, augusti 2008 Posiva Oy 4
UTLÅTANDE Arbets- och näringsministeriets utlåtande Posiva Oy Olkiluoto 2.9.2008 1385/815/2008 27160 EURAÅMINNE Hänvisning: Posiva Oy:s ansökan om principbeslut 25.4.2008 samt brev 17.7.2008 och 27.8.2008 EN ALLMÄNT HÅLLEN UTREDNING OM EN UTBYGGNAD AV SLUTFÖRVARINGSANLÄGGNINGEN FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE FÖR KÄRNKRAFTSANLÄGGNINGEN OLKILUOTO 4 Posiva Oy har 17.7.2008 till arbets- och näringsministeriet inlämnat för granskning en enligt 13 i kärnenergilagen (990/1987) avsedd allmän utredning om en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle för kärnkraftsenheten Olkiluoto 4. I utredningen har utifrån ministeriets anmärkningar gjorts en del ändringar och utredningen i preciserad form har inlämnats till ministeriet 29.8.2008. Arbets- och näringsministeriet har granskat den allmänna utredningen. Ministeriet konstaterar, att man vid utarbetandet av utredningen med tillräckligt stor noggrannhet har beaktat de anvisningar för utarbetande som givits av ministeriet och att utredningen motsvarar ansökningen samt till sitt innehåll är ändamålsenlig. Arbets- och näringsministeriet ser inget hinder för publicering av den allmänna utredningen i föreslagen form. Ministeriet anser att den plan som bolaget har presenterat för utdelning och framläggande till allmänt påseende är enligt 28 i kärnenergiförordningen (161/1988). Arbets- och näringsministeriet konstaterar även att Teollisuuden Voima Oyj har anhängiggjort en ansökan om ett principbeslut som gäller uppförande av kärnkraftsenheten Olkiluoto 4. Dessutom har Posiva inlett en miljökonsekvensbedömning om en utbyggnad av kapaciteten i slutförvaringsanläggningen. Näringsminister Mauri Pekkarinen Överinspektör Jaana Avolahti 5
Projektets bakgrund och beslut. som har fattats Kärnkraftsbolagen ansvarar för kärnavfallet Enligt kärnenergilagen anses använt kärnbränsle som kärnavfall. Enligt kärnenergilagen skall det kärnavfall som uppkommit i Finland hanteras, lagras och slutförvaras på ett sätt som är avsett att bli bestående i Finland. Den slutförvaring som sker i berggrunden och de mål i helhetsprogrammet som fokuserar på valet av läget för denna, har ursprungligen fastställts i det principbeslut om målen för forsknings-, utrednings- och planeringsarbetena inom kärnavfallshanteringen som fattades av statsrådet år 1983. Projektet med slutförvaringen av använt kärnbränsle har framskridit i enlighet med detta program, och man siktar på att inleda slutförvaringen år 2020. Ansvaret för kärnavfallshanteringen ankommer på kärnkraftsbolagen, som skall se till att nödvändiga åtgärder vidtas i hanteringen av det kärnavfall de producerar, och stå för åtgärdskostnaderna. I Finland har de avfallshanteringsskyldiga kraftbolagen, Teollisuuden Voima Oyj (TVO) och Fortum Power and Heat Oy (Fortum), anvisat de uppgifter som hänför sig till slutförvaringen av använt kärnbränsle till Posiva Oy (Posiva), som ägs av dessa bolag. LUVAT LUVAT Valtioneuvosto TILLSTÅND Työ- Työ- ja elinkeinoministeriö ja Statsrådet Arbets- och näringsministeriet ÖVERVAKNING Säteilyturvakeskus (STUK) (STUK) Strålsäkerhetscentralen (STUK) Kärnkraftsbolagens ansvar sträcker sig fram till det skede då kärnavfallet i enlighet med lagen kan anses slutdeponerat på ett sätt som är bestående. Arbets- och näringsministeriet (ANM) beslutar om principerna för hur denna ombesörjandeplikt skall uppfyllas samt övervakar att åtgärderna gällande kärnavfallshanteringen är i enlighet med lagen. Strålsäkerhetscentralen (STUK) övervakar säkerheten i hanteringen, lagringen och slutförvaringen av kärnavfallet. För att kunna säkerställa en ändamålsenlig planering av slutförvaringen av använt kärnbränsle har myndigheterna ålagt producenterna av kärnavfall rapporteringsskyldigheter. STUK kontrollerar de undersökningar och de tekniska planer som fokuserar på en säker slutförvaring av avfallet samt ger feedback till projektgenomföraren, dvs. Posiva. Mer än 20 år av forskning Ydinjätehuolto Suomessa 11 VALVONTA Sedan början av 1980-talet har egenskaperna i den finländska berggrunden undersökts på en allmän nivå med tanke på slutförvaringen. Då startades också forsknings och utvecklingsarbetet inom slutförvaringstekniken, speciellt angående tillverkning och TEOLLISUUDEN VOIMA VOIMA OYJ OYJ FORTUM POWER POWER & HEAT & HEAT TEOLLISUUDEN VOIMA OYJ FORTUM POWER & HEAT OY FINANSIERING AV. KÄRNAVFALLSHANTERING YDINJÄTEHUOLLON Finlands kärnavfallshanteringsfond RAHOITUS Arbets- och näringsministeriet Valtion Valtion ydinjätehuoltorahasto Organisering Työ- Työ- ja elinkeinoministeriö ja av kärnavfallshantering i Finland. POSIVA OY POSIVA OY OY Konsulter, forskningsanstalter, entreprenörer, universitet konsultit, konsultit, tutkimuslaitokset, urakoitsijat, yliopistot yliopistot 6
förslutning av slutförvaringskapseln och forskningen anknuten till långtidssäkerheten. Till att börja med har undersökningarna sedan år 1986 fokuserat på utredning av egenskaperna i sådan berggrund som lämpar sig för slutförvaringen på fem forskningsplatser och sedan början av 1990-talet på fyra målområden, inklusive Olkiluoto i Euraåminne. I den ansökan om principbeslut som Posiva inlämnade till statsrådet år 1999, föreslogs Olkiluoto i Euraåminne som slutförvaringsplats för använt kärnbränsle. Principbeslut som har fattats Principbesluten om den slutförvaringsanläggning som skall byggas i Olkiluoto i Euraåminne fattades av statsrådet den 21 december 2000 och den 17 januari 2002. Det principbeslut som fattades år 2000 gäller det använda kärnbränsle som uppkommer vid driften av de fyra verksamma kärnkraftverksenheterna i Finland (Fortums Lovisa 1 och 2 samt TVO:s Olkiluoto 1 och 2) och vars uranmängd uppgår till högst cirka 4 000 ton. Det principbeslut som fattades år 2002 omfattar i sin tur slutförvaringen av det använda kärnbränsle (2 500 tu) som uppkommer vid TVO:s enhet Olkiluoto 3. Således är det enligt de giltiga principbesluten möjligt att slutförvara högst 6 500 tu använt kärnbränsle i Olkiluoto. Avvikande från de ovan nämnda principbesluten var slutförvaringen av använt kärnbränsle från totalt sex kärnkraftverksenheter föremål för granskning i det förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarande) som genomfördes av Posiva under åren 1998 1999. MKB-förfarandet gällde alltså 9 000 tu, vilket omfattar det använda kärnbräns- let från de befintliga kraftverksenheterna samt den enhet som är under byggnad i Olkiluoto (OL3) och en eventuell ny enhet. Ny ansökan om principbeslut Det använda kärnbränsle som uppkommer vid en sjätte anläggningsenhet, och som bedömdes i Posivas tidigare MKB-förfarande, ingår inte i de nuvarande principbesluten, utan ett separat principbeslut om slutförvaringen av detta måste fattas i enlighet med kärnenergilagen (990/1987). Eftersom TVO inlämnat en ansökan om principbeslut för en sjätte kärnkraftverksenhet i Finland (Olkiluoto 4) till arbets- och näringsministeriet (ANM), har också Posiva inlämnat en egen ansökan om slutförvaringen av det använda kärnbränslet från enheten Olkiluoto 4. Den utbyggnad av slutförvaringsanläggningen som nu framläggs för det använda kärnbränsle som produceras vid enheten Olkiluoto 4 (OL4-enheten) innebär att slutförvaringsanläggningens kapacitet ökar med högst cirka 2 500 tu. Således skulle en utbyggd slutförvaringsanläggning möjliggöra en slutförvaring av högst 9 000 tu. I tillägg till den ovan framlagda bränslemängden och den bränslemängd som behandlas i denna utredning, har Posiva under år 2008 arbetat med ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning för en utbyggnad av slutförvaringsanläggningens kapacitet för ytterligare 3 000 tu använt kärnbränsle, vilket innebär att anläggningen skulle ha en kapacitet på totalt 12 000 tu. Utbyggnaden skulle omfatta det använda kärnbränslet från kärnkraftverksenheten Lovisa 3 (LO3-enheten), som planeras av Fortum. Mängden använt. kärnbränsle Kärnkraftverksenheter Principbeslut år 2001 4 000 tu OL1, OL2, LO1, LO2 Principbeslut år 2002 2 500 tu OL3 Principbeslutansökan år 2008 2 500 tu OL4 Principbeslut angående slutförvaringen av använt kärnbränsle, nyprincipbeslutansökan samt bränslemängder och kraftverksenheter i anslutning till dessa. 7
Tillståndsförfarandets olika faser Ansökan Den ansökan om principbeslut som Posiva inlämnade till statsrådet i april 2008, gäller slutförvaringen av det använda kärnbränsle som uppkommer vid enheten Olkiluoto 4. I ansökan om principbeslut söks ett ställningstagande om huruvida en utbyggnad av slutförvaringsutrymmet är i enlighet med samhällets helhetsintresse. Utlåtanden I enlighet med kärnenergilagen begär arbets- och näringsministeriet utlåtanden om ansökan från Strålsäkerhetscentralen, miljöministeriet och Eura åminne kommun samt dess grannkommuner. Utlåtanden kommer även att begäras från andra instanser. Ett positivt utlåtande från Euraåminne kommun är en förutsättning för ett principbeslut om utbyggnaden av slutförvaringsanläggningen. Offentligt samråd I samband med behandlingen av ansökan om principbeslut skall medborgare och samfund höras. Arbets- och näringsministeriet ordnar ett offentligt samråd i Euraåminne. Mer information om detta finns på sidan 23 i denna utredning. Vid detta tillfälle kan man framföra både muntliga och skriftliga åsikter i ärendet. Åsikter kan också framföras skriftligen direkt till ministeriet på adressen: Arbets- och näringsministeriet PB 32, 00023 STATSRÅDET E-post: kuuleminen@tem.fi Var vänlig och hänvisa till ärendets diarienummer 1385/815/2008 i de åsikter och utlåtanden som framförs. Statsrådets principbeslut Arbets- och näringsministeriet bringar åsikterna till statsrådets kännedom. Innan statsrådet fattar sitt principbeslut skall det fastställa att Euraåminne kommun har bifallit utbyggnaden av slutförvaringsanläggningen. Ett positivt beslut från statsrådet förutsätter dessutom bland annat att det inte har kommit fram något som visar att utbyggnaden av slutförvaringsanläggningen inte skulle vara säker. Granskning i riksdagen Om statsrådet fattar ett positivt principbeslut föreläggs beslutet ännu riksdagen för granskning. Riksdagen kan med enkel majoritet antingen besluta att statsrådets positiva beslut skall förbli i kraft eller upphäva beslutet. Byggnads- och driftstillstånd för slutförvaringsanläggningen Ett positivt principbeslut är en förutsättning för ansökan om byggnadstillstånd för en slutförvaringsanläggning för 9 000 tu använt kärnbränsle. Med stöd av de nuvarande principbesluten kan ett byggnadstillstånd för högst 6 500 tu sökas. Enligt de aktuella planerna ämnar man lämna in ansökan om byggnadstillstånd för slutförvaringsanläggningen senast vid utgången av år 2012. I tillägg till byggnadstillståndet behövs ett driftstillstånd för slutförvaringsanläggningen. Posiva ämnar ansöka om driftstillstånd för slutförvaringsanläggningen i slutet av 2010-talet, för att slutförvaringen skall kunna inledas enligt planerna år 2020. Statsrådet beviljar både byggnads- och driftstillståndet för slutförvaringsanläggningen. 8
Hur förverkligas slutförvaringen? Slutförvaringsanläggningen Syftet med slutförvaringen av det använda kärnbränslet är att packa (inkapsla) de använda kärnbränsleknippena i den form som krävs för bestående förvaring i berggrunden samt att placera dem i berggrunden på ett sätt som är avsett att vara bestående. Den egentliga slutförvaringsanläggningen består på motsvarande sätt av två delar: en inkapslingsanläggning ovan jord, i vilken det använda kärnbränsle som levereras från kärnkraftverken i Lovisa och Olkiluoto tas emot, torkas och packas i slutförvaringskapslar, och ett slutförvaringsutrymme djupt nere i berget, där de väsentliga delarna utgörs av tunnlar, i vilka det inkapslade använda kärnbränslet placeras på ett sätt som är avsett att vara bestående. 1. Slutförvaringstunnel 2. KOMPRIMERAD BENTONIT 3. SLUTförvaringsKAPSEL 4. TUNNELFYLLNING Principen för det vertikala och horisontala deponeringsalternativet. Slutförvaringens isoleringsprincip (kapsel, bentonit, tunnelfyllning, berggrund). 9
ONKALO-byggplatsen ligger ca två kilometer öster om Olkiluoto kärnkraftverk. Slutförvaringstunnlar Centraltunnel Planerad utvidgning ONKALO Slutförvaringstunnlarnas planerade läge i Olkiluoto. Slutförvaringsanläggningen ovan jord och de underjordiska slutförvaringsutrymmena. 10
Funktioner ovan jord Vid inkapslingsanläggningen tillsluts kapselns lock med elektronstrålsvetsning som garanterar en tät och hållbar fog. Därefter kontrollerar man hur tät svetsfogen är med testmetoder som inte söndrar ämnet, t.ex. med röntgenfotografering och ultraljudsundersökning. De kontrollerade och godkända kapslarna flyttas med hissen eller alternativt genom körtunnlarna till slutförvaringsutrymmet. Ovan jord finns, förutom inkapslingsanläggningen, dessutom utrymmen för stöd- och kringfunktioner. För spräng- och krosstensupplaget samt för nödvändiga arbetsplatsfunktioner reserveras egna områden. Från markytan ner till slutförvaringsutrymmena leder en körtunnel samt fem vertikala schakt: ett person- och ett kapselschakt samt tre ventilationsschakt. Kapselschaktet ansluter till inkapslingsanläggningen ovan jord och personschaktet till driftsbyggnaden. Anläggningsområdets byggnadsareal på markytan, dvs. arean av byggnaderna, vägarna, lagren och fälten, är totalt cirka 20 hektar. Slutförvaringsutrymmena är på 400 700 meters djup. Underjordiskt slutförvaringsutrymme Det underjordiska slutförvaringsutrymmet består av två delar: slutförvaringstunnlarna, i vilka kapslarna med använt kärnbränsle placeras, samt centraltunnlarna som förbinder dessa med schakten. I Posivas grundlösning placeras kapslarna i slutförvaringstunnlarna i 6 8 meter djupa hål som borras i golvet och tätas med förkomprimerad bentonitlera. Alternativt kan kapslarna även placeras i horisontella förvaringstunnlar som är fodrade med en bentonitkonstruktion. Slutförvaringstunnlarna stängs under slutförvaringsverksamheten allt eftersom slutplaceringen av kapslarna framskrider. Efter att kapslarna har placerats, fylls tunnlarna så snabbt som möjligt. Som fyllnadsmaterial används komprimerade lerblock. Bränsleknippet som används i de nuvarande reaktorerna i Olkiluoto. 11
Hur framskrider man i. slutförvaringsprojektet? Säkerställande forskningsfas Den forskningsfas vars huvudsakliga syfte är att påvisa Olkiluotos lämplighet för slutförvaring samt att skaffa information för den ansökan om byggnadstillstånd för slutförvaringsanläggningen som skall inlämnas år 2012, kallas för den säkerställande forskningsfasen. För detta ändamål började man bygga ett underjordiskt forskningsutrymme, ONKALO, år 2004 i Olkiluoto. ONKALO omfattar en spiralformad körtunnel, person- och ventilationsschakt, forsknings-, testnings- och demonstrationsutrymmen samt tekniska utrymmen. ONKALO har planerats och förverkligas så att det senare kan användas som en del av slutförvaringsutrymmet. Man har för avsikt att inleda undersökningarna på slutförvaringsdjupet (cirka -400 m) år 2009 2010. Vid utgången av augusti 2008 var den tunneln som sprängts för ONKALO på cirka 300 meters djup mer än tre kilometer lång. Parallellt med schaktningen görs berggrundsundersökningar i körtunneln. Resultaten utnyttjas bl.a. i schaktningen och byggandet av tunneln. Slutförvaringsanläggningens byggnadsfas Byggandet av slutförvaringsanläggningen infaller under den senare delen av 2010-talet, under förutsättning att myndigheterna har behandlat ansökan om byggnadstillstånd och att den har godkänts av statsrådet. ONKALO har planerats så att det kan fungera som förbindelse till slutförvaringsutrymmena när dessa byggs och används. En del av de byggnadstekniska arbetena i anslutning till slutförvaringsutrymmena utförs redan i ONKALOs byggnadsfas. Slutförvaringsanläggningens driftsfas Slutförvaringen av det använda kärnbränslet är planerad att inledas år 2020. Före det lagras allt använt kärnbränsle i mellanlagren på Fortums kärnkraftverk i Lovisa och TVO:s kärnkraftverk i Olkiluoto under minst 40 år före slutförvaringen. Från mellanlagren transporteras det använda kärnbränslet som specialtransporter till slutförvaringsanläggningen i Olkiluoto. Transporten från Lovisa till Olkiluoto kan ske Körtunnel Frånluftsschakt Personschakt Tilluftsschakt Lägsta nivån. -437 m Layout av ONKALO. 12
Transporttank för använt kärnbränsle. på landsväg, på järnväg eller havsledes. Transport av använt kärnbränsle regleras noggrant i nationella och internationella bestämmelser och avtal. I Finland måste tillstånd för varje transport av använt kärnbränsle sökas hos Strålsäkerhetscentralen (STUK). Byggandet av slutförvaringsutrymmena framskrider steg för steg. Slutförvaringsutrymmena kommer att byggas ut allt eftersom slutförvaringen framskrider. Samtidigt pågår alltså såväl slutförvaring som schaktning, men i olika tunnlar. Slutförvaringsanläggningens stängningsfas Enligt den tidsplan för slutförvaringen som grundar sig på ansamlingen av använt kärnbränsle från de befintliga kärnkraftverken och enheten Olkiluoto 3, som är under byggnad, kunde anläggningen stängas tidigast på 2110-talet. Det använda kärnbränslet från den planerade enheten Olkiluoto 4 skulle uppskjuta slutförvaringsanläggningens stängningsfas till ett något senare skede. Enligt en grov uppskattning skulle slutförvaringsanläggningens livscykel förlängas med en tid som motsvarar den tid som förlöper mellan idrifttagandet av enheterna Olkiluoto 3 och Olkiluoto 4. Slutförvaringstunnlar stängs fortlöpande under slutförvaringsverksamheten allt eftersom kapslarna slutdeponeras. När allt använt kärnbränsle har slut- deponerats, demonteras inkapslingsanläggningen, tunnlarna fylls med ett fyllnadsmaterial och förbindelserna till markytan stängs. När den avfallshanteringsskyldige har stängt slutförvaringsutrymmena på ett godkänt sätt och har erlagt en avgift för framtida kontroll och övervakning av kärnavfallet till staten, övergår äganderätten till och ansvaret för avfallet till staten. Enligt kärnenergilagen skall slutförvaringen i sin helhet genomföras så att någon efterhandsövervakning inte behövs för att garantera säkerheten. Återtagbarhet av det slutförvarade bränslet Det är möjligt att återta det i berget slutförvarade kärnbränslet till markytan, om tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser står till förfogande. Återtagbarheten ger kommande generationer möjlighet att bedöma lösningen i skenet av kunskaperna under sin egen tid. När bränslet återtas, tillämpas samma arbetstekniker och metoder som när slutförvaringsutrymmena borrades och byggdes. Det är möjligt att återta kapslarna från slutförvaringsutrymmena till markytan i projektets alla faser, dvs. innan slutförvaringshålet tillsluts, efter att slutförvaringstunneln har stängts eller efter att alla utrymmen har stängts. 13
Hur påverkas slutförvaringsprojektet av utbyggnaden? Anläggningens drifttid Utbyggnaden påverkar inte principen för det tekniska genomförandet av slutförvaringen. Den planerade hanteringskapaciteten för inkapslingsanläggningen gör det möjligt att inkapsla och slutförvara det använda kärnbränslet från enheten Olkiluoto 4 samtidigt med bränslet från enheten Olkiluoto 3 fr.o.m. 2070-talet. Inverkan av utbyggnaden på slutförvaringsanläggningens drifttid beror främst på när enheten OL4 skulle tas i drift jämfört med när enheten OL3 tas i drift. Enligt en grov uppskattning förlängs slutförvaringsanläggningens livscykel med en tid som motsvarar den tid som förlöper mellan idrifttagandet av de ovan nämnda kärnkraftverksenheterna. Underjordiska utrymmen Utbyggnaden gäller huvudsakligen de underjordiska slutförvaringsutrymmena. Vid planeringen av slutförvaringsutrymmena har man tagit hänsyn till det eventuella behovet av större utrymmen. När den mängd bränsle som skall slutförvaras ökar med 2 500 ton uran, ökar sprängstensmängden med 400 000 450 000 m 3. I och med utbyggnaden omfattar de underjordiska slutförvaringsutrymmena ett område på cirka 190 hektar. Avfall som uppstår vid inkapslingen När inkapslingsanläggningen för kärnbränsle används uppstår små mängder av olika slags låg- och medelaktivt avfall. Avfallsmängderna och -aktiviteten är ändå mycket små jämfört med det använda kärnbränslet. Den föreslagna utbyggnaden innebär att det avfall som uppstår vid inkapslingen ökar en aning i och med att den mängd bränsle som skall inkapslas ökar. KÄRNKRAFTVERKENS DRIFT Lovisa 1 2 Olkiluoto 1 2 Olkiluoto 3 Olkiluoto 4 2000 2020 2040 2060 2080 2100 2120 FÖRBEREDELSE FÖR SLUTDEPONERINGEN Byggandet av ONKALO, kompletterande undersökningar och planering Byggandet och idrifttagandet av slutförvaringsanläggningen Byggnadstillståndsansökan 2012 Driftstilltåndsansökan 2018 SLUTFÖRVARING Lovisa 1 2 Olkiluoto 1 2 Olkiluoto 3 Olkiluoto 4 AVVECKLING OCH STÄNGNING Kärnkraftverkets planerade livslängd och tiden för slutförvaring av kärnbränsle. 14
Finansiering av slutförvaringen De avfallshanteringsskyldiga Enligt kärnenergilagen ansvarar den som producerar kärnavfall för hanteringen av det kärnavfall den producerat och för hanteringskostnaderna. De uppgifter som hänför sig till ombesörjandet av slutförvaringen av använt kärnbränsle, inklusive undersökningarna, byggandet, driften och nedläggningen av slutförvaringsanläggningen, stängningen av slutförvaringsutrymmena samt transporterna av det använda kärnbränslet, ankommer enligt ett avtal mellan TVO och Fortum på Posiva. Enligt avtalet debiterar Posiva sina ägare för de kostnader som utförandet av uppgifterna gett upphov till. Kärnavfallshanteringsfonden De avfallshanteringsskyldiga, TVO och Fortum, har betalat alla de kostnader som kärnavfallshanteringen hittills gett upphov till. Man bereder sig för de framtida kostnaderna för kärnavfallshanteringen genom att medel samlas från TVO och Fortum i statens kärnavfallshanteringsfond. Fonden ser till att medlen i sinom tid står till förfogande för att täcka åtgärdskostnaderna i kärnavfallshanteringen. De för fonden fastställda uppgifterna är att samla in, förvara och investera de medel som i framtiden behövs för ombesörjandet av kärnavfallet. TVO och Fortum erlägger i enlighet med kärnenergilagen kärnavfallsavgifter till fonden som en del av beredskapen och tillställer staten de garantier som krävs enligt lagen. Fondkapitalet uppgick till cirka 1,5 miljarder euro år 2007. Posiva inkluderar det använda kärnbränsle som uppkommer vid anläggningsenheten Olkiluoto 4 i sina genomförandeplaner och i sin kostnadskalkyl efter ett investeringsbeslut om Olkiluoto 4. Den beredskap för kärnavfallshantering som avses i kärnenergilagen blir i fråga om det använda kärnbränslet från Olkiluoto 4 aktuell i anläggningsenhetens driftstillståndsfas. Meur 2000 1 750 1500 1 250 1000 750 500 250 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 0 Utvecklingen av kärnavfallshanteringsfondens kapital. 15
Projektets miljökonsekvenser Uppdaterad miljöutredning De miljökonsekvenser som slutförvaringen av den mängd använt kärnbränsle som motsvarar 9 000 ton uran ger upphov till, har granskats i den miljökonsekvensbeskrivning som avslutades år 1999. År 2008 har uppgifterna uppdaterats och bifogats till ansökan om principbeslut som en separat miljöutredning. De uppgifter som presenteras nedan grundar sig på den aktuella miljöutredningen. I miljökonsekvensbedömningen har man granskat både förväntade och eventuella konsekvenser av miljöolyckor. Effekter på markanvändning, kulturarv, landskap, byggnader och konstruktioner Ovan jord behövs ett markområde på cirka 20 hektar för slutförvaringsanläggningens byggnader, inklusive gårdar. Slutförvaringsanläggningen och utbyggnadsbehoven har beaktats vid utarbetandet av den nya landskapsplanen och delgeneralplanen för Olkiluoto samt vid revideringen av detaljplanen. Inga kulturobjekt eller byggnader blir kvar på området. Slutförvaringsanläggningens landskapsmässiga effekter är små. Effekter av transporter och trafik Den största volymen av den genomsnittliga dygnstrafik som slutförvaringsanläggningen ger upphov till (under driftsfasen) på Olkiluotovägen är cirka 330 fordon per dygn. Trafiken till Posivas slutförvaringsanläggning är liten (cirka 16 % av den totala trafikvolymen i Olkiluoto) och har ingen stor inverkan på trafikvolymerna och de konsekvenser som uppstår. De förväntade hälsoeffekterna av kärnbränsletransporterna är betydelselösa. Transportbehållarna har byggts på ett sådant sätt att inga väsentliga mängder radioaktiva ämnen kan frigöras ens i olyckssituationer. Behållaren typtestas med kollisioner och bränder samt med kombinationer av dessa och med ett undervattenstest. Inte ens i hypotetiska situationer med allvarliga skador på behållaren skulle utsläppet av radioaktiva ämnen ge upphov till omedelbara hälsoeffekter på befolkningen under de mest allmänt förhärskande väderförhållandena. Olyckssituationer till sjöss skulle inte heller medföra fara för befolkningen, eftersom exponeringsavståndet blir stort. Olycksutsläpp i havsvattnet medför mycket låga aktivitetshalter, och därför utsätts varken människor eller organismer för några betydande strålningsmängder till följd av bränsletransporterna. Effekter på jordmån och berggrund samt. grundvatten När den mängd bränsle som skall slutförvaras blir större till följd av enheten Olkiluoto 4, ökar sprängstensmängden med 400 000 450 000 m 3. Om man i slutförvaringen beslutar sig för att tillämpa horisontalförvaringsalternativet, uppstår mindre mängder sprängsten. All sprängsten kommer inte att behövas som fyllnadsmaterial i de underjordiska utrymmena, utan kan användas för andra ändamål. Ett alternativ är att sälja sprängstenen antingen som sådan eller krossad, t.ex. som fyllnads- eller byggnadsmaterial. Grundvatten rinner in i de öppna bergsutrymmena när tunnlarna byggs och används. Detta vatten pumpas upp till markytan. Därigenom sänks grundvattnets tryckhöjd runt bergsutrymmena, och eventuellt även grundvattennivån. Enligt de mätningar som gjorts på ön Olkiluoto har det grundvatten som rinner in i ONKALO tills vidare inte sänkt grundvattennivån i jordskikten. 16
Effekter på luftkvaliteten Jordbyggnadsarbetena, trafiken på byggarbetsplatsen samt de separata verksamheterna (t.ex. stenkrossningen och deponeringen av sprängsten) orsakar lokal dammbildning. Fordonen och arbetsmaskinerna orsakar utsläpp i luften. Dessa utsläppsmängder är små och har ingen inverkan på luftkvaliteten utanför området. Buller- och vibrationseffekter Jordbyggnadsarbetena, sprängningarna, sprängstenshanteringen och -krossningen samt användningen av fordon och arbetsmaskiner orsakar buller och vibrationer. Inom jordbyggnadsarbetena orsakar schaktningen, sprängstenskrossningen och borrningen mest buller. De verksamheter som ger upphov till vibrationer, damm och buller genomförs så att de inte medför konsekvenser för omgivningen. Den trafik som anläggningen ger upphov till vidgar i viss mån vägarnas bullerområde. Effekter på flora, fauna och skyddsobjekt Effekterna av projektet på flora och fauna gäller huvudsakligen de landområden som behövs för byggnaderna och konstruktionerna, och byggarbetena. Under driften och efter stängningen av slutförvaringsutrymmena uppstår inga väsentliga effekter. Det finns inga nationellt eller regionalt betydelsefulla naturobjekt eller Natura 2000-områden inom byggområdet. De lokalt betydelsefulla naturobjekten har identifierats och kommer att beaktas i planeringen. 17
Omkring anläggningsområdet kan utnyttjandet av naturresurser, t.ex. svampplockning, bärplockning, jakt, fiske och skogsvård, fortsätta på samma sätt som idag. Driftsverksamhetens konsekvenser för. människors hälsa De utsläpp av radioaktiva ämnen som sker från slutförvaringsanläggningen vid inkapslingen av det använda kärnbränslet har ingen betydelse. Under normala förhållanden är de radioaktiva ämnena ständigt helt isolerade från naturen och människorna. Sociala och ekonomiska effekter Enligt den invånarenkät som genomfördes i samband med delgeneralplaneringen av Olkiluoto under åren 2006 2007, förhåller sig invånarna i Olkiluoto mer negativt till slutförvaringen av kärnbränsle än de kommuninvånare i Euraåminne som bor längre bort. Mest information önskas om säkerheten och byggnadsproblemen. De som arbetar i Olkiluoto förhåller sig positivt till säkerheten i slutförvaret och den ekonomiska nyttan av detsamma. Projektet har ekonomiska effekter som är till nytta för placeringsortens sysselsättning, kommunekonomi och näringsliv. 18
Slutförvaringens säkerhet Statsrådets säkerhetskrav De säkerhetskrav som gäller slutförvaringen har framlagts i statsrådets beslut om säkerheten i slutförvaringen år 1999. Enligt säkerhetskraven får slutförvaringen inte i något skede ge upphov till olägenheter för människorna och miljön. De säkerhetskrav som uppställts av statsrådet omfattar slutförvaringsanläggningens säkerhet både under driften av denna och efter att slutförvaringsverksamheten upphört. Strålsäkerhetscentralen har i sin preliminära bedömning av slutförvaringens säkerhet år 2000 konstaterat att De undersökningar och det med offentliga medel utförda oberoende forskningsarbete som Posiva Oy låtit genomföra, har stärkt uppfattningen om att de uppställda säkerhetsmålen kan uppnås med klara marginaler. Frigörelsebarriärerna bevarar med stor sannolikhet sin funktionsförmåga så länge som det är nödvändigt för att kunna förhindra en spridning av radioaktiva ämnen. Även om dessa brister till följd av naturkatastrofer, t.ex. bergsrörelser orsakade av en istid, eller av människans verksamhet, skulle det inte leda till allvarliga konsekvenser med tanke på miljön. Det finns inga explosiva ämnen i inkapslingsanläggningen, och man håller en låg brandbelastning. I allvarligare olyckssituationer skulle, förutom ämnen i gasform, även partiklar kunna frigöras. Den uppkomna dosen hos den mest utsatta individen skulle vara mindre än 0,8 msv per 50 år, vilket motsvarar tre lungröntgenbilder. Doserna skulle inte överskrida gränsvärdet för olyckor, vilket är 1 msv per år. De doser som orsakas av de antagna olyckorna skulle vara så små, att de inte förutsätter omedelbara skyddsåtgärder. Långtidssäkerhet Kemiska förändringar Med långtidssäkerhet avses slutförvaringens säkerhet efter att verksamheten vid slutförvaringsanläggningen avslutats och bergsutrymmena stängts. Multibarriärprincipen är utgångspunkten för slut- Bakterieverksamhet Slutförvaringsanläggningens driftssäkerhet Vid planeringen av slutförvaringsanläggningen utgår man ifrån att personalen och miljön utsätts för så lite strålning som möjligt. När slutförvaringsanläggningen uppfyller säkerhetskraven för radioaktiva ämnen, förorsakar de radioaktiva ämnena inte ens i eventuella olyckssituationer väsentliga hälsorisker för befolkningen i omgivningen. Inkapslingsanläggningen tål de vanligaste jordbävningarna och kollisioner med små flygplan. En kedjereaktion i det använda bränslet förhindras genom konstruktionslösningar. Man bereder sig för avsiktliga skadegörelser genom säkerhetsarrangemang. Vattenflöden Värme Korrosion Svällning av bentoniten Rörelser i berggrunden Slutförvaringskapseln och faktorer som påverkar denna i berggrunden. 19
förvaringslösningen. De radioaktiva ämnena är omslutna av flera skyddsmurar (frigörelsebarriärer) som säkrar varandra så att brister i en barriär eller en förutsägbar geologisk eller annan förändring inte riskerar isoleringens funktionalitet. Det metalliska bränsleknippet är redan i sig självt en frigörelsebarriär. Det uran som finns i de gastäta metallstavarna är ett keramiskt ämne, vilket också i sin tur gör att de radioaktiva ämnena frigörs långsammare. Den andra frigörelsebarriären utgörs av en korrosionshärdig och gastät kapsel i koppar och gjutjärn, i vilken de använda bränsleknippena packas gastätt. Kapseln har vidare en skyddsmur, som utgörs av en bentonitbuffert som minskar vattnets rörlighet och som hindrar en spridning av de radioaktiva ämnena om ett läckage inträffar. Berggrunden erbjuder i sin tur sådana förhållanden för kapseln och bentoniten att förändringarna blir långsamma och förutsebara. När kapslarna placeras djupt i berggrunden är de skyddade mot förändringar ovan jord bl.a. mot framtida istider och samtidigt är de långt borta från människornas normala livsmiljö. Säkerhetsmotiveringar Genom säkerhetsanalyser påvisas att slutförvaringssystemet och slutförvaringsstället är lämpliga samt att säkerhetskraven uppfylls. I dessa analyser granskas både utvecklingsförlopp som kan anses sannolika och osannolika händelser som försämrar säkerheten på lång sikt, och konsekvenserna för människor och övrig natur bedöms i varje enskilt fall. I den miljökonsekvensbeskrivning som publicerades år 1999, grundade sig bedömningarna av långtidssäkerheten huvudsakligen på den av VTT utarbetade säkerhetsanalysen TILA-99. Därefter har man inlett arbetet med att sammanställa den säkerhetsmotivering som behövs för ansökan om byggnadstillstånd för slutförvaringsanläggningen. Det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår som bäst, siktar på att fastställa kraven för slutförvaringssystemets funktionsförmåga och påvisa möjligheterna att uppfylla dessa senast vid utgången av år 2009. Vid denna tidpunkt ämnar man presentera detaljerade planer gällande den motivering för långtidssäkerheten som bifogas till ansökan om byggnadstillstånd. De hittills genomförda undersökningarna och utredningarna styrker TILA-99:s uppfattning om att slutförvaringen av det använda kärnbränslet högst sannolikt aldrig kommer att ge upphov till väsentliga negativa konsekvenser för människor eller natur. 20
Sammandrag slutförvarings anläggningen för använt kärnbränsle för kärnkraft verksanläggningen Olkiluoto 4 Posiva har hos statsrådet ansökt om ett principbeslut för en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen i Olkiluoto i Euraåminne, som omfattar slutförvaringen av det använda kärnbränsle som uppstår vid enheten Olkiluoto 4, som planeras av Teollisuuden Voima Oyj. Med stöd av de tidigare principbesluten, som fattades år 2000 och 2002, kan högst 6 500 tu använt kärnbränsle slutförvaras i Olkiluoto. De aktuella principbesluten gäller endast slutförvaringen av det använda kärnbränsle som uppkommer vid de befintliga kärnkraftverksenheterna (Lovisa 1 och 2 samt Olkiluoto 1 och 2) samt vid enheten Olkiluoto 3, som är under byggnad. Den utbyggnad som framlagts i Posivas ansökan om principbeslut till statsrådet i april 2008, innebär att slutförvaringsanläggningens kapacitet utökas med högst 2 500 tu använt kärnbränsle. Således skulle den totala mängden använt kärnbränsle som skall slutförvaras uppgå till högst 9 000 tu. Den eventuella utbyggnaden av slutförvaringsanläggningen har beaktats i det förfarande vid miljökonsekvensbedömning som genomfördes av Posiva i slutet av 1990-talet och i vilket bl.a. slutförvaringen av en bränslemängd som motsvarar 9 000 tu granskades. Bedömningsuppgifterna har senare uppdaterats och sammanställts i miljöutredningsbilagan till ansökan om principbeslut. Enligt den uppdaterade miljöutredningen skulle utbyggnaden av slutförvaringsanläggningen medföra endast lindriga miljökonsekvenser. Utbyggnaden har inga betydande effekter på säkerheten under driften eller efter stängningen av anläggningen. När det gäller miljökonsekvenserna är det skäl att observera, att slutförvaringen av det använda kärnbränslet från enheten Olkiluoto 4 skulle inledas tidigast på 2070- talet. I de aktuella planerna siktar man på att inleda slutförvaringen i Olkiluoto år 2020. Som bäst bygger Posiva ett underjordiskt forskningsutrymme, ONKALO, i Olkiluoto. Med den information som utrymmet ger, kan man påvisa lämpligheten av berggrunden i Olkiluoto för slutförvaringen samt främja en detaljerad planering av de underjordiska utrymmena. Posivas mål är att inlämna ansökan om byggnadstillstånd för slutförvaringsanläggningen till statsrådet år 2012, för att kunna inleda byggandet av anläggningen i medlet av 2010-talet. 21
22
Mer information om. ansökan och framförande. av åsikter Arbets- och näringsministeriet publicerar en kungörelse om utbyggnaden av slutförvaringsanläggningen 19.9.2008. Av kungörelsen framgår bl.a. följande: En kopia av ansökan om principbeslut med bilagor finns framlagd under expeditionstid 19.9.2008 19.11.2008 på följande kommunkanslier: Euraåminne kommunkansli, Kalliotie 5, Euraåminne Eura kommunkansli, Sorkkistentie, Eura Kiukais kommunkansli, Kunnankuja 3, Kiukais Lappi kommunkansli, Kivisillantie 6, Lappi Luvia kommunkansli, Kirkkotie 17, Luvia Nakkila kommunkansli, Porintie 11, Nakkila Raumo miljöverk, Kanalinranta 3, Raumo Ansökan och övriga dokument som hänför sig till behandlingen av ansökan finns dessutom framlagda på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen www.tem.fi. Åsikter om ansökan kan lämnas in skriftligen före 19.11.2008 till arbets- och näringsministeriets serviceenhet (adress: Arbets- och näringsministeriet, PB 32, 00023 STATSRÅDET, Besöksadress: Alexandersgatan 4, 000170 Helsingfors) eller per e-post till adressen kuuleminen@tem.fi. Var vänlig och hänvisa till ärendets diarienummer 1385/815/2008 i de åsikter och utlåtanden som framförs. Ett offentligt samråd i enlighet med 13 kärnenergilagen anordnas 22.10.2008 klockan 18.00 i Vuojoki herrgårdens auditorium (adress: Kartanontie 28, Euraåminne). Detta möte är öppet för allmänheten. Mer information om projektet och ansökan om principbeslut lämnas av Posiva Oy, tfn: (02) 8372 31, adress: Olkiluoto, 27160 Euraåminne. Mer information om behandlingen av ansökan lämnas av överinspektör Jaana Avolahti, arbets- och näringsministeriet, tfn: 010 606 000. 23
Posiva Oy Olkiluoto, FI-27160 EURAÅMINNE Tel. +358 2 837 231 Fax +358 2 8372 3709 www.posiva.fi Eura Print Oy 10/2008 2500