Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening En grön oas mellan Ringvägen och Årstaviken www.eriksdalslunden.se För aktuell information, se hemsidan och anslagstavlor i området.
Karta över Eriksdalslunden med hagindelning och lottnr Karta över Eriksdalslunden med hagindelning och lottnr. Området sträcker sig från Clarion Hotell fram till och med Vickergatans Området backe ner mot sträcker Årstaviken. sig Trädgårdarna från Clarion ligger Hotell i en södersluttning fram till som och ger med Vickergatans ett bra mikroklimat backe för allehanda ner mot odlingar. Årstaviken. Bland de Trädgårdarna botaniska sevärdheterna i området kan nämnas: Ginko (Tempelträd), Davidia (Näsduks- ligger i en träd), södersluttning Morus (Mullbär), som Bambu ger och ett Magnolia. bra mikroklimat Även persikor för odlas allehanda här odlingar. med stor framgång. Bland Området botaniska når du med sevärdheterna tunnelbana hållplats i området Skanstull, kan pendeltåg nämnas: till Södra station eller buss. Ginko?(Tempelträd), Davidia?(Näsduksträd), Morus? Namnet Eriksdal förekommer (Mullbär), första gången Bambu 1861 i en och skri-magnoliavelse till persikor byggnadsnämnden, odlas här med stor framgång. Även Området där fabrikör når Erik du Silfwerling med tunnelbana hållplats Skanstull, pendeltåg anhåller om att få uppföra ett till Södra station eller buss. antal kompletterande byggnader till det Eriksdal då 200 år gamla förekommer första gången 1861 i en Namnet skrivelse tegelbruket, till Grindsbruk. byggnadsnämnden, där fabrikör Erik Silfwerling anhåller om att få uppföra ett antal kompletterande byggnader till det då 200 år gamla tegelbruket, Grindsbruk. En del av tegelbrukets område användes En del av tegelbrukets område användes sedermera för Stockholms Stads första vattenledningsverk. Där är nu Eriksdalsbadet. Området där Folksam nu ligger var fram till 1930 stadens trädgårdar, där allmänheten hade tillträde på söndagar. I växthusen kunde man bl.a. se palmer och bananplantor. Vid sekelskiftet levde sjuksköterskan tillika eldsjälen Anna Lindhagen i Stockholm. Hon hade genom sitt arbete bland stadens fattiga sett misären och förstått att vistelse ute i den friska luften skulle stärka denna obemedlade del av befolkningen. Hon hade bl.a. genom besök i Köpenhamn sett hur kolonirörelsen fungerat där. Hon bestämde sig för att försöka ordna något liknande i Stockholm. Till sin hjälp hade hon en annan eldsjäl, bankkassörskan Anna Åbergsson. De första områdena som bildades var Barnängen (1905) och Eriksdalslunden (1906). Uppslutningen var så stor att lotterna fick lottas ut. Detta skedde vid den s.k. Tobaksladan i nuvarande Tobakshagen. Ett stort antal fruktträd delades också ut. Denna lada brann sedermera ner. I Eriksdalslunden har man odlat grönsaker, blommor och frukt sedan föreningen bildades år 1906. Koloniområdet är en oas för stadens alla innevånare, såväl de innanför staketen som de utanför.
Besökare från övriga landet och gäster från andra länder förundras och beundrar stadens positiva inställning till ett sådant område innanför tullarna. Man promenerar, joggar, cyklar eller rastar sina hundar i området, samtidigt njuter man av växtligheten. Detta är en stor och viktig lunga för stadens befolkning, där man stressar av från dagens höga tempo. Hoppas våra politiker låter denna för alla så betydelsefulla och hälsobringande oas få fortleva. Stockholms Stad arrenderar ut marken till föreningen, som i sin tur upplåter lotter till sina medlemmar. Kolonisterna betalar årligen en arrendeavgift genom föreningen till Stockholms Stad samt en årsavgift till föreningen för gemensamma angelägenheter som sophantering, vatten, toaletter och administration. Stugorna får vara högst 14m 2, verandan 6m 2 och förrådet 3m 2. Styrelsen granskar alla byggärenden innan de går vidare till Stadsmuseet och Stadsbyggnadskontoret. Föreningen har idag 140 lotter, uppdelade på 6 hagar: Ängshagen, Silfwerlings hage, Strandhagen, Linhagen, Tobakshagen och Tullhagen (se karta). Vårt mål är att om möjligt försöka bevara områdets ursprungliga kolonikaraktär, men dessvärre är de äldre stugorna oftast i mycket dåligt skick. Marken runt våra trädgårdar vårdar föreningen tillsammans med staden genom ett brukaravtal. Vi vårstädar, naturvårdar genom gallring av sly, slår ängsmarken och planterar. Våra vänner fåglarna och fladdermössen förser vi med holkar. Vissa fallna träd får ligga kvar för insekter och fjärilar. Detta för att främja den biologiska mångfalden i området och slå vakt om det vilda djurlivet. Föreningen och staden har en överenskommelse om skötsel av lotter och byggnader. T.ex får den rena gräsytan vara mellan 10 15m 2. Var och en sköter staketet runt sin lott, dvs. skrapar och målar, byter ut det som är trasigt (tillhandahålles av föreningen). Man ser till att gången utanför är skyfflad och krattad, träden hålls nere så att grannen ej skuggas, man skall kunna se att någon form av odlingskultur pågår etc. Vill du bli kolonist? Anmäl ditt intresse på vår hemsida eller skriv till oss. Anmälningsavgiften är för närvarande 150 kr, och den betalas till pg 45 35 07 6. När du betalat in denna avgift registreras du i vår kö. Kötiden räknas från det datum betalningen registreras på vårt konto.
Den årliga avgiften är sedan 100 kr. Anmälningsavgiften räcker för år ett. Betalning sker per kalenderår. Inbetalningen skall vara oss tillhanda senast den 31/3 varje år. Om ingen betalning registrerats tolkar vi det som att du ej vill fortsätta och du stryks ur listan. OBS! Vi skickar ej påminnelser. Man kan ej heller ångra sig längre fram. Alla stugor säljs genom föreningen och s.k. hembud gäller. Det innebär att utbildade värderingsmän sätter priset utifrån en värdering gjord med av Stockholms Stad och FSSK (vår huvudorganisation för Stockholmsområdet) godkänd prislista. Vi omsätter ca 0 5 stugor per år och kön är nu ca 500 st. Priserna har varierat mellan 20.000 130.000 kr hittills.