1 (10) UDI Innovationer för avfall som resurs 1. Executive summary Målet med projektet Innovationer för avfall som resurs är att utifrån kunskap om människans behov och drivkrafter utveckla koncept för systemlösningar med fokus på avfall som värdefull resurs för framtidens hållbara och attraktiva stad. Här tacklar vi utmaningen att vi idag ser en global utveckling där avfallsmängderna ökar och att det avfall som uppkommer inte nyttjas optimalt som resurs. I projektet har vi arbetat med design som arbetsmetod för att därigenom se bortom nuvarande lösningar och betrakta problemet ur ett holistiskt perspektiv och med användaren i fokus. Vi fokuserar på insamlingssystemet för hushållsavfall d.v.s. den del av avfallssystemet som ligger nära människan och dess beteende. Önskade effekter och behov ska vara vägledande under processen, det är annars lätt att i ett allt för tidigt stadium fokusera på lösningar vilket ofta leder till mindre justering av nuvarande system. Initieringsprojektet har letts av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tillsammans med projektgruppen som bestått av Lots Design, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stena Recycling, Borås Energi och Miljö samt Kretslopp och Vatten Göteborgs stad. Till projektgruppen har en aktörsgrupp varit kopplad med representanter från intressenter i insamlingssystemet; Renova, FTI, SÖRAB, Bostads Poseidon AB, Smedlunds Miljösystem, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Naturvårdsverket, Avfall Sverige och Innventia. Inledningsvis genomfördes intervjuer med samtliga aktörer utifrån öppna frågeställningar kring de problem/ möjligheter man ser i insamlingssystem. Svaren bekräftar vikten av det holistiska angreppsätt som sätter insamlingssystemet i sitt sammanhang med en kedja från produktion, användning, kassaktion, insamling och återvinning/återbruk. Länken mellan produktion och återvinning är ofta för svag för att nå ett högt resursutnyttjande. Samtidigt ligger fokus för konceptutvecklingen i detta projekt på insamlingsfasen. Samtliga aktörer pekade även på att insamlingssystemen idag baseras på ett ansvar och aktivt engagemang hos individen vilket också stärker tesen att individens drivkraft är central för att optimera och utveckla tjänster i insamlingssystemet. Intervjuerna sammanfattades i en omvärldsanalys och låg till grund för de två workshops som sedan anordnades med aktörsgruppen. Syftet var att tidigt engagera och få med parter från hela avfallskedjan och därigenom garantera delaktighet och att rätt fokus i projektet utvecklas utifrån deras kunskap, intressen och drivkrafter. Utifrån omvärldsanalys och förberedande intervjuer har vi kunnat identifiera problem och stoppklossar för utveckling som vi sedan tillsammans på workshops har vänt till möjligheter för nytänkande lösningar.
2 (10) 2. Identifierat och analyserat lösning med stor potential Under initieringsprojektet har vi utgått från designmetodik där önskade effekter och behov ska vara vägledande under processen. Idén baseras på den potential vi ser i projektets konstellation där designkompetens representerad av Lots design kompletterar den klassiska trippel helix modellen som har varit vanlig vid utveckling av lösningar inom avfallsområdet. Designers kunskap om människans behov och drivkrafter kompletterar traditionellt teknikfokuserad utveckling av insamlingslösningar i samarbete mellan samhällsaktörer, forskningsaktörer samt näringslivsaktörer inom avfallsbranschen. Utveckling av insamlingssystemet fram tills idag har ofta inneburit mindre justeringar av befintligt system, genom ett nytt arbetssätt vill vi skapa förutsättningar för alternativa lösningar. Ett användaroch marknadsfokuserat arbetssätt öppnar upp för tjänste- och affärsidéer som kan testas på användargrupper genom enkla testmodeller i tidigt skeende innan kostsamma investeringar görs. Det är denna metodik som vi vill vidareutveckla och arbeta utifrån även under ett samverkansprojekt. Detta samtidigt som vi utvecklar och testar en insamlingstjänst med affärspotential för att ta hand om avfall från hushåll på ett resurseffektivt sätt genom materialåtervinning och/eller återbruk. Utifrån en marknadsanalys genom intervjuer och workshops under initieringsprojektet så har potential för utveckling av insamlingssystem för att bättre använda avfall som resurs identifierats inom följande områden; - Lösningar som skapar incitament för individen vilka leder till beteendeförändring, exempelvis teknik för snabb återkoppling, kommunikationsåtgärder för förändrade attityder och beteenden, eller ekonomiska styrmedel såsom pant. Dels för att stimulera källsortering men också ett avfallförebyggande beteende såsom återbruk, reparation etc. - Koncept för förbättrad service i insamlingssystemet genom tjänsteutveckling och teknikutveckling baserad på människans drivkraft i systemet. Här inkluderas även idéer om alternativa roller i insamlingssystemet (butik/individ/producent som insamlare) vilka fångats upp under initieringsprojektet. - Ett helhetsperspektiv bedöms nödvändigt i projektet, men utifrån slutsatsen under initieringsprojektet att komplexa varor såsom elektronik och sammansatta material är särskilt utmanande för återvinningssindustrin lyfts koncept inom detta område specifikt. Detta särskilt utifrån framtida förväntad ökad förekomst av elektronik i nya produkter kopplat till trenden med Internet of Things (IoT). Teknikutvecklingen gör att elektronik går från sällanvaror till dagligvaror vilket skapar nya typer av avfall och därmed stora utmaningar i insamlingssystemet. - Idag är återkoppling till producenter angående vilka produkter som fungerar bra eller dåligt i insamlingssystemet ovanligt. Tjänster som möjliggör uppföljning av hur enskilda produkter behandlas i avfallsledet kan hjälpa producenter att skapa produkter lämpade för återvinning.
3 (10) 3. Plan för hur nya lösningar ska utvecklas och nyttiggöras I projektet finns aktörer som representerar hela kedjan från hushållens behov av avfallshantering i bostadsområden, till insamling, behandling och i de fall det sker, återföring till producentled. Möjligheter till beteendestudie, utveckling av koncept och test finns inom ramen för det Living lab för hållbar stadsutveckling som är under uppbyggnad inom Innovationsplattform Norrby i Borås. Här är utgångspunkten användarcentrerad innovation vilket passar ett upplägg baserat på designmetodik där individen drivkraft sätts i fokus. Insamlingssystemet sätts också i sitt sammanhang vilket skapar förutsättningar för ett helhetsperspektiv. Norrby inbegriper både ett miljonprogramsområde samt planering av nyproduktion. Borås Energi och Miljö befinner sig samtidigt i en fas där man vill utveckla nuvarande insamlingssystem. De tjänster/ lösningar som skulle kunna utvecklas och testas under ett samverkansprojekt har därmed potential att implementeras och vid behov vidareutvecklas hos kund. Att kunna visa och demonstrera lösningars funktion är ofta en förutsättning för att kunna etablera en marknad. Nya koncept för förbättrad insamling av avfall är ett generellt behov i svenska kommuner nationellt, men också internationellt efterfrågas svenskt kunnande. Här har Borås Energi och Miljö en bra plattform genom sitt internationella engagemang i Waste Recovery (www.wasterecovery.se). Samverkan med ytterligare kommunala aktörer såsom Sörab, Renova och Kretslopp och Vatten Göteborg, även aktiva under initieringsprojektet, säkerställer att de koncept som tas fram under ett eventuellt samverkansprojekt baseras på ett generellt intresse inom branschen. Även hos Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som deltagit under initieringsprojektet finns en tydlig drivkraft i ett projekt för utveckling av insamlingssystemet, både på grund av krav på ökad återvinning samt utbyggnad av system för fastighetsnära insamling. Då användarstudier, analys och konceptutveckling genomförs av Lots Design AB sker detta utifrån ett användarfokus och med designmetoder. Att tillämpa tjänstedesign i samverkan mellan olika aktörer inom olika teknikområden skapar vidare affärsmöjligheter avseende tjänsteutveckling för svenska företag. Affärsmöjligheter genom att i högre utsträckning erbjuda tjänster istället för produkter och varor alternativt i kombination är en viktig pusselbit för grön tillväxt. Dagens samhällsutmaningar kräver att forskning inom traditionellt tekniska områden har ett tvärvetenskapligt perspektiv. Forskningsaktörerna SP och IVL har genom projektet utmanat nuvarande angreppsätt avseende resurseffektiv avfallshantering, med särskild tyngd på insamlingssystem för hushållsavfall. Med fördjupad kunskap om hur man skapar lösningar
4 (10) baserade på beteende, individers drivkraft etc. Denna typ av inkluderande forskning är viktig för institutens konkurrenskraft i Europa där komplexa lösningar för cirkulära flöden efterfrågas för en mer hållbar samhällsutveckling. 4. Kartlagt och redovisat relevanta behov hos berörda intressenter Under initieringsprojektet gjordes en bred ansats utifrån samhällsutmaningen med växande mängder avfall och att den resurs som avfallet utgör inte nyttjas optimalt. Målet med projektet är att utifrån kunskap om människans drivkraft utveckla koncept för systemlösningar med fokus på avfall som värdefull resurs för framtidens hållbara och attraktiva stad. Fokus ligger på avfallsystemet närmast människan och dess beteende, d.v.s. hushållsavfall, men ingen begränsning avseende avfallstyp gjordes. För att inte för tidigt begränsa oss till en lösning som riskerar att inte motsvara människors behov, så angav vi vår målsättning (att avfall på ett bättre sätt ska nyttjas som resurs) som avgränsning. Förberedande intervjuer Inledningsvis genomfördes intervjuer med representanter ifrån elva organisationer ur projektgruppen och den aktörsgrupp som finns kopplad till projektet, se kapitel 6. Intervjuerna utfördes för att kartlägga de viktigaste behoven, utifrån deltagande organisationers perspektiv. En fråga var samtliga intervjuade ense om, nämligen vikten av engagemang från avfallslämnaren för att sorteringen skulle fungera. För att inte förlita sig enbart på detta nämndes även att det ska vara lätt att göra rätt, ordagrant eller lätt omskrivet, från de flesta. Information och återkoppling sågs som självklara delar i ett fungerande insamlingssystem. Att ha möjlighet till insamling av så många fraktioner som möjligt nära hemmet sågs inte som en lösning i sig. Möjlighet till blandade och därmed färre fraktioner totalt lyftes fram som önskemål men bara som en dellösning. En mer populär tanke inom aktörsgruppen var den att varje avfallsfraktion bör samlas in där det bäst passar andra vardagsärenden, vardagslogistik, vilket talar för till exempel insamling i butik och mot återvinningscentraler utanför tätorter. Givetvis är det också sant att alla människor inte går att påverkas till ett, enligt det tekniska systemet, korrekt beteende. Från Bostads Poseidon AB fördes tanken fram att insamlingssystemet, hur det än är utformat, måste kunna korrigera felaktigheter. Återvinningen ska fungera även med lätt förorenat material och återkopplingen till fastighetsägaren ska vara logisk och lätthanterlig. Det stod alltså klart tidigt i projektet att insamlingssystem idag tenderar att förlita sig för mycket på avfallslämnarens goda vilja. Samtidigt framkom det av intervjuerna att kommunikationen mellan producenter och återvinnare var svag, den förste sätter produkten på marknaden som den andre har svårigheter att behandla på ett optimalt sätt. Därför blir återföringen av material och/eller komponenter in i systemet inte resurseffektiv.
5 (10) Avfallslämnaren, konsumenten, är förstås huvudsakliga länken mellan dessa då den köper och slänger produkter. Denna länk är för svag för att nå ett högt resursutnyttjande. De senaste årens debatt och utredning av insamlingsansvar för producentansvarsmaterial satte sin prägel på aktörerna och många framhöll det oklara läget som ett hinder för att utforma nya system. De system som utformas inom projektet måste förhålla sig till vilken utförare som i framtiden får ansvaret för insamlingen, men inom initieringsfasen har frågan undvikits för att inte få låsningar aktörer emellan. Workshops Intervjuerna utgjorde grunden för att etablera projektet hos de kontaktade intressenterna och skapa en bild av nuläget och den kontext de agerar i. Design som arbetsmetod syftar till att gå bortom nuvarande lösningar genom att betrakta problemet ur ett holistiskt perspektiv och med användaren i fokus. Insikter utifrån resultat av intervjuerna, som utgjorde grunden för gemensamt arbete i workshop 1 Möjligheter och aktörer var bland annat att mycket ansvar läggs på hushållens välvilja att ta hand om avfall på bästa sätt utan någon egentlig vinning därav och att det som skall tas om hand inte alltid är utformat väl för återbruk eller återvinning. Då framgick även att det finns nästintill ingen kontakt mellan producenter av varor och insamlare och behandlare, vilket gör att den förstnämnda aktören utvecklar produkter på ett sätt som gör att de är svåra att ta om hand som resurs efter användning. Hur kan producenter och distributörer arbeta för att främja återvinning och minimera avfall för användaren? Och vad kan de göra för att värdet på material/ varor bibehålls genom användningskedjan så de bättre kan gå in i produktion igen? För att möjliggöra detta, vad vore intressanta samarbeten mellan behandlare och producent? Detta var frågorna vi arbetade med i workshop 1, både för att identifiera drivkrafter hos aktörerna och skapa incitament för konkreta samarbeten. Vi simulerade även användarresan för att förstå hur ett enkelt och intuitivt system skulle kunna utformas utifrån olika intressenters perspektiv. Inför workshop 2 Koncept för ansökan analyserade Lots resultat från den inledande workshopen och föreslog en modell för att filtrera olika förslag på inriktning utifrån förutsättningar och målsättning. Detta för att kunna avgränsa förslag till lösningar utifrån hushållens och olika intressenters drivkrafter och välja var det finns mest potential att skapa en förändring. De inblandade aktörerna arbetade på workshopen med att identifiera och enas kring områden med stor potential ur medborgarens samt andra inblandade aktörers perspektiv. Inom vilka områden är det på lång sikt extra viktigt att vi utvecklar lösningar som medför att resurserna tas om hand och återförs in i produktion? Alla inblandade enades om att en av de stora utmaningarna för återvinningsindustrin idag är komplexa varor såsom elektronik. I takt med teknikutvecklingen ökar dessutom förekomsten av sammansatta material och farliga ämnen i nya typer av produkter. Exempelvis
6 (10) matförpackningar men också andra typer av varor, som tidigare varit rena material, kan i större utsträckning få tekniska komponenter. Detta är en trend som kallas Internet of Things (IoT). Teknikutvecklingen går fort och stora problem kan uppstå om insamling- och återvinningssystemen inte utvecklas i motsvarande takt. Här bedöms idag inte finnas samma starka marknadskraft som i teknikutvecklingen. Samtidigt är det viktigt att sträva efter ett helhetsperspektiv för uppkomst och insamling av avfall gentemot individen. Hela kedjan från producent till användare/ konsument till behandling och återvinning har analyserats för att identifiera möjligheter i ett fortsatt gemensamt samverkansprojekt utifrån flödet av material och produkter genom vårt samhälle. Vi såg att vi redan under initieringsprojektet att det i gruppen fanns ett underlag för intressanta testarenor i form av bostadsområden bland medverkande bostadsbolag och motiverade aktörer både inom insamling och avfallsbehandling, som utgör en mycket bra bas för att skapa flera typer av lösningar att testa och utveckla inom olika delar av kedjan. Idén inför ett gemensamt samverkansprojekt inom utmaningsdriven innovationen är inte att utveckla en lösning i form av en produkt utan att utveckla en eller flera tjänstelösningar (inkluderar även affärsutveckling) som innebär fler incitament samt för hushållen att återvinna/ återbruka i större utstäckning än idag. Tankesmedja Innovationsplattform Norrby En tankesmedja genomfördes även i samarbete med Innovationsplattform Norrby, Borås, för beskrivning av plattformen se kapitel 3. Detta för att skapa förutsättningar för ett samverkansprojekt där det Living lab som just nu byggs upp nyttjas för användardriven innovation. Vid tankesmedjan konstaterades att vikten av att angripa avfallshanteringen ur ett helhetsperspektiv. Detta är viktigt eftersom en fungerande vardagslogistik bygger på en tydlighet i hela systemet. Det lyftes också tydligt att det är viktigt utgå ifrån de behov som finns på Norrby, här saknar exempelvis många av de boende egen bil, det finns få insamlingsplatser etc. Detta är utmaningar som ofta är centrala i insamlingssystem för avfall vilket gör Norrby till en intressant arena för utveckling av koncept inom projektet. Det är samtidigt ett mångkulturellt samhälle där kulturella aspekter tydligt behöver beaktas. Att nya fastigheter planeras i anslutning till området gör det också möjligt att diskutera och implementera idéer i processen för stadsplanering. I samband med detta är det också viktigt att lyfta vad Norrbyborna gör rätt exempelvis kör inte så mkt bil, genererar mindre matsvinn etc. Ambitionen är att boende i det område som planeras ska ta över de positiva beteenden som finns. Vilka gör rätt och hur kommer det sig?
7 (10) 5. Omvärldsbevakning som redovisar behov och förutsättningar på en global marknad Av meddelandet om resurseffektivitet som antogs i juli 2014 framgår hur en effektivare resursanvändning kommer att leda till ny tillväxt och nya arbetstillfällen. Större effektivitet kommer att drivas fram av innovativ design, bättre produkter och produktprocesser, framåtblickande affärsmodeller och tekniska framsteg när det gäller att omvandla avfall till en resurs. I det progressiva paket för cirkulär ekonomi som under hösten 2014 behandlades i EUparlament lyftes behovet och nyttan med en cirkulär ekonomi där ambitioner på återbruk och materialåtervinning är höga, något som enligt kommissionens beräkningar vid sidan om miljönytta skapar arbetstillfällen och har potential att öka EU:s ekonomiska tillväxt. Detta ligger helt i linje med projektets ambitioner att skapa innovation i insamlingssystemet för att bättre använda avfall som resurs. Paketet med tuffa återvinningsmål och cirkulär ekonomi drogs dock tillbaka av EUkommissionen i december 2014. I stället säger man sig vilja ersätta dem med nya och mer ambitiösa förslag i slutet av 2015 vilket är märkligt då det är just ambitionsnivån som många motsatt sig. Det framgår dock av kommissionens arbetsprogram för 2015. Parlamentet kommer att rösta om arbetsprogrammet i mitten av januari 2015. I utlysningarna inom forskningsprogramet Horizon 2020 kombineras behovet av förbättrad resurseffektivitet inom avfallsområdet med vikten av att samtidigt skapa varaktig beteendeförändring som bidrar till mer hållbara livsstilar. När det gäller cirkulära affärsmodeller, återbruk samt förebyggande av avfall finns flera väl omskrivna initiativ i EU såsom WRAP och Ellen Mac Arthur Foundation. 6. Knutit relevanta aktörer till projektet Under initieringsprojektet utgjordes projektgruppen av forskningsaktörer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och IVL Svenska Miljöinstitutet, designers från Lots design, Stena Recycling som återvinningsföretag samt kommunala aktörer representerade av Kretslopp- och Vatten Göteborg och Borås Energi och Miljö. Ett engagerat och brett deltagande på workshops visades av den aktörsgrupp som fanns kopplad till projektet; Renova, FTI, SÖRAB, Bostads Poseidon AB, Smedlunds Miljösystem, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Naturvårdsverket, Avfall Sverige och Innventia. Denna konstellation aktörer, med respektive intresseområden och kompetens, utgjorde grunden för de diskussioner som bedrivits under de två workshops som anordnats under initieringsprojektet. Diskussion har även förts kring intresset för och eventuellt deltagande i ett fortsättningsprojekt.
8 (10) Borås Energi och Miljö aktiva i Innovationsplattform Norrby med fokus på användardriven innovation enligt Living Lab metodiken bedöms kunna få en mer central roll i ett eventuellt samverkansprojekt. Då individen i avfallssystemet är central för projektet och fokus därmed ligger på hushållsavfall bedömer Stena Recycling att de inte har en större roll i ett samverkansprojekt. Insamling från hushåll är ett mycket litet affärsområde för Stena eftersom de främst är inriktade på tjänster för industrin. Stora delar av hushållens avfall ryms dessutom inom det kommunala ansvaret (monopolet) för vilket Stena inte får tillgång till kundgruppen. De ser också en problematik avseende att utveckla lösningar tillsammans med kommunala aktörer då de önskar ensamrätt på de tjänster som de utvecklar. Dialog har även förts med Stena Technoworld som samlar in och behandlar elektronik. De har tagit fram koncept för insamling av elektronik i butik och även fastighetsnära, men ser inte ett behov av att utveckla dessa vidare inom ramen för utmaningsdriven innovation då detta inte är ett prioriterat affärsområde. Stena Recycling/ Technoworld finns dock gärna med som aktör för potentiell samverkan om projektet resulterar i en lösning som även exempelvis kan tillämpas på kontor. När det gäller tjänster för fastighetsnära insamling av förpackningar, elektronik etc. så finns det också samtidigt mer etablerade aktörer som är mer relevanta än Stena, exempelvis Ragnsells, IL, SITA. En dialog har förts med Ragnsells som tycker att frågeställningen är intressant, men har inte möjlighet att prioriterat denna typ av projekt under 2015. Ett deltagande i ett fortsättningsprojekt har även diskuterats med ett par aktörer inom elektronik. Refind Technologies utvecklar en maskin som optiskt känner igen olika produkter, t.ex. gamla mobiltelefoner, och sorterar dem i olika fraktioner. Igenkänningen kan kopplas med annan information som exempelvis andrahandsvärde. De söker efter nya användningsområden för igenkänningstekniken och ser möjligheter att identifiera värdefulla objekt i avfallsströmmar. Den andra aktören är Printed Electronics Arena, som är ett kluster av forskare och näringsliv som vill kommersialisera tryckt elektronik inom olika användningsområden. De är intresserade av att kunna märka olika produkter med tryckt elektronik för att underlätta sortering och är även intresserade av återvinningsproblematiken för sina egna produkter.
9 (10) 7. Utkast avtal som reglerar immateriella rättigheter och säkerställer nyttiggörande Ett grovt utkast till konsortieavtal har tagits fram mellan de parter som var projektpart under initieringsprojektet och avser även vara en del av ett samverkansprojekt. Samtliga har gjort en initial granskning och godkänt avtalet för vidare bearbetning. Ingen av parterna som granskat utkastet har i nuläget föreslaget några ändringar eller tillägg. Problem rörande formuleringar har inte heller uppstått. Istället för att låta hela konsortiet ta del av avtalsförslaget togs beslutet att ursprungskonstellationen först skulle få chans att tycka till om förslaget. Eftersom inga ändringsförslag har inkommit kommer avtalsprocessen att fortsätta och förslaget förankras hos övriga partners. Om ett samverkansprojekt skulle få finansiering kommer avtalet behöva gås igenom mer grundligt och förankras i respektive organisations ledning. 8. Lärdomar och misslyckandeåtervinning Inledande intervjuer/ omvärldsanalys Upplägget med att inledande intervjuer med deltagande aktörer var ett bra sätt att skapa sig ett underlag inför den första inledande workshopen. Exempelvis vad som är dagens problem och utmaningar relevanta för gruppen. God kunskap om aktörernas intresse gjorde att man kunde avisa elefanter ur rummet redan innan workshop samt förebygga revirtänk, exempelvis ansvarsfördelning mellan kommuner och producenter. Workshop 1 Möjligheter och aktörer Flöt på smidigt med mycket intressant diskussioner kring lösningar på många problem som identifierats under intervjuerna. Dock gjorde det breda angreppssättet att man blev något ofokuserad och kanske delvis glömde bort syftet med projektet, att identifiera koncept för insamlingssystem. Workshop 2 koncept och ansökan Inför workshop 2 balanserade projektgruppen mellan att delge exempel/ förslag på koncept som vi såg under workshop eller att hålla diskussionen mer öppen. Ett mer öppet angreppssätt utifrån givna roller (producenten som insamlare, butiken som insamlare och individen som insamlare) valdes då deltagande aktörer då bedömdes få en större möjlighet att vara delaktiga vid utformningen av intressanta koncept att gå vidare med. Önskvärt hade varit att komma längre avseende utformning av koncept under den andra workshopen. En spretig aktörsgrupp med olika intresseområden bedöms ha varit en försvårande faktor. Mer styrning och på förhand givna konceptförslag hade eventuellt kunnat bidra till att man kunnat komma längre. Otydliga koncept bidrog sedan till att det blev svårt
10 (10) att enas om en väg framåt, knyta an till aktörer samt utforma en ansökan inför ett samverkansprojekt. Områden som diskuterades efter den inledande workshopen var hur värdet i hela eller delar av produkter kan behållas bättre, butikens och producentens roll i insamlingssystemet, tjänster för återbruk av hela eller delar av produkter, sätt att återkoppla till individen för att skapa beteendeföreändring samt möjligheter med reverse logistic. Allmänt Tiden har för initieringsprojektet har upplevts knapp och mycket tid försvann i samband med sommar och juluppehåll samt inledande/avslutande administration. Detta särskilt då detta projekt gick in i initieringsfasen med mycket öppet angreppsätt och vägen sällan blir rakt fram mot målet utan tid går åt att utreda alternativa spår. I efterhand hade moment med intervjuer med aktörer planerats innan sommaren så att workshops kunde komma igång tidigare under hösten. 9. Mätbara resultat och leverabler Under initieringsprojektet genomfördes 11 intervjuer, 2 workshops samt en rad möten i projektgruppen samt möten med relevanta aktörer i och utanför projektet. Genom dessa aktiviteter har vi under initieringsprojektet brett studerat de utmaningar som finns i insamlingssystemet utifrån olika perspektiv (individens, producentens samt återvinnarens). Behovet och en potential i nya tjänster som stödjer avfallssystemet för ett bättre resursutnyttjande har bekräftats, utmaningar har identifierat både hos hushållen och de intressenter som stödjer avfallshanteringen. Individens beteende och drivkraft behöver studeras vidare för att kunna utforma innovativa insamlingstjänster som på ett nytt sätt beaktar hela kedjan från produkt till att nyttja avfall som resurs i form av återbruk eller återvinning. Vidare konceptualisering och tjänsteutveckling planeras inom ramen för ett samverkansprojekt. Intressanta områden som identifierats presenteras i kapitel 2.